Jämställdhetsintegrering i Riksidrottsförbundets viktigaste styrdokument29

Riksidrottsförbundets idrottspolitiska kommunikatör ser ”Idrotten vill” som

Riksidrottsförbundets viktigaste styrdokument eftersom hela idrottsrörelsen står bakom dess beslut i och med Riksidrottsförbundsstämman. Han menar att dokumentet fungerar styrande på så sätt att det används i de enskilda föreningarna när de utformar egna mål och stadgar (Rodhe, 2011). ”Idrotten vill” antogs som idéprogram på Riksidrottsstämman 1995 och reviderades senast år 2009. Dokumentet innehåller bland annat idrottens värdegrund och betonar allas lika rätt att utöva idrott, att idrotten ska bedrivas utifrån ett jämställt perspektiv i fråga om lika förutsättningar samt att idrotten prioriteras på ett likvärdigt sätt

(Riksidrottsförbundet, 2009).

Enligt en granskning gjord på uppdrag av Riksidrottsstyrelsen, där Riksidrottsförbundets hittillsvarande jämställdhetsarbete synades, konstaterades att området för jämställdhet inte är integrerat inom alla områden för beslutsfattande utan snarare sidoordnat som ett område för sig. Det konstateras vidare att: ”De ambitioner och målsättningar samt det språkbruk som används i jämställdhetsplanen, återfinns inte i viktiga dokument som handlar om

styrning och resursfördelning. Det saknas således ett systematiskt genomförande och det finns inte en styrkedja som är konsekvent när det gäller jämställdhet”(Åström, 2011:3). På Riksidrottsstämman i maj 2011 lades därför förslag fram om att jämställdhetsmålen i tidigare nämnda jämställdhetsplan skulle integreras i styrdokumentet ”Idrotten vill” för att genomsyra alla verksamhetsområden inom Idrottsrörelsen. Beslut fattades sedermera om att

jämställdhetsmålen skulle integreras i ”Idrotten vill” men då dokumentet ännu inte är reviderat finns målen i nuläget inte med.

30 Det finns dock inga sanktioner kopplade till ”Idrotten vill”. Huruvida någon förening bryter mot innehållet är dessutom ofta, liksom vad gäller stadgarna, svårt att avgöra då det inte alltid rör sig om uppenbara eller uttalade brott (Rodhe, 2011). Koordinatorn för idrottsutveckling på Riksidrottsförbundet menar att det finns god kännedom om ”Idrotten vill” på förbundsnivå. Enligt henne har många förbund skapat sin egen version av dokumentet; ”Innebandyn vill”, ”Simningen vill” etc. Svenska Fotbollförbundet har ingen ”Fotbollen vill”. GUSK:s

ordförande känner väl till ”Idrotten vill” och menar att föreningens egna verksamhetsplan och stadgar medvetet stämmer väl överrens med värdegrunden i dokumentet. Även

jämställdhetsmålet finns med i GUSK:s egna dokument, som tidigare nämnts. Föreningens ordförande menar vidare att jämställdhet är något som kontinuerligt kommer upp på

sammankomster och ledarkonferenser där han som ordförande deltar. Ordföranden menar att diskussioner om jämställdhet ”ligger i tiden” (Ågren, 2011).

4.2.4 LOK-stödet och resursberoende

Riksidrottsförbundet får drygt 1,7 miljarder kronor av staten att fördela till idrotten varje år (Riksidrottdförbundet, 2011). Statens stöd till idrotten syftar bland mycket annat till att stödja verksamhet som bidrar till att ge flickor och pojkar respektive kvinnor och män lika

förutsättningar att delta i idrottsverksamhet (Regeringen, 2011). En väsentlig del av det statliga bidraget går till ideella idrottsföreningar som Statligt Lokalt Aktivitetsstöd (LOK-stöd). Den principiella ansvarsfördelningen mellan stat och idrottsrörelse innebär att

Riksidrottsförbundet ansvarar för fördelningen av LOK-stödet ut till landets idrottsföreningar. Denna fördelning går ej via special- eller distriktsförbund utan sker direkt till respektive förening (Rf:s regler med kommentarer för statligt lokalt aktivitetsstöd, 2008).

Riksidrottsförbundet framhåller vidare, genom sina egna regler för LOK-stödet, att det lokala aktivitetsbidraget syftar till att uppmuntra barn- och ungdomsverksamhet och ges till den enskilda föreningen baserat på antal sammankomster och antal deltagare för barn och ungdomar i åldern 7-20 år i föreningens regi. Utöver krav på vad som räknas som en sammankomst finns även villkoret att sammankomsten särskilt ska inriktas mot att:

”verksamheten främjar en god etik, ökat deltagande, ideellt engagemang, jämställdhet och integration.” (RF:S regler med kommentarer för statligt lokalt aktivitetsstöd, 2008:2)

31 Enligt Riksidrottsförbundets idrottspolitiska kommunikatör kräver dock Riskidrottsförbundet enbart rent matematisk återrapportering från föreningarna över antal träffar och antal

närvarande, som underlag för stödet. Varför inte de kvalitativa kraven granskas har, enligt kommunikatören, att göra med dess svårighet att mäta. Att ta fram en utredning som granskar hur kvalitativa mått ska kunna läggas in för LOK-stödet finns för tillfället på förslag till Riksidrottsstämman 2013 (Rodhe, 2011).

På frågan varför villkoret gällande jämställdhet är så generellt formulerade i reglerna gällande LOK-stödet svarar Riksidrottsförbundets idrottspolitiska kommunikatör att det beror på föreningsfriheten och grundtanken att varje förening är självständig. Han poängterar dock att det finns ett dilemma kring huruvida det statliga stödet ska gå till att driva vilken verksamhet som helst. Riksidrottsförbundet har trots allt ett ansvar att säkerställa att statliga medel används och fördelas enligt demokratiska principer. Det finns en ambition hos

Riksidrottsförbundet att styra för en mer jämställd idrott eftersom, som kommunikatören uttrycker det: ”Man kan ju ganska lätt konstatera att idrotten inte är jämställd idag” (Rodhe, 2011). Kommunikatören framhåller dock att Riksidrottsförbundet jobbar mer med utbildning än med piskor även om han säger att den tidigare nämnda kommande utredningen gällande LOK-stödet förmodligen kommer att innehålla en diskussion kring LOK-stödets potential som riktad bidragsgivning för exempelvis mål om jämställdhet. Kommunikatören tror att det skulle vara möjligt att styra mot en mer jämställd idrott med hjälp av LOK-stödet. Det skulle bland annat kunna ske genom att pengar öronmärktes för satsningar på flickor eller att en förening tilldelades ett visst belopp för varje person av det underrepresenterade könet de har i föreningen. Detta är emellertid ingenting som tillämpas i nuläget (Rodhe, 2011).

För den studerade föreningen är LOK-stödet en betydande inkomstkälla och utgör en viktig del av intäkterna. På frågan gällande vad som krävs av föreningen för att få LOK-stödet angav de två tillfrågade, ordförande och bokföringsansvarig, endast de krav på antal spelarträffar och antal aktiva som Riksidrottsförbundet kräver återrapportering på. Vad gäller de mer kvalitativa målen för LOK-stödet gällande exempelvis jämställdhet fanns ingen kännedom. Ingen av de tillfrågade respondenterna anser heller att Riksidrottsförbundet har något

inflytande på hur föreningen ska bedriva sin verksamhet annat än att spelarträffarna ska vara av en viss längd med ett visst minimum av deltagare (Ågren, 2011; Karlberg, 2011).

32 Riksidrottsförbundet kräver inte insyn i sammansättningen inom föreningen eller fördelning av resurser mellan aktiva.

4.2.4.1 Sponsorintäkter

Ingen fotbollsförening i Uppsala kommun har lika många flick- och damlag som den, för studien valda, fotbollsföreningen. Den undersökta föreningens ordförande ombads förklara varför klubbens verksamhet har sådan bredd och bedriver lika mycket verksamhet för flickor och damer som för pojkar och herrar. Ordföranden menar att varken Uppsala kommun, Upplands Fotbollförbund, Svenska fotbollförbundet eller Riksidrottsförbundet ställer några egentliga krav på hur föreningen ska bedriva sin verksamhet vad gäller fördelning av resurser eller sammansättning av aktiva. Ingen av nyss nämnda aktörer bedriver någon granskning av sådana parametrar. Däremot, delger ordföranden, hur det blir allt vanligare att sponsorer vill veta att det släpps in både flickor och pojkar i föreningen och att det finns både flick- och damlag i verksamheten. Ordföranden upplever att sponsorerna blir allt mer måna om att föreningarna de sponsrar gör samhällsnytta, är jämställda och integrerande. Även den studerade föreningens tränare för F96-laget menar att sponsorerna ställer högre krav på att föreningarna ska ha verksamhet för flickor och damer. Tränaren liksom ordföranden hänvisar till Sirius, en fotbollsförening i Uppsalaregionen, som fått problem med sina sponsorer på grund av att klubben inte bedriver någon verksamhet för flickor eller damer. Enligt tränaren och ordföranden I GUSK har Sirius nu startat ett damlag på grund av att vissa sponsorer annars inte vill sponsra verksamheten.

Uppgifterna ovan bekräftas till viss del av Sirius klubbchef vilken påpekar att sponsorer varit positiva till att föreningen från och med detta år har ett damlag i sin verksamhet. Han berättar att det finns sponsorer som hellre ger pengar till ungdoms- och damverksamhet än till herrlag. Det har enligt honom inte varit ett hårt tryck från sponsorer att det skall finnas både flick- och pojkverksamhet, däremot har det funnits önskemål om att verksamhet ska bedrivas för båda könen. Han menar vidare att det kommer att underlätta att få nya sponsorer till föreningen när det nu, från och med 1:a december 2011, finns ett dam- och ett flicklag i klubben (Nohr, 2011).

33 huvudsponsor för både GUSK och Sirius, delger denne att företaget ställer hårda krav på de idrottsföreningar som sponsras. Länsförsäkringar ägs av kunderna varför krav på transparens och legitimitet är mycket hårda. Kunderna vill ha insyn i och veta hur deras pengar används. Företaget har fem specifika villkor som idrottsföreningen måste uppfylla för att erhålla sponsring. Dessa krav gäller nolltolerans mot alkohol och droger i anslutning till

ungdomsidrott, aktivt arbete mot tobak, aktivt arbete mot mobbing, visa gott ledarskap och föredöme samt att elitspelare i klubben ska nattvandra 1-2 gånger per år. Inget av villkoren gäller jämställdhet eller integrering av underrepresenterat kön i idrotten. Enligt

Länsförsäkringar Uppsalas koordinator för samarbetspartners beror detta på att man inte vill gå in och styra alltför mycket i självständiga föreningar (Bergh Wihed, 2011).

34