Vid en jämförelse mellan de tre åren finns en tydlig skillnad. Den första elevtexten är tydlig i sin genre och texttyp, men får kritik för att den är innehållsligt tunn. Bedömargruppen nämner att språket är ”tydligt”, ”huvudsakligen korrekt” och ”vårdat” vilket egentligen inte säger mycket om textens innehåll. Det skulle gå att koppla bedömargruppens analys av elevtext 1 till att gruppen anser att innehåll är viktigare än form och att eleverna lär sig att skriva i olika genrer bara de skriver (Gibbons 2002:87), men det kan också vara så att trots att elevtext 1 är kort uppfyller den ändå de
grundläggande kraven på ett argumenterande brev, och därför kommenteras det inte av bedömargruppen.
Texttypen behandlas inte explicit i någon av analyserna vilket en bestämning av meningsfunktion och konnektivbindningar skulle kunna hjälpa till att bedöma. Inte i någon bedömning av de tre elevtexterna nämner bedömargruppen att texten exempelvis är mer utredande eller beskrivande än argumenterande. Sammanhangsmarkörer tas upp i bedömningen av elevtext 3 och anledningen att de nämns är för att bedömargruppen saknar dem i texten. Dock innehåller ingen av de tre texterna speciellt många länkord och det skulle kunna tyda på att bedömargruppen har börjat bedöma med större fokus på genre och språk än tidigare.
Det framgår i beskrivningen av uppgifterna att helhetsintrycket ar det avgörande, men bedömargruppen har inte med det själva i sin analys från 1996 men däremot i analysen från 2008. De resultat som har presenterats kan visa tendenser på en förändring i bedömning hos bedömargruppen även om det inte går att dra några absoluta slutsatser eftersom det då skulle krävas en omfattande undersökning av fler elevtexter och en granskning av fler år. De elevtexter som tas med i bedömarhäftet är visserligen utvalda av en grupp och ska tjäna som hjälp och stöd till läraren i bedömningen av rättningen av det nationella provet, men det är inte säkert att just de granskade texternas bedömning är representativa för hur bedömargruppen bedömer i övrigt. Bedömargruppen är dessutom förmodligen inte konstant, utan kan ha förändrats över åren vilket gör att bedömningen av texterna kan ha förändrats omedvetet.
5.3 Vad innebär resultaten för skolan?
Nyström ifrågasätter själva skrivsituationen där texterna uppkommer. Är det så att det finns en särskild texttyp, en elevtexttyp, som baseras på tillkomstsituation (2001:151)? Palmér och Östlund-Stjärnegårdh menar att skrivandet i skolan inte har samma funktion som i andra sammanhang (2005:15). Exempelvis har en debattartikel som skrivs i skolan inte som främsta syfte att övertyga en läsare, utan att visa läraren att man kan skriva en argumenterande text.
Att skriva det nationella provet i svenska är inte lätt. Uppgifterna är förvisso konstruerade så att de ska upplevas som verkliga och autentiska, men eleverna vet att det är en fiktiv situation som beskrivs i uppgiften, och de måste leva sig in i situationen
(Palmér och Östlund-Stjärnegårdh 2005:16). Dock finns det en inbyggd svårighet i att göra all undervisning autentisk och i skolan är alla mer eller mindre medvetna om det är så. Läraren kan inte enbart bedöma hur övertygad hon blir av elevens text utan måste i första hand utgå från bedömningshäftet och även fokusera på hur texten är uppbyggd med argument och se hur dessa argument fungerar i denna fiktiva situation som provet har skapat (Palmér och Östlund-Stjärnegårdh 2005:15).
Mina resultat visar att det nationella provet bedöms hårdare idag av bedömargruppen, vilket innebär att det är mer att tänka på för elever såväl som för lärare. Om det tidigare har räckt för eleverna att enbart koncentrera sig på innehållet i texten så behöver de nu även beakta andra områden såsom struktur, stil och textbindning. Arbetsbördan för lärare blir då också tyngre eftersom de måste bedöma texterna på ett djupare plan med hänsyn till detta, vilket även tar mer tid i anspråk.
Det framgår både av styrdokumenten samt det nationella provet att eleverna ska ha kunskap om olika texttyper och genrer och de ska även veta vad som skiljer olika texter åt. Nyström föreslår att lärarna skulle kunna bedriva en ”texttypologiskt medveten undervisning, där textbindning har sin givna plats” (2001:152) eftersom det finns tendenser att eleverna blandar ihop de olika texttyperna och inte är medvetna om att det finns en skillnad mellan dem. Den texttypologiska undervisningen skulle kunna rymmas i den australiska genrepedagogiken som introducerades i avsnitt 2.2.
Kortfattat har genrepedagogiken fyra faser som bygger på Vygotskijs tankar om den närmaste utvecklingszonen. Hedeboe och Polias kallar dessa fyra faser för ”Cykel för undervisning och lärande” (2008:17) och den första fasen består av att bygga upp kunskap inom genren. Detta kan ske på många sätt, och ett sätt kan vara att tillsammans med eleverna läsa många texter inom genren, exempelvis recensioner (helst autentiska texter som är uppbyggda på olika sätt). I den andra fasen används modelltexter som är typiska för sin genre och dessa dekonstrueras för att se vad som gör texten typisk för sin genre, exempelvis hur texterna är uppbyggda samt typiska ord eller meningar. Här finns möjlighet att skapa ett metaspråk, ett språk om språket, tillsammans med eleverna. Den tredje fasen består av en gemensam textkonstruktion, exempelvis en taveltext, som elever och lärare skriver tillsammans inom genren. I den fjärde och sista fasen får eleverna konstruera egna texter i den undersökta genren. Tanken är att varje steg ska ge ”läraren möjlighet att bedöma elevernas språkliga nivå och se om de är redo att gå vidare till nästa steg” (Hedeboe & Polias 2008:17). Alla steg behöver dock inte alltid gås igenom lika djupt och noggrant, men de kan ändå ses som en grund att ta avstamp
från vid planering av undervisning, och skulle kunna vara ett bra sätt att få in språkmedvetenhet och grammatik i undervisningen utan att undervisningen blir formaliserad. Det går att använda sig av genrepedagogikens tankar genomgående i undervisningen och alltså inte enbart som förberedelse inför det nationella provet. Vet eleverna vad som ingår i de olika genrerna finns chansen att de gör bättre ifrån sig och texterna blir mer tydliga, vilket i sin tur gör att texterna skulle kunna bli enklare att bedöma för läraren.
Eftersom denna undersökning har gjorts med fokus på två genrer, argumenterande brev samt debattartikel, och det enbart är en elevtext per granskat år som har undersökts, går det inte att säga att det verkligen är så som undersökningen visar, men om det nu är så att bedömargruppens bedömning har ändrats från att mest innefatta innehåll till att även inbegripa genre, vilket min analys visar, kan det vara motiverat att som lärare utgå från genrepedagogiken i sin undervisning för att medvetandegöra eleverna om genrer, texttyper och även grammatik. Då är eleverna bättre förberedda både inför det nationella provet och inför det verkliga livet som tar över när skolan tar slut. Att bedöma det nationella provet i Svenska B kan även bli enklare för den lärare som har utgått från genrepedagogiken i sin undervisning eftersom hon själv då blir mer medveten om vad som ingår i de olika genrerna.
5.4 Slutsats
I tre elevtexter från tre olika nationella prov i Svenska B från år 1996, 2002 och 2008, har jag undersökt tes och argument, meningsbyggnad, meningsfunktion, konnektivbindning samt stil och struktur. Texterna har inte undersökts med fokus på innehåll. De tre texterna var utvalda på grund av att de skulle vara argumenterande, så elevtext 1 från 1996 är ett argumenterande brev medan elevtext 2 från 2002 och elevtext 3 från 2008 är debattartiklar. De tre texterna uppfyller det grundläggande kravet på att de ska innehålla tes och argument för och/eller emot någonting.
Elevtext 1 är i princip en färdig text med fullständiga meningar och en knapp tredjedel direktiva meningar vilka påvisar en argumenterande text, men den har få komparativa konnektivbindningar och bygger istället mest på den additiva länken vilken hör hemma i den beskrivande texttypen. Till skillnad från elevtext 1 är elevtexterna 2 och 3 mer ofullständiga och kräver redigering innan eventuell publicering. De uppvisar
sätt. Elevtext 2 har en hackig styckeindelning vilket ger texten ett oflyt, medan elevtext 3 nästan inte har delats in i stycken överhuvudtaget. Elevtext 3 är dessutom full av satsradningar och elevens ostrukturerade tankar, vilket gör texten tung att läsa.
De tre texterna har fått betyget godkänt av bedömargruppen med olika motiveringar. Elevtext 1 uppfyller kraven för ett argumenterande brev, men är väldigt kort och eleven använder sig av få argument. Elevtext 2 har ett bra men ostrukturerat innehåll och elevtext 3 har också ett bra innehåll men den är inte välskriven. Elevtext 1 har alltså formen men inte så mycket innehåll, elevtext 2 har ett innehåll men formen gör att det är svårt att förstå och elevtext 3 har bra argument men saknar både form och språk enligt bedömargruppen.
Utifrån de tre undersökta elevtexterna ser det ut som att bedömargruppen har ändrat sin bedömning över tid. Från att mest koncentrera sig på innehåll har gruppen gradvis gått mot att även ta upp de formelement som hör till genren med exempelvis logiska bindningar och stil. Det går inte att dra några definitiva slutsatser från min undersökning då det är få texter som har undersökts, men jag skulle ändå vilja säga att det går att skönja en tendens till att bedömargruppens attityd har förändrats från att bedöma innehåll till att även bedöma helheten och genrespecifika drag i texten – dock utan att nämna ordet genre.
Det skulle vara intressant att göra en undersökning som inkluderar fler texter, och även texter från andra genrer, för att granska om bedömningen av det nationella provet verkligen har förändrats. Då skulle man också få syn på om bedömningen av de olika genrerna skiljer sig åt eller om gruppen utgår från en analysmodell som är allmängiltig. En annan undersökning skulle kunna göras genom intervjuer med lärare som har varit verksamma åtminstone sedan 1996 för att se om de uppfattar någon skillnad i bedömningen av det nationella provet.
Referenslista
Litteratur
Bolander, Maria (2005). Funktionell svensk grammatik. Stockholm: Liber.
Gibbons, Pauline (2002). Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren &
Fallgren. Översättning från engelskan av Inger Samuelsson.
Hedeboe, Bodil och Polias, John (2008). Genrebyrån. En språkpedagogisk funktionell
grammatik i kontext. Stockholm: Hallgren & Fallgren
Hellspong, Lennart och Ledin, Per (1997). Vägar genom texten. Handbok i
brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Bo och Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i
Uppsala AB.
Josefsson, Gunlög (2001). Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Lund: Studentlitteratur.
Josephson, Olle, Melin, Lars och Oliv, Tomas (1990). Elevtext. Analyser av
skoluppsatser från åk 1 till åk 9. Lund: Studentlitteratur.
Ledin, Per (2001). ”Genrebegreppet – en forskningsöversikt”. I: Rapport nr 2. Studentlitteratur.
Melin, Lars och Lange, Sven (2000). Att analysera text. Stilanalys med exempel. Lund: Studentlitteratur.
Nyström, Catharina (2001). Hur hänger det ihop? En bok om textbindning. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Palmér, Anne och Östlund-Stjärnegårdh, Eva (2005). Bedömning av elevtext. En modell
för analys. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Skolverket (1996). Nationellt prov i svenska, kurs B, Vt 1996, ”Kommunikation”, Distribution Stockholm: Liber.
Skolverket (2002). Nationellt prov i svenska, kurs B och svenska som andraspråk, kurs B, Ht 2002, ”Rätt och rättigheter” Distribution Stockholm: Liber.
Skolverket (2008). Nationellt prov i svenska, kurs B och svenska som andraspråk, kurs B, Vt 2008, ”Saga och sanning”, Distribution Stockholm: Liber.
Internet
Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet A (2009). Allmän information
om kursprovet för gymnasiet och komvux. (2009-05-01)
http://www.nordiska.uu.se/natprov/gymnasiet/allmaninfogy
Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet B (2009). Exempel på texter,
provuppgifter och bedömda elevlösningar. (2009-05-01)
http://www.nordiska.uu.se/natprov/gymnasiet/exempelgy
Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet C (2009). Vad är nationella
prov i svenska och svenska som andraspråk? (2009-05-01)
http://www.nordiska.uu.se/natprov/vad
Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet D (2009). Bedömning av
kursprovet. (2009-05-01)
http://www.nordiska.uu.se/natprov/gymnasiet/bedomninggy
Skolverket A. Nationella kursprov i gymnasial utbildning. (2009-05-01)
http://www.skolverket.se/sb/d/277
Skolverket. Kursplaner i Svenska A. (2009-05-05)
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=5&skolform =21&id=3205&extraId=
Skolverket. Kursplaner i Svenska B. (2009-05-01)
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=5&skolform =21&id=3206&extraId=
Bilaga 1
Observera
Då eleverna inte gett sitt samtycke till publicering utöver
bedömningshäftet är deras texter inte bifogade i detta arbete som
är publicerat på MUEP. Sidorna är därför blanka i bilaga 1.
Elevtext 1
NP vt 1996, Kommunikation Uppgift B4, argumenterande brev
Elevtext 2
NP ht 2002, Rätt och rättigheter Uppgift B3, debattinlägg
Elevtext 3
NP vt 2008, Saga och sanning Uppgift B4, debattinlägg
Bilaga 2
NP vt 1996, Kommunikation Uppgift B4, argumenterande brev B4. Brev till klubbmedlemmar
Insändaren med rubriken Bort med hatet på läktarna (s. 3 i texthäftet) har sänts som ett öppet brev till ett antal klubbar som har problem med sina anhängare. Du är ledare för supporterklubben till ett fotbollslag och blir nu uppmanad av klubbledningen att göra något åt allt bråk som har förekommit vid de senaste matcherna. Du bestämmer dig för att skriva ett brev till alla medlemmar i din klubb för att försöka förbättra ordningen i samband med kommande matcher.
Skriv brevet, i vilket du gör följande: Förklara varför du skriver brevet.
Beskriv den nuvarande situationen, d.v.s. hur det fungerar under och efter
matcherna. Förklara vilka konsekvenser några anhängares uppförande får, t.ex. för klubben, för idrotten i stort och för samhället. Ge förslag på hur ordningen kan förbättras och peka på vad man vinnermed en mindre bråkig publik. Ditt brev bör inte vara längre än ca fyra handskrivna sidor.
Rubrik: Till medlemmarna i supporterklubben X. Bedömningsskala IG-VG
Beskrivning av uppgiften
Denna uppgift innebär att argumentera i praktiskt syfte. Den kräver att eleven lever sig in i en skisserad situation och använder sitt språk för att påverka och övertyga en mottagare.
Uppgiften innebär att skriva ett brev till en fotbollsklubbs anhängare – ett brev som syftar till att förbättra ordningen i samband med matcherna. Eleven kan använda sig av och utveckla de iakttagelser som finns i insändaren i texthäftet.
Brevets mottagare består av olika slags människor i alla åldrar. Eftersom brevet inte bara riktar sig till bråkstakarna, utan även ska sändas till de skötsamma anhängarna, får brevet inte bli någon anklagelseakt. Tonen bör därför vara ganska neutral.
Uppgiften innehåller både argumentation och analys. I brevet ska bl.a. den nuvarande situationen beskrivas – och då på ett sådant sätt att mottagaren förstår att en förändring är nödvändig. Eleven ska även ge förslag på hur ordningen i samband med matcherna kan förbättras. Det analytiska utgörs bl.a. av att kunna urskilja de vinster man gör med en mindre bråkig publik och att kunna förklara vilka konsekvenser några anhängares uppförande får, inte enbart för klubben utan helst även för idrotten i stort och för
samhället. Här bör alltså eleven sätta in problemet i ett större sammanhang, lyfta blicken från det lilla till det stora och fundera över följderna både på mikro- och makronivå.
Uppgiften är inte alltför komplicerad, vilket beror dels på den utförliga instruktionen, där brevets disposition i princip anges, dels på insändaren, som med sitt innehåll ger eleven god hjälp att lösa uppgiften.
NP ht 2002, Rätt och rättigheter Uppgift B3, debattinlägg
B3 Viktigt för världen
Allteftersom vårt samhälle förändras ändrar vi uppfattning om vilken kunskap som är värd att sträva efter. Vilka kunskaper behövs idag och vilka kommer att behövas i framtiden? I texthäftet kan du läsa om Jonathan James som är expert på frågor om IT- säkerhet, ett område som i dag är högaktuellt.
I din dagstidning pågår en debatt om vilka kunskapsområden som kommer att vara viktiga i morgondagens samhälle. Du bestämmer dig för att skriva ett debattinlägg.
Skriv debattinlägget. Argumentera för den typ av kunskap som du tror kommer att vara viktig i framtiden. Resonera om den roll denna kunskap kommer att spela i samhället. Använd synpunkter från texthäftet i ditt resonemang.
Rubrik: Viktigt för världen Bedömningsskala: IG-MVG
Beskrivning av uppgiften
Uppgift B3 innebär argumenterande skrivande; eleven ska argumentera för vilken typ av kunskap och kompetens som hon anser blir betydelsefull att ha i framtiden. Resultatet av argumentationen ska bli ett debattinlägg till en dagstidning. Syftet med inlägget är att övertyga dagstidningens läsare.
Eleven ska använda sig av synpunkter från texthäftet i sitt resonemang. De två texter som ligger närmast till hands är dels en artikel om emotionell intelligens, dels en artikel om Jonathan James som arbetar med IT-säkerhet. Den elev som prioriterar annan slags kunskap eller andra kompetens kan naturligtvis använda egna erfarenheter i sin argumentation.
Eleven får viss hjälp i instruktionen med att strukturera sin text. Hon ska lämpligen inledningsvis presentera den kunskap eller kompetens som hon anser vara viktig i ett framtidsperspektiv, det vill säga formulera sin tes. Tesen ska underbyggas av argument och exempel, hämtade från texthäftet och gärna från elevens egen erfarenhet. Artiklarna behandlar kompetenser av vitt skilda slag och en skicklig elev kan också presentera och bemöta motargument och på så sätt föra en effektiv argumentation. En inledning som fångar läsarens intresse är ett plus.
För ett godkänt betyg krävs det att lösningen innehåller en någorlunda tydligt formulerad tes, argument som stödjer denna samt rimliga exempel. Texten ska vara uppbyggd så att läsaren utan problem kan följa resonemanget. En väl godkänt lösning är övertygande och resonemanget karaktäriseras av en väl strukturerad argumentation och ett insiktsfullt resonemang.
NP vt 2008, Saga och sanning Uppgift B4, debattinlägg
B4 ”intet förtiga, tillägga eller förändra”
I Sverige har alla straffmyndiga medborgare vittnesplikt, det vill säga skyldighet att vittna i rättegångar. Ändå kan det vara svårt att få människor att ställa upp. Statistik visar dessutom att av alla som döms för menedsbrott är en tredjedel ungdomar. Samtidigt talas allt oftare om hur vittnen blir hotade och trakasserade.
Din lokaltidning planerar ett temanummer om rättssäkerhet och ber läsarna delta med egna åsikter. Du bestämmer dig för att skriva ett debattinlägg i ämnet.
Skriv ett debattinlägg och förklara din syn på vittnesplikten. Använd texthäftet och kommentera dagens situation. Argumentera för åtgärder som kan öka viljan att vittna.
Rubrik: ”intet förtiga, tillägga eller förändra” Bedömningsskala: IG-MVG
Beskrivning av uppgiften
Eleven ska i uppgift B4 skriva ett debattinlägg i lokaltidningen och förklara sin syn på vittnesplikten. Syftet med uppgiften är att eleven ska ta ställning, argumentera och motivera sin uppfattning.
Uppgiften kräver textanvändning och artikeln från Uppsala Nya Tidning ger eleven underlag för kommentarer. Om eleven dessutom har egna exempel kan detta vara en fördel för resonemanget. Den elev som har god insikt i förhållandena och är engagerad i samhällsfrågor kan med fördel använda sina kunskaper i denna tämligen krävande uppgift.
Instruktionen ger visst stöd för dispositionen, men eleven kan nå ett lyckat resultat även med ett annat upplägg. En argumenterande text kan disponeras så att tesen presenteras direkt i inledningen eller som en slutsats efter diskussionen.
I en lösning med betyget Godkänt ska eleven begripligt förklara hur hon ser på vittnesplikten och med hjälp av texthäftet kommentera dagens situation. Eleven ska också ge förslag på åtgärder som kan öka viljan att vittna och ha något argument för sin åsikt. För betyget Väl godkänt ska synpunkterna vara tydligt fokuserade på vittnesplikt och kommentarerna relevanta och fylliga. Elevens förslag ska vara rimliga och argumenten övertygande och underbyggda. Mycket väl godkänt får den lösning där eleven koncist och insiktsfullt uttrycker sina åsikter. Argumentationen är slagkraftig och texten har ett tydligt samhällsperspektiv.