6 RESULTAT OCH ANALYS
6.2 Jämställdheten i det svenska samhället 1 Enkäter
Att definiera jämställdhet var en fråga som sex stycken enkätinformanter valde att hoppa över. Detta kan tolkas som att informanterna hade ont om tid eller tyckte att det var för mödosamt att svara.
De vanligaste definitionerna av jämställdhet innefattade nyckelorden ”lika villkor” och/eller ”samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter”. Denna definition stämmer väl överens med definitionen man hittar i en vanlig uppslagsbok och är den vanligaste förekommande i samhällslivet. Ett par av enkätinformanterna blandade ihop begreppen jämställdhet och jämlikhet. Detta trots att vi på försättsbladet till enkäten hade poängterat skillnaden mellan begreppen. Några av enkätinformanterna definierade jämställdhet som lika lön för lika arbete eller som att behandla alla lika. Dessa är vanligt förekommande ”vardagsdefinitioner” som man varken kan kategorisera som rätt eller fel. Att behandla alla lika kan ses som för jämställdhet,
men kan motverka jämställdhet då villkoren i dagens samhälle inte är lika för kvinnor och män samt att vi automatiskt och omedvetet kategoriserar handlingar utifrån djupt rotade tolkningsramar.59 Frågan om mäns och kvinnors olika löner har länge varit ett
uppmärksammat, aktuellt ämne i massmedia och kan vara en anledning till att många definierar jämställdhet som ”lika lön för lika arbete”. Några definitioner kan tolkas som uttryck för ett tydligt könsmaktstänkande eller genustänkande: ”Absolut
jämställdhet betyder exakt lika möjligheter i samhället oberoende av kön. Att det ej är jämställt har med makt och sociala konstruktioner att göra.” och ”Slut på kvinnoförtryck. Stor individuell frihet oberoende av kön. Lika lön för lika arbete. Mer makt åt kvinnorna (än nu). Slut på våld mot kvinnor etc.” Båda definitionerna antyder
att jämställdhet inte råder i dagens samhälle och att detta har med ojämnt fördelad makt att göra. Svaren kan även härledas till den tredje av Rönnbloms tre olika nivåer på hur komplex syn man har på jämställdhet kontra makt. Den tredje nivån innefattar att vara medveten om att makt handlar om tolkningsföreträde och osynliga normer.60
På frågan om det svenska samhället upplevs som jämställt instämde en liten del (inga kvinnor) av enkätinformanterna i mycket stor utsträckning i att det svenska samhället är jämställt. 40 procent instämde i relativt stor utsträckning i påståendet, ganska jämnt fördelat mellan kvinnor och män. Något fler informanter instämde i ganska liten utsträckning. Här syns en markant skillnad mellan hur kvinnor och män har svarat, då över 60 procent av kvinnorna valt detta svarsalternativ jämfört med 30 procent av männen. En kvinna instämde inte alls. På denna fråga kan man se en tydlig skillnad i hur de olika åldersgrupperna har svarat. I den yngsta ålderskategorin, 20-30 år, instämde samtliga i ganska liten utsträckning eller inte alls, medan svaren i de andra åldersgrupperna var mer jämnt fördelade. De yngre var alltså mer samstämmiga om att det svenska samhället inte är särskilt jämställt. Enkätinformanternas kommentarer tyder på att svaren är beroende av vilka referensramar man haft, då någon till exempel jämförde med situationen på global nivå.
Jämställdhet och jämställdhetsfrågor ansågs av majoriteten som något viktigt i mycket stor och ganska stor utsträckning. Endast en fjärdedel instämde i ganska
59 Hedlin, M. (2004) [b] s 5-6 60 Rönnblom, M. (1997) s 160-161
liten utsträckning eller inte alls. Betydligt fler kvinnor än män ansåg att jämställdhet och jämställdhetsfrågor var viktiga för dem personligen. ”Det finns viktigare frågor,
men det betyder inte att det är oviktigt” var en kommentar som gavs i samband med
frågan och kan tolkas i linje med det Roth kallar jämställdhet som ett sidospår. Att se jämställdhet som en fråga skild från allt annat som händer i organisationen, kan resultera i att jämställdhetsarbetet hamnar utanför linjen och det arbete som bedrivs där, och är alltså ett sidospår istället för ett huvudspår.61
På påståendet att jämställdhet är en generationsfråga och alltså inte är ett problem i yngre generationer, instämde majoriteten i ganska liten utsträckning eller inte alls. Nära 40 procent av männen instämde dock i ganska stor utsträckning medan en stor majoritet av kvinnorna inte alls instämde. Många av kommentarerna speglar en skepsis mot att den yngre generationen skulle vara mer jämställd och en medvetenhet om att jämställdhet är ett problem i alla generationer. Någon insinuerade att yngre ofta tror att samhället är mer jämställt av vad det är. Kommentaren ”Slitz”, som antagligen åsyftar på ett livsstilsmagasin för framförallt unga män, är svårtolkad men kan i sitt sammanhang antas syfta till att tidningen ibland kritiserats för att förmedla en stereotyp kvinnosyn.
Åldersmässigt kan en skillnad urskiljas i enkätinformanternas svar, där åldrarna 20-40 år i större utsträckning än åldrarna 41 och uppåt ansåg att jämställdhet är en generationsfråga. Att man i yngre generationer är mer jämställda är en utbredd uppfattning. Undersökning visar alltså att denna uppfattning är större bland yngre än bland äldre, men också att denna uppfattning är större bland män än kvinnor. Kvinnomaktsutredningen Ty makten är din… Myten om det rationella arbetslivet och
det jämställda Sverige visar hur unga paren visserligen är mer jämställda än äldre
par, men när det första barnet är fött kommer också ojämställdheten med alla de förväntningar på hur män och kvinnor ska vara i en ”kärnfamilj”. Tillvaron blir mer traditionell efter familjebildningen.62
Diskursen Jämställdhet – rör inte oss, att jämställdhet skulle vara ett problem främst i andra branscher, delades av en dryg tredjedel av enkätinformanterna.
61 Roth, A-K. (2002) s 25
62 Elf-Karlén, M. & Palmström J. (2003) Ta betalt! En feministisk överlevnadsguide Stockholm: Tiden.
Majoriteten av informanterna instämde alltså i ganska liten utsträckning eller inte alls. Över hälften av kvinnorna instämde inte alls i påståendet jämfört med ca 17 procent av männen. De flesta av kommentarerna i anslutning till frågan påpekade att jämställdhet är ett problem som finns i alla branscher.
På påståendet Att uppnå absolut jämställdhet är inte eftersträvansvärt, då män
och kvinnor behöver ha olika roller i samhället, instämde majoriteten i ganska liten
utsträckning eller ingen alls, med tonvikt på det senare alternativet. En stor skillnad kan utläsas mellan kvinnor och män, då inga av kvinnorna instämde i mycket stor eller ganska stor utsträckning mot drygt 36 procent av männen. Att kvinnorna tycker att jämställdhet är mer eftersträvansvärt än vad männen tycker kan tolkas som att kvinnor har mer att förlora på de könsroller som finns. Kvinnor är dessutom den kategori som generellt sett tjänar mindre, har svårare att avancera på arbetsmarkanden, gör mer av det obetalda hemarbetet och har lägre status i samhället.63 Ett tydligt traditionellt olikstänkande visar sig i kommentaren; ”Män kan
inte föda barn, småbarn är av naturen mer knytet till mamman. Dock kan man som pappa vara hemma med barnen blir 2 år och äldre (träffar min dotter oftare än min fru
gör) RÖR INTE FÖRÄLDRARS VALFRIHET NÄR DET GÄLLER
FÖRÄLDRALEDIGHETEN!”, där orden ”av naturen” är nyckelordet.
Att jämställdhet skulle vara en kvinnofråga, som i första hand handlar om att kvinnor måste lära sig att ta för sig och stärka sitt självförtroende, var det inte många som instämde i. Könsmässigt är skillnaden inte anmärkningsvärd, förutom att fler män instämde ganska stor utsträckning. Kommentarerna ”Det syns i mitt yrke.
Kvinnor verkar göra allt för att jobba gratis!” och ”Kvinnor tar för sig i vissa sammanhang, män i andra” kan tolkas som traditionellt olikstänkande, där man ser
kvinnor och män som två skilda varelser med naturbundna egenskaper och tenderar att åsidosätta de olika villkor som kvinnor och män lever under.64
I påståendet att jämställdhet är en fråga om att på bästa sätt utnyttja kvinnors och mäns kompetens, instämde 75 procent av informanterna i mycket stor och i ganska stor utsträckning. Över 30 procent av männen instämde i ganska liten utsträckning eller inte alls, mot knappt åtta procent av kvinnorna. Många av de
63 Höök, P. (2001) s 66 64 Magnusson, E. (1998) s 17
enkätinformanter som valde att kommentera hade dock invändningar. ”Är detta
nödvändigtvis olika?” (kvinnors och mäns kompetens, vår anm.), ”Vilka skillnader finns”, ”Det låter som ett biologiskt handikapp” och ”Alla individers kompetens”. Detta
tyder på ett genustänkande där man ifrågasätter gällande normer. Man är införstådd med att genom att kvinnor görs till något som kan kallas en resurs så medför man underförstått att det finns något att vara resurs till.65
Nästan 85 procent av enkätinformanterna förstod jämställdhet som en rättvisefråga, att omfördelningen av makt och ifrågasättandet av den manliga normen kan göra samhället mer jämställt. Något fler män än kvinnor instämde i ganska liten utsträckning eller inte alls. Detta visar att en majoritet av informanterna är införstådda med könsmaktsordningen i samhället och att en utjämning av maktförhållandena skulle kunna leda till utökad jämställdhet i samhället.66
Paralleller kan igen dras till Rönnbloms tre nivåer gällande synen på jämställdhet och makt, då resultatet speglar den tredje nivån som karaktäriseras av att makt ytterst handlar om tolkningsföreträde och skapas utifrån de maktordningar som präglar vårt samhälle.67
6.2.2 Intervjuer
På frågan om hur viktigt det är med jämställdhet rådde skilda uppfattningar inom ledningen. En av dem menade att jämställdhet är mycket viktigt men gjorde inga vidare reflektioner, medan en annan inte personligen såg jämställdhet som en viktig fråga eftersom informanten själv inte upplever några problem. En tredje informant i ledningen betonade vikten av att följa jämställdhetsdebatten i samhället, att jämställdhet är viktigt att arbeta med och att problemen alltid finns, trots att informanten själv upplevde sin arbetsplats som ”formellt sett” jämställd. Båda jämställdhetsaktörerna ansåg att jämställdhet är mycket viktigt och att man på alla plan i samhället behöver arbeta för större jämställdhet.
Uppfattningen att jämställdhet inte är ett problem eftersom man personligen inte upplever någon ojämställdhet, kan tolkas dels utifrån diskursen Jämställdhet – rör
65 Rönnblom, M. (1997) s 160-161 66 Wahl, A. (2001) s 176
inte oss samt som fenomenet könsblindhet. Det senare är vanligare förekommande
bland män, då män själva sällan upplever några problem med rådande könsmaktsordning i samma utsträckning som kvinnor. Detta leder till att män generellt sett är mindre positiva till jämställdhet än kvinnor.68
Ett jämställt samhälle beskrevs av samtliga informanter som att lika rättigheter och möjligheter råder oavsett kön. När de intervjuade ombads att reflektera över hur ett jämställt samhälle ska nås skiljde sig åsikterna åt. En av informanterna pekade på en medvetenhet vid anställningar, att ha en jämn köns-, ålders- och etnicitetsmässig fördelning på arbetsplatsen. Detta kan tydas med utgångspunkt i den första nivån i Rönnbloms tre nivåer gällande hur komplex syn man har på jämställdhet kontra makt. Den första nivån, som kan ses som en förenklad och endimensionell syn att se på makt, karaktäriseras av tron på att om hälften av de anställda och hälften av ledningen är kvinnor så har kvinnorna halva makten och är alltså jämställda.69 En
annan informant i ledningsgruppen såg inte antalet kvinnor och män i en organisation som det viktigaste: ”Jag tycker inte att det är så allvarligt om det inte är lika många
kvinnor som män, utan det allvarliga är om kvinnor inte har lika möjligheter till avancemang...” Denna syn kan ses som representativ för Rönnbloms nästa nivå,
makten över dagordningen, där antalet kvinnor inte är avgörande utan istället deras möjligheter att genomföra förändringar och möjligheter till utveckling.70
En tredje informant ansåg att lagar och regler inte är rätt väg att gå för att nå jämställdhet, men gjorde inga vidare eftertankar. Båda jämställdhetsaktörerna menade att det krävs ett aktivt jämställdhetsarbete på alla plan samtidigt och en ständig medvetenhet av betydelsen av genus och samhällets könsmaktsordning, eller genussystem. Båda betonade även vikten av att arbeta med barn i tidig ålder för att inte reproducera genussystemet. ”Att man har ett sådant förhållningssätt som är
bra för barnen eftersom det är de åren då könsrollerna skapas. Att man jobbar med det. Det är lätt att tro att vi är jämställda. Det är vi egentligen inte, det märker jag själv, det har jag gått igenom, jag har kurser i jämställdhet, jag jobbar mycket med det, men kan ändå komma på mig själv att jag behandlar elever annorlunda
68 Höök, P. (2001) s 66
69 Rönnblom, M. (1997) s 155-156 70 Rönnblom, M. (1997) s 157-159
beroende på vilket kön de har.” Jämställdhetsaktörernas förhållningssätt, att
jämställdhet kan uppnås genom att bryta rådande könsmaktsordning, kan tolkas i linje med den tredje nivån i Rönnbloms modell, som kännetecknas av synen att vad som är av allmänintresse, rationellt, kunskap och sanning har skapats utifrån de maktordningar som präglar vårt samhälle.71
På frågan om jämställdhet upplevdes som ett ämne som kunde väcka starka känslor rådde mycket delade meningar. Jämställdhetsaktörerna höll med och menade att det beror på att man genom att ifrågasätta djupt inrotade beteende- och handlingsmönster kastar om i människors tankevärld. ”Det är så grundläggande för
identiteten, att det grundläggs redan från början med de kläder vi ger barn, rosa kläder till flickor… Så det är en anledning till att det väcker så starka känslor.” Ingen i
ledningsgruppen hade märkt eller ansåg att jämställdhet var ett ämne som kan väcka starka känslor. Informanternas skilda svar tolkar vi som att om jämställdhet (eller brist på jämställdhet) varken problematiseras eller upplevs som ett problem, väcker det inte heller några särskilda känslor. Är jämställdhet däremot en fråga som man anser vara mycket viktig och angelägen, blir också de motstånd och meningsskiljeaktigheter frågan kan väcka tydligare.
6.2.3 Sammanfattande analys
I enkätundersökningen märker vi tydliga skillnader i hur kvinnor och män upplever jämställdheten i samhället. Kvinnor upplever i mindre utsträckning att det är jämställt och i större utsträckning att jämställdhetsfrågor är viktiga, vilket alltså kan tolkas enligt teorin att kvinnor har mer att vinna på ökad jämställdhet än vad män har. Diskurserna som flest enkätinformanter, både kvinnor och män, instämde i var
Jämställdhet – att ta tillvara kompetens samt Jämställdhet – att omfördela makt, med
tonvikt på den senare. Wahl menar att synen på jämställdhet som en maktfråga inte är särskilt vanligt i organisationer på arbetsmarknaden, utan snarare är tabu då det oftast inte är accepterat att antyda att män måste ge upp vissa privilegier för att kvinnor ska få det bättre.72 Vår enkätundersökning visar dock att synen på
jämställdhet som en maktfråga verkar vara relativt utbredd bland informanterna i
71 Rönnblom, M. (1997) s 160-161 72 Wahl, A (2001) s 176
organisationen, vilket alltså skiljer sig från Wahls tes. Däremot speglar detta resultat inte nödvändigtvis ett genustänkande, vilket visar sig i följande tema.
6.3 Kön/genus, kvinnligt och manligt