Jordbruksdepartementets verksamhetsområde

Riksdagens ställningstagande till propositionen Hållbart fiske och jordbruk (prop. 1997/98:2, bet.1997/98:JoU9, rskr. 1997/98:116) är ett av de viktigaste underlagen för bedömningar och förslag till åtgärder för ett ekologiskt hållbart jordbruk och fiske.

Ett ekologiskt hållbart jordbruk är resursbevarande, miljöanpassat och etiskt godtagbart. Ett grundläggande krav för ett ekologiskt hållbart produktionssystem inom jordbruket är att det framtida handlings-utrymmet bibehålls. Ett jordbruk som bidrar till bevarande av naturresurserna, främjar positiva effekter på miljön och minimerar jordbrukets negativa miljöeffekter innebär att framtida generationer kommer att ha bättre förutsättningar och valmöjligheter att utforma ett samhälle med god livskvalitet. Jordbruket skall även vara etiskt godtagbart.

Vid Europeiska rådets möte i Berlin våren 1999 träffades en överens-kommelse om EG-kommissionens reformförslag till ny jordbrukspolitik.

Som en del i överenskommelsen antogs en ny landsbygdsförordning. I förordningen fastställs ramarna för EG:s stöd till en hållbar lands-bygdsutveckling. Åtgärder för landsbygdsutveckling skall komplettera andra delar av den gemensamma jordbrukspolitiken. I rådsförordningen kommer regelverken för de nuvarande Mål 5a- och Mål 5b-åtgärderna samt de kompletterande åtgärderna att samordnas. Miljöåtgärder inom jordbruket ingår som en obligatorisk del för medlemsstaterna i de landsbygdsprogram som skall utarbetas för perioden 2000–2006.

Landsbygdsförordningen ersätter därmed i allt väsentligt den nuvarande rådsförordningen 2078/92 och kommer att kunna användas både för gamla och nya former av miljöåtgärder. Krav på minst femåriga åtagan-den ligger fast.

Inom Jordbruksdepartementets delansvar för de lokala investerings-programmen för ekologisk hållbarhet har projekt initierats för bl.a.

våtmarksanläggning och restaurering av natur- och kulturvärden i betes-marker.

Ett hållbart fiske skall vara resursbevarande, långsiktigt och ekonom-iskt bärkraftigt. I tidigare års skrivelse om ekologisk hållbarhet har regeringen framhållit att försiktighetsprincipen skall tillämpas i arbetet med en förändring av den gemensamma fiskepolitiken. Under år 1998 användes försiktighetsprincipen för första gången som en utgångspunkt för faställande av fiskekvoter inom ramen för Fiskerikommissionens för Östersjön verksamhet. Vidare har EU och Norge under året enats om att införa en ny förhandlingsstrategi för Nordsjösill grundad på försiktighets-principen. Sverige har även verkat regionalt och multilateralt för att försiktighetsprincipen tillämpas vid bestämning av fiskekvoter.

Att miljöaspekter integreras och att ekologiska krav beaktas är en viktig fråga. Under året har miljöfrågornas integrering i fiskepolitiken diskuterats. Ett område som har aktualiserats i denna debatt är miljö-märkning av fisk.

Skr. 1999/2000:13 Att resursutnyttjandet inte skall överskrida ekosystemets

produktions-förmåga är en annan viktig fråga. Under året har genomförts ytterligare regleringar av fisket i Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt genom att total-kvoter har fastställts för fler bestånd bl.a. för tobis samt genom att vissa industrifiskarter fördelades mellan berörda stater. Under året har även ett omfattande arbete lagts ner av Nordostatlantiska fiskerikommissionen angående det oreglerade makrillfisket på internationellt vatten. Någon enighet har ännu inte kunnat nås i denna fråga.

Genom att verka för ett hållbart fiske skapas förutsättningar för att framtida generationer kan skapa arbetstillfällen i bl.a. glesbygd samt att konkurrenskraftiga företag inom fiskerinäringen kan utvecklas.

Pågående åtgärder

cWJlUG -R   $UEHWD I|U HQ I|UlQGULQJ DY (8V JHPHQVDPPD MRUGEUXNVSROLWLNLPHUPLOM|DQSDVVDGULNWQLQJ

Den gemensamma jordbruks- och livsmedelspolitiken måste förändras för att skapa förutsättningar att utveckla långsiktigt hållbara produktions-system (prop. 1997/98:142, bet. 1997/98 JoU 23, rskr. 1997/98:241). Den gemensamma jordbrukspolitiken har en viktig uppgift i att påverka produktionen i riktning mot en ekologiskt hållbar utveckling. Den nuvarande gemensamma politiken är inte utformad för att ta detta ansvar och speglar inte det ökade konsument- och samhällsintresset för en miljöanpassad produktion. Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag till tre övergripande mål för jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU. Produktionen skall styras av konsumenternas efterfrågan. Den skall även vara såväl ekologiskt som ekonomiskt hållbar på lång sikt. EU skall dessutom medverka till global livsmedelssäkerhet. Regeringen anser att beslutet om Agenda 2000 innebär ett steg i rätt riktning mot en hållbar utveckling bl.a. avseende ökade möjligheter för miljöförbättrande åt-gärder. Reformen är dock inte tillräckligt långtgående.

cWJlUG -R   9LGDUHXWYHFNOLQJ DY PLOM|HUVlWWQLQJVSURJUDPPHW I|UMRUGEUXNHW

Sverige tillämpar nu ett utbyggt miljöprogram motsvarande hela den kostnadsram på totalt 2 800 miljoner kronor per år som Sverige erhöll vid medlemsskapsförhandlingarna. Ett nytt miljöstöd för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet har införts från år 1999 i enlighet med riksdagens beslut.

cWJlUG-R0LQVNDKlOVRRFKPLOM|ULVNHUQDYLGEHNlPSQLQJV

PHGHOVDQYlQGQLQJ±

Riksdagen har godkänt inriktningen i regeringens förslag till åtgärds-program för att ytterligare minska hälso- och miljöriskerna vid använd-ningen av bekämpningsmedel inom jordbruks- och trädgårdsnäringen. Ett stor antal åtgärder skall genomföras liksom en kartläggning och kvanti-fiering av riskerna i en högre utsträckning än vad som gjorts tidigare.

Under år 1999 utgår medel till försöks- och utvecklingsverksamhet enligt

Skr. 1999/2000:13

75 är av stor betydelse. Inom ramen för jordbrukets miljöprogram avsätts

medel för sådana aktiviteter.

cWJlUG-R)UlPMDHNRORJLVNSURGXNWLRQ

Jordbruksverket har utarbetat en aktionsplan för ekologisk produktion i syfte att nå riksdagens mål att 10 % av landets åkerareal bör vara ekologiskt odlad år 2000. Den ekologiska produktionen främjas genom bl.a. ersättning till lantbrukare och medel för utbildning, information och demonstrationsprojekt inom ramen för miljöprogrammet, försöks- och utvecklingsprojekt, forskning samt marknadsstödjande åtgärder.

Regeringens bedömning är att förutsättningarna fortfarande är goda för att uppnå riksdagens mål om 10 % ekologiskt odlad åkerareal till år 2000.

Jordbruksverket har på regeringens uppdrag lämnat förslag till nya mål för den ekologiska produktionen. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen i frågan i en särskild skrivelse.

Regeringen gav år 1996 Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) i uppdrag att utarbeta och genomföra ett forskningsprogram för ekologisk jordbruks- och trädgårdsproduktion. Med s.k. revalveringsmedel anslogs för perioden 1997–1999 total 46,5 miljoner kronor för denna forskning.

Programmet kommer att avrapporteras den 31 december 1999. Inför nästa forskningspolitiska proposition, som väntas år 2000, uppdrog regeringen i oktober 1998 åt SJFR att utarbeta en forskningsstrategi för jordbruksforskningen. I uppdraget ingår att bedöma hur forsknings-programmet kan föras vidare i en uppföljande satsning.

cWJlUG-R0LQVNDYl[WQlULQJVI|UOXVWHUQDIUnQMRUGEUXNHW Ett av jordbrukets största miljöproblem är växtnäringsförluster till vatten och luft. De uppsatta miljömålen har inte nåtts. Regeringen gav Jordbruksverket i uppdrag att till årsskiftet 1999/2000 redovisa förslag till sektorsmål samt förstärkta åtgärdsprogram för att minska växtnärings-förlusterna till vatten och luft. Under år 1999 utgår medel till försöks-och utvecklingsverksamhet enligt regeringens förslag. Informations- försöks-och utbildningsinsatser till lantbrukare är av stor betydelse. Inom ramen för miljöersättningsprogrammet för jordbruket utgår medel för sådana insatser.

cWJlUG-R9LGDUHXWYHFNODDNWLRQVSODQHUI|UEHYDUDQGHDYGHQ ELRORJLVNDPnQJIDOGHQLQRPMRUGEUXNHWRFKUHQQlULQJHQ

Aktionsplanen för bevarande av biologisk mångfald har inom ramen för miljöprogrammet i allt väsentligt genomförts genom åtgärder för att bevara och utveckla den biologiska mångfalden inom jordbruket och rennäringen. Ett löpande uppföljnings- och utvärderingsarbete av den gemensamma jordbrukspolitikens miljöeffekter genomförs kontinuerligt av Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet. Ut-värderingsarbetet avrapporteras regelbundet. En kvalitativ bedömning avses lämnas hösten 1999. Om det i detta arbete framkommer att utveck-lingen av miljösituationen påkallar ytterligare miljöåtgärder bör behovet av att vidareutveckla aktionsplanen övervägas.

Skr. 1999/2000:13 cWJlUG -R   *HQRPI|UD DNWLRQVSODQ I|U ELRORJLVN PnQJIDOG Sn

ILVNHWVRPUnGH

Beslut har tagits om att aktionsplanen för uppföljning av den biologiska mångfaldsplanen på fiskets område skall genomföras och medel har beviljats för detta. I aktionsplanen finns angivet 27 olika åtgärder som skall genomföras. Flertalet av åtgärderna skall följas upp inom en 3-årsperiod, men tidsperspektivet varierar för de olika åtgärderna. Under år 1998 har Fiskeriverket i samarbete med Naturvårdsverket utarbetat åtgärdsplaner för flodkräfta, mal, grönling, nissöga, sandkrypare och vårlekande siklöja.

cWJlUG-R)|UVWlUNDILVNHYnUGHQ

En långsiktig satsning skall göras på förbättrad fiskevård främst i kustområdena och i de stora sjöarna. Beslut har fattats om att bevilja 20 miljoner kronor till fiskevården fr.o.m. år 1998. Inom ramen för detta arbete har insatser för bevarande av hotade arter och stammar, biotopåtgärder, bildande av fiskevårdsområden och skärpt fiskevårds-tillsyn genomförts. Huvuddelen av medlen har lagts ut till länsstyrelserna i form av länsvisa ramar, som bl.a. har använts till insatser som syftat till att stödja fritidsfisket.

cWJlUG-R)|OMDXSSDNWLRQVSODQHQI|UgVWHUVM|OD[HQ

Den internationella aktionsplanen för Östersjölaxen kommer att gälla under tidsperioden fram till år 2010. Mål finns angivna på kort och medellång sikt. Arbetsgrupper på nationell och internationell nivå arbetar med implementeringen av planen. Inom ramen för detta har Fiskeriverket under året utarbetat ett nationellt åtgärdsprogram, som har avrapporterats till regeringen.

cWJlUG-R8WYHFNOD1RUGVM|VDPDUEHWHWSnILVNHRPUnGHW

En nationell uppföljning av den senaste Nordsjökonferensen har genom-förts under året. Detta arbete kommer att presenteras inom ramen för det förberedelsearbete som sker inför nästa Nordsjökonferens som planeras äga rum år 2002. Ett internationellt arbete pågår med att vidareutveckla den s.k. ekosystemansatsen på fiskets område. Inom den Nordatlantiska laxorganisationen har arbetet med en långsiktig aktionsplan för atlant-laxen fortsatt.

cWJlUG-R%DOWLF

Arbetet med att ta fram en Agenda 21 för Östersjöområdet – Baltic 21 – är en viktig del i Sveriges strävanden att fördjupa och utvidga samarbetet mellan Östersjöregionens länder. Sverige var initialt s.k. leadparty, och var ansvarig för att den gemensamma handlingsplanen för jordbruks-sektorn arbetades fram. Polen har nu tillsammans med HELCOM tagit över leadparty funktionen för jordbrukssektorn. På fiskets område har Fiskerikommissionen för Östersjön haft motsvarande leadparty-ansvar.

Fiskesektorn har deltagit i arbetet med att utarbeta handlingsplanen på fiskets område.

Skr. 1999/2000:13

77 cWJlUG-R,QI|UDQGHDYPLOM|OHGQLQJVV\VWHP

Regeringen har gett ett antal myndigheter i uppdrag att införa miljö-ledningssystem. De myndigheter under Jordbruksdepartementet som getts detta uppdrag är i pilotomgången Fiskeriverket (FiV), i andra omgången Statens livsmedelsverk (SLV) och Statens lantbruksuniversitet (SLU) samt nyligen i tredje omgången Statens jordbruksverk (SJV), Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Statens jordbruks- och forskningsråd (SJFR). FiV, SLV och SLU har avgivit sina första rapporter avseende införande av miljöledning. Uppföljning av dessa rapporter pågår.

Eftersom myndigheterna fått sitt uppdrag att införa miljölednings-system vid olika tillfällen har de kommit olika långt. Fiskeriverket (pilot) som startade sitt arbete år 1997 fortsätter f.n. med att integrera sitt miljöledningssystem i den ordinarie verksamheten. Några myndigheter arbetar med att genomföra en miljöutredning (SJV, SVA och SJFR, vilka blev miljöledare år 1999), dvs. en kartläggning av myndighetens verk-samhet som ger upphov till negativa miljöeffekter, och med att ta fram en miljöpolicy, mål och handlingsplan för sitt fortsatta arbete (SLV och SLU, vilka blev miljöledare år 1998).

cWJlUG-R(QHUJLVNRJ

Odling av energiskog bidrar positivt till att minska växthusgaser både genom att öka tillgången på förnybar energi och genom att under växtperioden binda koldioxid. Det nationellt finansierade anläggnings-stöd som introducerades år 1997 inom ramen för rådets förordning (EEG nr. 1765/92) har hittills endast utnyttjats marginellt. Under år 1998 har reglerna för anläggningsstödet förändrats och stödnivån höjts för att stimulera lantbrukarnas intresse för nyplantering av energiskog.

cWJlUG-R(QQ\UHQQlULQJVSROLWLN

Regeringen har tillkallat en kommitté med uppgift att bl.a. lämna förslag till en rennäringspolitik som ger underlag för en ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt långsiktigt bärkraftig rennäring (Jo 1998:03). Uppdraget skall redovisas senast vid utgången av år 1999.

cWJlUG-R,QWHJUHULQJDYPLOM|KlQV\QL(8VMRUGEUXNVSROLWLN Sverige verkar för en jordbruks- och livsmedelspolitik inom EU vars övergripande mål bl.a. är att främja en hållbar jordbruks- och livsmedels-produktion. Jordbruksrådet avlämnade en inledande rapport om inte-grering av miljöhänsyn och hållbar utveckling vid toppmötet i Wien i december 1998. I slutsatserna från Wien-mötet uppmanas bl.a. jordbruks-sektorn att fortsätta det påbörjade arbetet med att ta fram strategier för att integrera miljöhänsyn och hållbar utveckling. Sektorn uppmanas också att ta fram en uppsättning indikatorer. Arbetet med strategin och indikatorer skall redovisas vid toppmötet i Helsingfors i december 1999.

cWJlUG-R6HNWRUVDQVYDUI|UP\QGLJKHWHU

Regeringen anser att grundläggande förutsättningar för ett framgångsrikt miljöarbete är ett kontinuerligt arbete inom såväl jordbruksnäringen som fiskerinäringen för att förstärka dess ansvar för miljön. Jordbruksverket

Skr. 1999/2000:13 och Fiskeriverket tillhör de myndigheter som av regeringen tilldelats ett

särskilt sektorsansvar för ekologiskt hållbar utveckling. Sektorsmyndig-heterna återkom den 1 oktober 1999 till regeringen med en första lägesredovisning om hur myndigheterna definierat sin roll, arbetets omfattning, eventuella hinder och på vilket sätt arbetet med ekologisk hållbarhet kan integreras i myndighetens verksamhet. Myndigheter med sektorsansvar skall årligen redovisa sina insatser i samband med årsredovisningarna.

cWJlUG-R'HOPnOWLOOGHQDWLRQHOODPLOM|NYDOLWHWVPnOHQ

Jordbruksverket och Fiskeriverket har haft regeringens uppdrag att utarbeta förslag till delmål och åtgärder som bidrar till att uppnå de miljökvalitetsmål som föreslås i miljöpropositionen (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU, rskr. 1998/99:183) och som faller inom deras ansvars-områden. Arbetet bedrevs i samverkan med Naturvårdsverket och den parlamentariska beredningen om mål i miljöpolitiken. Uppdragen har redovisats den 1 oktober 1999.

Under året föreslagna nya åtgärder

cWJlUG-R1DWLRQHOOWSURJUDPI|UYl[WJHQHWLVNDUHVXUVHU

Jordbruksverket redovisade i slutet av år 1998 ett förslag till nationellt program för bevarande och långsiktigt nyttjande av växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk. Programmet har remissbehandlats och ett regeringsbeslut beräknas tas under hösten. Regeringen har vidare föreslagit i budgetpropositionen för 2000 att totalt 12 miljoner kronor fördelat med fyra miljoner kronor per år under tre år avsätts för forskningsinsatser och till Nordiska genbankens arbete inom området växtgenetiska resurser.

cWJlUG-R(WWQ\WWODQGVE\JGVSURJUDP

Jordbruksdepartementet arbetar för närvarande med programplaneringen enligt de förutsättningar som anges i landsbygdsförordningen. Lands-bygdsförordningen kan användas för att ställa om till ett ekologiskt hållbart jordbruk och för att uppnå miljömålen för jordbruket.

Miljöprogramutredningen (Jo 1998:04) har lämnat förslag till fortsatt inriktning på och innehåll i ett nytt svenskt miljöprogram för jordbrukets miljöprogram för perioden 2001–2005 (dir. 1998:11). Utredarens förslag till miljöåtgärder och utfallet av remissen kommer att hanteras inom ramen för ett kommande landsbygdsprogram. Inom landsbygds-programmet kan olika former av miljöåtgärder integreras i ett samlat program så att miljönyttan förstärks och administrativa förenklingar m.m.

kan åstadkommas.

cWJlUG-R8WDUEHWDHQOnQJVLNWLJI|UYDOWQLQJVSODQI|UgVWHUVM|

WRUVNHQ

Sverige har under ett flertal år i Fiskerikommissionen för Östersjön drivit frågor som rör det långsiktiga skyddet av det för Sverige kommersiellt så

Skr. 1999/2000:13

79 Fiskerikommissionen under år 1999 skall utarbeta en långsiktig

förvaltningsplan inom ramen för försiktighetsprincipen. Ett arbets-gruppsmöte har hållits i april 1999, där internationella riktlinjer för förvaltningen har utarbetats. Fiskerikommissionen antog en resolution (EG nr. 1257/1999) om riktlinjerna i september 1999.

cWJlUG-R,QWHJUHULQJDYPLOM|KlQV\QL(8VILVNHULSROLWLN Inom ramen för kommissionens arbete med integrering av miljöhänsyn och hållbar utveckling verkar Sverige för ett långsiktigt och ekonomiskt bärkraftigt fiske genom tillämpning av bl.a. försiktighetsprincipen. I rådsslutsatserna från toppmötet i Köln i juni 1999 utpekas fisket som en av de sektorer inom vilka en strategi för att integrera miljöhänsyn och hållbar utveckling skall utvecklas. Arbetet med strategin redovisas år 2000.

Skr. 1999/2000:13