Jämkad arbetslöshetsförmån

arbetsmark-nadsstöd kan under vissa förutsättningar ock-så betalas till den som har ett gällande an-ställningsförhållande eller som idkar före-tagsverksamhet. Förutsättningen är att perso-nen i fråga trots sitt anställningsförhållande eller sin företagsverksamhet är delvis arbets-lös. För den som står i anställningsförhållan-de betyanställningsförhållan-der anställningsförhållan-detta i praktiken t.ex. anställningsförhållan-deltidsarbete och för en företagare att

företagsverksamhe-ten utgör bisyssla. Eftersom den som är en-dast delvis arbetslös till följd av sina arbets-inkomster inte lider sådana ekonomiska för-luster på grund av sin arbetslöshet som den som är helt arbetslös, betalas han eller hon inte de förmåner som tillkommer den som är helt arbetslös. Till den som är delvis arbets-lös betalas jämkad arbetsarbets-löshetsdagpenning eller jämkat arbetsmarknadsstöd.

Personer som har rätt till jämkade arbetslös-hetsförmåner

De personer som har rätt till jämkade ar-betslöshetsförmåner räknas upp i 17 § 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

En arbetssökande kan samtidigt ha flera arbe-ten som skall omfattas av jämkningen och flera inkomstkällor som skall beaktas vid jämkningen. För att en jämkad förmån skall beviljas förutsätts dessutom att personen i fråga uppfyller övriga förutsättningar för be-viljande av förmånen.

Rätt till jämkad arbetslöshetsförmån har för det första en person vars arbetstid har förkor-tats på grund av permittering. Arbetstiden kan förkortas genom att arbetstiden per dag eller per vecka förkortas. Förutsättningen för att förmåner skall beviljas en permitterad är dessutom att det är fråga om en faktisk mittering som uppfyller kriterierna på per-mittering i arbetsavtalslagen (55/2001).

Rätt till jämkad arbetslöshetsförmån har också en person som har stått i ett anställ-ningsförhållande på heltid och vars an-ställningsförhållande i enlighet med ar-betsavtalslagen har omvandlats till ett ställningsförhållande på deltid. När ett an-ställningsförhållande omvandlas till deltid skall enligt arbetsavtalslagen uppsägnings-förfarandet iakttas. Likaså har en person som i enlighet med statstjänstemannalagen (750/1994) har överförts från ett tjänste-förhållande på heltid till deltid rätt till jämkad arbetslöshetsförmån.

Rätt till jämkad arbetslöhetsförmån har en arbetslös som tagit emot deltidsarbete. Arbe-tet betraktas som deltidsarbete om det är av-sett att vara det, trots att arbetet vissa veckor skulle vara heltidsarbete. Även en person som vid sidan av sin huvudsyssla har tagit emot deltidsarbete har rätt till jämkad

arbets-löshetsförmån.

Även en person som tagit emot heltids-arbete omfattas under vissa förutsättningar av jämkad arbetslöshetsförmån, om arbetet varar kortare tid än en månad. Jämkad arbetslöshetsförmån betalas endast för ar-betsdagar i heltidsarbete då personen i fråga är arbetssökande vid arbetskraftsby-rån. Om arbetet varar över en månad, beviljas inte jämkad förmån. En arbetssö-kande som har inlett företagsverksamhet som utgör bisyssla antingen medan han eller hon varit arbetslös eller vid sidan av en huvudsyssla som redan upphört har också rätt till jämkad arbetslöshetsförmån.

Personer som varit förhindrade att arbeta på grund av andras stridsåtgärder har fr.o.m.

den 1 juni 2001 varit berättigade till arbets-löshetsförmåner, om stridsåtgärden inte har stått i samband med personens egna anställ-ningsvillkor eller arbetsförhållanden. Till så-dana personer betalas arbetslöshetsförmånen jämkad på grundval av arbete som utförts under avbrottet.

En person som omfattas av jämkning har enligt 17 § 2 och 3 mom. lagen om utkomst-skydd för arbetslösa inte rätt till arbetslös-hetsdagpenning om hans eller hennes arbets-tid tillfälligt eller permanent överstiger 75 % av den inom branschen tillämpade maximi-arbetstiden för arbetstagare i heltidsarbete.

Arbetstiden granskas varje vecka för permit-terade och sådana personer som är förhindra-de att arbeta på grund av andra arbetstagares stridsåtgärder. Även arbetstiden i arbete som tillfälligt utförs för samma arbetsgivare under en permittering på heltid granskas varje vecka. I fråga om bisysslor granskas arbetsti-den inte. I fråga om andra personer i lönear-bete granskas arbetstiden i perioder om fyra på varandra följande kalenderveckor eller en månad. I fråga om företagare föreskrivs inte att den ordinarie arbetstiden skall granskas, eftersom det i allmänhet inte är möjligt att göra det på tillförlitliga grunder. När före-tagsverksamheten emellertid utvidgats till heltid, har företagaren inte rätt till arbetslös-hetsförmåner.

Om en person inte har ordinarie arbetstid utan hans eller henens arbetstid är fastställd enligt utjämningsperioder, granskas arbetsti-den enligt 17 § 3 mom. lagen om

utkomst-skydd för arbetslösa genom att utjämningspe-rioden för arbetstiden används som gransk-ningsperiod. Arbetssökande med provisions-lön får ofta inte jämkad arbetslösförmån där-för att det inte kan påvisas tillräckligt tilldär-för- tillför-litligt att det är fråga om arbete på halvtid.

Storleken av jämkad arbetslöshetsdagpen-ning

Storleken av jämkad arbetslöshetsförmån räknades till utgången av 1996 så att som ar-betsinkomst som minskade dagpenningen beaktades endast den del av inkomsterna som översteg 750 mark i månaden. Arbetsinkomst som översteg nämnda belopp minskade ar-betslöshetsförmånen med 80 %. Detta sätt att beräkna den jämkade förmånen gynnade dem som hade små inkomster i förhållande till andra delvis arbetslösa.

Från ingången av 1997 har den jämkade arbetslöshetsförmånen beräknats så att hälf-ten av inkomshälf-ten under jämkningsperioden beaktas så att den minskar den förmån som personen i fråga annars skulle ha rätt till om han eller hon vore helt arbetslös. Avsikten med det ändrade sättet att beräkna den jäm-kade förmånen var att alla inkomster skulle beaktas likvärdigt i arbetslöshetsförmånen.

Ett mål var dessutom att undanröja hinder och trösklar för mera sysselsättning.

När det gäller inkomstrelaterad dagpenning tillämpas vid bestämmandet av jämkad dag-penning den s.k. 90 procents regeln. I in-komstrelaterad dagpenning betalas högst så mycket att den jämte eventuella barnförhöj-ningar tillsammans med arbetsinkomsterna kan utgöra högst 90 % av den lön som ligger till grund för den inkomstrelaterade dagpen-ningen. Den som får inkomstrelaterad dag-penning har dock utan hinder av nämnda re-gel rätt till den dagpenning som han eller hon skulle ha rätt att få i grunddagpenning.

Jämkningsperiodens längd

Jämkningsperiodens längd är i allmänhet fyra veckor eller en månad beroende på vil-ken löneperiod som används i branschen och enligt vilka betalningsperioder personen i fråga betalas dagpenning. Lagen om ut-komstskydd för arbetslösa innehåller inga

bestämmelser om kriterier för valet av jämk-ningsperiod. Som jämkningsperiod för en person som får månadslön används en må-nad, och fyra kalenderveckor för den som får sin lön med en veckas, två veckors eller fyra veckors mellanrum. Jämkningsperioden för den som idkar företagsverksamhet är en må-nad.

Som jämkningsperiod kan också användas en kortare tid än vad som nämns ovan, ifall det inträffar en sådan förändring i en persons förhållanden att han eller hon börjar omfattas av jämkning mitt under en månad. Som änd-ring betraktas t.ex. att han eller hon får ett arbete som berättigar till jämkad arbetslös-hetsdagpenning eller att huvudsysslan tar slut mitt under en månad. Likaså används en kor-tare jämkningsperiod när det anställningsför-hållande som ligger till grund för jämkad dagpenning upphör mitt under en månad. För en person som tar emot ett heltidsarbete som varar under en månad kan man använda en jämkningsperiod som är kortare än en månad eller fyra veckor, om anställningsförhållandet infaller under två olika jämkningsperioder.

När man använder en jämkningsperiod som är kortare än en månad eller fyra veckor görs jämkningen på grundval av den s.k. beräkna-de arbetsinkomsten. Den beräknaberäkna-de arbetsin-komsten fås genom att den genomsnittliga dagslönen för tiden i arbete multipliceras med talet 21,5 för att erhålla den beräknade månadsinkomsten. Den jämkade förmånens storlek under jämkningsperioden är sålunda beroende av den på detta sätt erhållna beräk-nade månadsinkomstens storlek.

Som arbetsinkomst vid jämkningen beaktas den löneinkomst jämte skattepliktiga natura-förmåner som personen i fråga har fått i det arbete som ligger till grund för jämkningen. I fråga om företagsverksamhet används i all-mänhet den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen. Om det på tillförlitliga grunder kan konstateras att en företagares in-komster under arbetslösheten avviker från vad som konstaterats vid beskattningen, kan som grund för jämkningen användas de på detta sätt påvisade inkomsterna under arbets-lösheten. Kapitalinkomster beaktas inte vid jämkningen.

Som inkomster under jämkningsperioden beaktas endast inkomster som förvärvats

un-der jämkningsperioden i enlighet med den s.k. intjäningsprincipen. Denna lön beaktas trots att den i själva verket kan ha betalts till sökanden före eller efter jämkningsperioden.

På motsvarande sätt beaktas inte lön som har förvärvats före eller först efter jämkningspe-rioden när lönen bestäms, trots att den i själ-va verket betalas till personen i fråga under den tid som är föremål för granskning. I praktiken beaktas inkomsterna mera flexibelt beroende på att t.ex. olika tillägg och ersätt-ningar ofta betalas betydligt senare än grund-lönen, varvid jämkningen enligt de nuvaran-de bestämmelserna ofta ger samma resultat oberoende av som vilken jämkningsperiods inkomst tilläggen beaktas. Semesterpenning och semesterpremie samt semesterersättning beaktas dock som inkomst under den jämk-ningsperiod som pågår då betalningstidpunk-ten infaller.

Maximitiden för jämkad arbetslöshetsförmån Jämkad arbetslöshetsförmån betalas för högst 36 månader. Endast jämkad förmån som har betalats fr.o.m. den 1 april 2000 be-aktas. För maximitiden omvandlas betal-ningstiden till månader så att en månad anses omfatta 21,5 betalningsdagar. Även jämkad utbildningspenning inräknas i maximitiden för jämkad förmån på nämnda sätt till skill-nad från jämkad alterneringsersättning eller jämkat utbildningsstöd. Jämkad förmån kan även efter 36 månader betalas till den del som den baserar sig på heltidsarbete som va-rat kortare tid än en månad. Undantaget base-rar sig på att den arbetssökande inte har möj-lighet att vägra att ta emot erbjudet heltidsar-bete på grundval av en inkomstjämförelse utan att förlora sin rätt till dagpenning för en viss tid på det sätt som bestäms om deltidsbete i 7 a § lagen om utkomstskydd för ar-betslösa. Efter att maximitiden gått ut kan personen i fråga säga upp sig från sitt arbete utan att förlora rätten till arbetslöshetsdag-penning.

Maximitiden 36 månader för jämkad ar-betslöshetsförmån börjar räknas från början när personen i fråga har varit sex månader i heltidsarbete eller när han eller hon har upp-fyllt arbetsvillkoret. Med heltidsarbete avses här sådant arbete där arbetstiden överstiger

75 % av den inom branschen tillämpade maximiarbetstiden för arbetstagare i heltids-arbete. Det har ingen betydelse för att maxi-mitiden skall börja på nytt huruvida personen i fråga uppfyller arbetsvillkoret för grund-dagpenning eller inkomstrelaterad dagpen-ning eller löntagares eller företagares villkor. När man granskar huruvida arbets-villkoret uppfyllts beaktas endast arbete efter att maximitiden gått ut.

Jämkade dagpenningar beaktas i maximiti-den 500 dagar för allmän arbetslöshetsdag-penning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa så att den jämkade dagpenningen omvandlas till fulla arbetslöshetspenningar.

På grundval av jämkad dagpenning kan det alltså hända att maximitiden 500 dagar upp-nås t.ex. först efter att dagpenning betalts för 700 dagar.

2.1.6. Systemet med avgångsbidrag