Extern styrning av ideell idrottsverksamhet
En studie av Riksidrottsförbundets styrförsök mot ökad jämställdhet
Uppsala Universitet
Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats 15hp
Ht 2011
Handledare: Caroline Waks 2012-02-23
2
Sammandrag
Riksidrottsförbundet är idrottsrörelsens samlingsorgan vilka bland annat ansvarar för den strategiska ledningen av den svenska idrottsrörelsen. Riksidrottsförbundet ska ansvara för att statliga medel används till att landets idrottsverksamhet drivs i enlighet demokratiska
principer. Samtidigt består idrottsrörelsen av ideella idrottsföreningar med stark självbestämmanderätt. Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara huruvida
Riksidrottsförbundet, i en kontext av starka värden om föreningsfrihet och organisationers självbestämmande, har möjlighet att styra sina medlemsorganisationer mot ökad jämställdhet.
Detta har studerats utifrån Riksidrottsförbundets egna policy- och styrdokument rörande jämställdhet samt intervjuer med Riksidrottsförbundet, Svenska Fotbollförbundet samt en enskild ideell idrottsförening. Studiens resultat visar att Riksidrottsförbundet inte på ett direkt sätt verkar kunna styra enskilda ideella föreningars agerande i jämställdhetsfrågor utan främst har en normgivande och mjukt reglerande roll.
Nyckelord: Riksidrottsförbundet, Ideella föreningar, Jämställdhet, Styrförsök
3
Denna uppsats har erhållit ekonomiskt
bidrag från Riksidrottsförbundet
4
Innehållsförteckning
1.Inledning 7
2. Teoretiskt ramverk 9
2.1 Förhållandet mellan metaorgaorganisationen och dess medlemmar 9
2.2 Externa styrmöjligheter 10
2.2.1 Mjuk reglering 10
2.2.2 Resursberoende 11
2.2.3 Jämställdhetsintegrering 12
2.3 Sammanfattning av teoretiskt ramverk 14
3. Hur har studien genomförts? 16
3.1 Val av forskningsdesign 16
3.2 Val av förening 16
3.2.1 Val av respondenter i den ideella idrottsföreningen 17
3.3 Riksidrottsförbundet som studieobjekt 18
3.3.1 Val av intervjurespondenter på Riksidrottsförbundet 18
3.4 Val av styrförsök 19
3.4.1 Styrdokument, policys och stadgar 19
5
3.4.2 Villkor för det statliga lokala aktivitetsstödet (LOK-stödet) 19
3.5 Ytterligare respondenter 20
3.6 Övrig sekundärdata 21
3.7 Definition av jämställdhet 21
3.8 Översikt över operationaliseri ng 22
4. Resultat 24
4.1 Riksidrottsförbundet, en metaorganisation 24
4.1.1 Självbestämmande medlemmar 24
4.1.2 Styrkedjan 24
4.2 Riksidrottsförbundets styrförsök 25
4.2.1 Mjuk reglering med hjälp av stadgar 26
4.2.2 Mjuk reglering med hjälp av jämställdhetsplan 27
4.2.3 Jämställdhetsintegrering i Riksidrottsförbundets viktigaste styrdokument29 4.2.4 LOK-stödet och resursberoende 30
4.2.4.1 Sponsorintäkter 32
5. Analys 34
6
5.1 Riksidrottsförbundet som metaorganisation 34
5.2 Styrförsök genom mjuk reglering 35
5.3 Resursberoende 36
5.4 Jämställdhetsintegrering 37
6. Slutsatser 40
6.1 Vilken roll har Riksidrottsförbundet i styrningen av ideella idrottsföreningar mot ökad jämställdhet? 40
6.2 Hur agerar en enskild ideell idrottsförening i relation till Riksidrottsförbundets styrförsök för ökad jämställdhet? 40
6.3 Begränsningar, förslag till fortsatt forskning och råd till praktikerna 42 Källförteckning 43
Bilaga 47
Intervjuguide 47
7 1. Inledning
Begreppet idrottsrörelse är nära kopplat till den mer generella termen folkrörelse vilken ofta förknippas med ideell verksamhet och demokratiska processer (SOU 2008:59).
Idrottsrörelsens relation till staten är en komplex sådan då det statliga stöd på omkring 1.7 miljarder kronor som varje år utgår till den svenska idrotten kan anses orsaka ett demokratiskt dilemma. Idrottsrörelsen ska vara fri och självbestämmande men är samtidigt beroende av statligt finansiellt stöd och är därmed delvis bunden till statens mål och riktlinjer. Den statliga bidragsgivningen måste styras och kontrolleras i enlighet med demokratiska principer,
samtidigt riskerar denna styrning att ske på bekostnad av idrottsrörelsens självbestämmande (SOU 2008:59). För att garantera ideella rörelsers oberoende har ansvaret för det statliga idrottsstödet lagts på Riksidrottsförbundet. Riksidrottsförbundet är med sina drygt 20 000 anslutna föreningar en av Sveriges största samlingsorganisationer (SOU 2008:59). En organisation vars medlemmar består av andra organisationer brukar inom organisationsteori kallas metaorganisation (Ahrne och Brunsson, 2008). I sådana organisationer kan det emellertid vara svårt att upprätthålla ett balanserat maktförhållande, medlem och
metaorganisation emellan. För existensberättigande måste metaorganisationen kunna fatta vissa beslut över sina medlemmar samtidigt som medlemmarnas självbestämmanderätt inte får inskränkas alltför mycket (Ahrne och Brunsson., 2008:110).
De flesta lokala idrottsföreningar i Sverige är ideella föreningar. Det innebär att de är självständiga juridiska personer med rätt att själva bestämma över inriktning, stadgar och verksamhet (NJA 1973:341). Någon central lagstiftning för ideella föreningar finns inte. Detta beror bland annat på att det anses strida mot den svenska föreningsfriheten att försöka
lagreglera ideell verksamhet samt att ideella föreningar är ett mycket disparat område som innefattar allt från små sällskap på enbart några få personer till stora organisationer med flera miljoner medlemmar (Hemström, 2010). Det finns emellertid områden där
Riksidrottsförbundet har en uttalad avsikt att påverka idrottsrörelsen och därmed även ideella idrottsföreningar. Ett sådant område är jämställdhet.
Uppfattningen att män och kvinnor ska ha samma möjligheter och skyldigheter på alla plan i samhället är något som i dagens Sverige kan anses vara en självklarhet (Wittbom, 2006:7).
Riksidrottsförbundet menar att jämställdhet inom idrotten är en förutsättning för framgångsrik
8 idrottsutveckling samt att erfarenheter och forskning talar för att jämställdhet främjar
utveckling både för organisationer och för individer generellt (Riksidrottsförbundet, 2012).
Jämställdhet inom den Svenska idrotten har utvecklats i hög grad i modern tid men granskningar tyder på att denna utveckling har avstannat efter 1997 (Åström, 2011). I Riksidrottsförbundets egen granskning av organisationens jämställdhetsarbete mellan åren 2005 - 2010 konstateras också att idrotten i Sverige fortfarande inte är jämställd (Åström, 2011). Av officiella dokument och utredningar som presenterats vid årsmöten framgår att Riksidrottsförbundet har en uttalad avsikt att försöka ändra detta faktum och att verka för en mer jämställd idrott (Åström, 2011). Därmed har de en avsikt att i viss mån styra
idrottsrörelsen i en mer jämställd riktning. Ideella föreningars rättsliga ställning och idén om föreningsfrihet verkar dock vid en första anblick stå i kontrast mot hårda
regleringsmöjligheter från Riksidrottsförbundets sida. Mot bakgrund av det
spänningsförhållande som råder mellan en metaorganisation, som Riksidrottsförbundets, möjlighet till styrning och lokala ideella föreningars rätt till självbestämmande kommer denna uppsats att behandla möjligheter och svårigheter att styra ideella föreningar.
Som ett exempel kommer Riskidrottsförbundets styrning mot mål om jämställdhet i ideella idrottsföreningar att studeras. Föregående resonemang mynnar ut i följande frågeställningar:
Vilken roll har Riksidrottsförbundet i styrningen av ideella idrottsföreningar för en mer jämställd idrott? Hur agerar en enskild ideell idrottsförening i relation till
Riksidrottsförbundets styrförsök för ökad jämställdhet?
Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara huruvida Riksidrottsförbundet, i en kontext av starka värden om föreningsfrihet och organisationers självbestämmande, har möjlighet att styra sina medlemsorganisationer mot ökad jämställdhet.
9 2. Teoretiskt ramverk
2.1Förhållandet mellan metaorganisationen och dess medlemmar
Stora och övergripande organisationer som har andra organisationer som medlemmar brukar kallas för metaorganisationer. Enligt Ahrne & Brunsson (2008) bildas metaorganisationer för att kunna hantera branschgemensam interaktion. Interaktion handlar ofta om att olika parter, organisationer, individer och andra intressenter, vill binda upp varandra till gemensamma mål och handlingsplaner. Det kan handla om ekonomiska spörsmål men också om politiska eller samhälleliga angelägenheter som exempelvis miljöhänsyn, arbetsförhållanden eller
jämställdhet. För att hantera förhandlingar med omvärlden i gemensamma frågor är det vanligt att organisationer inom samma bransch går ihop och bildar en metaorganisation (Ahrne & Boström, 2004). Konflikter mellan metaorganisationen och dess medlemmar är dock vanligt förekommande, vilket belyses av Ahrne och Brunsson (2008:110). De menar att konflikter ofta härstammar från rivalitet mellan metaorganisationens identitet och autonomi och den enskilda medlemsorganisationens dito. Ahrne och Brunsson (2008) menar att en metaorganisation hotar medlemmarnas autonomi när dess centrum fattar auktoritära beslut över medlemsorganisationerna. Om allmänheten accepterar beslut som fattas av
metaorganisationen riskerar medlemsorganisationen att förlora autonomi vilket i sin tur ifrågasätter dess existens. Om metaorganisationen inte kan fatta beslut som har inverkan på medlemsorganisationen finns istället anledning att ifrågasätta metaorganisationens existens.
Ahrne och Brunssons (2008) resonemang kan sammanfattas till följande; desto större
autonomi metaorganisationen har, desto lägre autonomi har medlemsorganisationen och vise versa (Ahrne & Brunsson 2008:111). Också Fries (2011) diskuterar styrning i
metaorganisationer. Hon menar att det i metaorganisationer vanligtvis inte finns någon tydlig hierarki eftersom en metaorganisation inte kan bestämma över sina medlemmar utan deras samtycke. Detta för att medlemmarna är enskilda aktörer och därmed i stånd att påverka hela organisationen. Dessutom är de fria att lämna metaorganisationen när de vill vilket gör att regleringsmöjligheter försvåras ytterligare. Det finns dock möjliga metoder att påverka organisationer utan att göra alltför tydliga intrång på självbestämmanderätten vilket ska diskuteras nedan.
10 2.2 Externa styrmöjligheter
2.2.1 Mjuk reglering
Jacobsson, Mörth och Sahlin-Andersson (2004) diskuterar hur värden och idéer om staters, individers och organisationers självständighet och självbestämmanderätt starkt kan prägla samtiden och hur extern styrning i ett sådant klimat ändå är möjlig. Ett attraktivt styrmedel när det inte är lämpligt eller möjligt att tillämpa hårdare regleringsformer är mjuk reglering.
Med mjuk reglering lämnas stort utrymme till den reglerade att själv besluta över anpassning och tolkning vilket underlättar kompromisser och samarbeten mellan olika aktörer (Abbot &
Snidal, 2000). Mjuk reglering kännetecknas vidare av att den är frivillig att följa och inte är kopplad till några rättsliga sanktioner (Jacobsson et al. 2004). Jacobsson et al. (2004)
beskriver hur den mjuka regleringen ofta yttrar sig genom uppmaningar till den reglerade att följa vissa riktlinjer eller standarder, att redovisa viss verksamhet eller att den reglerade blir föremål för jämförelser eller bedömningar. Genom utvärderingar och jämförelser finns anledning att följa reglerna, men regleringsformen bygger därmed också på omfattande rapportering och granskningsverksamhet samt aktivt deltagande från den reglerades sida. I regleringsformens natur ligger att den reglerade ska kunna översätta och anpassa riktlinjer till den situation som gäller för det enskilda fallet. Därmed måste den vanligtvis vara relativt generellt formulerad. Sahlin och Wedlin (2008:225) menar att översättning i någon mån oftast är en nödvändighet för att cirkulerande idéer och riktlinjer ska kunna följas på ett effektivt sätt. Mjuk reglering som är mer konkret formulerad med tydliga och exakta riktlinjer stöter ofta på motstånd. Desto vagare målen är desto lättare verkar det vara för reglerade att
acceptera och enas (Héritier, 2001). Men det medför också en svårighet att utvärdera och mäta resultat (Jacobsson et al., 2004:187).
I och med sin icke bindande karaktär blir dock mjuk reglering ibland avfärdad som enbart symbolisk (Jacobsson et al., 2004; Brunsson, 2003). Organisationer kan anta policies, koncept, bestämmelser och riktlinjer men behöver i praktiken inte agera i enlighet med dem då de många gånger är mycket generellt formulerade för att passa många olika sammanhang.
Det blir därmed svårt att avgöra huruvida riktlinjerna följs eller ej då de kan tolkas olika (Jacobsson et al., 2004). Brunsson (2003) menar att det ofta råder en diskrepans mellan hur en organisation talar, beslutar och agerar. En organisation kan exempelvis ha antagit en
11 jämställdhetspolicy samtidigt som de bedriver en verksamhet med uteslutande män i sin styrelse. Detta kallar Brunsson (2003) för organiserat hyckleri1, men betonar att det inte alltid behöver innebära någonting negativt. Att tala och besluta om att förändra en viss
omständighet kan i vissa avseenden vara bättre än att inte visa några ambitioner alls (Brunssson (2003).
2.2.2 Resursberoende
Mjuk reglering kan alltså, enligt ovan förda resonemang, innebära en möjlighet till att styra eller påverka självständiga organisationer utifrån. Det kan också vara så att en organisation är beroende av vissa resurser som endast finns att tillgå externt. I ett sådant läge menar Pfeffer och Salancik (1978) att en organisation kan bli styrd av de anspråk eller krav som ställs av tillhandahavaren av resursen i fråga. De framhåller tre faktorer som kritiska för hur beroende en organisation är av en intressent och därmed hur stort inflytande intressenten har på
organisationens beteende. Den första faktorn gäller hur pass beroende organisationen är av en viss resurs för fortsatt verksamhet och överlevnad. Den andra faktorn gäller i vilken mån intressenten i fråga har makt över hur resursen ska användas och distribueras. Den tredje faktorn gäller huruvida det finns något substitut eller alternativ till resursen. En aktör med stor kontroll över fördelningen av en viss resurs, som är svår att ersätta eller tillskansa sig på annat sätt har enligt resursberoendeteori stor potential att utöva inflytande på organisationer som är i stort behov av just den resursen. Oliver (1991:160) bekräftar Pfeffer och Salanciks (1978) teori genom att konstatera att högre grad av ekonomisk vinning ökar sannolikheten att en organisation rättar sig efter yttre krav. Oliver (1991:148) belyser också att resursberoendeteori bygger på en bild av organisationen som aktiv beslutsfattare i förhållande till yttre krav och att dessa krav ofta är uppgiftsorienterade. Det betyder att resursberoendeteorin utgår ifrån att organisationer aktivt tar ställning till synliga krav om hur de ska agera för att vinna kontroll över viktiga resurser.
1 Brunsson (2003) använder den engelska termen Hypocrisy men i en svensk text av samma författare används termen Organiserat hyckleri.
12 2.2.3 Jämställdhetsintegrering
Genomgången ovan har visat hur organisationer kan styras utan att hård och lagstadgad reglering tillämpas. Vid styrning mot kvalitativa mål, det vill säga mål som är svåra att mäta och av icke kvantitativ art, tillkommer ytterligare aspekter. Fries (2011:23) menar att de flesta organisationer idag är beroende av att uppfattas som legitima. Genom att göra formella
ställningstaganden, exempelvis att anta en jämställdhetspolicy, tillfredsställer man intressenter inom och utanför organisationer som förväntar sig en sådan. Det finns emellertid, vilket både Brunsson (2003) och Meyer och Rowan (1977) uppmärksammar, ofta ett gap mellan en organisations formella struktur och det dagliga arbete som fortgår inom verksamheten. Detta, förklarar Meyer och Rowan (1977), kan bero på att inre krav på effektivitet och yttre krav på legitimitet inte alltid är förenliga. Meyer och Rowan (1977) benämner gapet mellan formell struktur och daglig verksamhet som särkoppling2, närmare bestämt att man särkopplar hanteringen av yttre legitimitetskrav från den dagliga verksamheten inom organisationen.
Jämställdhetsintegrering har av den svenska regeringen länge betraktats som en viktig strategi för att uppnå jämställdhetspolitiska mål (Prop. 2005/06:155). Jämställdhetsintegrering innebär att jämställdhetsmål integreras i sakfrågor och kärnverksamhet och slutar behandlas som en separat kvinnofråga (Wittbom, 2006). Man eftersträvar alltså att minska den
särkopplingseffekt som Meyer och Rowan (1977) talar om. Wittbom menar att
kärnverksamhet ofta värderas högre än annan verksamhet vilket gör det strategiskt viktigt att integrera mål som önskas uppnås i den.
Det finns emellertid olika uppfattningar rörande definitionen av jämställdhet och vilka mål om jämställdhet som ska integreras. Vissa hävdar att könsfördelning är mest relevant medan andra anser att det rör sig om att organisationen har jämställda idéer, attityder och
handlingsmönster oavsett könsfördelningsmönster (Wittbom, 2006). På uppdrag av
regeringen har en metod för jämställdhetsanalys utvecklats vilken berör både idéer, attityder, handlingsmönster och könsfördelning. I denna metod, som kallas R4-metoden, har fyra parametrar utvecklats för att visa vilka olika aspekter som bör uppmärksammas i arbete mot ökad jämställdhet. Dessa parametrar är representation, resurser, realia och realisera.
2 Översatt från engelska Decoupling.
13 Representation behandlar i vilken utsträckning de båda könen finns med i beslutsprocesser i verksamheters olika delar och nivåer för att ge en bild av vem som verkställer beslut och på vilka nivåer, samt av vilka individer som beslut fattas. Den andra parametern, resurser, belyser hur verksamhetens gemensamma resurser fördelas mellan könen. Med resurser exemplifieras tid, där ärendehantering av olika frågor kan bedömas, rum, de olika könens tillgång till lokaler, information etc. R4-metodens tredje parameter, realia, är tänkt att analysera verksamheten kvalitativt utifrån de två föregående parametrarna. I detta steg söker metoden svara på frågor rörande varför de två tidigare parametrarna ser ut som de gör. Hur ser verkligheten ut och vilka attityder formar verksamheten? Metodens sista steg och fjärde parameter, realisera, berör vilka nya mål och åtgärder som formuleras i syfte att uppnå ökad jämställdhet (SOU 2007:15). R4-metodens parametrar kan alltså användas för att definiera vad som kan anses ha med jämställdhet att göra och därigenom underlätta styrning mot ökad jämställdhet genom att ge en indikation om vad som bör läggas vikt vid och integreras. Ett problem med modellen är dock dess tredje parameters kvalitativa och svårmätbara karaktär.
Att mäta representation och resursfördelning är förhållandevis konkret, också att undersöka vilka förslag på nya mål som finns. Att däremot mäta och styra attityder inom en verksamhet kan vara svårare och mer diffust (SOU 2007:15:49).
Att en enhet tillämpar jämställdhetsintegrering för att styra en annan enhet mot ökad jämställdhet är vidare ett externt förändringstryck. Tidigare teoretiska resonemang har indikerat att yttre krav kan tendera att leda till särkoppling av formell och informell agenda inom organisationer (Meyer & Rowan, 1977). Motstånd kan också yttra sig genom andra aktiva och passiva handlingar. Aktivt motstånd uttrycks ofta genom uttalade motargument, så som att jämställdhetsmålen inte är förenliga med ekonomisk lönsamhet eller att det helt enkelt inte finns några problem med ojämställdhet inom organisationen. Det finns emellertid också passivt motstånd som snarare yttrar sig genom tystnad, upprättande av separata
jämställdhetskommittéer som hanterar jämställdhetsfrågor vid sidan om kärnverksamheten, eller antaganden av jämställdhetsplaner som sedan inte följs (Wittbom, 2006:24). Motstånd är ett agerande som kan tillskrivas en hel organisation. Ahrne (1999) belyser dock en annan aspekt i sammanhanget, nämligen att en organisations beteende i grunden består av mänskligt agerande. Människor fattar beslut och agerar å organisationens vägnar. Dessa människor har egna erfarenheter, tankar, värderingar och preferenser. Därför menar han att organisatoriskt
14 agerande blir en slags hybrid av organisatoriskt och mänskligt agerande grundat på de
individuella värden och åsikter som finns inom en organisation.
2.3 Sammanfattning av teoretiskt ramverk
För att svara på frågan om vilken roll Riksidrottsförbundet har i styrningen av ideella idrottsföreningar mot ökad jämställdhet kommer först Riksidrottsförbundets karaktär av metaorganisation att beaktas. Teorin har visat att det inom metaorganisationer inte är ovanligt med spänningar mellan de självstyrande medlemmarna och den övergripande
samlingsorganisationen (Ahrne & Brunsson, 2008; Ahrne & Boström, 2004; Fries, 2011).
Den administrativa ledningen behöver styra medlemmarna för att samla organisationen.
Samtidigt värnar medlemmarna ofta om sin egen självbestämmanderätt varför alltför hård styrning inte alltid kan utövas av ledningen. Om dessa spänningar kan återfinnas i relationen mellan Riksidrottsförbundet och dess ideella medlemsföreningar har det eventuellt betydelse för vilken roll Riksidrottsförbundet tar i styrningen av sina medlemsföreningar. Vidare visar den teoretiska genomgången att det finns möjlighet att styra utan att göra alltför markanta intrång på den enskilda medlemsorganisationens självbestämmanderätt. Sådan styrning kan ske genom så kallad mjuk reglering (Jacobsson et al., 2004) eller till följd av ett
resursberoende mellan en organisation och en extern enhet (Pfeffer & Salancik, 1978).
Huruvida Riksidrottsförbundet tillämpar mjuk reglering eller ett eventuellt
resursberoendeförhållande för att styra sina medlemsorganisationer mot ökad jämställdhet kommer att undersökas för att definiera huruvida Riksidrottsförbundet har en mjukt reglerande roll eller en roll som inflytelserik innehavare av viktiga resurser. Om
jämställdhetsintegrering tillämpas kan detta tyda på att Riksidrottsförbundet har en seriös avsikt att styra mot ökad jämställdhet och tar en mer aktiv roll i denna styrning. Detta då Wittbom (2006) och statliga utredningar (Prop. 2005/06:155) visar att
jämställdhetsintegrering är en effektiv metod för att öka jämställdhetsfrågans prioritet inom olika verksamheter. Vidare kommer en ideell idrottsförenings agerande i relation till ovan nämnda förhållanden och eventuella styrförsök att undersökas. En översikt av hur de teoretiska begreppen ska användas i analysen av uppsatsens frågeställningar presenteras nedan.
15 Teoretiskt begrepp Analysen avser behandla
Metaorganisation Huruvida den maktbalanskonflikt som belyses av metaorganisationsteori (Ahrne & Brunsson, 2008; Ahrne & Boström, 2004; Fries, 2011) återfinns mellan Riksidrottsförbundet och dess medlemmar samt hur det påverkar Riksidrottsförbundets roll i styrningen mot ökad jämställdhet.
Mjuk reglering Huruvida Riksidrottsförbundet har en mjukt reglerande roll samt hur en enskild ideell idrottsförening i så fall agerar i relation till denna mjuka reglering.
Resursberoende I vilken mån det existerar ett resursberoende mellan Riksidrottsförbundet och dess medlemsföreningar samt hur det i så fall påverkar
Riksidrottsförbundets styrande roll och en ideell idrottsförenings agerande i relation till det eventuella resursberoendet.
Jämställdhetsintegrering I vilken mån Riksidrottsförbundet tillämpar jämställdhetsintegrering i sina styrförsök för ökad jämställdhet och hur en ideell idrottsförening i så fall agerar utifrån denna.
16 3. Hur har studien genomförts?
3.1 Val av forskningsdesign
Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara huruvida Riksidrottsförbundet, i en kontext av starka värden om föreningsfrihet och organisationers självbestämmande, har möjlighet att styra sina medlemsorganisationer mot ökad jämställdhet. Därav har en undersökningsmetod som ger utrymme till tolkning, uppfångande av essens och djupare analys använts. Variabler som undersöks i denna uppsats är svåra att mäta och väga utifrån en standardiserad mall varvid en kvalitativ analys är lämplig (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wängerud, 2007:237).
Empirisk data har samlats in genom intervjuer med Riksidrottsförbundet, Svenska Fotbollförbundet och en utvald idrottsförening. Intervjuerna har kompletterats med
granskning av dokument, rapporter och utredningar för att få en mer mångfacetterad bild av situationen.
3.2 Val av förening
För att kunna analysera en ideell idrottsförenings agerande utifrån Riksidrottsförbundets styrförsök har en ideell förening valts ut. Föreningen valdes strategiskt efter ett antal kriterier.
1. Föreningen är medlem i Riksidrottsförbundet via distriktsförbund och
specialidrottsförbund. Detta är den vanligaste situationen för en ideell idrottsförening och ger den utvalda föreningen tre gemensamma nämnare med många andra ideella idrottsföreningar i landet.
2. Föreningen bedriver fotbollsverksamhet. Detta är den sport som flest idrottsaktiva, oavsett kön, utövar (SOU 2008:59:66). Den studerade föreningen har därmed en gemensam nämnare med flertalet andra föreningar.
3. Föreningen är ideell vilket ger den rättslig särställning utan lagreglering.
4. Föreningen är belägen i Uppsala kommun. Detta av bekvämlighetsskäl.
17 Föreningen som valts för studien är Gamla Uppsala Sportklubb (GUSK). Föreningen bedriver fotbollsverksamhet i Uppsala och är ansluten till Upplands Fotbollförbund samt Svenska Fotbollförbundet. GUSK har sju flicklag i ålderskategorier från sju till femton år samt åtta pojklag i ålderskategorier från åtta till tretton år. Det är därmed den fotbollsförening i Uppsala som har flest antal flicklag inom verksamhetsområdet. Klubben har även tre damlag och tre herrlag. Fallstudien söker svar på frågor av mer kvalitativ karaktär. Därför är en djupare studie av en förening och dess relation till Riksidrottsförbundet att föredra framför mer översiktliga studier av flera föreningar. Fotbollsföreningar som är anslutna till
Riksidrottsförbundet, Svenska Fotbollförbundet och Upplands Fotbollförbund har tre gemensamma nämnare varför viss generaliserbarhet av slutsatser borde föreligga.
Huvudsyftet med studien är dock inte att generalisera utan att påvisa möjligheter. Ett resultat som påträffas i studien av ett fall innebär att resultatet är en möjlighet, om än inte en
nödvändighet, även i andra fall (Silverman, 2005). Fokus i denna uppsats är att säga någonting om hur det kan vara, inte hur det nödvändigtvis är.
3.2.1 Val av respondenter i den ideella idrottsföreningen
Personliga intervjuer om 60 respektive 40 minuter har genomförts med ordförande och bokföringsansvarig kanslist i GUSK. Respondenterna har valts utifrån centralitet och antas ha en överblickande bild av verksamheten. Som medlem av föreningens styrelse har ordföranden även beslutsfattande inflytande vilket motiverade valet än mer (Esaiasson et al., 2009:291).
Dessa två intervjuer har kompletterats med en personlig intervju om 30 minuter med huvudtränaren för flickor födda 96 (F96). Denna respondent valdes för att få en
kompletterande bild av föreningens agerande samt information om, och i så fall varför, flickorna i laget prioriterades likvärdigt med pojkarna i samma ålder. Intervjuerna i föreningen syftade till att få en uppfattning om vilken relation föreningen har till
Riksidrottsförbundet och hur medvetna beslutsfattare och aktiva inom föreningen är om Riksidrottsförbundets försök till styrning för en mer jämställd idrott samt hur de agerar i relation till denna.
De personliga intervjuerna spelades in digitalt vilket kan riskera att hämma respondenten i sina svar. För att minska en sådan effekt samt för att få respondenterna att känna sig bekväma gjordes intervjuerna i det egna föreningshuset samt på den egna träningsanläggningen, det vill
18 säga i en bekant och bekväm miljö. Ett problem med att intervjua en föreningsordförande skulle potentiellt kunna vara att denne vill framställa föreningen i så positiv dager som möjligt vilket kan färga frågornas svar. Genom att intervjua flera personer i föreningen samt studera föreningens dokument anses dock verksamheten ha undersökts ur ett flerdimensionellt perspektiv. Samtliga personliga intervjuer har transkriberats.
3.3 Riksidrottsförbundet som studieobjekt
Anledningen till att huvudfokus lagts på att undersöka Riksidrottsförbundets roll, dess styrförsök och inverkan på den enskilda idrottsföreningen är att Riksidrottsförbundet är det samordningsorgan som flest ideella idrottsföreningar i Sverige står under. Även om de inte på ett legitimt sätt kan tillämpa hård reglering av enskilda föreningars agerande verkar de ha för avsikt att påverka inriktning och agerande i viss mån. I och med att majoriteten av svenska ideella idrottsföreningar är anslutna till Riksidrottsförbundet finns en gemensam nämnare mellan många olika föreningar i landet. Vidare belyser det teoretiska ramverket det svårbalanserade förhållandet mellan metaorganisationer och dess medlemmar varför Riksidrottsförbundets inflytande på medlemsorganisationerna blir intressant att undersöka.
Bestående förändring i jämställdhetsarbete har vidare, enligt avdelningschefen för
kommunikation och idrottspolitik på Riksidrottsförbundet (Hjelmberg, 2011), visat sig bäst uppnås genom att börja förändringen högst upp i organisationsstrukturen, i idrottsrörelsens fall med Riksidrottsförbundet och specialidrottsförbunden. Studien har därför haft huvudfokus på Riksidrottsförbundet och Svenska Fotbollförbundet och inte gått djupare in på aktörer längre ned i styrkedjan utöver den studerade ideella idrottsföreningen.
3.3.1 Val av intervjurespondenter på Riksidrottsförbundet
Riksidrottsförbundets idrottspolitiska kommunikatör samt en koordinator för
Riksidrottsförbundets idrottsutveckling har intervjuats genom telefonintervjuer om ungefär 20 minuter vardera. En kompletterande mailintervju har gjorts med avdelningschefen för
kommunikation och idrottspolitik på Riksidrottsförbundet. Respondenterna valdes då de antogs kunna informera om Riksidrottsförbundets syfte med- och utformning av sitt jämställdhetsarbete samt uppfattning om dess effekter. Telefonintervjuer valdes eftersom respondenterna inte hade tid att träffas för en personlig intervju. Problem vid telefonintervjuer
19 är att inspelningsmöjligheter försvåras vilket kan leda till mindre möjlighet till exakt
återgivning av vad som sagts. Problemet har dock minimerats genom att båda
uppsatsförfattarna lyssnat på samtalet samt att en uppsatsförfattare enbart ägnat sig åt antecknande för att kunna återge samtalet så detaljerat som möjlig. Möjlighet att läsa av reaktioner och ansiktsuttryck försvinner också vid telefonintervjuer. Uppsatsförfattarna har därför särskilt uppmärksammat respondentens tonläge under intervjuerna.
3.4 Val av styrförsök
För att kunna dra slutsatser om Riksidrottsförbundets roll i styrningen av ideella
idrottsföreningar och en enskild förenings agerande i förhållande till styrförsöken behövde Riksidrottsförbundets styrförsök undersökas. Följande styrförsök valdes ut för studien:
3.4.1 Styrdokument, policys och stadgar
Utifrån teori om mjuk reglering och dess ofta generella och tolkningsbara utformning blir Riksidrottsförbundets styrdokument, policys och stadgars utformning, eventuella sanktioner och styrande inverkan intressant. Styrdokumentet “Idrotten vill” (Riksidrottsförbundet, 2009) innehåller idrottens värdegrund, bland annat värden om allas lika rättighet att utöva idrott.
Riksidrottsförbundets jämställdhetsplan (Riksidrottsförbundet & Sisu idrottsutbildarna, 2005) ger idrottens övergripande riktning och mål i jämställdhetsfrågor. Föreningens agerande har undersökts genom att intervjufrågor har behandlat respondenternas kännedom om tidigare nämnda dokument och stadgar samt om, och i så fall, hur de används som underlag vid
utformning av egna versioner och om innehållet på något sätt finns i åtanke vid andra moment inom verksamheten. Ovanstående dokument har valts ut då Riksidrottsförbundets
idrottspolitiska kommunikatör samt koordinator för idrottsutveckling belyser dem som Riksidrottsförbundets viktigaste styrverktyg (Björk 2011; Rodhe, 2011).
3.4.2 Villkor för det statliga lokala aktivitetsstödet (LOK-stödet)
80 % av de idrottsföreningar som är anslutna till Riksidrottsförbundet anger LOK-stödet som en betydande inkomstkälla (Henriksson, Hjelmberg, Stadler, 2006). För stödet finns ett antal villkor, bland annat att bidra till ökad jämställdhet. Då Pfeffer och Salancik (1978) belyser hur
20 resursberoende kan ha styrande inverkan blir villkoren för LOK-stödets styrande effekt en intressant variabel att undersöka. Intervjufrågor rörande LOK-stödets betydelse för föreningen samt föreningens vetskap om de villkor som finns för stödet har ställts.
LOK-stödet ges endast som stöd till verksamhet för barn och ungdomar mellan 7-20 år. Det innebär emellertid inte att pengarna i praktiken endast används till barn- och ungdomsidrott då det är upp till varje förening att själva fördela resurser inom verksamheten (Ågren, 2011).
Det kan i praktiken innebära att LOK-stödet slås ut på en förenings hela verksamhet,
innefattandes både junior- och seniorverksamhet. Därför anser inte uppsatsförfattarna att det har betydelse för studien att ett av de undersökta styrmedlen endast riktar sig till en del av landets idrottsverksamhet. Denna studie har inte för avsikt att uttala sig om frågor rörande specifikt barn- och ungdomsidrott. LOK-stödet tjänar endast ett exempel på ett
resursberoende som kan finnas mellan Riksidrottsförbundet och en ideell idrottsförening.
Trots att LOK-stödets huvudsyfte inte är att främja jämställdhet anses det ändå kunna ses som ett styrmedel i jämställdhetsarbete då det innehar villkor rörande jämställdhet.
3.5 Ytterligare respondenter
Då viss del av Riksidrottsförbundets jämställdhetsarbete fördelas till specialidrottsförbunden ombads Svenska Fotbollförbundets informations- och kommunikationschef, över telefon, kommentera Fotbollförbundets utformning och syfte med sitt jämställdhetsarbete och uppfattning om dess effekter. Till följd av ett snöbollsurval har ytterligare en telefonintervju om 15 minuter gjorts med GUSK:s huvudsponsor Länsförsäkringar, då det framkommit att sponsorer i allt större utsträckning ställer krav på socialt ansvar. Som komplement till denna intervju, och till följd av ännu ett snöbollsurval, intervjuades också en klubbchef i ytterligare en fotbollsförening, fotbollsföreningen Sirius, för att få dennes bild av sponsorers påverkan.
Utifrån Pfeffer & Salanciks (1978) resursberoendeteori som hänvisar till styrande makt i och med kontroll över resurser blev sponsorernas inverkan intressant att undersöka närmare, utifall sponsorintäkter skulle kunna utgöra ett substitut till bidrag från Riksidrottsförbundet och därmed eventuellt ha inverkan på Riksidrottsförbundets styrande roll.
21 De intervjuer som genomförts i samband med denna studie har utförts under en kort
tidsperiod vilket ger en bild av det studerade fenomenet under en särskild tidpunkt (Lewis, Saunders, Thornhill, 2009:155). Insamlad data beskriver situationen vid den tidpunkt studien är gjord vilket gör att genomförandet av samma studie vid ett annat tillfälle inte nödvändigtvis skulle ge samma resultat. Då tanken med uppsatsen inte är att dra generella slutsatser utan snarare att påvisa möjliga utfall utgör detta dock inget större problem för uppfyllandet av uppsatsens syfte.
3.6 Övrig sekundärdata
Utöver de styrdokument, policys och stadgar som studerats har även Riksidrottsförbundets och statens egna granskningar och utvärderingar av jämställdhetsarbetet och LOK-stödet studerats. Även Svenska Fotbollförbundets dokument med anknytning till
Riksidrottsförbundets jämställdhetsplan och ”Idrotten vill” har granskats för att se hur mål och riktlinjer överförs från Riksidrottsförbundet via specialidrottsförbundet till den studerade föreningen. Riksidrottsförbundets, Svenska Fotbollförbundets, Upplands Fotbollförbund, föreningens samt regeringens hemsidor har också granskats för att observera vilken information som finns tillgänglig för föreningar och allmänheten. Hänsyn har tagits till att dessa även fyller en marknadsföringsfunktion.
3.7 Definition av jämställdhet
Begreppet jämställdhet utgår i denna studie från R4-metodens parametrar representation, resursfördelning, realia och realisation som definierades i teorikapitlet.
Utifrån R4-metodens variabler urskiljs vad i insamlingsmaterialet som kan anses ha
karaktären av jämställdhetsfrågor och vad i den studerade föreningens agerande som relaterar till jämställdhet.
22 Det teoretiska ramverket belyste ett antal externa regleringsmöjligheter som kan användas för att styra organisationer, bland annat mot ökad jämställdhet. Hur de teoretiska begreppen har operationaliserats presenteras översiktligt nedan.
3.8 Översikt över operationalisering
Teori Analysen avser behandla Operationalisering
Metaorganisation Huruvida den
maktbalanskonflikt som belyses av metaorganisationsteori (Ahrne & Brunsson, 2008;
Ahrne & Boström, 2004; Fries, 2011) återfinns mellan
Riksidrottsförbundet och dess medlemmar samt hur det påverkar Riksidrottsförbundets roll i styrningen mot ökad jämställdhet.
Frågor till Riksidrottsförbundet berör bland annat huruvida de anser sig kunna styra sina medlemsorganisationer mot ökad jämställdhet samt vilka möjligheter/svårigheter som finns med detta.
Frågor till den studerade föreningen berör bland annat huruvida Riksidrottsförbundet utövar styrning mot dem samt vad föreningen i så fall anser om detta.
Mjuk reglering
Huruvida Riksidrottsförbundet har en mjukt reglerande roll samt hur en enskild ideell idrottsförening i så fall agerar i relation till denna mjuka reglering.
Granskning av styrdokument, stadgar och jämställdhetsplan.
Hur målen är formulerade samt översatta på lägre nivå.
Frågor till Riksidrottsförbundet berör bland annat huruvida det finns sanktioner kopplade till dokumenten, om uppföljning, återrapportering eller dylikt tillämpas.
Frågor till föreningen berör bland annat huruvida de känner till Riksidrottsförbundets och
23 Fotbollförbundets dokument och specifikt de mål som berör jämställdhet samt om de i så fall tillämpas.
Resursberoende
I vilken mån det existerar ett resursberoende mellan Riksidrottsförbundet och dess medlemsföreningar samt hur det i så fall påverkar
Riksidrottsförbundets styrande roll och en ideell
idrottsförenings agerande i relation till det eventuella resursberoendet.
Frågor till Riksidrottsförbundet berör bland annat vilka krav som finns för att ge ut stödet, om dessa krav följs upp samt om de upplever en möjlighet att styra med hjälp av LOK-stödet mot ökad jämställdhet.
Frågor till den studerade föreningen berör bland annat huruvida LOK-stödet är en betydande del av föreningens intäkter, vilka villkor de upplever finns för LOK-stödet samt om det finns krav på återrapportering av användandet av stödet.
Jämställdhetsintegrering I vilken mån
Riksidrottsförbundet tillämpar jämställdhetsintegrering i sina styrförsök för ökad jämställdhet och hur en ideell idrottsförening i så fall agerar utifrån denna.
Granskning av
Riksidrottsförbundets och Fotbollförbundets styrdokument samt vad utredningar om Riksidrottsförbundets jämställdhetsarbete kommit fram till gällande lämpliga åtgärder.
24 4. Resultat
4.1 Riksidrottsförbundet, en metaorganisation
Riksidrottsförbundet är en samlingsorganisation för merparten av den frivilligt organiserade idrottsrörelsen i Sverige. Förbundet företräder idrotten såväl nationellt som internationellt gentemot politiker, myndigheter och civilsamhälle. Riksidrottsförbundets uppgift är i första hand att: ”stödja sina medlemsförbund och företräda idrottsrörelsen i dess kontakter med det omgivande samhället” (SOU 2008:59:65). Riksidrottsförbundet ansvarar också för den strategiska ledningen av idrottsrörelsen i frågor rörande ekonomi, organisationsform och kommunikation (Riksidrottsförbundet, 2011).
4.1.1 Självbestämmande medlemmar
De flesta idrottsföreningar i Sverige är ideella föreningar (Boström, Forsell, Jacobsson &
Tamm Hallström, 2004) vilket innebär att föreningen är en egen juridisk person med
självbestämmanderätt. Det finns idag ingen central civilrättslig lagstiftning som reglerar hur en ideell förening ska bedrivas. För att det i juridisk mening ska föreligga en förening krävs dock att ett antal individer har gått samman för att samverka för en gemensam målsättning och att detta avtal har formaliserats i stadgar. Vidare ska det finnas en styrelse som kan företräda föreningen mot tredje man (Hemström, 2010). Den ideella föreningens verksamhet utgår från föreningens egna stadgar, medlemmar, årsmöten, dess styrelse och den idrottsliga verksamheten (Malmsten & Pallin, 2005; NJA 1973:341). En ideell förening måste inte nödvändigtvis stå öppen för alla som vill bli medlemmar och lyder inte heller under diskrimineringslagen så länge den inte ägnar sig åt näringsidkande verksamhet (SFS 2008:567).
4.1.2 Styrkedjan
Den enskilda idrottsföreningen är på nationell nivå ansluten till ett eller flera
specialidrottsförbund beroende på vilken eller vilka idrotter föreningen har i sin verksamhet.
En förening som bedriver fotbollsverksamhet är således ansluten till Svenska Fotbollförbundet vilka är Sveriges största specialidrottsförbund med 3 359 enskilda
25 föreningar som medlemmar. Medlemmarna står tillsammans för en tredjedel av Sveriges samlade idrottsrörelse. Svenska fotbollförbundets uppgift är att främja och administrera landets fotboll samt att företräda denna utomlands (Svenska Fotbollförbundet, 2011). På lokal nivå är föreningen medlem i det specialdistriktsförbund som hör till föreningens distrikt och specialidrottsförbund. För en fotbollsförening i Uppland är specialdistriktsförbundet Upplands fotbollförbund. Specialdistriktsförbunden har främst en administrativ roll (Björk, 2011).
Genom sitt medlemskap i distrikts- samt specialidrottsförbund blir föreningen indirekt också medlem i Riksidrottsförbundet vars stämma är hela idrottsrörelsens högsta beslutande organ.
Stämman hålls vartannat år, däremellan leds Riksidrottsförbundet av Riksidrottsstyrelsen med tillhörande kansli (SOU 2008:59). Att vara ansluten till distriktsförbundet och
Riksidrottsförbundet är dock inte obligatoriskt utan upp till varje idrottsföreningen att ta ställning till. Den främsta anledningen till att idrottsföreningar ansöker om medlemskap i Riksidrottsförbundet är att detta är ett krav för att få delta i tävlingsverksamhet anordnad av Riksidrottsförbundets medlemsförbund (Rodhe, 2011). Utöver detta ger medlemskap i Riksidrottsförbundet rätten att söka aktivitetsbidrag från Riksidrottsförbundet samt
idrottsföreningens kommun vilka ofta ställer medlemskap i Riksidrottsförbundet som krav för aktivitetsbidrag (Riksidrottsförbundet, 2011).
Fig.1 Skiss över idrottsrörelsens organisationsuppbyggnad (efter SOU 2008:59:64 ).
4.2 Riksidrottsförbundets styrförsök
Enligt Riksidrottsförbundets idrottspolitiska kommunikatör kan inte Riksidrottsförbundet styra enskilda föreningar genom strikta order eller regler. Kommunikatören menar att Riksidrottsförbundets stadgar, jämställdhetsplan, styrdokument ”Idrotten vill”, samt
26 utbildningsverksamhet är det enda sätt Riksidrottsförbundet kan påverka enskilda föreningar i jämställdhetsfrågan (Rodhe, 2011). Detta beror enligt kommunikatören framför allt på att ideell verksamhet bygger på föreningsfrihet.
4.2.1 Mjuk reglering med hjälp av stadgar
När en idrottsförening blir medlem i ett eller flera specialidrottsförbund eller
specialdistriktsförbund och organisatoriskt därmed även i Riksidrottsförbundet, är föreningens självbestämmanderätt inte längre helt obegränsad. För att bli medlem i ett
specialidrottsförbund är ett av villkoren att föreningen binder sig till Riksidrottsförbundets och respektive specialidrottsförbunds stadgar, tävlingsregler och andra beslut som fattats av överordnat idrottsorgan (Riksidrottsförbundet, 2011). I Riksidrottsförbundets normalstadgar för idrottsföreningar står bland annat att föreningens idrott ska vara utformad så att: ”alla som vill, oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet, fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet” (Riksidrottsförbundet, 2011).
Riksidrottsförbundets normalstadgar är ett stöd för idrottsföreningar och ska ses som ett underlag för upprättande av de anslutna föreningarnas egna stadgar (Riksidrottsförbundet, 2011). Dessa får dock inte avvika principiellt från den stadgemall som Riksidrottsförbundets normalstadgar utgör. Vill föreningen ha regler som skiljer sig från normalstadgarna är detta möjligt, dock kan medlemskap i specialidrottsförbund, och därmed Riksidrottsförbundet, vägras (Malmsten & Pallin, 2005). Riksidrottsförbundets idrottspolitiska kommunikatör menar att om en förening uttryckligen skriver i sina stadgar att de exempelvis inte tillåter kvinnor i styrelsen eller i verksamheten är det ett uppenbart brott mot Riksidrottsförbundets värdegrund. Ett sådant brott kan leda till uteslutande ur Riksidrottsförbundet.
Kommunikatören belyser dock att det i allmänhet inte rör sig om så pass tydliga brott vilket gör det svårt att vidta åtgärder i praktiken (Rodhe, 2011).
Riksidrottsförbundets grundstadgar ligger enligt den studerade föreningens ordförande som ingångsvärde vid utformandet av föreningens egna stadgar. I föreningens stadgar står att läsa att ändamålet för den idrottsliga verksamhet är att den ska bedrivas i enlighet med, av
Riksidrottsmötet 1977 bestämda ”idrottens mål och inriktning”, vilket bland annat slår fast att idrott skall utformas och organiseras efter demokratiska principer, i någon form vara
tillgänglig för alla samt respektera alla människors lika värde. I stadgarna specificeras dock
27 inte flickor och pojkars eller kvinnor och mäns rätt till lika möjligheter (Gamla Uppsala
sportklubb, 2011).
4.2.2 Mjuk reglering med hjälp av jämställdhetsplan
Idrottens jämställdhetsplan är utvecklad av Riksidrottsförbundet för att stödja och inspirera alla delar av idrottsrörelsen till en mer jämställd idrott. Denna är också tänkt som en uppmaning till specialidrottsförbunden och distriktsidrottsförbunden att utveckla egna jämställdhetsplaner som svarar mot syftet i Riksidrottsförbundets jämställdhetsplan
(Riksidrottsförbundet & SISU idrottsutbildarna, 2005). Enligt planen är “det övergripande målet för idrottens jämställdhetsarbete att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och inom alla områden i idrotten”
(Riksidrottsförbundet & SISU idrottsutbildarna 2005:10).
Därefter följer fem övergripande mål vilka alla i någon mån faller in under någon av R4:s parametrar (Riksidrottsförbundet & SISU idrottsutbildarna 2005:10). Dessa mål utvecklas sedan vidare i mindre delmål som ytterligare preciserar hur det bör se ut i de olika
organisationerna. Riksidrottsförbundet har haft en jämställdhetsplan sedan 1989, varav den senaste antogs 2005 (Åström, 2011). Enligt den nuvarande jämställdhetsplanen finns på många håll goda ambitioner till jämställdhet inom idrottsrörelsen men det finns även motstånd och missförstånd kopplat till jämställdhetsfrågan. Det står bland annat att ”även med goda ambitioner kan brist på styrmedel, kunskaper och rutiner göra det svårt att synliggöra och åtgärda den ojämställdhet som råder” (Riksidrottsförbundet & SISU idrottsutbildarna, 2005:8).
49 av 69 specialidrottsförbund har en egen jämställdhetsplan, så även Svenska
Fotbollförbundet. Svenska Fotbollförbundets jämställdhetsplan påträffas först genom att navigera till fliken ”medieservice” och sedan till ”dokumentbank” där planen finns bland ett 30-tal andra dokument av blandad kraktär (Svenska Fotbollförbundet, 2011). Svenska Fotbollförbundets jämställdhetsplan innehåller samma mål som Riksidrottsförbundets men saknar en mer specifik beskrivning av vad målen innebär, något som Riksidrottsförbundets jämställdhetsplan gör. En handlingsplan som beskriver de projekt Svenska Fotbollförbundet
28 har för att försöka uppnå jämställdhetsmålen finns dock men det finns ingen beskrivning av vad den enskilda föreningen bör eller kan göra för att bidra till att dessa mål uppnås (Svenska Fotbollförbundets jämställdhetspolicy 2009-2011, 2011). På Svenska Fotbollförbundet menar man att det varken finns möjlighet eller befogenhet att gå in och ställa hårdare krav på
enskilda föreningar annat än att formulera mål och att sprida information. Chefsinformatör på Svenska Fotbollförbundet menar dessutom att fotbollen har ”haft tur” (Nystedt, 2011) som har en sådan framgångsrik damfotboll och att det visar på att man inte har problem med jämställdhetsfrågor inom den svenska fotbollen (Nystedt, 2011). GUSK:s tränare för F96 berättar att alla aktiva tränare på alla nivåer inom fotbollen går tränarutbildning hos Svenska Fotbollförbundet. Han framhåller emellertid att jämställdhet aldrig har diskuterats på de utbildningstillfällen han har närvarat vid (Eronen, 2011).
Den studerade föreningen har ingen egen jämställdhetsplan. Däremot har föreningen som mål att verksamheten ska vara bred och öppen för alla vilket tas upp i fotbollsföreningens
verksamhetsplan. Verksamhetsplanen slår också fast att verksamheten ska ”fungera som en bro mellan människor oavsett ålder, kön och nationalitet” (Gamla Uppsala Sportklubb, 2011). Vid granskning av föreningens verksamhet framgår att det finns nästan lika många flickor som pojkar, kvinnor som män, i verksamheten samt nästan lika många kvinnliga som manliga tränare. Fördelning av träningstider sker enligt klubbens ordförande efter lagens egna önskemål vilket också bekräftas av tränaren för F96 som menar att inget lag blir förfördelade vad gäller speltider eller andra resurser.
Varken ordförande, ekonomiansvarig eller tränare för F96 i föreningen känner emellertid till Riksidrottsförbundets jämställdhetsplan eller Svenska Fotbollförbundets jämställdhetspolicy.
Angående sådana dokument menar ordföranden att ”Ofta är det bara pappersprodukter, det ska se bra och vackert ut”. Ordföranden menar istället att hans målsättning är ”att så många grabbar och tjejer som möjligt ska beredas tillfälle att spela fotboll i föreningen så länge de vill (...) att alla ska få chans att spela på lika villkor i vår förening” (Ågren, 2011). Han menar vidare att Riksidrottsförbundet och Fotbollförbundet använder sig av få, eller snarare inga, incitament för att driva igenom jämställdhetsmål på föreningsnivå och att dokument av den typen därför är ganska verkningslösa; ” det finns inga sanktioner mot det ena eller det
29 andra. Man har inga morötter eller någonting för det.” (Ågren, 2011). GUSK:s tränare för flickor födda 96 menar att han och många andra inom klubben ser jämställdhet som en sådan självklarhet att man blir blind för formella dokument, som i mångt och mycket påpekar det självklara. Han förklarar vidare att om föreningen inte skulle bedriva verksamhet för alla skulle omgivningen samt aktiva inom klubben förmodligen ”reagera hårt” (Eronen, 2011).
4.2.3 Jämställdhetsintegrering i Riksidrottsförbundets viktigaste styrdokument
Riksidrottsförbundets idrottspolitiska kommunikatör ser ”Idrotten vill” som
Riksidrottsförbundets viktigaste styrdokument eftersom hela idrottsrörelsen står bakom dess beslut i och med Riksidrottsförbundsstämman. Han menar att dokumentet fungerar styrande på så sätt att det används i de enskilda föreningarna när de utformar egna mål och stadgar (Rodhe, 2011). ”Idrotten vill” antogs som idéprogram på Riksidrottsstämman 1995 och reviderades senast år 2009. Dokumentet innehåller bland annat idrottens värdegrund och betonar allas lika rätt att utöva idrott, att idrotten ska bedrivas utifrån ett jämställt perspektiv i fråga om lika förutsättningar samt att idrotten prioriteras på ett likvärdigt sätt
(Riksidrottsförbundet, 2009).
Enligt en granskning gjord på uppdrag av Riksidrottsstyrelsen, där Riksidrottsförbundets hittillsvarande jämställdhetsarbete synades, konstaterades att området för jämställdhet inte är integrerat inom alla områden för beslutsfattande utan snarare sidoordnat som ett område för sig. Det konstateras vidare att: ”De ambitioner och målsättningar samt det språkbruk som används i jämställdhetsplanen, återfinns inte i viktiga dokument som handlar om
styrning och resursfördelning. Det saknas således ett systematiskt genomförande och det finns inte en styrkedja som är konsekvent när det gäller jämställdhet”(Åström, 2011:3). På Riksidrottsstämman i maj 2011 lades därför förslag fram om att jämställdhetsmålen i tidigare nämnda jämställdhetsplan skulle integreras i styrdokumentet ”Idrotten vill” för att genomsyra alla verksamhetsområden inom Idrottsrörelsen. Beslut fattades sedermera om att
jämställdhetsmålen skulle integreras i ”Idrotten vill” men då dokumentet ännu inte är reviderat finns målen i nuläget inte med.
30 Det finns dock inga sanktioner kopplade till ”Idrotten vill”. Huruvida någon förening bryter mot innehållet är dessutom ofta, liksom vad gäller stadgarna, svårt att avgöra då det inte alltid rör sig om uppenbara eller uttalade brott (Rodhe, 2011). Koordinatorn för idrottsutveckling på Riksidrottsförbundet menar att det finns god kännedom om ”Idrotten vill” på förbundsnivå.
Enligt henne har många förbund skapat sin egen version av dokumentet; ”Innebandyn vill”,
”Simningen vill” etc. Svenska Fotbollförbundet har ingen ”Fotbollen vill”. GUSK:s
ordförande känner väl till ”Idrotten vill” och menar att föreningens egna verksamhetsplan och stadgar medvetet stämmer väl överrens med värdegrunden i dokumentet. Även
jämställdhetsmålet finns med i GUSK:s egna dokument, som tidigare nämnts. Föreningens ordförande menar vidare att jämställdhet är något som kontinuerligt kommer upp på
sammankomster och ledarkonferenser där han som ordförande deltar. Ordföranden menar att diskussioner om jämställdhet ”ligger i tiden” (Ågren, 2011).
4.2.4 LOK-stödet och resursberoende
Riksidrottsförbundet får drygt 1,7 miljarder kronor av staten att fördela till idrotten varje år (Riksidrottdförbundet, 2011). Statens stöd till idrotten syftar bland mycket annat till att stödja verksamhet som bidrar till att ge flickor och pojkar respektive kvinnor och män lika
förutsättningar att delta i idrottsverksamhet (Regeringen, 2011). En väsentlig del av det statliga bidraget går till ideella idrottsföreningar som Statligt Lokalt Aktivitetsstöd (LOK- stöd). Den principiella ansvarsfördelningen mellan stat och idrottsrörelse innebär att
Riksidrottsförbundet ansvarar för fördelningen av LOK-stödet ut till landets idrottsföreningar.
Denna fördelning går ej via special- eller distriktsförbund utan sker direkt till respektive förening (Rf:s regler med kommentarer för statligt lokalt aktivitetsstöd, 2008).
Riksidrottsförbundet framhåller vidare, genom sina egna regler för LOK-stödet, att det lokala aktivitetsbidraget syftar till att uppmuntra barn- och ungdomsverksamhet och ges till den enskilda föreningen baserat på antal sammankomster och antal deltagare för barn och ungdomar i åldern 7-20 år i föreningens regi. Utöver krav på vad som räknas som en sammankomst finns även villkoret att sammankomsten särskilt ska inriktas mot att:
”verksamheten främjar en god etik, ökat deltagande, ideellt engagemang, jämställdhet och integration.” (RF:S regler med kommentarer för statligt lokalt aktivitetsstöd, 2008:2)
31 Enligt Riksidrottsförbundets idrottspolitiska kommunikatör kräver dock Riskidrottsförbundet enbart rent matematisk återrapportering från föreningarna över antal träffar och antal
närvarande, som underlag för stödet. Varför inte de kvalitativa kraven granskas har, enligt kommunikatören, att göra med dess svårighet att mäta. Att ta fram en utredning som granskar hur kvalitativa mått ska kunna läggas in för LOK-stödet finns för tillfället på förslag till Riksidrottsstämman 2013 (Rodhe, 2011).
På frågan varför villkoret gällande jämställdhet är så generellt formulerade i reglerna gällande LOK-stödet svarar Riksidrottsförbundets idrottspolitiska kommunikatör att det beror på föreningsfriheten och grundtanken att varje förening är självständig. Han poängterar dock att det finns ett dilemma kring huruvida det statliga stödet ska gå till att driva vilken verksamhet som helst. Riksidrottsförbundet har trots allt ett ansvar att säkerställa att statliga medel används och fördelas enligt demokratiska principer. Det finns en ambition hos
Riksidrottsförbundet att styra för en mer jämställd idrott eftersom, som kommunikatören uttrycker det: ”Man kan ju ganska lätt konstatera att idrotten inte är jämställd idag” (Rodhe, 2011). Kommunikatören framhåller dock att Riksidrottsförbundet jobbar mer med utbildning än med piskor även om han säger att den tidigare nämnda kommande utredningen gällande LOK-stödet förmodligen kommer att innehålla en diskussion kring LOK-stödets potential som riktad bidragsgivning för exempelvis mål om jämställdhet. Kommunikatören tror att det skulle vara möjligt att styra mot en mer jämställd idrott med hjälp av LOK-stödet. Det skulle bland annat kunna ske genom att pengar öronmärktes för satsningar på flickor eller att en förening tilldelades ett visst belopp för varje person av det underrepresenterade könet de har i föreningen. Detta är emellertid ingenting som tillämpas i nuläget (Rodhe, 2011).
För den studerade föreningen är LOK-stödet en betydande inkomstkälla och utgör en viktig del av intäkterna. På frågan gällande vad som krävs av föreningen för att få LOK-stödet angav de två tillfrågade, ordförande och bokföringsansvarig, endast de krav på antal spelarträffar och antal aktiva som Riksidrottsförbundet kräver återrapportering på. Vad gäller de mer kvalitativa målen för LOK-stödet gällande exempelvis jämställdhet fanns ingen kännedom.
Ingen av de tillfrågade respondenterna anser heller att Riksidrottsförbundet har något
inflytande på hur föreningen ska bedriva sin verksamhet annat än att spelarträffarna ska vara av en viss längd med ett visst minimum av deltagare (Ågren, 2011; Karlberg, 2011).
32 Riksidrottsförbundet kräver inte insyn i sammansättningen inom föreningen eller fördelning av resurser mellan aktiva.
4.2.4.1 Sponsorintäkter
Ingen fotbollsförening i Uppsala kommun har lika många flick- och damlag som den, för studien valda, fotbollsföreningen. Den undersökta föreningens ordförande ombads förklara varför klubbens verksamhet har sådan bredd och bedriver lika mycket verksamhet för flickor och damer som för pojkar och herrar. Ordföranden menar att varken Uppsala kommun, Upplands Fotbollförbund, Svenska fotbollförbundet eller Riksidrottsförbundet ställer några egentliga krav på hur föreningen ska bedriva sin verksamhet vad gäller fördelning av resurser eller sammansättning av aktiva. Ingen av nyss nämnda aktörer bedriver någon granskning av sådana parametrar. Däremot, delger ordföranden, hur det blir allt vanligare att sponsorer vill veta att det släpps in både flickor och pojkar i föreningen och att det finns både flick- och damlag i verksamheten. Ordföranden upplever att sponsorerna blir allt mer måna om att föreningarna de sponsrar gör samhällsnytta, är jämställda och integrerande. Även den studerade föreningens tränare för F96-laget menar att sponsorerna ställer högre krav på att föreningarna ska ha verksamhet för flickor och damer. Tränaren liksom ordföranden hänvisar till Sirius, en fotbollsförening i Uppsalaregionen, som fått problem med sina sponsorer på grund av att klubben inte bedriver någon verksamhet för flickor eller damer. Enligt tränaren och ordföranden I GUSK har Sirius nu startat ett damlag på grund av att vissa sponsorer annars inte vill sponsra verksamheten.
Uppgifterna ovan bekräftas till viss del av Sirius klubbchef vilken påpekar att sponsorer varit positiva till att föreningen från och med detta år har ett damlag i sin verksamhet. Han berättar att det finns sponsorer som hellre ger pengar till ungdoms- och damverksamhet än till herrlag.
Det har enligt honom inte varit ett hårt tryck från sponsorer att det skall finnas både flick- och pojkverksamhet, däremot har det funnits önskemål om att verksamhet ska bedrivas för båda könen. Han menar vidare att det kommer att underlätta att få nya sponsorer till föreningen när det nu, från och med 1:a december 2011, finns ett dam- och ett flicklag i klubben (Nohr, 2011).
Vid en intervju med koordinatorn för samarbetspartners på Länsförsäkringar Uppsala, vilka är
33 huvudsponsor för både GUSK och Sirius, delger denne att företaget ställer hårda krav på de idrottsföreningar som sponsras. Länsförsäkringar ägs av kunderna varför krav på transparens och legitimitet är mycket hårda. Kunderna vill ha insyn i och veta hur deras pengar används.
Företaget har fem specifika villkor som idrottsföreningen måste uppfylla för att erhålla sponsring. Dessa krav gäller nolltolerans mot alkohol och droger i anslutning till
ungdomsidrott, aktivt arbete mot tobak, aktivt arbete mot mobbing, visa gott ledarskap och föredöme samt att elitspelare i klubben ska nattvandra 1-2 gånger per år. Inget av villkoren gäller jämställdhet eller integrering av underrepresenterat kön i idrotten. Enligt
Länsförsäkringar Uppsalas koordinator för samarbetspartners beror detta på att man inte vill gå in och styra alltför mycket i självständiga föreningar (Bergh Wihed, 2011).
34 5. Analys
5.1 Riksidrottsförbundet som metaorganisation
Riksidrottsförbundet kan klassas som en metaorganisation utifrån Ahrne och Boströms (2004) definition. Riksidrottsförbundet är en övergripande samlingsorganisation som består av
självständiga organisationer i form av specialidrottsförbund och ideella idrottsföreningar.
Målet för Riksidrottsförbundet är enligt dem själva att företräda idrotten mot omvärlden vilket också stämmer överrens med metaorganisationens syfte enligt Ahrne och Boström (2004).
Självständighetskonflikten mellan metaorganisationen och dess medlemmar som Ahrne och Brunsson (2008:110) beskriver kan också identifieras i fallet för Riksidrottsförbundet.
Riksidrottsförbundet måste hela tiden upprätthålla en balans i sina försök till styrning för att inte inkräkta på föreningarnas autonomi och självbestämmande. De enskilda föreningarna är även, precis som Fries (2011) också beskriver, enskilda aktörer i stånd att påverka hela organisationen via Riksidrottstämman och även att lämna organisationen om kraven inte passar. Riksidrottsförbundets dilemma ligger därför i att de måste göra vissa försök till styrning för att berättiga sin existens men samtidigt lämna mycket frihet till sina medlemmar att själva styra över anpassningen. Det är tydligt att föreningsfriheten har ett starkt värde inom idrottsrörelsen då både Riksidrottsförbundet och Svenska Fotbollförbundet flitigt hänvisar till denna, i varje fall när det gäller jämställdhetsfrågor. När det gäller andra aspekter så som exempelvis krav på sammankomsternas form och inskickning av deltagarlistor är
Riksidrottsförbundets styrning hårdare och mer auktoritär. Enligt Ahrne och Brunsson (2008:111) är det dock metaorganisationens medlemmar, i detta fall de ideella
idrottsföreningarna, som vanligtvis åberopar sin självbestämmanderätt. Denna studie visar dock att det främst är de övre instanserna, Fotbollförbundet och Riksidrottsförbundet, som påtalar föreningsfrihetens betydelse. Den studerade föreningens ordförande uttrycker istället en viss skepsis över att Riskidrottsförbundet inte ställer hårdare och sanktionsbundna krav på jämställdhet och menar att det inte finns ”några morötter” för föreningarna vad gäller
jämställdhet. Ahrne och Brunsson (2008:111) menar att om en metaorganisation inte fattar beslut som i någon mån har inverkan på dess medlemsorganisationer kan metaorganisationens existens ifrågasättas. Möjligen är ordförandens resonemang om brist på incitament ett
exempel på ett ifrågasättande av Riksidrottsförbundets roll i jämställdhetsstyrningen. I och
