Journalistik i den digitala eran - Förutsättningarna och villkoren digitaliseringen ställer på framtidens roll som journalist

Journalistik i den digitala eran

- Förutsättningarna och villkoren digitaliseringen ställer på framtidens roll

som journalist

Journalism in the digital age

- The terms and conditions of the role as a journalist in a digitized future

Gustaw Hall

Jens Greko

Sammanfattning

Journalistiken har de senaste åren utmanats av digitaliseringen samt samhällsförändringar och industrin går mot en negativ trend. Detta är en fallstudie som undersöker vilka villkor och förutsättningar digitaliseringen ställer på rollen som journalist för att försöka ge ökad förståelse om hur tekniken formar framtidens journalister. Undersökningen utfördes genom kvalitativa intervjuer av journalister och redaktörer inom branschen. Teori hämtades främst från relevant litteratur inom informatik och medieteknik, vilket blev fallstudiens ryggrad. Resultatet av denna studie visar på att digitaliseringen främst ställer krav på multikompetens och flexibilitet för rollen som journalist. Digitaliseringen snarare utmanar organisationens företagskultur och journalistens personliga värderingar och ideal än omformatering av rollen. Studien pekar på att socioteknisk determinism är det som avgör framtiden för rollen som journalist och journalistiken som helhet. Således ges förslag till vidare forskning om hur samhället kan använda sig av digitaliseringen för att enklare hantera vad studien kallar “Generationscykeln”.

Nyckelord

Journalistik, Rollen som journalist, Informatik, Digitalisering, Multikompetens, Flexibilitet, Socioteknisk determinism

Abstract

Journalism has in recent years been challenged by digitalisation and societal changes and the industry is moving towards a negative trend. This is a case study that examines the terms and conditions digitalisation applies to the role of journalists in order to try to gain a better understanding of how technology shapes the journalists of the future. The survey was conducted through qualitative interviews of journalists and editors in the industry. The theory was mainly derived from relevant literature in informatics and media technology, which became the backbone of the case study. The results of this study shows that digitalisation primarily sets demands on multicompetence and flexibility on the role of a journalist. Digitization challenges the organization's corporate culture and the journalist's personal values and ideals rather than reformatting the role. The study points out that sociotechnical determinism is what determines the future of the role of journalist and journalism as a whole. Thus, suggestions are made for further research on how society can use digitalization to more easily manage what the study calls the "Generation Cycle”.

Keywords

Journalism, The role of a journalist, Informatics, Digitization, Multicompetence, Flexibility, Socio-technical determinism

1. Inledning 1

1.1 Problembakgrund med litteraturbas 1

1.2 Problemformulering och forskningsfråga 2

1.3 Syfte 3

1.4 Utgångspunkter och avgränsningar för studien 3

1.5 Disposition 3

2. Journalistiken genom den svenska historien 3

2.1 Den svenska journalistiken år 1890-1940 4

2.2 Dagens nyheters historia 5

3. Metod 7 3.1 Metodval 7 3.1.1 Kvalitativ intervju 7 3.1.1.1 Urval av intervjupersoner 8 3.1.2 Visuell metodik 9 3.2 Analys av intervjumaterial 10 3.3 Metoddiskussion 13 4. Teori 16

4.1 Nygren & Wadbrings tre nivåer inom yrkesrollen 16

4.2 Det dagliga arbetet 17

4.3 Innebörden av att vara “Journalist” 19

4.4 Socioteknisk determinism 22

5. Journalistik, utifrån fyra olika världar 23

5.1.1 Rollen som journalist 23

5.1.2 Nyhetskonsumtion 24

5.1.3 Det dagliga journalistiska arbetet 26

5.1.4 Journalistens roll i framtiden 28

6. Analys av de fyra världarna 30

6.1 Rollen som journalist 30

6.2 Nyhetskonsumtion 31

6.3 Det dagliga journalistiska arbetet 32

6.4 Journalistens roll i framtiden 34

6.5 Journalistikens framtid 36

Förord

När vi författarna gör en återblick över det senaste halvåret präglas det av toppar och dalar. Vi inledde detta projekt med inga förväntningar om vad arbetet skulle innehålla. Vi var även osäkra om studien var genomförbar och båda författarna upplevde att arbetet skulle föra oss till outforskad mark. Vår handledare Sissi Ingman har varit en stor bidragande faktor att ge oss det självförtroende som krävs för att utföra denna studie. Intressanta diskussioner och reflektioner under våra handledningar har gett arbetet en kvalité som vi inte kunnat förutse och utan Sissi hade denna studie inte blivit lika lyckad, så ett stort tack Sissi. Vi vill även ägna ett stort tack till våra medstudenter som givit oss konstruktiv kritik under hela processen som fått oss att lyfta blicken och inte stirra blint på ett perspektiv. Sedan vill vi tacka vår kursansvarig Carl-Johan Orre för ett förträffligt arbete både innan och under corona-pandemin som givit oss metoder för att tackla olika problem och situationer som uppstått under arbetets gång. Den flexibilitet och nyfikenhet inom det digitala är kvalitieér inom ditt lärande som gör dig till en av Malmö Universitets främsta tillgångar. Avslutningsvis vill vi ge ett stort tack till Henrik, Andreas, Nilla och Gunilla för att de ställde upp på våra intervjuer, ni utgör studiens ryggrad. Utan er hade det ej varit möjligt.

1

1. Inledning

1.1 Problembakgrund med litteraturbas

Dagens journalister och journalistik befinner sig i en existentiell kris. Sedan 2007 har digitaliseringen påverkat tidskrifter och dess journalister på ett sätt som nu utgör en kris inom branschen (Franklin, 2014). Jakten på alternativa affärsmodeller för en hållbar journalistik är numera ett faktum (Franklin, 2014). Manuell Castells (1996) nämner att den materiella kulturen har genomgått en förändring som han kallar för “ett nytt teknologiskt paradigm organiserat kring informationsteknologi”. Castells (1996) berättar vidare att en viktig aspekt som karaktäriserar det informationsteknologiska paradigmet att specifik teknologi, exempelvis mobiltelefoner och datorer, tillsammans bildar ett integrerat system. Det Castells (1996) visar på exemplifieras genom att traditionella kommunikationskanaler som journalister använt har minskat i betydelse och förlorat läsare under dessa 15 år. Tidskrifter läggs ned. Journalister tvingas avgå. Intäkterna från läsare sjunker för de tidningar som överlever. Förtroendet för en traditionell nyhetsaktör som t.ex. Aftonbladet är relativt låg, endast 15% har stort/ganska stort förtroende för dem (SOM-institutet, 2018).

Samtidigt ser vi hur tidskrifter tvingas byta kommunikationskanaler för att nå sina läsare (Karnowski, Kumpel, Leonhard & Leiner, 2017). Digitala plattformar som facebook och twitter har fått en betydelsefull roll huruvida journalister arbetar och presenterar sitt verk. Journalister får en direkt och rak kommunikationskanal till deras läsare som kan gynna journalisten och dess arbetsgivare. Även Forsell & Landemalm (2018) ser digitaliseringen som något positivt för journalisterna, främst för att man kan ha en närmare dialog med sina följare än vad man haft förut. Kontakten med redaktionen blir lättare, mer tillgänglig och känslan av att bli hörd som läsare har ökat (Karnowski, Kumpel, Leonhard & Leiner, 2017). Möjligheterna får journalisters arbete att spridas, delas och läsas av fler har ökat med dessa digitala plattformar som nu blivit en grundpelare för hur journalism presenteras i samhället. Fenomenet som växt fram under de senaste åren är att kvalitativ och respekterad journalistik inte får samma spridning och exponering i den digitala världen (Chen & Wen, 2019)

Plattformar som Facebook och Twitter producerar en ofantligt stor mängd information dagligen där den sistnämnde plattformen genererar över 400 miljoner tweets med 200 miljoner aktiva användare dagligen (Franklin, 2014). Det råder ingen tvekan att all denna informationsmängd skapar ett digitalt brus som journalister tvingas hantera och risken finns för att det går ut över deras arbete, endast för att sticka ut bland de 400 miljoner inlägg. Plattformarna drivs dessutom av en egen och inre logik som väljer vad och vilka inlägg/poster som ska presenteras i användarnas flöde. Denna algoritm och urvalsprocess är utvecklad av företaget och anses självklart vara en privat tillgång för verksamheten. Det medför att allmänheten ej har en insyn på hur algoritmen arbetar.

2

Funktioner som “gilla” och “dela” faktorer som kan få ett inlägg att bli favoriserad av plattformen (Karnowski, Kumpel, Leonhard & Leiner, 2017) då det driver mer trafik och användare till inlägget. Populära inlägg får även chansen till högre annonsintäkter, en intäktskanal som utgör en del av tidningars affärsmodell.

Det finns även aspekten att tekniken som blir allt mer lättillgänglig medför att en vanlig individ har möjligheten att agera som en journalist och att digitala kanaler blir inte längre endast ett sätt att konsumera nyheter, det blir även en sändningskanal. Mobiltelefonen är ett exempel på detta menar Ess (2014) på. Mobilen förser personen med en kamera, tillgång till sociala medier (“nyhetskanalen”) och förmågan att agera journalist blir avsevärt lättare, utan att behöva arbeta enligt ett traditionellt vis. Ess (2014) menar på etiken tenderar att glömmas bort då sättet en stor portion av samhället hämtar sina nyheter från öppnar upp möjligheten för en icke utbildad inom journalistiken att rapportera “nyheter”. Personligheter blir mer centrala och intresset för själva tidskriften/plattformen journalisten använder sjunker. Det har även lett till att begreppet “nyheter” och vad en nyhet innebär har blivit allt mer diffust (Ess, 2014). Teckenbegränsningar på inlägg, algoritmer som föredrar “nyheter” med många “likes” och delningar (Karnowski, Kumpel, Leonhard & Leiner, 2017) och den som distribuerar nyheten i allt större fokus. Det är endast ett fåtal aspekter och logiker som journalister i sin roll tampas med. Häger (2014) definierar journalisten bland annat som en ledsagare och en person som granska samhällets makthavare åt samhällets medborgare. Har digitaliseringen utmanat denna definition eller är den lika aktuell idag?

Nygren och Wadbring (2019) menar på att det finns tre olika nivåer inom yrkesrollen som går att analysera rollen utifrån, individens ideal och värderingar, företagskulturen och normer samt det dagliga journalistiska arbetet. Hur kommer framtiden se ut? På vilket sätt kommer rollen som journalist förändras i ett allt mer digitaliserat samhälle?

1.2 Problemformulering och forskningsfråga

Ovanstående problemsituation har lett till att författarna av denna studie har identifierat och utvecklat frågor samt aspekter som ska studeras. Studien undersöker vilken påverkan digitaliseringen har på journalistiken och hur digitaliseringen ställer villkor på rollen som journalist i ett digitaliserat samhälle.

Följande forskningsfrågor skall studeras och besvaras:

● Vilka villkor och förutsättningar ställer digitaliseringen på framtidens journalistik och rollen som journalist?

● Hur påverkar digitaliseringen rollen som journalist utifrån Nygrens & Wadbrings tre nivåer inom yrket?

3

1.3 Syfte

Syftet med studien är att klargöra vilken påverkan IT och digitalisering har på dagens journalistik och vilka villkor som IT kommer ställa på framtidens roll som journalist. Arbetet vill bidra till en djupare förståelse kring hur yrkesrollen förändras av tekniska och sociala faktorer.

1.4 Utgångspunkter och avgränsningar för studien

Studiens utgångspunkter grundas i boken “På väg mot medievärlden 2030”, skriven av Gunnar Nygren & Ingela Wadbring, publicerad år 2019. Nygren & Wadbring beskriver en teori som förklarar på tre olika nivåer vilka fenomen som formar journalistens roll i arbetet. Teorin kommer vara en grundpelare för denna studie. Vad yrket “journalist” traditionellt betyder och innebär kommer baseras på boken “Reporter - En grundbok i journalistik”, skriven av Björn Häger, publicerad år 2014 i Lund. Studien kommer även utgå från den svenska journalistiken och ej göra anspråk för den internationella journalistiken. Den empiriska delen utgörs av en intervjustudie och författarna gör inga anspråk på att generalisera för yrkeskåren.

1.5 Disposition

Denna uppsats inleds med en historisk överblick av den svenska journalistiken under det senaste seklet. Kort därefter så kommer ett metodkapitel för att tydliggöra vilka val författarna har tagit för att göra studien möjlig och svara på de forskningsfrågor som ställts. Sedan presenteras ett teoriavsnitt där relevant teori tas upp för att göra det möjligt att diskutera och besvara forskningsfrågorna. I teorin så presenteras bland annat de tre nivåerna som formar journalistens roll, journalistens dagliga arbete och rollen som journalist. Vidare presenteras resultatet från intervjuerna som sedan följs upp av en diskussion där teori och resultat diskuteras. Slutligen presenteras en slutsats som sedan ska bidra med förslag till vidare forskning.

2. Journalistiken genom den svenska historien

I detta avsnitt presenteras fakta och historia om hur journalistiken har formats i Sverige under dem senaste 100 åren. Första delen kommer presentera två huvudpersoner inom svensk journalistik vars arbete och tankar revolutionerat industrin. Andra delen ställer ett högre fokus på en tidning under denna tidsperiod för att exemplifiera och beskriva situationen som rådde från perspektivet av en tidning. Tanken med detta avsnitt är för att ge en större bild av industrin och ge läsaren en insyn om hur problemsituationen studien studerar har lyckats uppstå.

4

2.1 Den svenska journalistiken år 1890-1940

Carl Gustaf Tengwall anses vara en av flera pionjärer som lade grunden för den moderna journalistiken i Sverige. Tengwalls arbete beskrevs som “Mångsidighet i ämnesvalet, ett flitigt bruk än dittills av exempelvis intervjun och reportaget samt en omfattande satsning på artikelbidrag från utomstående” av Nils Styrbjörn Lundström i Svenska Dagbladets minnesnummer 1934 (Lundström, 2004). När Tengwall var redaktionschef införde han principen “Multa et multum”, som betyder “Mycket både till kvantitet och kvalitet”. En princip som följs än idag (Lundström, 2004). Tengwall banade vägen för en branschrevolution som senare benämns som den “moderna journalistiken” genom den massiva satsningen på det allmänna redaktionella och opinionsbildande innehåll. Redan på sent 1800-tal gav tidningarna möjligheten för företag att annonsera i tidningen och således bli en del av tidningarnas affärsmodeller. Till skillnad från sina konkurrenter lät Tengwall och Svenska Dagbladet aldrig bristen på annonser gå ut över redaktionell text, Tengwall må ha givit ut en tunnare tidning i form av sidor men innehållsmässigt höll tidningen tidens genomsnitt (Lundström, 2004). Det var under denna tidsepok som Svenska

Dagbladet startade med exklusiva artiklar som fördelades på flera olika ämnesområden, något som

gav tidningen en konkurrensfördel då det gav läsaren en mångfacetterad läsning.

Det är även under denna tid som reporterrollen aktiveras menar Lundström (2004) på. Tengwall använde mycket av intervjun som arbetsmetod då Tengwall ansåg metoden medförde en känsla av närhet och direkthet som ej gavs ut av andra metoder. Lundström (2004) nämner hur Tengwall ofta dikterade sina anställda, “ ”Jag vill inte se dig på redaktionen, ut och träffa folk” var en order som Tengwall ofta gav, mindes Erik Ljungberger, signaturen Kaifas, anställd 1906”(sid.60). I början av 1910-talet hade de svenska tidningarna breddat sitt innehåll och Svenska Dagbladet var numera inte ensamma med ett vidgat nyhetsinnehåll. En man vid namn Ewald Stomberg hade nyligen ersatt Tengwalls position på tidningen. Stomberg anses också vara en frontfigur för svensk journalistik (Lundström, 2004). Stomberg var en av dem första personerna som diskuterade begreppet “aktiv journalistik”. Aktiv journalistik menade Stomberg var det nyhetsmaterial som tidningen själv skapade, i kontrast till att endast referera och förmedla saker som skett. Den aktiva journalistiken försåg tidningen med material utöver det vanliga och gav läsaren mer läsning samt texter med djupgående innehåll (Lundström, 2004). Den definition som Stomberg gav aktiv journalistik menar Lundström (2004) på är väldigt vanlig i modern journalistik då den anses vara välmenande och okontroversiell. Lundström (2004) skriver även att utövarna av denna typ av journalistik har skiftat från redaktionen till marknadsavdelningen då Lundström (2004) hänvisar till Nationalencyklopedin, som inkluderar nöjestillställningar och idrottsevenemang arrangerade av tidningar i säljfrämjande syfte i sin definition. Exempel på moderna sådana events är t.ex. Falsterbo Horse Show där tidningar agerar som sponsor.

5

2.2 Dagens nyheters historia

1937-1946 - Med DN för neutraliteten

DN passerade 1941 Stockholms-Tidning och blev då landets största morgontidning (Hadenius, 2003). Under mellankrigstiden så hade tidningen en växande och en stark redaktion med en redaktionschef som var yrkeskunnig och svarade för en kontinuitet i nyhetsbevakningen (Hadenius, 2003). På den tiden hade DN likaså en ekonomisk och teknisk avdelning som låg i framkant, som deras konkurrenter saknade (Hadenius, 2003). Under mellankrigstiden så hade det uppstått få problem inom tidningen och konflikterna mellan ägarna och de anställda hade varit få (Hadenius, 2003). Trots framgångarna så berättar Hadenius (2003) att harmonin mellan ägarna och tidningsledningen försvann då de utrikespolitiska kriserna var ett faktum. DN som var en av de ledande tidningarna i landet utsattes för ett stort tryck under kriget och det kan vara en av anledningarna bakom de olika konflikterna som uppstod (Hadenius, 2003). Den press som DN fick utstå skapades eftersom tidningen tillmättes en stor roll, inte bara i opinionsbildningen utan även som frontfigur för åsikter och känslor som fanns inom landet (Hadenius, 2003). Vid sidan om ledar- och kulturredaktionen så hade DN även en allmän redaktion och den var väldigt självständig under ledningen av Ivar Ljungquist (Hadenius, 2003). Vidare berättar Hadenius (2003) att antalet medarbetare växte snabbt, från ungefär 50 till ungefär 85 stycken och även deras annonsförsäljning ökade. Under mitten av 1930-talet så fanns det både en stabil ekonomi och en god stabilitet inom politiken, men det var inte enbart det som fick fokus, utan det skedde även anmärkningsvärda förändringar i samhällsklimatet (Hadenius, 2003).

När andra världskriget fick sitt utbrott så ställdes nyhetsförmedlingen inför samma problem som man ställdes inför under första världskriget (Hadenius, 2003). Under andra världskriget så fortsatte DN, trots stora svårigheter att göra sitt bästa och genomföra en korrekt nyhetsförmedling (Hadenius, 2003). DN valde att tro på att den enskilde läsaren var kritisk och kunde värdera enskilda korrespondenter berättar Hadenius (2003).

1946-1960 - Tingstens tid - och ägarnas

Andra världskriget var slut och det var många som summerade sina erfarenheter, Dagens nyheter hade inte visat någon enig front under kriget (Hadenius, 2003). Som tidigare nämnt så blev dagens nyheter den ledande tidningen i Sverige under andra världskriget, upplaga, annonser och vinster ökade (Hadenius, 2003). Vidare berättar Hadenius (2003) att DN hade 207 640 exemplar i medel-nettoupplaga 1945, kontra 140 436 exemplar 1939 och att DN hade en vinst på 716 100 kr år 1945. Dagens nyheter valde att huvuddelen av deras upplaga skulle ligga i Stockholm och 1945 så redovisade de att deras upplaga var dubbelt så hög i huvudstaden än deras konkurrenter Stockholms-Tidningen (Hadenius, 2003). Kvällstidningen Expressen var den första tidningen som levererade nyheter på kvällen och den grundades 16 november 1944. Under starten gick försäljningen trögt men efter ett tag så ökades försäljningen (Hadenius, 2003). Succén bakom den ökade försäljningen var att man anpassade sig till en yngre efterkrigs-publik med bland annat nya

6

ämnen och en personligare stil (Hadenius, 2003). Hadenius (2003) berättar vidare att kvällstidningen Expressen redovisa 265 300 exemplar i upplaga mot Aftonbladets 175 900 exemplar, en av anledningarna bakom detta var att man fokuserade på läsare utanför Stockholm (Hadenius, 2003).

7

3. Metod

I följande kapitel kommer valda metoder presenteras för detta arbete. Fördelar respektive nackdelar av valda metoder kommer även diskuteras i kapitlet.

3.1 Metodval

Forskningsprojektet ska studera hur digitaliseringen påverkar och ställer villkor på rollen som journalist i ett digitaliserat samhälle. Det innebär att vi kommer studera reflektioner, upplevelser och beteende från människor inom journalistiken utifrån Nygrens & Wadbring (2019) och Hägers (2014) teorier om yrkesrollen. Ahrne & Svensson (2015) skriver att studering av samhällsfenomen, hur saker fungerar, hur det påverkar människor och hur saker förändras kan forskaren använda sig utav både kvalitativa metoder samt kvantitativa metoder. “Hård data” genereras oftast utav frågeformulär och är en utmärkt kvantitativ forskningsmetod för att undersöka en bred målgrupp och analysera samband mellan människors levnadsförhållanden, inkomst, hälsa och förtroende (Ahrne & Svensson, 2015). Kvantitativa metoder som frågeformulär genererar resultat i form av siffror och enligt Ahrne & Svensson (2015) är det svårt att beskriva och förklarar social interaktion med hjälp av siffror.

Kvalitativa metoder ger forskaren verktyg för att kunna studera nyanser, normer och perspektiv i sammanhang på ett helt annat sätt än med kvantitativa metoder. Ahrne & Svensson (2015) menar på att kvantitativa metoder lämpar sig bättre för vetenskapliga forskningsprojekt som är baserade på fysiska lagar och dylikt, inte människors upplevelser och beteenden. För att kunna besvara frågeställningen och uppfylla syftet med denna studie anses en kvalitativ forskningsmetod vara lämplig då författarna vill studera hur en yrkesroll förändras och upplevs av en samhällsförändring, digitaliseringen.

3.1.1 Kvalitativ intervju

Kvalitativa intervjuer är idag en av de vanligaste forskningsmetoder inom samhällsvetenskaplig forskning (Ahrne & Svensson, 2015). Intervjun har en förmåga att låta forskaren få insikter om förhållanden i särskilda sociala miljöer och hur t.ex. Förändringar påverkar människor inom den miljön som studeras. En av fördelarna med kvalitativa intervjuer är sättet forskaren kan ställa sina frågor på menar Ahrne & Svensson (2015) på. Intervjusituationen tillåter forskaren att omformulera, ändra på ordningen frågorna ställs och anpassa innehållet i kontext till intervjuobjekt till skillnad från ett standardiserat frågeformulär, som är mer statiskt. Det resulterar i att forskaren möjligtvis får svar på fler frågor än tänkt och en djupare kunskap är inte alltid garanterat. Men Ahrne & Svensson (2015) hävdar att det inte ska ses som en nackdel, snarare en fördel. Forskaren får istället en bredare bild av studieobjektet med fler nyanser, perspektiv och dimensioner som

8

kanske inte hade identifierats vid en kvantitativ forskningsmetod. Ahrne & Svensson (2015) nämner att standardiserade frågor är ett bra komplement och behöver inte uteslutas vid en intervju. Standardiserade frågor kan underlätta strukturen och generera ett “naturligt flyt” genom intervjun. I denna studie valde vi att följa de riktlinjer som Ahrne & Svensson (2015) nämner för en kvalitativ intervju. Förarbetet bestod av att formulera 17 st frågor utifrån Nygren & Wadbrings (2019) tre nivå-teori och Häger (2014) som beskriver yrkesrollens grundkärna. Frågorna berörde olika huvudteman, där varje tema bidrog på olika sätt för att få en uppfattning om hur digitaliseringen ställer villkor och förutsättningar för rollen som journalist. Tio av frågorna skickades ut i förväg till respektive intervjuperson så att personen i fråga kunde bilda sig en uppfattning och förbereda sina svar. De resterande sju frågorna användes som följdfrågor under intervjun för att konversationen skulle bli mer vardaglig och tillåta fria reflektioner och dimensioner av respektive tema, något som Ahrne & Svensson (2015) menar på är en av fördelarna med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes i en digital miljö på grund av rådande situation gällande Covid-19 men som fortfarande tillät bild och ljud så att den mänskliga faktorn ej försvann.

De regler som Ahrne & Svensson (2015) presenterar vilket beskriver förhållandesättet intervjuaren bör förhålla sig till hölls under intervjuerna. Reglerna är följande:

1. Intervjuaren ska lyssna på den som talar på ett tålmodigt sätt och vänligt men intelligent reflekterande sätt

2. Intervjuaren ska inte framhäva någon form av auktoritet. 3. Intervjuaren ska inte ge råd eller moraliska förmaningar 4. Intervjuaren ska inte gräla/argumentera med den som talar

5. Intervjuaren ska bara tala eller ställa frågor under särskilda förhållanden.

Varje intervju pågick mellan 30-45 min där utrymme för egna reflektioner och åsikter från intervjupersonen gavs. Transkribering skedde efter varje intervju avslutades. Materialet som inhämtas från intervjun och transkriberingen av materialet blev grunden till analysen i denna studie.

3.1.1.1 Urval av intervjupersoner

Intervjupersoner valdes utifrån ett strategiskt urval, vi ville få ett heterogent urval men med en gemensam faktor, varje aktör tillhörde och verkade inom journalistiken och varje aktör gav författarna godkännande att använda deras namn i studien. Valet att presentera namn och organisation var för att belysa skillnaderna mellan de olika redaktionerna då skillnaderna gav studiens analys ett djup. En kort presentation om varje aktör kommer presenteras nedan:

Nyheter24

Henrik Eriksson är 33 år och är utbildad journalist vid Kaggeholms Folkhögskola, han är

chefredaktör och ansvarig utgivare för nyheter24. Nyheter24 är numera en del av “lifeofsvea” som köpte upp stora delar av nyheter24-gruppen i juni förra året. Henrik sitter med i ledningsgruppen

9

för lifeofsvea, där det totalt ingår 17 sajter och Henrik har ansvar för det “redaktionella”. Henrik driver även fotbollspodden “Studio Allsvenskan” (Eriksson, 2020).

Sydsvenskan

Andreas Persson är 40 år och är en journalist som jobbar på Sydsvenskan. 2005 tog Andreas journalistexamen från Lunds Universitet och direkt efter examen så började han på Sydsvenskan. På Sydsvenskan så ägnar Andreas sig åt större nyheter och grävande journalistik runt om i Malmö, allt från vad kommunens skattepengar används till och olika skolfrågor som finns i Malmö.

Trelleborgs allehanda

Nilla Olsson är 51 år och jobbar som journalist på Trelleborgs Allehanda och har jobbat där i snart 25 år. På Trelleborgs Allehanda jobbar Nilla både som insändare, debatt-redaktör och läsarredaktör. Nilla har även jobbat på kvällsposten där hon gjorde i princip allt möjligt, allt från korrekturläsare, jobba med söndagsbilagan och som nattreporter. Nilla har en lång karriär som journalist.

Sveriges television (SVT)

Gunilla Fritze är 58 år och jobbar som reporter på SVT Nyheter Skåne, Gunilla har erfarenheter som reporter, men även inom fotografi och redigering. Gunilla började jobba som journalist när hon var 20 år, Gunilla har både jobbat på tidningar, radio och TV.

3.1.2 Visuell metodik

Visuell metodik i samhällsvetenskapen handlar om att använda bilder och bildinformation för att besvara frågor om samhället och verkligheten (Ahrne & Svensson, 2015). Forskningsmetoden är en förlängning av utvecklingen inom kvalitativ forskningsmetodik som skett under de senaste trettio åren. Ahrne & Svensson (2015) menar på att visuell metodik bör anses som en självklar metod för kvalitativ datainsamling. Stillbildsfotografi är ett enkelt och billigt sätt att visa upp verkligheten. Genom att använda sig av stillbildsfotografi kan forskaren underlätta intervjun (Ahrne & Svensson, 2015). Bilden används då som ett samtalsämne och kan addera nya dimensioner till diskussionen samt innehålla data.

Denna studie valde att använda sig av stillbildsfotografi för att underlätta de kvalitativa intervjuerna. Stillbildsfotografin bestod av skärmdumpar tagna från respektives facebook-sida där kommentarsfältet och inlägget stod i fokus. Skärmdumparna skulle hjälpa oss att få en inblick i hur verkligheten ser ut i respektives kommentarsfält, huruvida interaktion mellan innehållsleverantör och konsument sker eller inte. Det var även en chans att få spontana reaktioner från intervjuobjektet och reflektioner över hur rollen som journalist förändras i ett digitalt kommentarsfält.

10

3.2 Analys av intervjumaterial

I denna studien kommer Granheim och Lundmans innehållsanalys (2004) användas. Detta eftersom analysen bryter ner det transkriberade materialet i olika meningsbärande enheter (Granheim & Lundman, 2004). Anledningen till varför denna typ av innehållsanalys används är för att vi ska kunna identifiera skillnader och likheter mellan de olika redaktionerna och de intervjupersoner som vi intervjuar. I analysen så ställs upp en tabell där det transkriberade materialet bryts ner i meningsbärande enheter och därefter så kondenserades meningsenheterna till kortare meningar så att meningarna kan abstraheras till kod, som beskriver innehållet i meningsenheterna (Granheim & Lundman, 2004). Koder med liknande innehåll förs ihop till olika underkategorier och alla kategorier sammanförs till två huvudkategorier (Granheim & Lundman, 2004). I vår studie så bildades huvudkategorierna “Det dagliga journalistiska arbetet”, “Rollen som journalist”, “Nygrens & Wadbrings paradox”, “Journalistikens framtid” och “Journalistens roll framtid”.

Tabell 1: Intervjuperson: Henrik Eriksson, Nyheter24

Meningsbärande enhet

Kondenserad meningsenhet

Kod Underkategori Huvudkategori

H: “ Nyheter24 ville göra journalistik för en yngre målgrupp som inte konsumerade nyheter på samma sätt som kanske den traditionella äldre målgruppen hade gjort väldigt länge, så då från början var det väldigt så där högt tempo, mycket bild-drivet...ett

nyhetsurval där det var liksom i princip bara riktat mot den yngre målgruppen, kärnan var kanske 18 till 35 då”

Nyheter24 ville göra journalistik för en yngre målgrupp som inte konsumerade nyheter på ett traditionellt sätt, högt tempo och väldigt bild-drivet. Nyhetsurvalet är bara riktat mot den yngre målgruppen, människor 18-35. Föra journalistik på ett innovativt sätt som konsumeras på ett nytt sätt. Nyheter riktas främst mot en yngre målgrupp.

Nyhetskonsumtion Det dagliga

journalistiska arbetet

H: “ Med internet så blev du som journalist allt fler roller, du ska vara jävligt duktig på skriva, du ska vara din egna redaktör, så du ska kunna sätta en bra rubrik och veta när

Med internet så fick du som journalist allt fler roller, du ska vara duktig på att skriva, sätta rubriker, förstå när arbetet bör Tekniska innovationer har resulterat i att rollen som journalist kräver nya och fler Journalistens egenskaper Det dagliga journalistiska arbetet

11 saker och ting ska

publiceras i rätt tid och du väljer bilder själv från en bildbank kanske eller hittar bilder på nätet som aa du får använda. Så att steg för steg så blev det att en journalist blev så mycket mer… Sen efter man var sociala medier proffs så skulle man också kunna analysera sina publiceringar i analysverktyg som google analytics, så att när du publicerar en sak så vet du exakt vart trafiken kommer ifrån, om det är från google eller om det är från facebook, eller om det är från sajten eller liknande,

publiceras. Välja rätt bild från bildbank. Steg för steg blev det att en journalist blev så mycket mer. Sedan skulle man vara duktig inom sociala medier och ha analytiska förmågor inom Google analytics. Förstå var trafiken för artikeln kommer ifrån. förmågor än tidigare.

H: “Jag kan hålla med Björn Häger att det där fortfarande gäller men att det har blivit så mycket mycket mer också i det och på olika sätt och i olika former, ja men i ljud, video och text… Så jag håller verkligen med honom att det handlar om, men sen får man inte glömma att journalistik inte bara är

nyhetsjournalistik, det är också underhållning i form av nöje, i form av sport, som otroligt många engagerar sig i.”

Jag kan hålla med Björn Häger att det där fortfarande gäller men det har blivit så mycket mer. Nya format som ljud, video och text. Det ska inte glömmas att journalistik inte endast är

nyhetsjournalistik, det är även underhållning. Något som otroligt många engagerar sig i. Hägers grundsyn är fortfarande aktuell men med ny teknik kommer nya aspekter. Journalistik är inte endast nyheter, det är även underhållning . Journalistens grundsyn

Rollen som journalist

H: “Nej jag skulle inte säga att den gör att vi spenderar mer tid ute i

Nej det skulle jag inte säga att den bidrar till att vi

Mobilen gör inte så att vi spenderar

Mobilen som verktyg i arbete

Nygrens & Wadbrings paradox

12 fält, jag tror att vi

eftersom vi är en ganska liten redaktion så är som effektivast från

redaktionen, men när det väl händer saker eller om vi sticker iväg på grejer då skulle jag säga att den är jävligt bra för att till exempel då sända live … Men sen är det ju såklart att vi tänker på mobilen i form av att 80% av våra läsare använder

mobilen, 15% använder datorn och resten är typ en ipad eller liknande. Så på så sätt har mobilen förändrat hela medielandskapet otroligt mycket

spenderar mer tid ute i fält, eftersom vi är en liten redaktion så tror jag att vi är som effektivast från redaktionen. Men mobilen är väldigt effektiv i arbetet när vi är ute och behöver sända live. Men det är klart att vi tycker mobilen är viktig, då 80% av våra läsare använder mobilen. Så på ett sätt har mobilen förändrat hela medielandskapet otroligt mycket mer tid i fält. Vi är som effektivast på redaktionen. Mobilen är smart när man behöver sända live och vår majoritet av läsare är via mobilen. Mobilen har förändrat medielandska pet

H: “Ja men jag tror att vi kommer behöver gå mot en betalmodell där folk behöver betala för journalistiken i större utsträckning det ser vi liksom att de flesta har, vi har väl satt en stolthet kanske att inte ta betalt utan att det ska vara gratis… Men jag tror att det kommer bli allt viktigare och att en journalist då måste tänka på att en betald läsning är så himla himla mycket mer värt än ett vanligt klick liksom och det där går det ju att räkna på, beroende på vad man sätter för pris på ett månadsabonnemang osv.

Jag tror vi kommer behöva gå mot en betalmodell där våra läsare behöver betala för

journalistiken, som vi ser att de flesta har, vi har väl satt en stolthet att inte ta betalt. Men jag tror det blir allt viktigare att en journalist måste tänka på att en betald läsning är så mycket mer än ett klick. Vi kommer behöva gå mot en betalmodell, där läsarna får betala för innehållet. Det kommer bli viktigt att journalister tänker på att en betald läsning är mer värd än ett klick. Journalistens roll framtid

13 H: “ Väldigt mycket, det

ser vi att den gjort liksom, från sociala mediers intåg till att google har blivit allt viktigare senaste åren också när de har sett att facebook har gått bra… teknik i form av att video har flyttats från tv till dator till mobilen, så att det är klart att tekniken kommer styra väldigt mycket… sen så vad innehållet är kommer ju vi ihop med lyssnarna hela tiden styra, sen är det såklart alltid kommer vara beroende av vår omvärld.”

Väldigt mycket, från sociala mediers intåg till att google har blivit allt viktigare senaste åren och att facebook har gått bra. Teknik i form av video har flyttats från tv till mobilen. Det är klart att tekniken kommer styra väldigt mycket. Innehållet kommer ändå styras av konsumenterna, omvärlden behövs fortfarande. Ny teknik har format journalister och kommer fortsätta göra det när ny teknik uppstår. Innehåller kommer fortfarande beror på konsumenten s behov och vilja.

Teknisk determinism Journalistikens Framtiden

3.3 Metoddiskussion

Då denna studie ska besvara och identifiera vilka villkor och förutsättningar som digitaliseringen ställer på framtidens journalistik och hur påverkar digitaliseringen rollen som journalist utifrån Nygrens & Wadbrings tre nivåer inom yrket så var det lämpligast att göra en kvalitativ studie. Ahrne & Svensson (2015) påpekar att en av fördelarna med kvalitativa intervjuer är sättet som forskaren kan ställa sina frågor på. Under intervjuerna så fanns möjligheten att både omformulera och ändra på ordningen frågorna skulle ställas, författarna fick även möjligheten att anpassa innehållet i kontext till intervjupersonerna. Vilket inte fungerar med ett standardiserat frågeformulär som är mer statiskt.

Från början hade författarna en annan bild över hur den kvalitativa studien skulle genomföras. Författarna ville genomföra studien med fysiska intervjuer med intervjupersonerna från respektive redaktion, men på grund av den rådande situationen med Covid-19 så fick alla intervjuer ske digitalt. Trots detta så har studien genomförts på ett bra sätt.

Intervjuerna genomfördes på olika datum och tre av intervjuerna genomfördes via en plattform som heter “Zoom”, som fungerar som en videokonferens, där man både kan prata med och utan kamera på och man kan spela in samtalet. SVT Skåne valde att endast svara på mail eftersom de hade en hektisk period på redaktionen, vilket resulterade i mindre data än förväntat. Som tidigare nämnt så var författarna tvungna att genomföra intervjuerna digitalt och via plattformen Zoom, vilket

14

fungerade bra. Den största skillnaden med att genomföra intervjuer via en plattform och fysiska intervjuer är just det fysiska mötet, men eftersom Zoom ger möjligheten att ha ett videosamtal så kan man ändå få den fysiska känslan, därför att man ser personen som man intervjuar. Under de digitala intervjuerna fick även författarna möjligheten till att föra en dold kommunikation under intervjuerna, kommunikation om exempelvis olika följdfrågor man kan ställa, samt när man tycker man borde gå vidare till nästa fråga. Det resulterade i att intervjuerna genomfördes på mest optimala sätt utifrån rådande omständigheter. Författarna valde intervjupersoner utifrån ett strategiskt urval, detta för att få ett heterogent urval men med en gemensam faktor, varje aktör tillhörde en redaktion och verkade inom journalistiken.

Under intervjuerna så valde författarna också att använda sig av visuell metodik. Ahrne & Svensson (2015) menar att visuell metodik i samhällsvetenskap handlar om att använda bilder och bildinformation för att besvara frågor om samhället och verkligheten. Visuell metodik bör anses som en självklar metod för kvalitativ datainsamling (Ahrne & Svensson, 2015). Författarna valde att ha med olika skärmdumpar från respektive redaktions facebooksida, för att diskutera med intervjupersonerna om det finns någon interaktion med deras läsare.

(Figur 1.0: Sydsvenskans kommentarsfält. Hämtad 2020-04-20, från https://www.facebook.com/sydsvenskan/.)

Figur 1.0 är ett typexempel på användning av visuell metodik som författarna valde att använda i en av intervjuerna. Anledningen varför författarna använde skärmdumpar från redaktionernas facebooksida var för att ta reda på om det ofta sker en interaktion mellan journalisterna och deras läsare och om det sker en förändring i rollen som journalist när hen integrerar med sina läsare.

15

Under samtliga intervjuer så valde författarna att spela in samtalet med godkännande av intervjupersonen, intervjun med Sydsvenskan och Trelleborgs Allehanda spelades in med både röst och video och intervjun med Nyheter24 utan video. Plattformen Zoom har ett verktyg som tillåter en att spela in hela samtalet, som sedan extraheras till en fil som författarna kunde kolla och lyssna på efter intervjun. Då författarna inte hade möjlighet att spela in alla med video så valde författarna att inte studera intervjupersonernas ansiktsuttryck eller kroppsspråk efter intervjuerna, därför att alla intervjuer inte genomfördes med video och då hade det inte blivit en homogen metod. När alla intervjuer var genomförda så transkriberade författarna intervjuerna. Det transkriberade materialet används sedan för att analysera vad det är för data man har fått in. Granheim och Lundmans innehållsanalys (2004) användes för att lyckas identifiera skillnader och likheter mellan de olika intervjupersonerna och deras åsikter om digitaliseringens påverkan på journalistik och hur det kommer se ut i framtiden.

Det går att yrka på att studien hade utvecklat en bättre inblick i branschen samt genererat en mer väl kalkylerad hypotes gällande journalistens roll i framtiden och branschen generellt om antalet urvalspersoner hade varit högre. Ahrne & Svensson (2015) benämner dock att det kan bli för mycket data att hantera om forskaren väljer att studera miljöer och aspekter. Det blir även en viss kontinuitet i studien om intervjupersonerna ingår i samma miljö (Ahrne & Svensson, 2015).

16

4. Teori

I följande kapitel kommer teorierna som detta arbete grundar sig på att presenteras. Teorierna har även använts när frågorna till dem kvalitativa intervjuerna formulerats. Syftet med detta är att undersöka om teorierna stämmer överens med vad intervjuobjekten upplever i praktiken.

4.1 Nygren & Wadbrings tre nivåer inom yrkesrollen

“Den som är anställd eller frilans, med i huvudsak journalistiska arbetsuppgifter, vid svenskt eller i Sverige verksamhet massmedium kan vara medlem i Journalistförbundet. Journalistiska arbetsuppgifter har den som självständigt väljer, bedömer eller bearbetar redaktionellt material för massmediers räkning eller har andra med Journalistförbundets yrkesregler förenliga arbetsuppgifter” (Journalistförbundet 2018).

Ovanstående citat beskriver vem som kan kalla sig för “journalist” enligt Journalistförbundet. Nygren & Wadbring (2019) belyser att arbetsuppgifterna för en journalist har förändrats. En konsekvens av Journalistförbundets definition av innebörden av en journalist är att nya yrkesgrupper kan identifiera sig som journalister, t.ex. Webbdesigners, webbutvecklare och nya typer av redaktörer som arbetar enligt journalistiska yrkesregler och under en redaktion. Det är därför svårt att exakt definiera yrkesrollen som journalist då nya former av “journalister” har uppstått då ny teknik möjliggjort detta. Nygren & Wadbring (2019) menar på att yrkesrollen skiljer sig beroende på personens position i arbetsprocessen, arbetsplatsen och medieform. En bidragande del av förändringen kan även härledas till teknikutveckling och ekonomiska krav i samband med att vi lever idag i ett nätverkssamhälle där alla kan publicera sig och att den traditionella journalistiken reduceras till en mindre del av det informationsflöde som konsumeras dagligen (Nygren & Wadbring, 2019). Yrkesrollen kan därmed analyseras enligt följande tre nivåer:

1. Platsen i produktionen. Denna nivå beskrivs av vilka arbetsuppgifter journalisten haver, hur organisationen ser ut, av teknikanvändning och av ekonomiska faktorer (Nygren & Wadbring, 2019).

2. Normer och rutiner som “sitter i väggarna” på medieföretaget. Dessa definieras av tradition och kultur på arbetsplatsen och “tyst kunskap”(Ekström & Nohrstedt 1996).

3. Värderingar och ideal som finns inom journalistyrket som helhet. Yrkets tradition och journalistens egna bakgrund, samt samhällets värderingar och kultur påverkar yrkesrollen (Djerf-Pierre & Wiik, 2012).

Nygren & Wadbring (2019) menar på att det är inom den ständiga dialogen mellan första nivån och den sista nivån som skapar journalistiken, som yrkesrollen “journalist” bär med sig. Detta

17

samspel resulterar i en handlingsetik som uttrycker sig i de normer och rutiner som “sitter i väggarna” på redaktionen (Ekström & Nohrstedt 1996).

Figur 2.0: De tre olika analysnivåerna för yrkesrollen (Nygren & Wadbring, 2019).

4.2 Det dagliga arbetet

Samhället idag genomgår den tredje industriella revolutionen där digitalisering, informationsteknik och internet varit centrala delar av förändringen som just nu berör alla yrkesroller och arbetsmarknader (Magnusson, 2006). Således har den tredje industriella revolutionen även förändrat journalistiken och journalistens arbete. Nygren & Wadbring (2019) förklarar att yrkesrollen håller på att förändras. Krav på multikompetens och flexibilitet i både arbetsuppgifter och anställningsformer. Redaktioner är annorlunda från gårdagens. Redaktionerna idag är noder där strömmar av innehåll samordnas för publicering genom diverse kanaler. Redaktionerna krymper, färre anställda men mängden innehåll ökar, likt antalet kommunikations/publiceringskanaler (Örnebring, 2015). Nygren & Wadbring (2019) menar på att dessa förändringar har lett till att rollen som journalisten går in i präglas och formas utav sex trender. Multikompetens, centralisering och slimmade redaktioner, flexibilitet och outsourcing, mobil produktion, datajournalistik samt datadriven journalistik.

Multikompetens

Då digitaliseringen har skett har det även inneburit att journalistens arbetsprocess förändrats. Journalister förväntas idag skriva, bearbeta och behandla allt material som hen arbetar med (Nygren

Medvetna ideal och värderingar hos

journalister

Normer som sitter i väggarna, som skapar en yrkesroll som finns där utan att den behöver formuleras Journalisters dagliga arbete - deras roll i den

dagliga produktionen, arbetsuppgifter och teknikanvändning

18

& Wadbring, 2019). Det inkluderar arbetsuppgifter som tidigare utförts av andra yrkeskårer t.ex. Fotografer och redaktörer. Den skrivande reportern har övertagit fotograferandet och en stor del av den digitala, tekniska medieproduktionen. Det är endast en tredjedel av alla nyhetsredaktioner som besitter på specialiserade fotografer (Nygren & Nord 2017; Lindblom 2019).

Centralisering och slimmade redaktioner

Svenska redaktioner märker idag att deras journalistpool blir allt mindre (Nygren & Wadbring, 2019). De flesta regionala och lokala tidningar har stängt många lokalredaktioner. Trots detta lyckas redaktionerna tillverka och leverera mer innehåll än förut. Funktionaliteter som sidproduktionen och all redigering sker endast på ett fåtal platser, i en bransch där åtta stycken koncerner står för 90 procent av alla dagspress (Ohlsson, 2016) som sedan 2019 blivit allt mer koncentrerad när t.ex. Bonners köpt Mittmedia (Nygren & Wadbring, 2019). Nygren & Wadbring (2019) menar på att centraliseringen av redaktionerna möjliggör det för mediehusen att fylla alla de olika kanalerna med innehåll. Det medför att det redaktionella arbetet handlar mer om att paketera om innehållet för samtliga kanalerna och nyhetsjakten äger rum digitalt, över internet och sociala medier.

Flexibilitet och outsourcing

Således präglas det journalistiska arbetet av krav på flexibilitet, även för väletablerade journalister som tvingas byta mellan olika arbetsuppgifter samt den nya generationens journalister som försöker etableras sig på marknaden (Nygren & Wadbring, 2019). Samtidigt som redaktioner centraliseras så väljer medieföretagen att outsourca en allt större del av produktionen till utomstående leverantörer, nyhetsbyrån TT är ett exempel på detta skriver Nygren & Nord (2017). Två faktorer står bakom denna ökning av outsourcing menar Nygren & Wadbring (2019) på. Ekonomiska faktorer då innehållet blir billigare att producera och att tekniken har förändrat industrin och gjort det möjligt för frilansare och produktionsbolag att leverera innehåll snabbt och enkelt.

Mobil produktion

Journalistens arbete har genom åren ansetts vara ett rörligt arbete. Den tekniska utvecklingen, i synnerhet mobilen har blivit ett viktigt verktyg för journalisten. Mobilen som gör det möjligt för journalisten att rapportera direkt hem och publicera sitt verk ute i fält. Teknik som bör hålla journalisten från redaktionen. Trots detta beskriver Nygren & Wadbring (2019) en paradox som uppstått. Journalister upplever att deras arbete blir allt mer bundet till redaktionen, det har blivit mer av produktion och skrivande, fler timmar spenderas på redigering. Färre tid spenderas ute i fält och diskussion och utvärdering har minskat.

Datajournalistik

Digitalisering har även möjliggjort det för förändringar i olika processer av det journalistiska arbetet, både research och publicering (Nygren & Wadbring, 2019). Internet och organisationers

19

digitalisering har öppnat upp databaser som blir tillgänglig för journalister över internet. Det har underlättat för journalisten att få tillgång till handlingar och dokument än hur man tidigare arbetat för att få ta del av dokument. Nygren & Wadbring (2019) nämner även att kunna analysera stora datamängder är en sida av datajournalistiken som trätt fram. Förmågan att analysera och visualisera resultaten av journalistiken i lättillgänglig grafik kan tillföra värde i nyheten i form av förståelse och interaktivitet. Därav utvecklas ständigt nya datagenererade visualiseringar i samarbete mellan journalister och informatiker.

Datadriven journalistik

De digitala plattformarna ger dessutom redaktionerna helt nya verktyg för att följa sina konsumenter (Nygren & Wadbring, 2019). Redaktioner som tidigare förlitat sig på känslor och personliga antaganden kan numera se i realtid vilka artiklar som genererar läsningar. Redaktioner kan föra statistik om antalet besökare, hur länge läsaren varit inne och tidpunkten samt vart läsaren befinner sig när hen väljer att teckna en prenumeration. Nygren & Wadbring (2019) anser att datatrafiken är “det nya guldet”. Tidningar kan anpassa sin verksamhet i realtid, ändra placering av bilder, artiklar och lyfta särskilda delar av deras tidning för att trafiken visar på vad som når ut mest till läsaren. Datatrafiken kan även användas som ett underlag åt annonsörerna tidningar söker sig till, ge detaljerad information om vilken typ av läsare annonsörerna kommer att nå. Kärnborg (2015) menar på att denna jakt på “klicks” har urvattnat journalistiken och medför endast fokus på lättfångat innehåll och chockerande rubriker. Dock skriver Nygren & Wadbring (2019) att allt fler tidningar har startat med betalväggar och att idén om att allt innehåll ska vara gratis inte är lika självklar längre. Fokuset ligger snarare på att producera innehåll som får läsaren att prova en provprenumeration, konvertera tillfälliga läsare till betalande läsare på lång sikt. Statistiken som genererats av läsaren har mediekonsumenternas beteende på nätet redovisas dagligen för journalisterna på redaktionerna och påverkar det dagliga arbetet på flera sätt, såväl när det gäller nyhetsurval som presentation i rubriker och bilder (Nygren & Wadbring, 2019).

4.3 Innebörden av att vara “Journalist”

Vad utgör en journalist? Yrket som journalist är för personen som är nyfiken och har en vilja att berätta menar Häger (2014) på. Idag innebär begreppet journalist så mycket mer än vad det tidigare gjort. Utvecklingen av stora medieföretag har tillåtit att personer med andra arbetsuppgifter inom företaget kan kalla sig för journalist (Häger, 2014). Fotografer, redigerare och chefer tillåts identifiera sig som journalister, inte bara reportrarna. Häger (2014) nämner “självständighet” som det nyckelord som särskiljer journalistiken från närliggande yrkesroller, t.ex. Informatörer eller PR-yrken. Arbetstiteln är inte skyddad likt yrkestitlar som läkare eller advokater vilket medför att journalister ej kan hindra personer från att anamma titeln “journalist”, trots personen saknar utbildning eller erfarenhet inom branschen(Häger, 2014).

20

Häger (2014) berättar om tio element av yrkesrollen som är essentiella för journalisten, de är följande:

1. Häng med

För att kunna skriva nyheter måste du veta vad som är nytt och vad som redan har berättats om. Att endast konsumeras sitt företags innehåll räcker inte. Du förväntas läsa konkurrenters material och använda flera olika kommunikationskanaler för att hålla dig ständigt uppdaterad.

2. Tänk själv

Genom att tänka själv och vara kreativ ökar den journalistiska förmågan i rollen som journalist. Ser du ett fel i samhället eller i andra miljöer, hitta ett sätt rapportera om det. Det kan bidra till att en lösning på problemet uppstår.

3. Använd skorna

Grå och innehållsfattig journalistik sker inne på kontoret. Där saker händer uppstår nyheten. Journalisten bör lämna redaktionen och besöka platser och våga prata med människor. Intervjuer kan göras över telefon men är journalisten inte villig att besöka nyhetsplatsen och “smutsa ned sig” då kommer den riktiga journalistiken dö ut. Rollen som journalist låter sig inte dikteras av pressmeddelande och dylikt över vad som ska rapporteras.

4. Håll ordning

En god journalist prioriterar noggrannhet. Det innebär inte en begränsning av kreativiteten utan snarare informationen som publiceras är korrekt. Namn stavas rätt, siffror kontrolleras och källor granskas.

5. Hinn först

Det är viktigt för journalisten att vara först. Att vara först och ensam om en nyhet är extremt värdefullt för en journalist och redaktion. Snabbheten och exklusiviteten är bland de viktigaste konkurrensmedlen inom mediebranschen. Det ska dock nämnas att trovärdigheten för varumärket är det viktigaste för journalisten, litar inte konsumenten på företaget spelar det ingen roll om verksamheten är snabb på att rapportera.

6. Var nyfiken på allt

En god reporter anses vilja lära och lära ut. Ta reda på vad som har hänt och berätta det vidare. Ibland kan rollen som journalist innebära att behöva ställa obehagliga frågor som ej vågat ställas förut till personer , oavsett maktposition eller inflytande. Det ingår i jobbet.

21

7. Balansera engagemanget

Givetvis ska journalister vara engagerade i sitt yrke och visa en form av professionalism men det medför samtidigt ett dilemma. En reporter ska berätta om hur verkligheten ser ut och vara folkets röst. Faran som uppstår är att reportern överger objektiviteten och istället berättar om hur verkligheten bör vara, då reporterns värderingar och ideal träder fram. När detta sker lämnar personen det journalistiska uppdraget. Häger (2014) använder begreppet konsekvensneutralitet för att beskriva principen om att stå neutral i förhållande till vem som gynnas eller drabbas negativt av en nyhet som är sann och relevant.

8. Samarbeta

Journalisten är en länk i kedjan, en kugge i maskineriet. Nyhetsarbete är ett lagarbete där varje del fyller sin funktion i helheten. Det är viktigt för journalisten att förstå detta och inte anse sig själv vara överordnade över någon annan i processen. Ibland sker uppstår det att journalisten sätter sig själv först och t.ex. Överdriver sitt källmaterial eller inslag för att få sitt verk publicerat. Då journalisten inte är ansvarig för inslaget efter att verket blivit publicerat står längre inte författaren inför rätta om det sedan avslöjas att informationen är felaktig och missvisande, det är ansvarig utgivare som få stå till svars. Det finns inget rättsorgan som behandlar sådana fall men det sänker förtroendet för redaktionen och skapar en hostil stämning mellan de anställda inom redaktionen om en journalist inte har täckning för sina påståenden.

9. Bli en bra berättare

Att publiken ska lyssna är en stor motivationsfaktor för en journalist. Det medför att texterna journalisten skriver måste vara begripliga och bestå av ett språk som resonerar hos läsaren. Språket anses vara det viktigaste verktyget för journalisten, likt vad skapellen betyder för kirurgen.

10. Lämna i tid

Klimatet journalister arbetar i är högintensivt och redaktionen ställer tidskrav för att kunna producera och leverera innehållet åt kunderna. Det är längre inte möjligt att förlita sig på tålmodiga och systematiska “grävningsmetoder” utan journalisten måste kunna prioritera och kompromissa gentemot den ställda kravbilden. Därav krävs snabbhet. Det resulterar i att skriva korrekt och lämna in i tid är en viktig del av journalistens arbete. Kreativitet och djupgrävande journalistik ska inte skymmas undan, men det ska utföras i god tid före deadline.

Häger (2014) skriver även utöver dessa egenskaper att journalister är anställda för att göra det som satisfierar ägarna och det kan skapa en problematik. Pengar krävs för att driva ett företag, likaså tidningar och medieföretag. Genomsnittliga lokaltidningar och medieföretags intäkter har två tredjedelar bestått av annonsintäkter (Gustafsson, 2005) och situationen har blivit värre då statistik

22

visar på att andelen numera är ungefär hälften, färre annonserar i tidningen (Melesko, 2013). Journalistens jobb blir således att locka fler läsare så att man kan nå ut till en bredare publik och kunna generera mer annonsintäkter. Häger (2014) belyser att journalistik inte endast är en vara som ska konsumeras av läsare och generera intäkter. Det är ett fundament för folkstyret. Till skillnad från andra företags medarbetare har journalisten väletablerad och definierad demokratisk roll som är grundad i liberalismens frihetsideal. Idén utgår från att journalisten ska söka sanningen och förmedla den till läsaren, utan att kontrolleras eller censureras av politiska och kraftfulla aktörer (Häger, 2014).

Idén har producerat tre uppdrag som beskriver mediernas och journalisters arbete (Massmedier, 2006).

● Information ● Granskning ● Forum för debatt

Dessa uppdrag beskriver enligt Häger (2014) journalistikens grundkärna och medför krav på yrkesrollen, likt dem egenskaper som presenterades tidigare i detta avsnitt. Journalisten ska inte endast granska, att leda och hjälpa människor förstå världen är likaså viktigt. Journalistik är inte bara en fråga om underhållning utan även kunskapsspridning och således blir rollen som komplex (Häger, 2014). Den ständiga kampen mellan ideal och vad ägarna vill kan tära på yrkeskåren. Pengar behövs för att journalisten ska få betalt och verksamheten ska överleva. När journalistikens innehåll endast består av trivialiteter, lättsamheter och skvaller agerar man längre inte i journalistens anda, personen tar på sig rollen som underhållare och sagoberättare. Yrkesrollen tvinnar ut från sitt ursprung som konsekvens av denna förändring(Häger, 2014).

4.4 Socioteknisk determinism

Definitionen av determinism härstammar från antiken och används ofta inom matematiken (Hoefer, 2003). Hoefer (2003) förklarar att determinism handlar om idén att varje händelse uppstår av förgångna händelser och förhållanden tillsammans med naturlagarna. Händelserna lär ske oavsett miljö, kontext och påverkan. Teknisk determinism är ideén om att samhällsutvecklingen är direkt kopplad och styrd av förändringar i samhällets materiella strukturer (Roland, Smith & Marx, 1995). Således innebär socioteknisk determinism att människan tar aktiva beslut om hur den teknologiska utvecklingen ska användas (Roland, Smith & Marx, 1995). Det ställer tekniken i en social kontext där sociala faktorer påverkar användandet av tekniken, tekniken tvingar således inte människan till särskilda förändringar som ett resultat av den tekniska utvecklingen.

23

5. Journalistik, utifrån fyra olika världar

I detta avsnitt kommer det empiriska materialet att presenteras. De fyra underrubriker är resultatet av kvalitativa analysmetoden som användes för att bryta ned intervjuerna i kod och generera dessa områden. Strukturen på detta avsnitt kommer således vara varje intervjupersonens åsikter och upplevelser kommer presenteras metodiskt under varje underrubrik. Anledningen är att kunna visa upp skillnader och likheter från respektive “världsbild” och underlätta läsningen för läsaren.

5.1.1 Rollen som journalist

Eriksson från Nyheter24:

Nyheter24 anser rollen som journalist har förändrats av digitaliseringen, det innebär så mycket mer. Den traditionella synen där rollen som journalist inneburit att granska makthavare, informera medborgare och vara grävande lever krav men influerats av andra faktorer. Det sociala klimatet idag ger inte så stort utrymme för journalisten att väcka debatt, snarare att granska information. Debattforum kommer uppstå i ett senare skede. Livet är mångfacetterat och journalistens roll idag innebär att informera om alla sidor av livet, där underhållning representerar en stor del av livet. Underhållning kommer i olika former. Sport, kultur, film och nöje attraherar många läsare då de kan integrera med på ett annat sätt än med nyhetsjournalistik och det innebär att journalisten ska täcka ämnesområden utöver nyheter. Rollen som journalist håller på att utvecklas och digitaliseringen samt ny teknik tillför förändringar i det dagliga arbetet för journalisten, förändringar journalisten måste kunna anpassa sig för. Digitala miljöer så som facebook gör det möjligt för interaktion mellan läsare och journalist. När journalister interagerar med läsaren går de in i en roll som närmar sig läsaren, i form av språkbruk och ordval. Språket ska vara anpassat till den målgrupp man försöker nå ut till och det innebär såklart en förändring i rollen som journalist, språket får inte uppfattas främmande samt mer avancerat än läsarens kunskapsförmåga.

Persson från Sydsvenskan:

Journalister arbetar för samhället och alla medborgare, journalisterna är medborgarens förlängda arm och röst i samhället. Det är journalisternas plikt att se till så att medborgare får rätt information om samhället, politiska beslut, om skattepengar och hur de ska spenderas. För att medborgarna sen ska kunna fatta ett rätt beslut när det är val.Det finns en likhet mellan läkare och journalister när man diskuterar om det dagliga arbetet, att båda vill hjälpa människor. En journalists roll är att granska makthavare och förmedla information till våra medborgare och vi ska vara helt oberoende. Journalister får inte bli påverkade av andra, vi ska stå helt fria. På Sydsvenskan så står ägarna bakom sina journalister, även om det är en artikel som skriver något negativ, exempelvis en skandal inträffat som våra ägare Bonniers hade varit delaktiga i . Konsekvensneutralitet är ett begrepp som säger att man inte ska ta hänsyn till några konsekvenser. Det är en journalists uppgift att berätta en nyhet, även om det resulterar i några konsekvenser för någon aktör så spelar det ingen roll, finns det ett allmänintresse så ska journalisten yttra nyheten. Oavsett forum behåller journalisten sin roll

24

och den ska inte förändras i digitala miljöer. Språkbruket ska vara av god ton och respektfullt när journalisten publicerar eller integrerar med läsare. Det inkluderar även att inte uttrycka sina personliga åsikter och förlora sin opartiskhet bara för att journalisten verkar i en digital miljö. Det är dock inte alltid samma journalist som bevakar digitala plattformar och dess publikationer som skrivit dem förklarar. Sydsvenskan har en webbredaktion som sköter det digitala och ibland har det skett att webbredaktionen kommunicerar med läsare gällande frågor, artiklar etc. Det är då extremt viktigt att alla medarbetare förstår vad rollen som journalist innebär och inte format sin egna roll, då kan det bli fel.

Olsson från Trelleborgs Allehanda:

Journalisterna har ett uppdrag att spegla samhället och ta tag läsaren i handen och vägleda dem, kanske tvinga på dem saker som de inte visste om att de behövde veta. Journalisterna ska också granska makthavarna, eftersom det är ingen annan som gör det. En journalist och deras tidning ska vara som en vän läsarna kan lita på, det som står i tidningen är sant och ska vägleda dig. Tidningen ska inte pådyvla en åsikt på någon, men läsarna ska börja reflektera när de läser tidningen. Det är viktig som journalist att följa de pressetiska reglerna. Nu när mycket journalistik och artiklar är vi internet så är det ännu viktigare att följa de pressetiska reglerna och det är lätt hänt att de inte följs då. När alla blir journalister i sin egna värld på internet så blir det en stor skillnad om de pressetiska reglerna inte följs. Facebook är ett typexempel på en social media där redaktioner är väldigt aktiva, både för att marknadsföra sin artiklar och för att ha en interaktion med sina läsare. När man integrerar med sina läsare så är det ytterst viktigt att man tänker sig för hur man formulerar sig.

Fritze från Sveriges Television Skåne (SVT):

Rollen som journalist innebär att man ska komma med idéer som kan bilda och skapa en artikel och ibland även ett reportage. För en PS-reporter (Public service reporter) är det viktigt att ta ett stort ansvar och att man förmedlar korrekt och intressant information. PS-reporter har ett folkbildningsansvar och ska låta många röster komma till tals. Journalistens roll har inte förändrats utifrån Hägers (2014) syn avsevärt mycket, det som är viktigt att tänka på är att inte dras med i hetsen att vara först med en nyhet. Idag är det väldigt lätt att hänga med i den hetsen när alla “pushar” för sina nyheter. Det är viktigt som journalist att granska sina källor, risken finns att fejkade filmer, bilder eller texter går ut om journalisterna inte är noggranna.

5.1.2 Nyhetskonsumtion

Eriksson från Nyheter24:

Idag bedriver Nyheter24 endast sin verksamhet på internet och via andra digitala plattformar. De fångar in 3,5 miljoner unika läsare och ungefär 15 miljoner sidvisningar varje vecka, vilket inte ger något behov av att producera en papperstidning. Internet har demokratiserat journalistiken. Det finns flera olika sätt att konsumera nyheter och underhållning på tack vare digitaliseringen. Video, ljud och poddar hade inte lyckats slå igenom lika stort om det inte vore för internet och t.ex.