Journalisters digitala kompetenser

I denna del av resultatet presenteras den empiri som rör journalisters egen uppfattning av hur deras arbetsroll förändrats, samt vilka digitala kompetenser de anser att de bör ha för att klara av sitt dagliga arbete. Empirin är baserat på intervjuer med 3 journalister. Den intervjuguide som legat till grund för samtliga intervjuer med journalisterna går att se i bilaga 2.

4.2.1

Arbetsrollen och dess förändring

Det är tydligt att samtliga journalister upplever en förändring i sin arbetsroll. En av

informanterna har arbetat i över 20 år i branschen, en har arbetat i 10 år, en annan har arbetat i hela sitt verksamma yrkesliv (I4, I5 & I6). Detta innebär att journalisterna har olika startpunkter i branschen och olika tidsspann att se en förändring på. Journalisten som arbetat i över 20 år menar att den största förändringen är att du idag inte bara är en skribent utan att arbetet kräver att en gör flera olika saker på samma tidsperiod som tidigare (I4, 2016-04-28). Informanten som arbetat hela livet i branschen bekräftar att journalistiken har förändrats oändligt mycket och att arbetet som hen gör inte endast kretsar kring det område som hen är inriktad på utan går mer och mer över till samhällsrapportering. Informanten tillägger även att det är de digitala bitarna

30

som främst ligger bakom detta, vilken hen upplever som både bra och dåligt. Information blir mer lättillgänglig samtidigt som nya problematiker uppstår. Ett problem med sociala medier är att det kan bli en skev granskning av någon, exempelvis en person som sitter i maktpositioner, som man samtidigt ska vara vän med på Facebook. Denna vänskapsrelation i vilken man tar del av privata bilder och vad som händer i den som ska granskas privata liv kan bli problematisk för ett granskande arbete. Informanten har ingen utbildning i sociala medier, men anser det viktigt att själv använda sociala medier för att förstå det. (I6, 2016-04-11)

Idag arbetar journalisterna inte bara med en kanal, utan i flera. Det senaste kravet som

tillkommit är att skapa webb-tv (I4 & I5). På många dagstidningar finns det däremot fortfarande en uppdelning i vem som gör vad kring de tekniska bitarna. En webbansvarig ansvarar oftast för själva publiceringen av material i olika kanaler, medan journalisterna samlar in material samt förbereder det för att den webbansvarige ska kunna publicera det. Detta tror dock en av informanterna kommer upphöra med tiden, vilket hen menar kan styrkas av utvecklingen såhär långt. (I6, 2016-05-10) Det finns såklart undantag i vilka journalister själva publicerar artiklar och material på exempelvis webben och i sociala medier som Twitter och Facebook (I4, I5 & I6). En av informanterna gör själv webb-tv, dock önskar hen att det fanns mer tid för att skapa bra innehåll för denna typ av material (I6, 2016-05-10). Ett återkommande uttryck som informanterna använder sig av är att arbetet är ordet ”splittrat” (I4 & I5). En av informanterna beskrev att med detta menades att det var svårt att endast arbeta med och en och samma uppgift tills den var klar utan under tiden en skriver på en artikel måste även material publiceras på sociala medier. Detta upplevde hen var på grund av att de blev färre och färre på redaktionen. (I5, 2016-05-06)

En annan grej som också förändrats är att vara först ut med nyheter. Förr var det mycket prestige i att vara först ut med en nyhet. Och att de andra var en dag efter. Idag handlar det om minuter. Och folk vet ju inte var dem såg den först. Jag kan ju avslöja något och sen är det ju om man ska våga vänta på pappret, för det går så snabbt.

(I6, 2016-05-10)

Upplevelsen är, för en av informanterna, att allt merarbete som sker runtom själva skrivandet såsom redigering av bilder och arbete med layout är den typen av tillkomna krav som gör att tiden inte räcker till. Informanten menar att det nödvändigtvis inte är ökad stress som blir resultatet av denna förändring, då de flesta journalister upplevs som relativt stresståliga och vana vid hög press, utan snarare att kvalitén kan bli sämre på det arbete som levereras än

31

tidigare. (I4, 2016-04-28) En annan menar dock att journalister, utifrån allt merarbete som tillkommit, rent tidsmässigt inte klarar av att göra mer. Hen beskriver att en kollega skrev artikel, fotograferade, redigerade och publicerade materialet under tidsförloppet av en

fotbollsmatch. (I6, 2016-05-10) En annan informant trycker på vikten att förstå sig på vad som funkar exempelvis i en webbartikel och på sociala medier. Även om många tror att journalister behöver vara väldigt IT-kunniga, handlar det snarare om att förstå hur innehållet bör se ut. Samma informant har erfarenhet i att ständigt arbeta med redaktioners digitala produktioner och tror att de journalister som befunnit sig tidigare i branschen än hen, troligtvis har mycket svårare för att anpassa sig till det digitala. Informanten upplever sig däremot, efter att ha varit i

branschen sen år 2006, inte märkt en dramatisk skillnad i sin arbetsroll. Däremot har det mobila användandet ökat enormt. (I5, 2016-05-06) En annan digital kompetens som har tillkommit den senaste tiden är att förstå sig på digital statistik i olika former, exempelvis antal klick på en artikel, då denna medför en förståelse för vilken typ av innehåll som fungerar på webben och vilken som inte gör det (I4 & I5). Gällande ytterligare tillkomna krav på digitala kompetenser uttrycker sig en av informanterna såhär:

Jag tror att de flesta upplever det som jag. Att man tar emot det med en suck. Därför man ser ju att man har stor nytta av det men det krävs mer av oss på samma tid som innan ska vi producera mer än innan. Och på samma tid ska vi producera webb-tv. Och alla tycker att det är bra och har förståelse för det men det är ju att vi ska göra det på samma tid […] Och sen finns det ju massa nya saker man ska lära sig också som ju också ställer krav på en. Vissa dagar välkomnar och andra dagar tänker man herre gud hur ska jag hinna.

(I4, 2016-04-28)

4.2.2

Produktionsprocessen och flerkanalspublicering

I de intervjuer som hållits med informanterna har journalisterna fått beskriva de arbetsmoment som utgör grunden i deras arbetsflöde. Gemensamma nämnare är en genomgång under morgonen med kollegor alternativt nyhetschef för vad som gäller för dagen och under veckan. Sen arbetar samtliga journalister med olika artikeluppdrag under en insamlingsprocess. Insamlingsprocessen består exempelvis av att söka information via internet, genomföra intervjuer och fotografera bilder. Som sista steg anpassas materialet genom olika

32

publicering. (I4 & I5) I en av informanternas svar tillägger hen även en redigeringsprocess av bilder samt layoutarbete. En annan skiljer sig också från övriga då hen själv gör vissa

publiceringar på webben och i sociala medier (I5, 2016-05-06).

Och så gör vi en omvärldsanalys och vad gäller digitalt så jobbar vi mer och mer i sociala medier för att hitta nyheter. Det gör jag ganska mycket som lokal journalist. Jag söker i olika grupper på Facebook. Där hittar vi många nyheter i grupper som har någon anslutning till kommunen. Det finns många grupper som vi söker i och går igenom varje dag. Vi hittar rätt mycket där.

(I4, 2016-04-28)

Trots att arbetsflödet går ganska mycket samman, är det viktigt enligt en av informanterna att fundera över vad som publiceras i olika kanaler. De använder sig av olika inriktningar i olika kanaler för att nå olika målgrupper, exempelvis sport på Twitter och innehåll som gynnar varumärket på Instagram. För att nå ut via sociala medier är det viktigt att journalister kan paketera om sitt material så det blir mer passande för kanalen och förstå att det inte bara handlar om innehållet utan även om statistik och att hamna högt upp i människors flöden på sociala medier. (I5, 2016-05-06) I intervjuerna diskuteras även skillnader i hur journalisterna arbetar vad gäller publicering av samma innehåll i olika kanaler. Produktionsprocessen för de olika kanalerna skiljer sig inte avsevärt men språket på sociala medier anpassas efter att vara kort, koncist och rubriker kopplade till innehåll som delas tillsammans med artikel från den digitala tidningen (I4 & I5). Flera redaktioner uppmanar sina anställda att använda sig av sociala medier privat för att förstå informationsflödet, däremot är det inte ett krav (I4 & I5). Sanningen är trots allt att nyheter cirkulerar mer och mer på sociala medier, vilket gör att journalister oavsett tenderar att dra sig dit om de har ett intresse för nyheter (I5, 2016-05-06).

Använder man sig inte av sociala medier så är det svårt, det är inte samma sak som att skriva en artikel. Det är en annan jargong, man behöver ju inte vara pinsamt ungdomlig bara för att det är på

Facebook. Men för att fatta hur det funkar så tror jag det är viktigt att hänga där själv.

(I5, 2016-05-06)

Gällande publicering i den digitala tidningen säger en av informanterna att innehållet måste vara mer tilldragande än i papperstidningen. Rubriker ska vara mer lockande och likna

33

rubriksättningar som görs för exempelvis kvällstidningar. Anledningen, som skiljer sig från papperstidningen, är för att få bra statistik – det vill säga ”klickmagneter”. (I4, 2016-04-28)

4.2.3

Vad behövs i framtiden?

På frågan hur nyutexaminerade journalister upplevs av redaktionerna svarar en av informanterna att de oftast har väldigt bra kunskaper i sociala medier. Däremot anser hen att det finns en avsaknad av ett digitalt intresse och att nyutexaminerade lätt hamnar i ett så kallat

”papperstänk”. Med detta menar informanten att de lätt fokuserar på att skriva en artikel för att sedan vara klar, istället för att ha tänket att materialet ska publiceras i det digitala. Denna informant ansåg att det bör vara viktigare för utbildningar idag att prata om. (I5, 2016-05-06) En annan informant ansåg att utbildningar gör rätt som fokuserar på innehåll och inte lägger för stor vikt vid det tekniska lärandet (I4, 2016-04-28). En informant berättar om en ny journalist som hen arbetat med som hade jättebra innovativa idéer men som tyvärr inte matchade den begränsade verklighet journalisterna lever i vad gäller resurser och tid (I6, 2016-05-10). Gällande framtiden för journalister menar en av intervjupersonerna att denna ligger på nätet. Känslan menar informanten är att det idag är mycket massproduktion och att nyheterna bara måste ut så snabbt det är möjligt. Men även att framtiden kan ligga i genomarbetade granskande journalistik. (I6, 2016-05-10)