Kulturdepartementets verksamhetsområde

Kulturella värderingar styr hur väsentliga delar av vår vardag organ-iseras. Kulturen utgör därmed en grund och en förutsättning för ett hållbart samhälle. Kultursektorn kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling genom sin mångfald av verksamheter med anknytning till frågor om samhällsutveckling, integration, idrott, folkrörelser, ungdoms-politik och kulturella perspektiv. Riksantikvarieämbetet är en av de myndigheter som av regeringen tilldelats ett särskilt sektorsansvar för ekologiskt hållbar utveckling.

En varsam förvaltning och ett framsynt tillvaratagande av vårt gemensamma kulturarv är en nödvändig utgångspunkt i arbetet för en hållbar utveckling. Efterkrigstidens kulturarv står i fokus som en ny fråga för kulturmiljösektorn. Mångfalds- och integrationsfrågorna liksom sak-områdena idrott, folkrörelsefrågor och ungdomspolitik, vilka samtliga numera hör hemma i Kulturdepartementet, är nya verksamheter som ger nya perspektiv på frågor som rör hållbar utveckling. Riksdagen har vidare beslutat inrätta ett helt nytt politikområde – storstadspolitik – som också förts till Kulturdepartementet.

Under år 1998 var Stockholm Europas kulturhuvudstad. En del av de särskilda satsningar som genomfördes under Kulturhuvudstadsåret hade en utgångspunkt i miljöfrågor och ekologi och visst bidrag till detta lämnades därför från den s.k. Kretsloppsmiljarden.

Pågående aktiviteter

cWJlUG.X8WYHFNODRFKVWlUNDNXOWXUPLOM|VHNWRUQLDUEHWHWI|U HWWKnOOEDUWVDPKlOOH

Kulturmiljösektorn svarar för en viktig del i arbetet för ett hållbart samhälle. Riksantikvarieämbetet gavs i miljöpropositionen (prop.

1997/98:145) ett självständigt ansvar för uppföljning av de delar av de nya miljökvalitetsmålen som berör kulturmiljön. I propositionen Kulturarv – kulturmiljöer och kulturföremål (prop. 1998/99:114) föreslås nya övergripande mål för arbetet för kulturmiljön. Ett av målen är: Ett hållbart samhälle med goda och stimulerande miljöer och med kultur-miljöarbetet som en drivande kraft i omställningen.

cWJlUG.X.XOWXUPLOM|DUEHWHLgVWHUVM|RPUnGHW

För att utveckla och stärka arbetet för kulturmiljön i Östersjöområdet beslutade kulturministrarna i Östersjöländerna i september 1997 att till-sätta en gemensam arbetsgrupp. Riksantikvarieämbetet deltar i och samordnar detta arbete. Arbetsgruppen har i juni 1999 lämnat förslag på en strategisk handlingsplan för Östersjöområdets gemensamma kulturarv.

Kulturministrarna har ställt sig bakom planen vid ett möte i Gdansk i september 1999.

Regeringen har vidare givit Riksantikvarieämbetet ett huvudansvar för

Skr. 1999/2000:13

81 Östersjöområdet. Projekten, som gäller Polen och Estland, har beviljats

bidrag på sammanlagt 60 miljoner kronor ur Östersjömiljarden.

cWJlUG.X9LGDUHXWYHFNODE\JJQDGVYnUGHQVHNRORJLVNDGHODU Riksantikvarieämbetet har tilldelats 3,4 miljoner kronor från den s.k.

kretsloppsmiljarden för att värna gammal byggteknik. Utgångspunkten är att traditionellt byggda hus oftast är både miljövänliga och långlivade.

När dagens hus skall förvaltas och renoveras är det också viktigt att värna kulturmiljön. Medlen skall användas till en materialguide för ekologisk byggnadsvård, till ett nätverk för entreprenörer som inriktat sig på byggnadsvård och till att starta ett samarbete mellan olika yrkesfack vid planering. Örebro, Västmanlands, Gotlands och Gävleborgs län medver-kar med många olika delprojekt i detta arbete.

cWJlUG.X)UlPMDJRGDUNLWHNWXURFKIRUPJLYQLQJ

Riksdagen antog i maj 1998 regeringens proposition Framtidsformer – Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design (1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225). I denna påtalas vikten av en god utformning av den fysiska miljön med utgångspunkt i människors behov av en tilltalande och stimulerande miljö. Vikten av att de offentliga aktörerna föregår med gott exempel poängteras särskilt och staten har här ett stort ansvar genom sina olika roller och styrmedel.

Arkitektur, formgivning och design med hög kvalitet innebär hus-hållning med såväl ekonomiska resurser som naturresurser. Regeringen har framhållit betydelsen av att ekologiska aspekter tillgodoses, likväl som funktionella, tekniska, ekonomiska, sociala och estetiska.

Omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle kan förväntas få stora konsekvenser på det befintliga byggnadsbeståndet. Inom ramen för statens stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet har regeringen också markerat vikten av att de arkitektoniska kvaliteterna och kulturmiljövärden ges uppmärksamhet. För att bidra till ett samspelt statligt agerande inom detta tvärsektoriella område har regeringen inrättat en arbetsgrupp för arkitektur, formgivning och design som leds av Kulturdepartementet.

cWJlUG .X   gND VDPYHUNDQ PHOODQ NXOWXUPLOM|VHNWRUQ RFK QDWXUYnUGHQ

I miljöpropositionen (prop. 1997/98:145) betonas betydelsen av en ökad samverkan mellan naturvården och kulturmiljösektorn. I miljöbalken (prop. 1997/98:45) finns bl.a. bestämmelser som rör natur- och kultur-miljön. I propositionen Uppföljning av skogspolitiken (prop.

1997/98:158) anförde regeringen att en helhetssyn på skogens natur- och kulturmiljövärden är en förutsättning för att nå framgång i det fortsatta arbetet med att bevara och utveckla skogens miljövärden samt att den administrativa hanteringen av skogens natur- och kulturmiljövärden bör samordnas bättre. Regeringen har i regleringsbrevet för år 1997 tydligare samordnat Riksantikvarieämbetets och Naturvårdsverkets verksamhets-mål i syfte att verka för ett ökat samarbete mellan natur- och kulturmiljösektorerna. I regleringsbrevet för år 1998 har därutöver införts ett gemensamt återrapporteringskrav angående resultat av samverkan

Skr. 1999/2000:13 mellan sektorerna. Av återrapporteringen framgår bl.a. att samarbetet

som regel fungerar bra och att olika projekt bidrar till att utveckla förståelse för behovet av samarbete och helhetssyn. Enligt verkens bedömning är samarbetet nu mer heltäckande än tidigare och omfattar de flesta områden där samverkan är nödvändig. Det finns dock behov av fördjupning inom vissa områden.

Regeringen har i propositionen Kulturarv – kulturmiljöer och kultur-föremål (prop. 1998/99:114) föreslagit nya övergripande mål för kulturmiljöarbetet. Genom de nya målen förtydligas vikten av att olika sektorer i samhället samverkar till gagn för en långsiktigt hållbar förvaltning och utveckling av kultur- och naturmiljön.

cWJlUG.X6WRUVWDGHQVNXOWXUPLOM|RFKDUNLWHNWXU

Våra storstäder har växt fram ur skilda historiska förutsättningar. Olika sociala, ekonomiska och ideologiska strukturer har bidragit till att ge städerna dess fysiska utformning, vilket gett karaktär och identitet åt stadsplaner och bebyggelse. Variationen i den successivt framvuxna bebyggelsen är värd att slå vakt om genom att vårda det gamla och verka för kvalitet i det nya som tillkommer. Inte minst är detta viktigt när det gäller de förändringar som städerna nu står inför i och med utvecklingen mot ett hållbart samhälle. För att stärka arbetet med arkitektur och kulturmiljövärden i storstäderna har regeringen i propositionen Utveckling och rättvisa – en politik för storstaden på 2000-talet (prop.

1997/98:165) föreslagit att 10 miljoner kronor om året avsätts för detta ändamål under de kommande tre åren. Insatserna handlar om att förbättra kulturmiljösektorns kunskapsunderlag och om investeringar i byggnads-projekt där kulturhistoriska eller arkitektoniska värden tas till vara. De tre berörda länsstyrelserna har förstärkts för att arbeta aktivt med efter-krigstidens kulturarv och det sker ett utbyte och en återkoppling av erfarenheterna från Malmö, Göteborg och Stockholm i projektet. Vidare har Arkitekturmuseet fått i uppdrag att genomföra en särskild kampanj för de arkitekturpolitiska frågorna med avslutning i ett arkitekturår 2001.

Under året föreslagna nya åtgärder

cWJlUG .X   6WRUVWDGVSROLWLNHQ VRP HWW LQVWUXPHQW I|U KnOOEDU XWYHFNOLQJ

I december 1998 beslöt riksdagen att inrätta ett helt nytt politikområde – en nationell storstadspolitik där ett av politikens övergripande mål är att bryta segregationen i storstadsregionerna. Som ett bland flera mål-områden ingår att alla stadsdelar i storstäderna bör uppfattas som attraktiva av dess invånare, och utgöra goda och hälsosamma livsmiljöer.

Att medverka till och främja en sådan utveckling är en huvuduppgift för samhällsplaneringen i storstadsregionerna. De socialt utsatta stads-delarna kännetecknas i många fall – jämfört med respektive storstads-region i övrigt – av brister i den byggda miljöns utformning. Nya större projekt som gäller infrastruktur inom dessa stadsdelar eller i deras närhet får inte försämra deras utvecklingsmöjligheter. En praktiskt inriktad

Skr. 1999/2000:13

83 planering, om och hushållningsfrågor och om arbetet med

miljö-konsekvensbeskrivningar.

I februari 1999 inrättade regeringen en Storstadsdelegation med ansvar för att vidareutveckla storstadspolitiken. En av Storstadsdelegationens uppgifter är att uppmuntra en god utveckling för den fysiska planeringen, i miljö- och resurshushållningsfrågor och i arbetet med miljökonsekvens-beskrivningar som främjar en långsiktigt hållbar utveckling i förnyelse-arbetet i de utsatta stadsdelarna.

I februari 1999 erbjöds sju kommuner – Botkyrka, Göteborg, Haninge, Huddinge, Malmö, Stockholm och Södertälje – möjlighet att teckna s. k.

lokala utvecklingsavtal med staten i ett ömsesidigt åtagande för att bryta segregationen som ökat under en längre tid. Samtliga kommuner har anmält sitt intresse och arbete pågår inom kommunerna med att ta fram förslag till konkreta insatser. Avtal beräknas kunna tecknas successivt under hösten och förväntas innehålla vissa insatser på miljöområdet.

cWJlUG .X   8WUHGQLQJ DY VWDWHQV DQVYDU I|U IRUPJLYQLQJ RFK GHVLJQ

Regeringen tillsatte i februari 1999 en särskild utredning på form-givnings- och designområdet. Formgivningskommittén har bl.a. till uppgift att belysa formgivnings- och designområdets betydelse för en ekologiskt hållbar utveckling samt ange hur sambanden mellan dessa områden kan stärkas. Ett slutbetänkande kommer att lämnas till regeringen senast den 1 mars 2000.

cWJlUG .X   gYHUV\Q DY VWDWHQV VW|G WLOO IULOXIWVOLY RFK IUlPMDQGHRUJDQLVDWLRQHU

I regeringens proposition En idrottspolitik för 2000-talet. Folkhälsa, folkrörelse och underhållning (prop. 1998/99:107) berörs statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer.

I propositionen framhålls att många av de främjandeorganisationer som i dag erhåller bidrag från anslaget Stöd till idrotten bedriver en verksamhet som erbjuder människor i alla åldrar spännande och lärorika upplevelser i naturen och därigenom goda möjligheter att utveckla ett livslångt intresse för hälsa och friluftsliv. Vidare betonas i propositionen att verksamheten hos flertalet av dessa organisationer kan sägas vara inriktad mot friluftsliv och att värna naturen.

I propositionen anges vidare att det inom Regeringskansliet har inletts en översyn om framtida inriktning och administration av statens stöd till friluftslivet och främjandeorganisationerna. En arbetsgrupp med före-trädare för bl.a. berörda myndigheter, såsom Naturvårdsverket, och organisationer har tillsatts med uppdrag att redovisa resultatet av denna översyn i slutet av år 1999. Översynen berör förutom det statliga stödet aspekter såsom friluftslivets nytta för miljön, värnandet om miljön m.m.

cWJlUG .X   8QJGRPDUV HQJDJHPDQJ VNDSDQGH I|UPnJD RFK NULWLVNDWlQNDQGHVNDOOWDVWLOOYDUDVRPHQUHVXUVWH[LDUEHWHWPHG PLOM|IUnJRU

I regeringens proposition På ungdomars villkor – Ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro (prop. 1998/99:115) preciseras mål

Skr. 1999/2000:13 för den nationella ungdomspolitiken. Ett av dessa mål är att ungdomars

engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande skall tas till vara som en resurs.

Enligt propositionen bör det under detta övergripande mål formuleras delmål som rör samhällets förmåga att i olika sammanhang ta till vara ungas engagemang. Delmålen bör utgå från att ungdomar generellt sett har ett stort intresse för frågor som i vårt samhälle betraktas som viktiga framtidsfrågor. I propositionen framhävs att detta gäller såväl miljöfrågor och arbete mot främlingsfientlighet och rasism som IT-frågor och skapande av innovativa företag.

cWJlUG.X8QJGRPDUVRPUHVXUVLGHWLQWHUQDWLRQHOODDUEHWHW

WH[SnPLOM|RPUnGHW

I regeringens proposition På ungdomars villkor – Ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro (prop. 1998/99:115) behandlas bl.a.

frågan om ungdomar som resurs i det internationella arbetet.

I propositionen betonas att det är viktigt att engagerade ungdomar bereds både tillträde och möjlighet att representera ungdomar inom EU och FN samt vid olika internationella konferenser. Detta framhålls i propositionen som särskilt angeläget då det behandlas frågor som ungdomar är starkt engagerade i, exempelvis vid miljökonferenser där ungdomar från bl.a. miljöorganisationer bör kunna delta.

Skr. 1999/2000:13

85