Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
”Förr var det bara penna och
anteckningsblock”
– En studie om de digitala kompetenskrav som
ställs på nyhetsproducerande journalister idag.
”We used a pen and a note pad” – A study on the digital
competence requirements on news producing journalists
today.
Hanna Jangenfält
Examen: Kandidatexamen 180 HP Examinator: Bo Peterson
Huvudområde: Medieteknik Handledare: Sven Packmohr
arbeta med flera områden som tidigare var uppdelat på flera olika personer. Problematiken i detta är att antalet anställda på dagstidningar minskar, medan trycket på journalistutbildningarna stiger.
Denna studie syftar till att undersöka hur journalister upplever att deras arbetsroll förändrats ur ett medietekniskt perspektiv. Den syftar även till att visa vilka digitala kompetenser journalister behöver idag för klara av det ökade kravet från omvärlden, samt för att ha en chans på
arbetsmarknaden. Studien ämnar ta del av utbildningsansvarigas samt journalisters personliga upplevelser, samtidigt som den avser att kartlägga krav på digitala kompetenser bland
journalister i hela Sverige.
Empirin är insamlad från kvalitativa intervjuer med tre journalistutbildningsansvariga samt tre journalister. En enkätundersökning skickades ut till 200 personer från kategorierna reportrar, journalister och redaktörer aktiva på dagstidningar runtom i Sverige. Totalt resulterade den online-baserade webbenkäten i svar från 38 respondenter. Den kvalitativa insamlingen har skett genom intervjuer ansikte mot ansikte och telefonintervjuer.
Studiens resultat visar att journalister upplever en stor förändring över tid vad gäller kraven att kunna behärska medieteknik. Det finns också ett tydligt ökat behov av multijournalister. Studien visar även att journalister anser vissa digitala kompetenser vara mer värdefulla än andra i sitt dagliga arbete, som exempelvis kritiskt utvärderade samt sökande och selekterande av information. Resultatet visar också att utöver den modell som Europa Kommissionen
presenterat, krävs det idag att journalister kan hantera sociala medier som en digital kompetens.
Nyckelord
Arbetsflöde, dagstidningar, digital kompetens, flerkanalspublicering, journalist, journalistik, multikompetens, produktionsprocess, sociala medier
”We used a pen and a note pad” – A study on the digital
competence requirements on news producing journalists
today.
Newspapers have undergone a major transformation in recent years with changing working conditions for those in the profession of journalism. Swedish journalists must have multi-skills, which means that one person has to work on several areas that which were previously divided among a bigger amount of people. A problem, which is a conclusion from these changing work conditions, is that the number of employees of newspapers is decreasing, while the pressure on journalism programs increases. This means more pressure on the job-seeking individual, so called journalist.
This study aims to examine journalist’s feelings on how their job role has changed- from a media technological perspective. It also aims to demonstrate the digital skills journalists need today to cope with the increasing demand from the world and have a chance in the competitive media industry. It intends both to take part in education managers and journalists' personal experiences, but also identify requirements for digital skills among journalists throughout Sweden. The empirical data is collected through qualitative interviews with three journalists’ education managers and with three journalists. Data has also been gathered through a survey send to 200 persons with 38 respondents in the categories of reporters, journalists and editors. The interviews has been done face-to-face and through phone calls.
This study’s result shows that journalists are experiencing a big change over time in terms of the requirements to be able to master the media and the ongoing greater need for multi-journalists. The results also show that journalists feel that certain digital skills are more valuable than others in their daily work. For example: Critically evaluating, searching and selection of information. The results have also shown that in addition to the already existing model that the European Commission presents on digital competence, journalists also need competence in managing different social media platforms in different types of perspectives.
Keywords
Workflow, newspapers, digital literacy, production process, journalist, journalism, multi-skilled, multi-channel publishing, social media
Högskola. Detta är den första kandidatuppsats jag genomfört på egen hand, vilket har varit krävande men också väldigt givande. Som nybliven journaliststudent finns det en trygghet i att ha denna uppsats i ryggen.
Tack till mina stöttepelare som funnits hemma och i skolan – ni vet vem ni är och ni har varit ett väldigt uppskattat bollplank. Jag vill även tacka alla trevliga intervjupersoner och respondenter som offrade sin tid för att denna studie skulle vara möjlig.
Sammanfattning ... 2
Förord ... 4
1 Inledning ... 1
1.1
Bakgrund: En förändrad mediebransch ... 2
1.2
Syfte ... 3
1.2.1
Frågeställningar ... 3
1.3
Avgränsningar ... 4
1.4
Målgrupp ... 4
2 Metod ... 5
2.1
Forskningsstrategi och vetenskaplig ansats ... 5
2.2
Val av metod ... 6
2.3
Kvalitativa intervjuer ... 6
2.3.1
Urval ... 7
2.3.2
Tillvägagångssätt ... 7
2.4
Enkätundersökning ... 9
2.4.1
Urval ... 9
2.4.2
Tillvägagångssätt och bortfall ... 10
2.5
Kodning och analys av empiri ... 10
2.6
Etiska överväganden ... 11
2.7
Metoddiskussion och källkritik ... 12
2.7.1
Rollen som forskare ... 13
2.7.2
Validitet, tillförlitlighet och generaliserbarhet ... 14
3 Teori ... 16
3.1
Dagstidningen och journalisten ... 16
3.1.1
Dagens digitala journalist ... 17
3.2
Flerkanalspublicering ... 18
3.2.1
Sociala medier ... 19
3.3
Digital kompetens ... 20
3.3.1
Hårda värden ... 21
3.3.2
Mjuka värden ... 22
3.4
Tidigare forskning ... 23
4.1.1
Utbildningar och återkoppling ... 27
4.1.2
Framtid och rådande problematik ... 28
4.2
Journalisters digitala kompetenser ... 29
4.2.1
Arbetsrollen och dess förändring ... 29
4.2.2
Produktionsprocessen och flerkanalspublicering ... 31
4.2.3
Vad behövs i framtiden? ... 33
4.3
Enkätundersökning: Digitala kompetenser ... 33
5 Diskussion ... 36
5.1
Yrkesrollens förändring ... 36
5.2
Arbetsflödets medietekniska förändring ... 37
5.2.1
Sociala medier ... 38
5.3
Digitala kompetenser ... 39
5.3.1
Var landar framtidens digitala journalister? ... 41
6 Slutsats ... 42
6.1
Förslag till vidare forskning ... 43
Referensförteckning ... 44
Bilaga 1 – Intervjuguide utbildningsansvariga ... 47
Bilaga 2 – Intervjuguide journalister ... 48
Bilaga 3 – Enkätundersökning ... 50
1
1
Inledning
Digitaliseringen i mediebranschen är ett faktum och speciellt påverkade är tidningsbranschen. De som arbetar med att producera nyheter måste inte bara lära sig att behärska mer teknik, utan även hur innehåll måste anpassas får att nå ut till en allt mer självproducerande publik.
Journalister måste lära sig hur råmaterial bör konvergeras mellan olika mediekanaler för att nå ut till en publik på bästa sätt. Detta ställer i sin tur krav på att journalister behöver ha
specialisering i ett system som bygger på flera olika sätt att kommunicera och publicera nyheter. (Hvitfelt & Nygren, 2008, s. 23-24)
Från 2000-talets början har ett flertal förändringar skett i samhället i takt med en växande digitalisering, vilket medfört ett starkt informationssamhälle (Hvitfelt & Nygren, 2008, s. 147 & 150). Teknologin har inte bara ökat produktiviteten i produktionen av olika medier, utan även ett behov för mediaorganisationer att vara uppdaterade med det allra senaste för att överleva i en hårt konkurrerande bransch (Khattak, Nasir & Sultan, 2012, s. 258 & 265). Det ställs bland annat nya krav på att organisationer ska vara aktiva på sociala plattformar och uppdaterade i ny teknik (Hendricks, 2010, s. 7). Digitaliseringen har inte bara medfört ett större användande av digitala medier, utan även en ökad makt för de som kontrollerar medierna - i detta fall
journalisterna (Hvitfelt & Nygren, 2008, s. 44).
Journalister arbetar inte längre med en plattform för att publicera nyheter i, utan idag finns digitala tidningar, applikationer i mobiltelefoner, sociala medier samt egna webb-tv kanaler (Hvitfelt & Nygren, 2008, s. 169-182). Arbetsrollen för journalister har därför förändrats markant de senaste åren, vilket i sin tur bidragit till ett ökat krav av digitala kompetenser. Bland annat krävs det idag att en och samma person ska kunna utföra flera huvudsakliga
arbetsuppgifter relaterade till medieteknik som tidigare delats mellan ett flertal personer. Detta kallas enligt tidigare studier för multikompetens eller multijournalistik (García Avilés, León, Sanders & Harrison, 2004). Då dagspressen har varit väldigt utsatt och tidningsbranschen generellt förväntas ha en fortsatt dålig publiktrend i framtiden, är vikten att hitta nya sätt att producera nyheter i nya kanaler avgörande för redaktionernas överlevnad (Hvitfelt & Nygren, 2008, s. 66-67 & 74). Utifrån detta blir det därför viktigt att titta på hur den journalistiska rollen ser ut och vad som krävs för att journalister ska kunna nå ut till den publik som de är i desperat behov av.
Enligt SCB (2015) förväntas det finnas fler examinerade inom journalistik år 2035, än vad det kommer finnas efterfrågan. Därför finns det vikt för journaliststudenter att veta vad som
2
kommer krävas av dem för att slå sig in på en allt mer digitalt kunskapskrävande arbetsmarknad. Även för utbildningar, för att på bästa sätt kunna sälja in sina kurser till potentiella studenter. Med detta som grund är fokus för denna studie att kartlägga, ur
journalisters perspektiv, vilka digitala kompetenser journalister behöver idag för att överleva den konkurrens som finns på marknaden. Genom intervjuer och enkätundersökning ställs journalisters upplevelse om digitala kompetenskrav emot varandra för att tillsammans leda till en ny teori kring vilka digitala, medietekniska krav som ställs på journalister i dagens Sverige.
1.1
Bakgrund: En förändrad mediebransch
Medieindustrin har genomgått en stor förändring på grund av teknologin. Fler och fler medieföretag väljer att anställa med deltidsavtal, i timanställning och fler tenderar att arbeta som fria yrkesutövare. Detta är ett bevis på den individualisering som skett i branschen där företaget som helhet inte är i lika stort fokus, utan snarare individen. Detta har däremot inneburit en ökad konkurrens på arbetsmarknaden för arbetssökande. Arbetsgivare tenderar nämligen att värdera individualitet mer och mer. Trots ett ökat tryck på lediga tjänster, har en arbetsgrupp i medieindustrin blivit alltmer eftertraktad i andra branscher. Denna grupp består främst av yrkesroller som designers, arkitekter, underhållare i olika former på medier, skribenter med flera. Gemensamt för rollerna är att samtliga har en ständig uppkoppling via informations och kommunikationsteknologi vilket blir mer och mer attraktivt för företag i andra branscher. (Deuze, 2007, s. 1-2, 11-12 & 74)
Det är ett faktum att papperstidningen konkurrerar med ett flertal andra sätt att distribuera nyheter idag, och att medier allt mer flyter samman (Witschge & Nygren, 2009, s. 38). De nya sätten att ta del av nyheter har inneburit att tid och rum inte längre spelar en avgörande roll. Idag kan allmänheten välja själv hur, och vilka nyheter de vill ta del av. Nu kan även internet och mobila enheter distribuera tidningar, vilket har fått en starkare attraktionskraft på marknaden på grund av lägre kostnader, eller inga kostnader alls, och tidssparande för läsarna. På grund av den ökade betydelsen olika medier har fått i samhället, desto mer makt får även de som står bakom och kontrollerar medierna. Journalister har idag fått högre status på så sätt att de mer aktivt framträder i olika expertroller, till skillnad från tidigare, då dessa roller snarare krävt personer med enskilda kompetenser. Det går att säga att populära journalister och chefredaktörer på dagstidningar har en stor påverkan hur den allmänna debatten tar form. (Hvitfelt & Nygren, 2008, s. 41, 44-50) Efter att journalister i över 400 år har arbetat för att producera texter anpassade för de traditionella papperstidningarna, har de sedan digitaliseringens utveckling snarare fått sträva efter att producera innehåll som inte enbart är anpassat för papperstidning
3
(Westlund, 2011, s. 4). Dagstidningarna och journalistyrket har varit extra känslig mot internets influenser och har i längden påverkats signifikant av den ökade nyhetsspridningen på nätet (Larsson, 2013, s. 738).
Journalistiken i Sverige är viktig att studera av flera anledningar. För det första spelar de en stor roll i vårt demokratiska samhälle, både för dess påverkan på en publik men främst ur ett
maktperspektiv. De har som uppdrag att följa de normgivande krav som ställs för att skydda Sveriges invånare, samtidigt som de måste förhålla sig till den politiska makten. De har en stor betydelse då de levererar information till samhället, och bör därför vara av hög relevans att studera med ett kritiskt förhållningssätt. (Wiik, 2010, s. 11-12)
1.2
Syfte
Uppsatsens syfte är att undersöka hur journalistens roll har förändrats ur ett medietekniskt perspektiv. Med detta menas vilka krav som ställs på journalisten, beroende på vilken plattform denne arbetar med att publicera nyheter på. Syftet är även att se till vilka likheter och skillnader det finns i vilka kompetenser som anses svåra, samt hur arbetsflödet upplevts ha förändrats utifrån tillkommande digitala krav. Studien ska resultera i en diskussion kring vilka digitala kompetenser som krävs av en aktiv journalist på en dagstidning idag, i jämförelse med när tryckta tidningar fungerade som en huvudsaklig publiceringskanal. Syftet är att diskussionen även ska resultera i en modell, ur utbildningsansvarigas samt journalisters perspektiv, över arbetsflödets förändring. Uppsatsen syftar att göra ett avstamp i tiden för vilka digitala kompetenser som anses viktiga för journalister just nu.
1.2.1
Frågeställningar
• Hur har journalisters arbetsroll förändrats utifrån de nya publiceringskanaler och plattformar som digitaliseringen medfört?
• Vilka nya digitala kompetenskrav har tillkommit vad gäller nyhetspublicering?
• Hur upplever journalister att deras produktionsprocess förändrats gällande användande av digital medieteknik?
4
1.3
Avgränsningar
Denna rapport avgränsas till att undersöka nyhetsproducerande dagstidningar med
återkommande publikationer. Tidningar som ingår i kategorin populärpress kommer inte att undersökas i denna studie. Avgränsningen har gjorts för att kunna se de likheter och skillnader som finns i det specifika journalistiska arbetet på dagstidningar, för att göra en jämförelse mellan journalister med liknande förutsättningar. De dagstidningar som inkluderats för studiens intervjuer är geografiskt placerade i Sverige. Tidningens geografiska spridningsområde är däremot inte avgörande för att besvara rapportens frågeställning. Därför inkluderas även lokaltidningar trots att de är begränsade till ett specifikt spridningsområde, så länge de tillhör kategorin dagstidning. De digitala kanaler som studien ämnar undersöka är webbaserade tidningar inkluderat mobila enheter och sociala medier. Studien syftar inte enbart till de digitala kanalerna utan även hantering av digital teknik såsom hanterande av mobiltelefon och kamera.
1.4
Målgrupp
Studien är intressant för studenter inom medieteknik och journalistik, då studien berör
tidningsbranschen ur ett produktions- och ett kompetensperspektiv. Denna målgrupp kan genom studien få en inblick i vad arbetet kräver och vilka tekniska kompetenser som är nödvändiga att fokusera på för att på bästa sätt möta möjlig framtida konkurrens i jobbsammanhang. Genom produktionsperspektivet kan inblick även ges i journalisters arbete med publicering och skapande av innehåll till olika publiceringskanaler. Studien kan även verka intressant för de medverkande dagstidningsredaktionerna, både för att veta vilka digitala kompetenser som journalisterna själva upplever betydelsefulla. För andra dagstidningar i branschen, exkluderat de som medverkat i undersökningen, kan studien vara intressant att ta del av för att få en inblick i hur andra journalisters produktionsprocesser fungerar samt vilka kanaler som upplevs svårast och behöver få mer fokus för att möjliggöra effektivisering av arbetet. För vetenskapen blir studien viktig då området är något outforskat och saknar ett medietekniskt perspektiv baserat på kvalitativ empiri. Som även nämnts i inledning och bakgrund, spelar journalister en
maktinnehavande roll i den samhälleliga debatten vilket gör de till en institution viktig att studera.
5
2
Metod
I detta kapitel presenteras val av forskningsstrategi, vetenskaplig ansats, vetenskapligt
angreppssätt, metodval, urval, tillvägagångssätt, hur materialet kodats samt analyserats, etiska överväganden tillsammans med en kritisk diskussion kring de val som tagits under arbetets gång.
2.1
Forskningsstrategi och vetenskaplig ansats
Forskningsstrategi syftar till den struktur som forskaren använder sig av för att driva sitt arbete framåt, samt vilka metoder som används och hur analys av data genomförts (Bryman, 2008, s. 48; Denscombe, 2016, s. 22). Den forskningsdesign som speglar det praktiska tillvägagångsättet för denna uppsats gå under namnet grundad teori. De utmärkande faktorerna i grundad teori är att empirin ligger till grund för den teori som valts ut att passa innehållet och forskningsfrågan. Dessa ställs sedan emot varandra för att generera en ny form av teori. (Denscombe, 2016, s. 157 & 160) Studiens syfte stämmer väl överens med grundad teori då den avser att frambringa en ny teori kring behovet av journalisters digitala kompetenser. Den avser också att jämföra och ställa kodat material emot vartannat (se även kapitel 2.5). Syftet med uppsatsen kan liknas med aktionsforskningens syfte, i vilken det finns en förhoppning att göra skillnad i det område som undersöks. I aktionsforskning är det inte av största vikt att sätta studien i ett större sammanhang, utan att göra en skillnad för den primära målgruppen. (Harboe, 2013, s. 50) I denna studie kan det liknas med målet att skapa en bättre insikt i vilka kompetenser mediebranschen kräver av studenter i ämnet journalistik. Målet med undersökningen har därför inte varit att lösa ett konkret problem, utan snarare att fylla ett tomrum i de vetenskapliga undersökningar som gjorts i det specifika området.
Forskarens förhållande mellan empiri och teori kan beskrivas som Bryman (2008, s. 26-28) gör med begreppen deduktivt kontra induktivt angreppssätt. Det deduktiva är ett angreppssätt i vilket forskaren vanligtvis utgår ifrån en teori som sedan testas eller ligger till grund för insamling av empiri. Detta angreppssätt förknippas oftast med kvantitativa. Ett induktivt arbetssätt brukar till skillnad från det deduktiva snarare förknippas med kvalitativa
undersökningsmetoder. Angreppssättet för denna studie har varit en konstant förflyttning mellan insamlad data och tidigare teorier i det studerande ämnet. I denna studie har inga teorier legat till grund för forskningsfråga eller angreppsätt, vilket gör att studien haft en induktiv karaktär. Däremot har viss teori inhämtats i början av arbetet för att få förståelse för de begrepp som används i studien, exempelvis digital kompetens.
6
För att svara på forskningsfrågan samt analysera empirin har studiens vetenskapliga ansats varit av vikt. I samband med kvalitativa metoder presenterar Bryman (2008, s. 40) det hermeneutiska perspektivet. De två kopplas samman ur perspektivets syfte att förstå människors beteende och tankar. Det fenomenologiska perspektivet ingår i den hermeneutiska kategorin och syftar att se till hur människor skapar mening i vad som kallas deras egen upplevda värld. I denna studie har det fenomenologiska perspektivet spelat störst roll i arbetet med kodning av empiri. Detta återspeglas främst i analysprocessen av empirin i vilken författaren haft ett öppet
förhållningssätt till materialet. Detta då det relevanta i fenomenologisk forskning är individens upplevelse av sin livsvärld (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 221; Denscombe, 2016, s. 143).
2.2
Val av metod
Utgångspunkten för undersökningen har varit att genom kvalitativa metodval ta reda på hur journalister vid dagstidningars arbetsroll förändrats ur ett medietekniskt perspektiv. Denna studie är primärt baserad på en kvalitativ undersökningsmetod som inneburit kvalitativa intervjuer via ansikte mot ansikte samt telefonintervjuer. Till skillnad från de kvantitativa metoderna, som generellt fokuserar mer på mätning, har kvalitativa metoder fokus på att ta del av subjektiva tankar kring ett ämne vilket stämmer överens med hermeneutiska perspektivet i denna undersökning (Bryman, 2008, s. 355). En svaghet med den kvalitativa intervjun är att den kan ge en begränsad bild av samma sak. Däremot går intervjuer snabbt att genomföra och ger möjligheten att ta del av brett kvalitativt material och ett flertal personers perspektiv på ett fenomen. (Ahrne & Svensson, 2012, s. 40 & 56-57) Sekundärt har en kvalitativ
enkätundersökning, med frågor av delvis kvantitativ men främst kvalitativ karaktär genomförts riktad till journalister aktiva på dagstidningar i hela Sverige idag. Metoden är fördelaktig på det sätt att den möjliggör att ta del av åsikter hos en större del av befolkningen eftersom den går snabbt att genomföra (May, 2011, s. 117). Negativt är att kvantitativa metoder, som
enkätundersökningen ofta sätts i förbindelse med, inte medför samma kontakt med respondenterna som de kvalitativa tillvägagångssätten (Holme & Solvang, 1997, s. 173).
2.3
Kvalitativa intervjuer
För insamling av empiri har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med sex personer, utbildningsansvariga och journalister. Nedan presenteras urvalsprocess och tillvägagångssätt för den kvalitativa empiri-insamlingen.
7
2.3.1
Urval
Urvalet av intervjupersoner har skett i två omgångar. I första steget var målet att få kontakt med ansvariga vid journalistutbildningar i Sverige. Ett vanligt tillvägagångssätt för att göra ett medvetet val av respondenter är enligt Ahrne och Svensson (2012, s. 42-43) att utgå ifrån vilka organisationer som är relevanta för studien och därefter välja vilka specifika personer som kan vara av intresse. Det var i detta urval givet att tala med ansvariga på utbildningar på högskole- och universitetsnivå. Då antalet journalistutbildningar i Skåne är lågt togs valet att även kontakta utbildningar i övriga län i Sverige. Utskick av e-mail gjordes till sammanlagt tio ansvariga vid journalistutbildningar tillhörande olika lärosäten i olika delar av Sverige. Två utbildningsansvariga gav positiva svar, och en av telefonintervjuerna medförde ytterligare en kontakt som ledde till en telefonintervju. Två av de utbildningsansvariga arbetar för samma utbildningsanordnare men är ansvariga för olika kurser med olika fokusområden.
I en andra omgång av urvalet kontaktades 40 journalister verksamma på dagstidningar i Skåne via e-mail. För att ha möjlighet att genomföra intervjuer ansikte mot ansikte har det varit av vikt att journalisterna haft en geografisk placering i Skåne. E-mail skickades därför till ett flertal journalister vid dagstidningsredaktioner såsom Sydsvenska Dagbladet, Expressen och Ystads Allehanda med flera. Totalt genererade förfrågningarna sammanlagt två intervjuer ansikte mot ansikte samt en telefonintervju. Urvalet kan därför liknas med en icke-sannolik urvalsstrategi och ett målinriktat sådant. Ett målinriktat urval innebär att forskaren försöker hitta personer som ska vara lämpliga att ge svar på de forskningsfrågor som ställs. Detta har varit utgångspunkten och tillvägagångssättet i studiens som i ett av fallen övergick till en urvalsstrategi-
snöbollsteknik vilken innebär ett försök att få en kontakt att leda till en annan. (Bryman, 2008, s. 392) Vid urvalet har det inte funnits begränsningar i antal intervjupersoner som författaren bestämt sig för i förhand, utan antalet intervjupersoner har bestämts utifrån det som benämns som teoretisk mättnad. Med teoretisk mättnad menas den bedömning som görs av författaren i vilket denne anser urvalet tillräckligt stort för att kunna ge svar på de forskningsfrågor som ställts (Bryman, 2008, s. 436).
2.3.2
Tillvägagångssätt
Två frågeguider (se bilaga 1 och 2) har gjorts i syfte att finnas som stöd under intervjun, vilket innebär en rad förberedda frågor. För att undvika begränsade svarsalternativ har relativt öppna frågor ställts, i vad Harboe (2013, s. 58) hänvisar till som ett semi strukturerat upplägg. Detta tillvägagångssätt är vanligt för kvalitativa intervjuer då en oftast är ute efter en dialog som
8
gällande samtalsämnet kan ta olika riktningar. Samtliga intervjupersoner blev vid inledning av intervjuerna informerade om anonymitet, godkännande av inspelning samt information om vad intervjun skulle användas till och studiens syfte. Detta för att förhålla sig till de etiska principer som även presenteras under etiska överväganden (se kapitel 2.1.2).
Inledningsvis genomfördes tre kvalitativa telefonintervjuer med personer ansvariga för journalistiska utbildningar vid universitet och högskolor. Telefonintervjuer kan liknas vid kvalitativa intervjuer på det sätt att intervjupersonen ges samma möjlighet att utveckla sina svar som under en intervju i ett ansikte till ansiktssamtal. Valet att göra telefonintervjuer togs då det möjliggjorde kontakt med utbildningsansvariga med en större geografisk spridning. En fördel med att genomföra telefonintervjuer är främst att det är ett lätt sätt att få kontakt med människor och att intervjuerna kan genomföras snabbt och smidigt (Harboe, 2013, s. 63). Negativt med telefonintervjuer är att möjligheterna att tolka kroppsspråk försvinner och att tekniska problem kan uppstå under intervjun. Däremot kan det ge mycket data på kort tid vilket gör metoden väldigt effektiv. (Bryman, 2008, s. 432-433) Sedan genomfördes två ansiktes till
ansiktsintervjuer samt en telefonintervju med journalister i Skåne. Ansiktes till
ansiktsintervjuerna genomfördes på intervjupersonernas arbetsplatser. Detta var ett medvetet val då arbetsplatsen kan verka som en trygg plats för den som blir intervjuad (Ahrne & Svensson, 2012, s. 45). Det gav även möjligheten att få se de digitala verktyg som fanns på arbetsplatsen. Totalt genomfördes alltså fyra telefonintervjuer och två ansiktes till ansiktssamtal inom loppet av tre till fyra veckor. Samtliga intervjuer har tagit mellan 20 – 60 minuter att genomföra. Telefonintervjuerna har medvetet planerats att ta kortare tid för att undvika risken att
intervjupersonen tappar intresset (Harboe, 2013, s. 63). Samtliga telefonintervjuer och ansiktes till ansiktsintervjuer har spelats in och transkriberats. Att göra en transkribering innebär att den inspelade ljudfilen av intervjun skrivs ut i textform. Genom att lyssna och skriva ner materialet finns en god chans att lära känna sitt material, trots att det kan ta väldigt lång tid. (Ahrne & Svensson, 2012, s. 54) För att underlätta utskrivningen har pauser, skratt och störande ljud uteslutits vilket Kvale och Brinkmann (2014, s. 221) inte anser vara nödvändigt för det slutliga innehållet. Valet har gjorts i vetskap om att dessa faktorer kan tolkas och betyda att
intervjupersonen vill säga något mellan raderna (Ahrne & Svensson, 2012, s. 55).
9
2.4
Enkätundersökning
Efter arbetets insamling av kvalitativ data, togs beslutet att genomföra en enkätundersökning (se sammanställning av enkäten i bilaga 3). Detta som ett komplement till den modell över digital kompetens som tillkom i datainsamlingens senare skede. Att använda denna typ av metod ger möjligheten att snabbt samla in data utan att det behöver vara väldigt tidskrävande för
respondenterna (Bryman, 2008, s. 228-229). Däremot kritiseras denna, i teorin beskriven som kvantitativ metod, genom att den inte tar hänsyn till människors upplevda livsvärld på samma sätt som en kvalitativ metod. En enkätundersökning begränsar möjligheterna till följdfrågor trots att den som ställer frågor inte har någon inverkan på respondenten. (Bryman, 2008, s. 171) Av ovan nämnda anledningar har enkätundersökningen därför fungerat som ett bra komplement till de redan genomförda kvalitativa intervjuerna.
2.4.1
Urval
För ett så representativt urval som möjligt för undersökningen har ett klusterurval gjorts. Med klusterurval menas att urvalet formats utifrån ett antal olika steg som tagits (Bryman, 2008, s. 187). Första kriteriet för urvalet var att organisationer som kontaktades ingick i kategorin dagstidningar i Sverige. För att nå samtliga tidningar användes en lista över dagstidningar i Sverige (KB, 2012). Det andra kriteriet var, för att få ta del av e-mailadresser på ett snabbt och enkelt sätt, att tidningen hade en webbaserad tidning med hemsida möjlig att besöka. Det tredje kriteriet var att de som kontaktades hade en titel som journalist, reporter, redaktör eller
chefredaktör. Detta val togs för att försäkra att de respondenter som svarade på enkäten skulle ha en relevant yrkesroll för att svara på de frågor som ställdes.
I arbetet med urvalet har författaren varit väl medveten om att det är nästintill omöjligt, i form av tid och resurser, att kontakta alla journalister i Sverige. Däremot har författaren, genom att utgå ifrån tidningar placerade på olika geografiska platser i hela Sverige, möjliggjort en spridning av undersökningen för att i så stor mån som möjligt öka representativiteten av de journalister som är aktiva på svenska dagstidningar idag. Sammanlagt kontaktades 200 journalister från olika dagstidningar via e-mail. Totalt kontaktades personer från cirka 25-30 olika redaktioner geografiskt placerade i olika delar av Sverige.
10
2.4.2
Tillvägagångssätt och bortfall
Enkätundersökningen skapades genom Google Docs nätbaserade enkätverktyg Google Forms och innehöll fyra frågor kring den modell som teorin presenterar och som även illustreras i studiens diskussionskapitel. Till bilden av modellen i enkäten fanns också en ingående beskrivning av varje kompetens. Detta för att undvika alltför skilda tolkningar av modellen. Enkäten skickades sedan som en klickbar länk via e-mail till 200 journalister, reportrar,
redaktörer och chefredaktörer tillsammans med en beskrivning av arbetet, information gällande anonymitet och meningen med enkätundersökningen.
Det är vanligt att det sker ett visst bortfall i genomförandet av enkätundersökningar. Det
vanligaste är ett bortfall på 60 – 70 % av de kontaktade respondenterna. Anledningarna till detta kan bero på flera olika faktorer, exempelvis att undersökningen innehåller för många samt privata frågor, otydliga frågor eller att ämnet inte ligger i respondentens intresse. För att undvika bortfall är det viktigt att poängtera olika faktorer som anonymitet och varför
undersökningen genomförs. (Sörqvist, 2000, s. 95; Bryman, 2008, s. 179) Av antalet e-mail som skickades fanns en svarsfrekvens på 19 %. Totalt blev detta ett resultat av 38 antal respondenter som medverkade i enkätundersökningen. Genom att endast diskutera modellen i de få frågor som ställdes var det möjligt att undvika risken med för många privata frågor samt att ställa för många frågor.
2.5
Kodning och analys av empiri
Kodningen har varit ett kontinuerligt arbete som pågått under tiden empiri samlats in. Detta har gett författaren tid och möjlighet att hitta olika intressanta perspektiv att se på forskningsfrågan som studerats (Bryman, 2008, s. 429). För att underlätta analysarbetet har empirin färgkodats utifrån vilka likheter och skillnader som funnits i materialet. Att kategorisera materialet genom färgkodning är ett fördelaktigt sätt för att se vilka begrepp som är återkommande samt vilka uttalande som är liknande och kan omvändas till någon form av kvantifiering. Genom att arbeta på detta sätt har författaren haft möjlighet att bli välbekant med det material som samlats in. (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 241-242; Aspers, 2007, s. 157) Data har först brutits ner utifrån kategorierna empiri från intervjuer samt empiri från enkätundersökning. Sedan har samtligt material, utifrån frågorna som ställs i undersökningen, kategoriserats efter de likheter och skillnader som funnits i svaren.
11
Kategorierna har bestått av bland annat upplevelse av arbetsroll, behovet av digitala
kompetenser, syn på utbildning och framtid, vilka digitala kompetenser som behövs och hur arbetsprocessen ser ut samt har förändrats. De citat som ansetts extra värdefulla för att belysa de olika kategorierna har enskilt färgkodats. Reducering innebär att det material som inte, enligt författaren, har varit tillräckligt viktigt för resultatet medvetet valts bort (Ahrne & Svensson, 2012, s. 202). Den reducering som författaren gjort i kodning av materialet har skett med försiktighet. Detta för att inte reduceringen ska påverka materialet negativt genom att ge en missvisande eller felaktig bild av vad som sagts av informanten. Analysen som sedan har gjorts av empirin har varit av komparativ karaktär, vilket innebär att kategorierna ställts emot
varandra, i detta fall likheter och skillnader (Aspers, 2007, s. 192). Detta har gjorts för att urskilja hur det medietekniska kraven påverkar och kan komma att påverka framtida
journalister. Mättnad innebär att forskaren anser sig ha tillräckligt med material för att svara på forskningsfrågan (Ahrne och Svensson, 2012, s. 44; Aspers, 2007, s. 186). Mättnad upplevdes av författaren när liknande tankar och svar tydligt gick att urskilja i empirin.
2.6
Etiska överväganden
Under arbetets gång har etiska överväganden gjorts utifrån de fyra etiska principer som Bryman (2008, s. 131-132) presenterar: Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att personer som deltar i undersökningen gör detta på frivilliga grunder, medvetna om syftet med studien. Detta har skett i samtliga e-mail som skickats ut till utbildningsansvariga och journalister, samt som inledning till alla intervjuer som genomförts. Samtyckeskravet, vilket innebär intervjupersonens och respondentens rätt att själv bestämma över sitt deltagande, har även lyfts i början av alla intervjuer.
Konfidentialitetskravet innebär ett skyddande av de uppgifter som rör intervjupersonen och respondenten. Genom att inte nämna varken namn, företag eller andra personliga uppgifter som inte rör forskningsfrågan har detta krav uppfyllts. Inför samtliga intervjuer har intervjupersonen blivit informerade om konfidentialitet. I uppsatsen benämns intervjupersonerna anonymt och har blivit tilldelade kodnamn Intervjuperson 1, 2, 3 etc. I enkätundersökningen blev samtliga respondenter innan deltagande informerade om anonymitet. Inga klassifikationsfrågor, som innebär personliga frågor som exempelvis ålder eller kön, ställdes i enkätundersökningen för att försäkra anonymitet (May, 2011, s. 133). Den sista etiska principen är nyttjandekravet som innebär att uppgifterna som samlas in för studien, endast används till studien. Samtliga
12
inte offentligt för att uppfylla detta krav. Däremot är de bevarade ifall studiens trovärdighet skulle ifrågasättas.
2.7
Metoddiskussion och källkritik
Under arbetets gång, har ett flertal metodologiska val tagits som har påverkat hur resultat och slutsats kommit att vara. Nedan beskrivs de reflektioner författaren haft kring valen som tagits. Författaren är medveten om att andra metodologiska val hade kunnat ha ett annat utfall. Den största problematiken som författaren stött på under arbetets gång har varit att få
journalister att ställa upp på intervjuer och ett deltagande i enkätundersökningen, då många av de kontaktade haft en stor tidsbrist. Eftersom responsen var låg förefall det sig naturligt att övergå till ett snöbollsurval. En risk med ett snöbollsurval är att intervjupersonerna har liknande åsikter i samma fråga (Ahrne & Svensson, 2012, s. 43). I denna studie skulle detta kunna vara att två av personerna i fråga arbetar vid samma utbildningsanordnare, och att de gemensamt vill ge en gemensam positiv bild av den utbildning som ges. Genom medvetenhet kring det faktum att detta kan ske har materialet ställts emot vartannat genom kodning samt granskats gentemot de andra intervjuerna för att representera en så allsidig bild av de digitala kraven, som ställs på den journalistiska rollen, som möjligt.
För att öka antalet medverkande i studien erbjöds de kontaktade att svara på intervjufrågorna via telefon. Valet att genomföra telefonintervjuer baserades främst på möjligheterna att kunna nå ut till personer som inte befann sig i Skåne och för ett ökat medverkande i studien. Harboe (2013, s. 64) kritiserar däremot användandet av telefonintervjuer då de inte är det bästa
tillvägagångssättet vid långa intervjuer, då det kan begränsa hur djupa svar en kan få i en fråga. Däremot menar Bryman (2008, s. 209) att telefonintervjuer inte bör pågå i mer än 25 minuter för att den ska vara givande. Detta togs i beaktande genom att anpassa frågeguiden för en kortare intervju på telefon. De frågor som ställdes var de som värderats av högst intresse för författarens resultatkapitel. I de ansikte till ansiktssamtal som genomförts, och som även kommer diskuteras mer under forskarens roll i kapitel 2.6.1, finns nackdelen att den som intervjuar kan påverka intervjupersonen på olika sätt genom kroppsspråk och ålder. I
telefonintervjuer påverkas intervjupersonen inte av dessa faktorer vilket är positivt för studien då möjligheterna att påverkan sker minskar.
Fördelen med att genomföra kvalitativa intervjuer är att de går relativt snabbt att genomföra, vilket har varit en fördel för studien genom att forskaren som ensam person kunnat samla in
13
material som uppnått en mättnad. En nackdel är att intervjupersonen ett annat motiv eller syfte bakom intervjun som genomförs, som intervjuaren kanske inte förstår. En fördel för studien skulle vara att även använda andra metoder för insamling av empiri än endast kvalitativa. (Ahrne & Svensson, 2012, s. 57) Genom att vara tydlig redan i mailkontakt, i inledning av intervju och uppmärksam i kodning av data, har möjligheten med intervjupersonens andra potentiella syften tagits i beaktande. Samtliga ansikte till ansiktssamtal har genomförts på intervjupersonernas arbetsplatser. En negativ aspekt med detta är enligt Ahrne och Svensson (2012, s. 45) att intervjupersonen vill visa de bästa sidorna av dennes arbetsplats vilket kan ge en felaktig bild av hur det fungerar på arbetsplatsen egentligen fungerar. Däremot kan det göra att intervjupersonen känner sig bekväm på platsen och ger djupare svar på frågorna. Detta har funnits i bakhuvudet under tiden intervjuer har genomförts och i den kodning som gjorts av empirin. Ett alternativt metodval för att undvika både utbildningsansvarigas möjliga vilja att presentera sin utbildning i god dager, och de personliga aspekterna som kan påverka utkomsten av intervjuer, hade dold etnografi kunnat vara ett alternativ. Fördelen med dold etnografi kan enligt Bryman (2008, s. 383) ge möjlighet för forskaren att se processer i sin verkliga miljö och att påverkan på objektet som ska studeras minskas. Hade mer tid för empiriinsamling funnits hade denna metod kunnat fungera som ett bra komplement till de metodval som använts. De teoretiska källor som har använts i arbetet har granskats utifrån författare, årtal samt var materialet har publicerats. Källorna är främst hämtade från Malmö Högskolas biblioteksdatabas Summon. För att källorna ska vara relevanta för studiens frågeställningar har det varit av vikt att de är publicerade efter år 2000. De källor som publicerats efter år 2010 har värderats högre utifrån dess relevans i tid. Har äldre källor använts, i vilka författaren varit osäker på innehållets relevans utifrån dess publicerings år, har dessa i största mån kompletterats av en nyare källa.
2.7.1
Rollen som forskare
Det är av vikt att reflektera över hur rollen som forskare kan ha påverkat både
intervjupersonerna och intervjusituationen. Som potentiell blivande journaliststudent har jag en underlägsen position i form av kunskaper och erfarenheter i ämnet, vilket Ahrne och Svensson (2012, s. 51-52) menar kan påverka hur intervjun ter sig. De yrkesverksamma journalisterna samt utbildningsansvariga har en maktposition i den meningen att de i framtiden kan vara potentiella arbetsgivare och betygsättare. Denna positionering kan ha påverkat de samtal som genomfördes. I telefonintervjuerna har hänsyn tagits för att hela tiden försöka följa den riktning samtalet tagit. Detta för att skapa ett bra samtalsklimat och en flexibilitet för att underlätta för intervjupersonen att besvara de frågor som ställts (Ahrne & Svensson, 2012, s. 55). Objektivitet
14
är enligt May (2011, s. 77) svårt att uppnå på grund av att våra egna värderingar påverkar våra tolkningar av olika meningar. Däremot är det inte heller omöjligt då kunskapen kan vara korrekt och inte spegla individens egna värderingar. För att vara så objektiv som möjligt i den kodning och analys som gjorts har författaren ständigt funderat kring de egna värderingarna och vilken påverkan dessa kan ha haft i tolkningsprocessen av empirin. Trots vetskap om att subjektivitet kan finnas oavsett, har medvetenheten kring problematiken funnits i bakhuvudet för att till största mån skilja samt utesluta egna värderingar från tolkning av det empiriska materialet.
2.7.2
Validitet, tillförlitlighet och generaliserbarhet
Generaliserbarheten av en studie handlar om huruvida innehållet anses relevant för en större population än endast de som blivit representerade i en studie (Ahrne & Svensson, 2012, s. 28). För att öka generaliserbarheten i materialet har detta jämförts med tidigare publicerade studier i ämnet för att validera att det finns ett behov av forskningen. Gällande enkätundersökningar är det viktigt att fundera över hur en möjliggör ett så representativt urval som möjligt för den grupp i samhället en vill undersöka. Detta för att göra studiens generaliserbarhet så stark som möjligt. (Bryman, 2008, s. 169) Detta har, som tidigare nämnts, gjorts genom spridning av dagstidningar i Sverige vid urvalsprocessen. För att säga att studien har validitet bör en se till hur väl studien går att replikera samt hur en har studerat det som en säger sig studera. Det går däremot att diskutera hur viktigt begreppet validitet, vilket innebär ifall forskaren lyckas mäta det denne vill mäta, är i den kvalitativa forskningen då mätning inte är det huvudsakliga syftet med metoden. (Bryman, 2008, s. 351-352) I denna studie uppnås validitet genom både
jämförande med andra studier och teorier samt genom den empiri som presenteras (se kapitel 4). Den interna validiteten har genom intervjuer och enkätundersökning uppnått validitet då
empirin ansetts tillräcklig för att besvara de forskningsfrågor som ställs. Författaren är dock medveten om att det kan finnas andra åsikter än de som representeras i denna studie.
Reliabilitet kan i den kvalitativa forskningsmetoden även nämnas som studiens pålitlighet och studiens moraliska trovärdighet. Detta kan bland annat ifrågasättas genom hur stor inverkan intervjuaren haft på intervjupersonen. (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 295; Harboe, 2013, s. 138) Med förståelse för att det kan finnas en påverkan från intervjuarens sida, har detta trots det funnits med i tankarna när analys av data genomförts. Detta för att medvetet analysera hur denna påverkan kan ha sett ut. Bland annat genom att se vilken roll maktpositioner kan ha spelat, vilket även diskuterats tidigare i metoddiskussionen. Ledande frågor som ”skulle du hålla med om att journalister behöver ha fler digitala kompetenser idag än tidigare” har däremot ställts för att bekräftat eller motsägelser till den förutfattade bild forskaren haft i frågorna. Detta
15
menar Kvale och Brinkmann (2014, s. 214) är ett bra sätt att öka pålitligheten i resultatet genom att testa tillförlitligheten både i intervjupersonens respons samt för intervjuarens egna
tolkningar.
För att öka tillförlitligheten i studien är det viktigt att forskaren antar ett granskande sätt att analysera materialet samt arbetat för att inte låta egna värderingar påverka det slutliga resultatet (Bryman, 2008, s. 355). Därför har författaren under arbetsprocessen medvetet analyserat samtligt material på ett så objektivt sätt som möjligt. Med detta menas att författaren till största förmåga uteslutit egna värderingar i analys av data.
16
3
Teori
I detta kapitel presenteras det teoretiska ramverk som krävs för en djupare förståelse för journalisternas förändrade arbetsvillkor, dagstidningsbranschen, hur det journalistiska arbetet har förändrats, publicering i olika kanaler samt närmare beskrivning av begreppet digital kompetens. Teorin är främst hämtad från vetenskapliga artiklar, relevanta i ämnet som studerats. Avslutningsvis presenteras den tidigare forskning som gjorts i ämnet.
3.1
Dagstidningen och journalisten
Dagstidningar definieras enligt lagen om pliktexemplar av dokument, som en skrift vilken ges ut minst en gång i veckan, rapporterar nyheter som är allsidiga och anpassade för allmänheten samt har en allmänpolitisk opinionsbildning (Notisum, 2012). Dagstidningar kategoriseras sedan in i morgontidningar och kvällstidningar. Skillnaden mellan de båda är att
morgontidningarna har högre krav på utförlighet och fördjupning än kvällstidningarna som istället fokuserar mer på lättproducerad och intresserar så många som möjligt (Hvitfelt & Nygren, 2008, s. 40). Innan digitaliseringen krävdes det att nyhetsförmedlingen anpassades för en bred publik. Men digitaliseringen har gjort att kravet om bred nyhetsförmedling minskat och allt mer smal rapportering önskas i olika former. Man kan tala om normer som är typiska för yrket journalist, däremot anpassas de olika normerna till vilket medier journalister arbetar med. Denna förändring sker på grund av förändringar av teknik och i organisationen. Journalister kan inte längre ses som en grupp kopplad till ett specifikt medium, då de idag befinner sig i olika medier- även på nätet. (Hvitfelt & Nygren, 2008, s. 165-166 & 168)
Då det digitala arbetet har blivit en stor del i det redaktionella arbetet, har IT-avdelningar fått ta större plats i arbetsgrupperna. Detta har medfört att det tidigare arbetsgrupperna på en tidning, inriktade på olika områden, har blivit tvungna att jobba närmare varandra. (Westlund, 2011, s. 3) Att teknologin är en del i journalistens arbete är däremot inget nytt. Tryckpressar och de verktyg som har använts för att skapa tidningar har sedan länge funnits. Applikationer skapade för mobila enheter har tillsammans med webb-tidningar ersatt den betydelsefulla ställning som den tryckta tidningen tidigare haft. Dessa sätt att ta del av nyheter finns nu alltid tillgängliga i människors liv. (Westlund, 2011, s. 5 & 6) Den viktigaste faktorn vad gäller att publicera material på nätet är tiden. Materialet måste publiceras snabbt. Områden som ofta lyfts snabbt i webbaserade medier är olyckor, brott som skett och sporthändelser. Det huvudsakliga syftet med att skriva på webben är att engagera sina läsare med en mer informell stil än i
17
interagera på nätet och engagera sig i debatter. (Witschge & Nygren, 2009, s. 46) Eftersom framtiden för journalister är väldigt oviss, är det svårt att veta hur teknologin kommer påverka arbetsrollen i framtiden (Boers, Ercan, Rinsdorf & Vaagan, 2012).
3.1.1
Dagens digitala journalist
De senaste 15 åren har journalistens roll förändrats på grund av den utvecklade digitala
tekniken. Detta har medfört nya redskap och processer i deras dagliga arbete. Multireporter eller multikompetens är ett begrepp som växt fram ur digitaliseringen. Med begreppet menas en journalist som arbetar med olika medieformer, eller med olika plattformar. (Hvitfelt & Nygren, 2008, s. 147 & 150; NE, 2016 a). Den administrativa nyhetskulturen är den som dominerar på dagens nyhetsredaktioner, vilket innebär att det undersökande arbetet minskar successivt (Witschge & Nygren, 2009, s. 38). Idag är det inte bara viktigt att journalister har kunskaper inom väldigt många områden som inte varit lika framträdande i den journalistiska rollen tidigare. Ett exempel är att kunna använda en kamera och fotografera bra bilder. Det krävs även personliga egenskaper såsom mycket nyfikenhet och mod till att prova nya arbetssätt.
(Thaweesaksri och Wannapiroon, 2013, s. 264) Ett exempel på hur det digitala påverkar journalister idag är de konversationer med läsare som sker över nätet. Att gå in i en roll som innebär att diskutera feedback från läsarna på nätet har inte tidigare varit möjlig. Hur
redaktioners journalister använder sociala medier är också viktigt för marknadsföring av deras varumärke, något som hänvisas till som ”journalister som marknadsförare”. Med detta kan det uppstå en problematik där journalisten hamnar i ett läge med läsarnas krav på ena sidan, och redaktionens krav på andra. (Edson, Tandoc & Vos., 2015, s. 1 & 3; Witschge & Nygren, 2009, s. 40)
Journalisters arbetsprocesser är viktiga att studera på grund av de omstruktureringar som skett de senaste åren. Journalister har mer och mer tagit över fler moment i medieproduktionen som tidigare skötts av andra roller såsom grafiker då antal anställda minskar. (Hvitfelt & Nygren, 2008, s. 156) De mest fundamentala färdigheterna för en journalist är att de måste kunna rapportera, skriva och redigera (Pavlik, 2001, s. 213). Thaweesaksri och Wannapiroon (2013, s. 264) menar att journalister idag bör benämnas vid namnet digitala journalister, på grund av hur deras arbetsprocesser ser ut idag. Utifrån kvalitativa undersökningar har de kommit fram till att journalistens arbetsprocess består av tre olika huvuddelar. Huvuddelarna benämns som
insatsnivå, behandlingsnivå och leveransnivå. Med insatsnivå menas den del i arbetet där journalister hämtar in material och för över det till webbredaktörer på tidningen. Med
18
sista delen, leveransnivån, innebär anpassning och publicering av materialet i olika kanaler. Thaweesaksri och Wannapiroon menar också att detta generellt är de olika nivåer journalister arbetar i idag. Edson et al. (2015, s. 3) trycker dessutom på att arbetsprocessen idag består mycket mer av involveringen från nyhetsläsarna. Processens start börjar i många fall med att informationen, ofta genom digitala medel, kommer från läsare. Detta kallas för
”crowdsourcing”.
För att journalister ska kunna producera nyhetsmaterial på kort tid, behövs vissa ”ramar” för hur arbetet ska formateras. Den stora skillnaden som digitaliseringen medfört är att dessa ramar blivit mycket mer flytande, de grafiska formerna kräver inte längre specifik bredd på spalter eller bildstorlekar. På grund av tidsaspekten, krävs dock fasta format i produktionen även om möjligheterna till olika format finns. Som nämnts ovan, har kravet på nyhetspublicering blivit smalare, vilket och ställer olika krav på journalister, man kan alltså inte se alla journalister i samma kollektiv med lika krav. Journalister är inte negativt inställda till teknikutvecklingen, så länge de får utbildning och inflytande över tekniken. Tekniker och journalister samarbetar tätare efter digitaliseringen än vad de gjort innan. (Hvitfelt & Nygren, 2008, s. 153-154 & 165)
3.2
Flerkanalspublicering
Journalisters produktionsflöde består inte längre endast av en kanal, utan av ett flertal. Detta kallas för multi-kanals perspektiv och innebär att arbetsflödet snarare är ett sammanslaget för flera olika kanaler. (Boers, et al., 2012) Flerkanalspublicering innebär att arbetsrytmen skiljer sig åt beroende på vilken kanal journalisten arbetar med att publicera i (Hvitfelt & Nygren, 2008, s. 158). De konsekvenser som det förändrade arbetsflödet medfört för journalistiken är bland flera att distributionskanalerna inte längre har tydliga gränser. Istället har tv, radio, webbtidningar och tryckmaterial fått alltmer liknande arbetsprocesser och medier blandas som exempelvis video i webb-tidning. Det arbetssätt som tidigare funnits, där endast en kanal i taget varit i fokus är inte tillräckligt effektivt längre. Den produktionsform som istället växt fram kallas för flerkanalspublicering - eller crossmedia som det i flera studier hänvisas till.
Journalister måste tänka ur ett flerkanalsperspektiv redan från uppstart i arbetsprocessen, vilket mer konkret innebär att ha som mål att anpassa arbetet för att kunna publiceras i olika kanaler redan från början. Att arbeta i olika kanaler bör dock inte ses som något helt nytt, utan flerkanalspublicering och crossmedia bör snarare ses som ett uttryck för det sammanslagna arbetsflöde journalister går igenom. (Boers, et al., 2012) Att se det journalistiska arbetsflödet som en produktion är därför svårare idag då arbetet inte är linjärt, utan kan ha produktioner som löper bredvid men även tillsammans med varandra i samma arbetsflöde (Westlund, 2011, s. 12).
19
Samtliga anställda vid tidningsredaktioner idag behöver mer eller mindre kunskaper inom webben. Flerkanalspublicering är en kompetens som värderas högt på tidningsredaktioner idag tillsammans med kunskaper att använda mobiltelefon som ett redskap för att rapportera in nyheter. I detta inkluderas även kunskaper i att kunna fotografera, redigera, spela in ljud, streama live-rapporteringar, spela in och redigera videoklipp, intervjua och göra
online-sökningar för information, skapa intresseväckande rubriker, förstå hur en optimerar sökmotorer, skapar taggar för ett innehåll med mera. På grund av de möjligheterna mobila enheter har medfört ökar också trycket från nyhetsläsare att nyheter publiceras så snabbt det går. Tidigare arbetsprocesser har till skillnad från arbetet med flerkanalspublicering, bestått av ett arbetsflöde som bestått av insamling av information, sälja in idén till nyhetschefen, söka ytterligare
information, genomföra intervjuer och rapportera in färdigt material. Idag fungerar inte detta arbetsflöde längre. Istället arbetar man med ett arbetsflöde som skiljer sig åt beroende på hur materialet ska publiceras. En del av materialet anpassas för en viss kanal men en annan del av materialet anpassas för en annan. Det är detta arbetssätt som menas med flerkanalspublicering - att materialet anpassas för mer än en kanal i samma arbetsflöde. Detta ställer höga krav på de som ska anpassa materialet för att det ska nå ut till tilltänkt publik. (Boers, et al., 2012; Hvitfelt & Nygren, 2008, s. 153)
3.2.1
Sociala medier
Med sociala medier menas de kommunikationskanaler på internet som låter användare
kommunicera med varandra via bild, texter eller videos (NE, 2016 b). Det journalistiska arbetet kan innebära att göra uppdateringar i sociala medier, bland annat genom att göra
statusuppdateringar på Facebook och Twitter och skriva blogginlägg. På detta sätt har läsare även möjlighet att ge respons på artiklar på ett annat sätt än tidigare. (Westlund, 2011, s. 14) För att implementera sociala medier, när de blev stora, uppmanades personalen på
tidningsredaktioner i Norge att själva använda sig av dessa. Främst talades det om Twitter som ett arbetsverktyg för att hitta nyheter. De blev även tvungna att inkludera namnet på redaktionen i sina kontonamn, ett tydligt tecken på redaktionernas vilja att synas i sociala medier. (Boers, et al., 2012) Att basera en artikel på material hämtat genom sociala medier kan medföra problem vad gäller objektivitet. Därför är det viktigt att inte låta den ”tredje parten”, personer som befinner sig på sociala medier, att inte få alltför stort inflytande på materialet som journalisten producerar. Det är även viktigt att journalister på sina privata sociala medier försöker hålla en objektiv ställning till olika frågor för att inte gå ifrån de värderingar som anses vara
20
visar att sociala medier i utbildningssammanhang inte är tillräckligt närvarande. Studiens resultat visar att lärande av sociala medier, både vad gäller de tekniska kompetenserna, etiska principerna och inlärning av gränsdragning mellan personligt och professionellt användande bör vara större i journalisters utbildning.
3.3
Digital kompetens
Digital kompetens innebär inte bara den tekniska kompetensen i form av funktion av ett digitalt verktyg, exempelvis mobiltelefonen, utan även att förstå hur denna sätts i ett sammanhang. Medieteknik idag skiljer sig nämligen inte bara åt genom olika funktioner. Tv, radio och mobiltelefoner används alla på olika sätt samt har olika tekniska sätt för att lagra information. Men de ger också olika sätt att kommunicera med, och nå ut, till användare av mediet och samhällets invånare i stort. Att ha en digital kompetens idag kan ses som ett maktinnehavande på det sätt att en är ständigt uppdaterad i takt med den höga hastighet den digitala världen befinner sig i idag. Generellt finns det en socialt konstruerad rädsla för att hamna efter i den tekniska utvecklingen för att konkurreras ut av de med högre digital kompetens. (Hernwall, 2008, s. 9-10) Att ha digital kompetens definieras enligt Europa Kommissionen (2007, s. 7) som en kunnighet vad gäller kritisk men säker användning av internet samt digital teknik. Mer specifikt att ha grundläggande kunskaper i att använda datorer och annan digital teknik som informationssamhället har medfört. Kompetensen ligger i olika område som att kunna hitta, bedöma, producera, redovisa och utbyta information via denna digitala teknik. Den digitala kompetensen anses vara en av åtta nyckelkomponenter enligt Europa Kommissionen till ett livslångt lärande.
21
Figuren ovan visar de åtta kompetenser som inkluderas i det sammansatta uttrycket digital kompetens enligt Hauge och Paytons (2010, s. 19) arbete, i samarbete med National Foundation for Educational Research, och enligt Europa Kommissionen presentation av digital kompetens (2007, s. 7). De åtta kompetenserna visar olika dimensioner av hur digital kompetens kan tolkas och förstås. Modellen används för att illustrera att den digitala kompetensen inte bara består av de praktiska kunskaper som människor tenderar att relatera till uttrycket, utan även till social och kulturell förståelse. (Hauge & Payton, 2010, s. 20) Enligt Europa Kommissionen beskrivs grunden för en digital kompetens såhär:
”De färdigheter som behövs är förmågan att söka fram, samla in och bearbeta information och använda den på ett kritiskt och systematiskt sätt och att kunna bedöma dess relevans och skilja mellan den fysiska och virtuella verkligheten, samtidigt som man är medveten om de samband som finns mellan dem. Man bör ha de färdigheter som behövs för att producera, redovisa och förstå komplex information och förmågan att skaffa sig tillgång till, söka fram och använda Internetbaserade tjänster. Man bör också kunna använda informationssamhällets teknik som stöd för kritiskt tänkande, kreativitet och innovation”
Europa Kommissionen (2007, s. 7)
För att förtydliga skillnaderna mellan de åtta kompetenserna har de delats in i hårda och mjuka värden. Nedan definieras samtliga kompetenser utifrån sin tilldelade kategori för att öka förståelsen för begreppen.
3.3.1
Hårda värden
Ett hårt värde, eller hårddata som det även kan hänvisas till, kan i detta fall syfta till de kunskaper som på något sätt går att mäta eller utreda. Hårddata kan återkopplas generellt till de kvantitativa metodvalen. (Bryman, 2008, s. 205) Nedan förklaras de begrepp i modellen över digitala kompetenser som tenderar att vara av mer praktisk och mätbar natur.
Funktionella färdigheter, innebär de mest grundläggande kunskaper som krävs för att kunna
hantera en dator eller andra mobila enheter. Här fokuseras det på det praktiska kunnandet i att hantera olika digitala enheter på rätt sätt. För att exemplifiera innebär detta att kunna använda
22
digital teknik som bland annat dator, kamera och mobiltelefon för att hämta fram, lagra, överföra information.
Söka och selektera information, innebär vilken förmåga en har att selektera vilken information
på internet som är relevant och kunna göra sökningar i den källa som anses lämpligast för ändamålet. Exempel kan vara i en bok istället för på internet eller tvärtom. Denna kompetens delas generellt in i 4 delar, trovärdigheten av webbplatsen, användarvänligheten och
interaktiviteten, vem som producerat materialet och vem webbplatsen riktar sig till. (Hauge & Payton, 2010, s. 24, 31, 34 & 44)
Digital kompetens kan också visa sig genom hur väl en kan kommunicera effektivt genom att använda digitala hjälpmedel. En person med denna digitala kompetens kan på ett kritiskt och krävande sätt välja och använda sig av olika kommunikationsverktyg effektivt och anpassat för ändamålet med kommunikationen. Exempel på kommunikationsverktyg som denna kompetens syftar till är e-post, bloggar, forum, snabbmeddelanden med flera. Använda internet på ett
säkert sätt, är den kompetens som uppkommer vid en kritisk inställning till andras samt det
egna användandet av internet. (Hauge & Payton, 2010, s. 24, 31, 34 & 44)
3.3.2
Mjuka värden
Ett mjukt värde, eller mjukdata som det även kan hänvisas till, kan i detta fall syfta till de kunskaper som inte går att mäta. Det är snarare kunskaper som rör den egna individen och dess sätt att tolka och se saker. Mjukdata återkopplas generellt till de kvalitativa metodvalen. (Bryman, 2008, s. 205) Nedan förklaras de begrepp i modellen över digitala kompetenser som tenderar att rikta sig mer åt den egna individens kunskap och förståelse.
Kreativitet- infinner sig som en digital kompetens på en djupare nivå. Denna kompetens handlar
inte om att förstå, utan snarare om att även kunna skapa digitalt material. Exempel på kreativitet som digital kompetens är att kunna skapa en digital produkt eller använda sig av digital teknik för att skapa en fysisk produkt, skapa ny kunskap genom att använda en fantasifylld och kreativ förmåga. Konkreta exempel kan vara att förstå hur en kameravinkel kan påverka utkomsten av hur ljuset påverkar bildens utkomst etc. Kulturell och social förståelse är att vara medveten kring det bredare perspektivet. Att en befinner sig på en plats med en egen kultur och förstå meningen bakom varför vissa saker tolkas på ett sätt och andra på ett annat sätt. Detta innehåller även förmågan att kunna förstå varför visst material är mer kulturellt accepterat och värderas högre än annat. Kritiskt utvärderande, innebär den process som involverar att en engagerar sig
23
genom att analysera, ifrågasätta, granska och tolka den innebörd som finns i det digitala materialet i syfte att förstå och värdera det. Samarbete, syftar i detta sammanhang till förståelse för hur digitala arenor på nätet fungerar på en social nivå. Det handlar även om en kollektiv förståelse för hur människor samspelar med varandra på nätet. Ett exempel är hur sociala medier fungerar och hur dessa kan användas i syfte att debattera och lyssna samt förstå andra på nätet. (Hauge & Payton, 2010, s. 22, 28, 38 & 40)
3.4
Tidigare forskning
Journalistens krav på tekniska kompetenser är i dagsläget relativt outforskat i vetenskapliga sammanhang. Däremot är digitaliseringen och vad den bidragit med för mediabranschen som en helhet ett mer utforskat område. Några av de artiklar som rör vid området, skulle kunna sägas ha liknande bidrag som denna studie vill förmedla, dock gäller detta inte enbart journalister vid dagstidningar eller journalister verksamma i Sverige. En studie som anses relevant i ämnet heter
Newspaper Ownership And The Prioritization Of Digital Competences (Krumsvik, 2015).
Studien diskuterar, utifrån en enkätundersökning, hur digital kompetens på tidningar ser ut och vikten av att journalister idag innehar digitala kompetenser. I studien, som tar plats i Norge, delas den nya digitala kompetensen som journalister bör inneha in i sex olika delar:
grundläggande datorkunskaper, digital navigationsförmåga, färdigheter i kritisk utvärdering, expertis digital behandling av material, digital samarbetsförmåga och digital form.
Journalistiken diskuteras även utifrån begreppet ”online-journalism” med vilket menas när journalisten utför både informationssökning och publicering på nätet. Krumsviks studie skiljer sig en del från denna undersökning genom att den riktar sig till både journalister och de som äger tidningarna och sitter i ledande positioner. Det resultat författarna presenterar är att brister i ledarskap och möjlighet för kompetensutveckling finns där avsaknad av kompetenser syns mest hos journalister, ”gällande online-journalism”. Resultatet är nödvändigtvis inte det viktigaste för denna undersökning men eftersom den talar om vikten av digitala kompetenser kan den vara ett argument för att ytterligare undersökningar bör göras i ämnet. Även att metoden i denna studie kan generaliseras, trots att den inte ger djupgående tankar kring hur de digitala kompetenserna faktiskt upplevs av journalister i sitt dagliga arbete.
En annan studie, som har en mer teknisk inriktning, är Repurposing of content in multi-platfom
production (Erdal, 2009). Denna undersökning har gjorts genom textanalys av nyheter som
publicerats i olika plattformar. Även i denna studie är det ett norskt medieföretag som studerats. Det intressanta i denna studie, och som är relevant för, är att den tittar på hur cross-media skapas. Cross-media innebär samma innehåll i olika kanaler, vilket även denna studie även vill
24
undersöka, fast på en dagstidning. Resultatet av studien säger att det finns två olika sätt då det finns en ”arbetsaxel” med vilket menas produktionsprocessen, samt en innehållsaxel som fokuserar på själva innehållet i sig. Mycket djupare än ett konstaterande ger inte studien, vilket denna undersökning planerar att göra, dock genom journalistens ögon.
I journalistutbildningar måste innehållet ständigt anpassas efter var omvärlden befinner sig. I de fåtal studier som gjorts kring journalistutbildningar har beteende tillsammans med
kunskapsöverföring varit huvudsakligt fokus för utbildningar (Boers, et al. 2012).En viktig del i möjligheterna att utveckla digitala kompetenser för journalister är genom utbildning
(Thaweesaksri & Wannapiron, 2013). Därför är det också viktigt att i denna studie lyfta ett relativt outforskat område – skillnaderna och likheterna mellan utbildningsansvarigas och journalister uppfattning kring digitala krav och kompetenser idag. Det finns en avsaknad i den kvalitativa forskningen i ämnet hur svenska journalister upplever att deras roll förändrats och endast ett fåtal studier diskuterar vilken roll journalistutbildningarna spelar i det föränderliga klimatet nya journalister sätts i. Det finns även en avsaknad i studerandet av journalisters personliga uppfattningar om arbetsprocessernas förändring. Därför blir det kvalitativa perspektivet att studera forskningsfrågan något annorlunda än tidigare forskning. Uppsatsen öppnar även upp för diskussion kring eventuell ytterligare effektivisering av arbetsprocesserna, med hänsyn till de faktorer journalister idag upplever som problematiskt. Den diskuterar problematiken på ett sätt som tidigare studier inte tagit hänsyn till, genom att kartlägga digitala kompetenser utifrån två olika perspektiv – de som utbildar framtidens journalister och de som redan arbetar som journalister.
