Styrförsök genom mjuk reglering

Enligt Jacobsson et al.(2004) finns det möjlighet att styra utan att tillämpa auktoritär, sanktionsbunden och tvingande reglering. Riksidrottsförbundet använder sig av stadgar, jämställdhetsplan och värdegrunden ”Idrotten vill” för att föra fram värden om jämställdhet. Dessa är generellt formulerade, inte kopplade till några sanktioner och relativt frivilliga att följa. Sådana egenskaper är enligt Jacobsson et al. (2004) karaktäristiska för mjuk reglering. Den studerade föreningen, GUSK, hade emellertid ingen specifik kännedom om

Riksidrottsförbundets jämställdhetsplan eller de mål om jämställdhet som återfinns i mallen för normalstadgar och i ”Idrotten vill”. Kanske beror detta på, som ordföranden menar, att det inte finns något som uppmuntrar föreningen att uppmärksamma och följa riktlinjerna. Sådan stimulans skulle eventuellt, utifrån Jacobsson et als teori (2004) kunna utgöras av

granskningar, rankning eller återrapporteringskrav. Jacobsson et al (2004) menar att mjuk reglering bygger på omfattande återrapportering och granskning för att fungera. Det verkar emellertid som att det kan vara svårt att mäta och avgöra huruvida mjuka regler följs i och med dess generella utformning, något som belyses av såväl Jacobsson et al (2004) och Riksidrottsförbundets idrottspolitiska kommunikatör. En idrottsförening kan rent formellt bli utesluten ur Riksidrottsförbundet om de bryter mot stadgarna. I praktiken händer detta mycket sällan eftersom den generella formuleringen av stadgarna gör det svårt att bedöma huruvida avvikelser föreligger eller ej. Kanske tyder oviljan att utforma alltför specifika krav om jämställdhet på att sådana riskerar att stöta på stort motstånd, så som Héritier (2001) också menar. Risken med alltför generellt och löst utformad mjuk reglering kan emellertid, som Jacobsson et al. (2004) belyser, medföra att den bara avfärdas som spel för gallerierna. GUSK:s ordförandes uttalande om jämställdhetsplaner som tandlösa ”pappersprodukter” kan tyda på misstankar om vad Brunsson (2003) kallar organiserat hyckleri och att ett dokument som Riksidrottsförbundets jämställdhetsplan därför kan ha svårt att vinna förtroende på alla nivåer inom idrottsrörelsen. En annan anledning till att mål om jämställdhet inte verkar nå fram till föreningens nivå skulle potentiellt kunna vara att de inte förmedlas vidare av

36 Riksidrottsförbundets underinstanser. Sahlin och Wedlin (2008:225) menar att koncept och idéer måste översättas och anpassas för att möjliggöra tillämpning i olika lokalt varierande situationer. Detta verkar Riksidrottsförbundet ha med i sin beräkning när de utformar mål och riktlinjer gällande jämställdhet. Att dessa sedan eventuellt inte når ned på föreningsnivå skulle kunna bero på att anpassning och översättning inte sker på specialförbundsnivå. Svenska Fotbollförbundet hade exempelvis inte utvecklat Riksidrottsförbundets jämställdhetsplan eller anpassat den till just fotbollsspecifika situationer. Trots detta är den studerade

fotbollsföreningen GUSK relativt jämställd att döma utifrån ordförandes inställning, den intervjuade tränarens uppfattning om resursfördelning samt könssammansättningen av medlemmar och tränare. I och med att det finns liten kännedom om Riksidrottsförbundets jämställdhetsplan samt övriga generella och icke sanktionsbundna utformade

jämställdhetsmål är det dock osannolikt att föreningens agerande skulle ha formats i någon större utsträckning utifrån dessa.

5.3 Resursberoende

Enligt Pfeffer och Salancik (1978) är besittande av, och kontroll över, viktiga resurser avgörande för en intressents inflytande på en organisation. Utifrån det empiriska resultatet kan det konstateras att LOK-stödet är en viktig inkomstkälla för många ideella föreningar och så även för den studerade föreningen. Det första resursberoendekriteriet är därmed uppfyllt. Vidare har Riksidrottsförbundet viss kontroll över fördelningen och användandet av resursen. Det empiriska resultatet visar dock att denna kontroll är ytterst formell och främst tar sig form genom krav om kvantitativa, mätbara variabler och inte explicit jämställdhet. Liksom

konstaterades för den mjuka regleringen ovan finns heller inga återrapporteringskrav, granskningar, jämförelser eller sanktioner kopplade till jämställdhetsmålet i reglerna för LOK-stödet, så som annars föreslås av Jacobsson et al. (2004) för effektiv mjuk reglering. Därmed är kontrollen av resursen i nuläget begränsad för jämställdhetsändamålet. Vidare belyser Oliver (1991:148) hur resursberoendeteori utgår ifrån att organisationer agerar aktivt och medvetet på synliga yttre krav. Detta förutsätter att organisationen i fråga är medveten om vad de måste uppfylla för att kunna agera så som förväntas. Denna studies resultat visar emellertid att den studerade föreningen, GUSK, inte kände till målet om jämställdhet i reglerna för LOK-stödet och att det därför sannolikt inte påverkat dess agerande i

37 jämställdhetsfrågor. Även Riksidrottsförbundet själva verkar vara medvetna om att målet om jämställdhet inte direkt synliggörs som avgörande för att få LOK-stödet, vilket också uttrycks i jämställdhetsplanen där det konstateras att brist på styrmedel gör det svårt att synliggöra och därmed åtgärda den ojämställdhet som råder inom idrotten. I och med att inga tydliga direktiv gällande jämställdhet finns för LOK-stödet minskar den ideella idrottsföreningens chans till vetskap om vad de förväntas uppfylla för att tillgodogöra sig den resurs som LOK-stödet är. Därmed torde styrningen mot jämställdhet med hjälp av resursberoende vara relativt

begränsad i nuläget.

Vad gäller Pfeffer och Salanciks (1978) tredje resursberoendekriterie, substituerbarhet, har det framkommit att sponsorintäkter kan vara en viktig inkomstkälla för ideella idrottsföreningar. Huruvida de kan utgöra ett substitut till statliga bidrag kan dock inte sägas. Vad som

framkommit i studien är dock att två olika idrottsföreningar upplever att sponsorer ställer tydliga och hårda krav för att bidra med sponsring. Detta visade sig också bekräftas av en huvudsponsor för föreningarna. Om föreningar upplever krav från sponsorer som mer angelägna skulle det kunna innebära att Riksidrottsförbundet och dess mjukare riktlinjer kommer i skymundan. Sammanfattningsvis kan det konstateras att LOK-stödet är en viktig resurs för många idrottsföreningar men i och med avsaknaden av kontroll över användandet av resursen verkar beroendeförhållandet inte vara speciellt avgörande för hur en ideell idrottsförenings agerande.

Att Riksidrottsförbundet utreder möjligheter till skärpta krav på kvalitativa variabler för LOK-stödet visar dock att det finns potential att använda resursen som medel att påverka anslutna föreningar i större utsträckning, även i jämställdhetsfrågor. Eventuellt skulle detta kunna stärka Riksidrottsförbundets roll i styrningen av ideella föreningar mot ökad

jämställdhet.

5.4 Jämställdhetsintegrering

Riksidrottsförbundets egen granskning inför Riksidrottsstämman 2011 talar om att det i dagsläget finns ett alltför stort glapp mellan jämställdhetsmål och beslutsfattande i den löpande verksamheten inom organisationen. Detta skulle kunna utgöra ett exempel på vad Meyer och Rowan (1977) beskriver som särkoppling. Jämställdhetsintegrering handlar enligt

38 Wittbom (2006) om att reducera glappet mellan jämställdhetsmål och kärnverksamhet, något som även Riksidrottsförbundet verkar ha identifierat som en möjlig åtgärd för att öka

jämställdhetsområdets prioritet. De har drivit igenom ett förslag om att integrera

jämställdhetsmålen från jämställdhetsplanen i det dokument som anses ha störst erkännande på alla nivåer i alla delar av organisationen, nämligen ”Idrotten vill”, och på så sätt lägga jämställdhetsmålen som grund för allmänt beslutsfattande. I jämställdhetsplanen återfinns vidare alla de delområden som av R4-metoden beskrivs som härrörande till jämställdhet. Det visar att Riksidrottsförbundet har uppmärksammat diskussionen om hur arbete mot ökad jämställdhet inte enbart behöver handla om representation utan också måste fokuseras på andra fördelningsfrågor och attityder.

Wittbom (2006) belyser emellertid hur motstånd mot yttre förändringstryck om jämställdhet kan mötas av motstånd i form av särhantering av jämställdhetsmål vid sidan om den ordinarie verksamheten. Riksidrottsförbundet konstaterar också att det finns motstånd och missförstånd kopplat till jämställdhetsfrågan inom idrotten. Svenska Fotbollförbundet har ingen länk till sin jämställdhetsplan på sin hemsida utan har valt att förlägga den till rubriken ”medieservice”. Eventuellt är detta ett tecken på särhantering av jämställdhetsmålen till någonting som endast ska visas upp utåt. Tystnad kan också enligt (Wittbom, 2006) vara en form av motstånd. Tränaren i den studerade föreningen menar att det aldrig har talats om jämställdhet på de utbildningar han har deltagit på i Svenska Fotbollförbundets regi. Motstånd kan vidare, enligt Wittbom (2006), handla om motargument i form av förnekande av att det skulle existera problem med jämställdhet över huvud taget. Svenska Fotbollförbundets chefsinformatörs uttalande om att man inom fotbollen inte har problem med ojämställdhet skulle, utifrån Wittboms (2006) teori, eventuellt kunna vara ett tecken på motstånd till yttre förändringstryck om jämställdhet. Det bör dock noteras att det rör sig om en enskild persons uttalande och därmed inte behöver vara representativt för hela Fotbollförbundet. Motstånd på

specialidrottsförbundens nivå skulle dock potentiellt kunna vara något som försvagar Riksidrottsförbundets möjligheter att verka styrande på ideella idrottsföreningar om

Riksidrottsförbundets målsättningar inte översätts och kommuniceras vidare till alla delar av idrottsrörelsen.

I och med att beslut om att integrera jämställdhetsplanen i ”Idrotten vill” inte togs förrän i maj 2011 har beslutet inte kunnat realiseras i praktiken eftersom att en ny version av ”Idrotten

39 vill” inte ännu hunnit komma ut. Beslutet om att tillämpa jämställdhetsintegrering och

betoningen av alla R4-parametrar i jämställdhetsplanen visar emellertid på att

Riksidrottsförbundet håller sig uppdaterad vad gäller nya rön om metoder att uppnå ökad jämställdhet samt tar initiativ för att införliva nya metoder i arbetet för ökad jämställdhet. I och med detta verkar Riksidrottsförbundet framför allt ha en roll som förebild och spridare av normer. Även om införlivandet av dessa sedan bygger på underinstansernas intresse och medgörlighet.

Ahrne (1999) menar att organisatoriskt agerande framför allt bygger på individerna inom organisationen och deras erfarenheter, värderingar och intressen. Både ordförande och tränare i den studerade föreningen såg jämställdhet som en självklarhet och menade att individer både inom och utanför organisationen skulle reagera hårt om verksamheten inte bedrevs på ett jämställt sätt. Det skulle kunna tyda på att individerna inom just den studerade föreningen värderar att verksamheten bedrivs på ett jämställt sätt och därmed också påverkar

40