Hur har journalisters arbetsroll förändrats utifrån de nya publiceringskanaler och plattformar som digitaliseringen medfört?
Resultatet implicerar att journalister befinner sig idag i en förflyttning från de traditionella redaktionerna till positioner som förutspås att hamna i andra branscher – även utanför
mediebranschen. Rollens förändring framträder tydligt i tidningsredaktionernas nedskärningar och omstruktureringar, i vilken journalisten, enligt resultatet från empirin, har fått axla rollen som multijournalist. Arbetsflödet upplevs förändrat av journalisterna i vilken sociala medier tagit allt större plats. Sociala medier används inte bara som informationskälla, men
inspirationskälla och som publiceringskanal.
Hur upplever journalister att deras produktionsprocess förändrats gällande användande av digital medieteknik?
Mer konkret har rollen enligt empirin fått ett flertal ökade krav på digitala kompetenser. Dessa är krav gällande kunnande och användande av sociala medier för informationssökning,
fotografering, rapportering via mobila enheter, skapande av rörligt format på webben,
redigering och publicering. Det har även medför fler digitala krav på en och samma person som tidigare varit delat mellan flera olika personer. Risk för sämre kvalité på materialet, på grund av för lite tid för källgranskning, som publiceras är resultatet av krav om snabb produktion och direkt leverans av nyheter. Produktionsprocesserna ställer högre krav på effektivitet och produktivitet i vilken den digitala tekniken ingår i både start och slutfas för produktionen.
Vilka nya digitala kompetenskrav har tillkommit vad gäller nyhetspublicering?
Diskussionen har resulterat i en modell, som skiljer sig något från den som presenteras av Europakommissionen, över de digitala kompetenser som anses vara av störst vikt i dagens digitala journalistiska arbete: Funktionella färdigheter, söka och selektera information, praktiskt kunnande samt förståelse för sociala medier, kritiskt utvärderande och kreativitet.
Tillkommande har främst kretsat kring sociala medier. Skillnaderna ligger i vilken digital kompetens journalisten behöver – och vilket intresse denne har för att hantera och förstå sammanhanget för den digitala tekniken.
43
6.1
Förslag till vidare forskning
Det hade varit intressant för vidare forskning att kvantitativt studera vilka yrkesroller nyutexaminerade journalister hamnar i, då detta även lyfts i resultatet. Det hade även varit intressant att studera hur produktionsprocessen för journalister ser ut genom att skapa en mer ingående process karta baserat på observationer, då denna studie baseras på andra metodval. För vidare användning av den modell som tidigare presenterats hade det varit intressant att studera hur modellen stämmer överens eller inte överens med utbildningarnas läroplaner, och om kompetenserna får ta plats i utbildningarna eller inte.
44
Referensförteckning
Ahrne, G & Svensson, P. (2012). Handbok i kvalitativa metoder. 1:2. uppl. Malmö: Liber Aspers, P. (2007). Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. 1. uppl. Malmö: Liber
Boers, R., Ercan, E., Rinsdorf, L. & Vaagan, R. (2012). From convergence to connectivism: Teaching journalism 2.0. Online Journal of Communication and Technologies, 10, Vol 2, Issue 4, 52-64.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:2. uppl. Malmö: Liber
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 3., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur
Deuze, M. (2007). Media Work. Cambridge: Polity.
E. Bor, S. (2014). Teaching Social Media Journalism: Challenges and Opportunities for future Curriclum Design. Journalism & Mass Communication Educator, Vol. 69:3. 243–255. doi: 10.1177/1077695814531767
Edson, C., Tandoc, Jr. & Vos, TP. (2015). The Journalist is Marketing the News. Journalism
Practice, 09/2015. doi: 10.1080/17512786.2015.1087811
Erdal, I-V. (2009). Repurposing of content in a multi-platform news production. Journalism
Practice, 3:2, 178-195. doi: 10.1080/17512780802681223
Europa Kommissionen. (2007). Nyckelkompetenser för ett livslångt lärande – En europeisk
referensram. [www]. Publikationsbyrån: Luxemburg. Tillgänglig på webbsida:
<http://center.hj.se/download/18.364f88fa12fd35278838000423/1440138058184/keycomp_sv.p df> Hämtad 2016-03-11
García Avilés, J-A., León, B., Sanders, K. & Harrison, J. (2004). Journalists at Digital Television Newsrooms in Britain and Spain: workflow and multi-skilling in a competitive environment. Journalism Studies, Vol. 5, Nr. 1, 87-100. doi: 10.1080/1461670032000174765 Harboe, T. (2013). Grundläggande metod – den samhällsvetenskapliga uppsatsen. Malmö: Gleerups Utbildning AB
45
Hauge, C. & Payton, S. (2010). Digital literacy across the curriculum (Futurelab Handbook). [www]. Bristol: Futurelab. National Foundation for Educational Research. Tillgänglig: <https://www.nfer.ac.uk/publications/FUTL06/FUTL06.pdf> Hämtad 2016-05-08
Hendricks, J-A. (2010). Twenty-First-Century Media Industry: Economic and Managerial
Implications in the Age of New Media. Rowman & Littlefield Publishing Group
Hernwall, P. (2008). Utmaningar och betydelser: Refektioner kring innebörden av en digital kompetens. Nordicom-Information, 30, 9-13.
Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa
metoder. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Hvitfelt, H. & Nygren, G. (2008). På väg mot medievärlden 2020: journalistik, teknik,
marknad. 4. Uppl. Stockholm: Studentlitteratur.
KB. (2012). Kungliga biblioteket - Svenska webbtidningar. [www]. Tillgänglig:
<http://www.kb.se/samlingarna/tidningar-tidskrifter/tidningslankar/> Hämtad 2016-06-20 Krumsvik, A-H. (2015). Newspaper Ownership And The Prioritization Of Digital Competences.
Digital Journalism, 3:5, 777-790. doi: 10.1080/21670811.2014.941234
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2:4. uppl. Lund: Studentlitteratur
Larsson, A-O. (2013). Staying in or going out?. Journalism Practice, 7:6. uppl. 738-754. doi: 10.1080/17512786.2012.748514
May, T. (2011). Samhällsvetenskaplig forskning. 2:1. uppl. Lund: Studentlitteratur NE. (2016 a). Multi. [www]. Tillgänglig:
<http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/multi-> Hämtad 2016-05-11 NE. (2016 b). Sociala medier. [www]. Tillgänglig: <
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sociala-medier> Hämtad 2016-06-26 Notisum. (2012). Lag 1993:1392 om pliktexemplar av dokument. [www] Tillgänglig på
webbplats: < http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19931392.htm> Hämtad 2016-03-21 Pavlik, J.V. (2001). Journalism and new media. New York: Columbia University Press.
46
SCB. (2015). Populär utbildning i journalistik ger framtida överskott. [www] Tillgänglig: < http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Popular-utbildning-i-journalistik-ger-framtida- overskott/> Hämtad 2016-02-06
Sörqvist, L. (2000). Kundtillfredsställelse och kundmätningar. Lund: Studentlitteratur
Thaweesaksri, K. & Wannapiroon, P. (2013). Working Process of Digital Journalists in the 21s Century. International Journal of e-Education, e-Business, e-Management and e-Learning, 3.3. 264. doi: 10.7763/IJEEEE.2013.V3.236
Khattak, A., Nasir, M., Sultan, K. (2012). The Role of Information Technology in Media Industry. International Journal of Business and Social Science. 3:6.
Westlund, O. (2011). Cross-media news work – Sensemaking of the mobile media revolution. [www] Department of Journalism, media and communication. (Doctorial Thesis Göteborgs Universitet Social Studies). Göteborgs studier i journalistik, medier och kommunikation. Tillgänglig: <https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/28118/1/gupea_2077_28118_1.pdf > Wiik, J. (2010). Journalism in transition – The proffesional identity of Swedish journalists. (Doctorial Thesis Göteborgs Universitet Philosophy). Göteborgs studier i journalistik, medier och kommunikation. Tillgänglig:
<https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/21853/1/gupea_2077_21853_1.pdf>
Witschge, T. & Nygren, G. (2009). Journalistic Work: A Profession Under Pressure?. Journal
47