Journalistikens framtid

Digitaliseringen har förändrat journalistiken och styrt industrins framtid i en viss riktning. Persson (2020) beskriver idag hur tidningar har svårare för att generera intäkter i digitala miljöer och hur tidningar ska tackla detta problem är ännu inte kartlagt. Olsson (2020) tror att betalningsmodeller är väsentliga för journalistikens överlevnad och digitaliseringen har fått journalister att inse detta. Samtidigt förklarar Olsson (2020) att det endast inte går att övergå direkt till en betalningsmodell, det är en kedja av händelser som måste ske. Annonsörer måste också se värdet i digitala format och vilja betala för deras annonser. Sedan måste även läsarens attityd förändras. Persson (2020) menar även att konsumentens beteende och inställning måste förändras om journalistiken ska bibehålla sin kvalitet. Enligt Persson (2020) fick digitaliseringen tidningarna att publicera allt sitt material gratis på internet, utan att inse att tidningen skapade en förväntan bland konsumenterna att nyheter ska vara gratis på internet. Även om Nyheter24 har byggt sin verksamhet runt denna idé och varit framgångsrika verkar det som att framtiden kräver betalningsmodeller då denna klickokratin som digitaliseringen tillät ej har lika hårt grepp om läsaren. Persson (2020) menar på att den yngre generationen är mer vana vid tekniken och förstår att allt inte är gratis på internet, vilket medför ett annat beteende än äldres beteende. Behovet av journalistik kommer leva kvar, något våra intervjupersoner håller med om oavsett typen journalistik. Dock kommer den ekonomiska aspekten bli allt påtaglig och vi tror att lösningen lever någonstans mellan datajournalistik och grävande journalistik.

Som tidigare nämnt ser vi att denna studie pekar på att digitaliseringen ställt rollen som journalist inför en socioteknisk deterministisk situation. Journalistiken kan således använda sig utav digitala metoder i framtiden för att producera “enklare nyheter” som ej kräver större engagemang från journalisten t.ex. Trafikolyckor. Det kan dock resultera i att tidningar inte har lika många aktiva journalister på deras redaktioner men journalisterna kan således ägna sig åt större nyheter som kräver mer engagemang och utmanar den multikompetens vi sett digitaliseringen medfört på yrkesrollen. Det resulterar samtidigt fler artiklar publiceras som har högt nyhetsvärde och stärker tidningens varumärke, vilket i sin tur genererar fler läsare som är villiga att betala för tidningen digitalt. Det skapar i sin tur ett skydd för journalister som idag inte verkar existera. Ett digitalt samhälle kommer behöva journalister, vi som konsumenter måste inse detta.

Hur ser journalistikens framtid ut, kommer det ske någon förändring eller kommer yrket att vara som det alltid har varit? Kommer det fungera att gå mot en betalmodell när alla kan ta del av en nyhet med enbart ett klick, vilka nyheter kommer få fokus i den digitala världen och vilken sorts journalistik kommer vara ledande inom yrket. Papperstidningen håller på att dö ut, men det är inte så många som tycker det är något negativt. Istället väljer man att fokusera på att digitalisera sin tidning, med bland annat att minska på antalet dagar som man ger ut sin papperstidning, vilket Trelleborgs Allehanda har gjort.

37

7. Slutsats

Vilka villkor och förutsättningar ställer digitaliseringen på framtidens journalistik? Hur påverkar digitaliseringen rollen som journalist utifrån Nygrens & Wadbrings tre nivåer inom yrket? Denna studie pekar på att digitaliseringen ställer flera villkor och förutsättningar för journalistik i framtiden. Multikompetens inom IT och flexibilitet är förmågor studien belyser som mest väsentliga för framtiden, vilket även stärks av samtliga intervjupersoner som deltagit i denna studie. Digitaliseringen verkar utifrån studiens resultat primärt utmana Nygrens & Wadbrings andra och tredje nivå för yrkesrollen, journalistens medvetna värderingar och ideal samt företagskulturen journalisten verkar inom. Sättet journalisten arbetet och vad det innebär att vara journalist grundas i företagskulturen och hur digitaliseringen integrerats i journalistens roll är väldigt individuellt. Det således pekar på att socioteknisk determinism är det fenomen som format journalistiken och rollen som journalist, än att tekniken orsakat förändringen. Studien indikerar även på att de traditionella värderingar och ideal för rollen som journalist lever kvar och att digitaliseringen har inte påverkat i rollen på en generell nivå. Dock indikerar studien på att digitaliseringen öppnat upp för nya begrepp och tankar associerat med rollen som journalist men att förändringen främst skett i arbetsuppgifter och arbetsprocesser.

Framtidens journalistik kommer behöva förlita sig på att konsumentbeteendet förändras och att betalningsmodeller blir mer accepterat för att klara den ekonomiska utmaningen journalistiken redan upplever. Journalisters primära fokus kommer skifta mot grävande journalistik som innehåller kvalitativ läsning utöver det vanliga vilket kommer leda till ett stärkt varumärke för tidningen och yrkeskåren som helhet. En potentiell lösning som denna studien spekulerat kring är att framtidens journalistik berikas av digitala metoder och datajournalistik som sköter “enklare nyheter”. Journalisterna kan således fokusera på grävande journalistik. Digitaliseringen kommer fortsätta prägla journalistens arbete och hur väl journalisten anpassar sig har denna studie identifierat en sjunde trend som vi kallar “Generationscykeln”. Fyndet indikerar på att vid varje teknisk revolution sker ett generationsbyte där en generation växer upp med tekniken och upplever därmed inte de anpassnings-komplikationer som väletablerade aktörer inom journalistiken har gjort. Vidare forskning föreslås därmed på att studera hur samhället kan använda sig av digitaliseringen för att underlätta när en “Generationscykel” sker.

38

Referenser

Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder (2nd ed.). Stockholm: Liber.

Castells, M. (1998). End of Millennium. Volume III, The Information Age. Economy, Society and Culture. Oxford: Blackwell.

Chen, Y.-N. K., & Wen, C.-H. R. (2019). Facebook's Algorithms, Fake News, and Taiwan's 2018 Local Elections. Taiwan: Department of Advertising, National Chengchi University. Hämtat från https://www.econstor.eu/bitstream/10419/205174/1/Chen-Wen.pdf

Djerf-Pierre, M., & Wiik, J. (2012). Journalistiken och journalisterna. I: Nord & Strömbeck(red.). Medierna och demokratin. Lund: Studentlitteratur.

Ekström, M., & Nohrstedt, S. (1996). Journalistikens etiska problem. Stockholm: Rabén Prisma. Eriksson, H. (den 08 04 2020). Nyheter24. (J. Greko, & G. Hall, Intervjuare)

Ess, C. (2014). Digital media ethics. (2. ed.). Cambridge: Polity.

Forsell, D., & Landemalm, L. (2018). SVT i det digitala samhället - En kvalitativ studie i hur anställda på SVT upplever att digitaliseringen har påverkat SVT:s verksamhet. Luleå: Luleå Tekniska

Universitet .

Franklin, B. (2014). The Future of Journalism. Journalism Studies, 15:5, 481-499, DOI: 10.1080/1461670X.2014.930254.

Fritze, G. (den 14 04 2020). Svergies Television Skåne. (J. Greko, & G. Hall, Intervjuare)

Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative Content analysis in Nursing Research.Concepts, Procedures and Measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today.

Hadenius, S. (2003). Dagens Nyheters historia. Stockholm: Bokförlaget DN. Hoefer, C. (2003). Causal Determinism. Stanford Encyclopedia of Philosophy. Häger, B. (2014). Reporter - En grundbok i journalistik. Lund: Studentlitteratur .

Journalistförbundet. (2018). Vem kan bli medlem? Hämtat från www.sjf.se/medlemskapet/vem-kan-bli- medlem den 23 04 2020

Karnowski, V., Kumpel, A., Leonhard, L., & Leiner, D. (2017). ”From incidental news exposure to news engagement. How perceptions of the news post and news usage patterns influence engagement with news articles encountered on Facebook”,. Computers in Human Behavior. Vol. 76 Issue: in progress, pp. 42-50. Hämtat från https://doi.org/10.1016/j.chb.2017.06.041

Kärnborg, U. (2015). Klickokratin. Atlas.

Lindblom, T. (2019). Att föra bildens talan. Sundsvall: Mittuniversitetet.

Lundström, G. (2004). När tidningarna blev moderna. Om svensk journalistik 1898-1969. Göteborg: Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning (NORDICOM-Sverige). Magnusson, L. (2006). Håller den svenska modellen? Arbete och välfärd i en global värld. Stockholm:

Norstedts akademiska förlag. Massmedier. (2006). Pressutredningar.

Nygren, G., & Nord, K. (2017). Färre nyhetsproducenter - men fler nyheter i nätverkens flöden. Stockholm: Institutet för mediestudier.

Nygren, G., & Wadbring, I. (2019). På väg mot medievärlden 2030 - Journalistikens villkor och utmaningar (6th ed.). Lund: Studentlitteratur AB .

Ohlsson, J. (2016). Den svenska mediemarknaden 2016. NORDICOM. Göteborg: Göteborgs universitet. Olsson, N. (den 16 04 2020). Trelleborgs Allehanda. (J. Greko, & G. Hall, Intervjuare)

39

Roland, A., S. M., & Marx, L. (1995). Does Technology Drive History? The Dilemma of Technological Determinism. The Journal Of Military History. Hämtat från

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/teknisk-determinism SOM-Institutet. (2018). Svenska Trender 1986-2018. Hämtat från

https://som.gu.se/digitalAssets/1724/1724436_6.-svenska-trender-1986-2018.pdf den 17 04 2020 Sydsvenskan. (2020). Sydsvenskans kommentarsfält. Hämtat från

https://www.facebook.com/sydsvenskan/ den 20 04 2020