Backman, E. (2004). Friluftsliv i grundskolan. I H. Larsson & K. Redelius (red.).
Mellan nytta och nöje – bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Gymnastik- &
Idrottshögskolan.
Backman, E. (2010). Friluftsliv in Swedish Physical Education – a Struggle of Values
Educational and Sociological Perspectives (Doktorsavhandling, Gymnastik- och
idrottshögskolan, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur). Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:308124/FULLTEXT01.pdf
Bratman, G. N., Hamilton, P. J. & Daily, G. C. (2012). The impacts of nature experience on human cognitive function and mental health. Annals of the New York Academy of Sciences, 12491(1), 118-139.
Brugge, B. & Szczepanski, A. (2007). Pedagogik och ledarskap. I Friluftsfrämjandet (Red),
Planera för friluftsliv i skolan. Stockholm: Liber, 25–29.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. [rev.] uppl.). Malmö: Liber.
Emmelin, L., Fredman, P., Lisberg Jensen, E. & Sandell, K. (2010). Planera för friluftsliv:
natur, samhälle, upplevelser. Stockholm: Carlsson.
Engström, L.-M. (2010). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Stockholms Universitets Förlag.
Higgins, P. & Kirk, G. (2006). Substainability Education in Scotland: The Impact of National and International Initiatives on Teacher Education and Outdoor Education. The Journal of
Geography in Higher Education, 30(2), 313-326.
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder (1. uppl.). Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Hörnsten, L. (2000). Outdoor Recreation in Swedish Forests – Implications for Society and
Forestry (Doktorsavhandling, Sveriges Lantbrukaruniversitet, Fakulteten för
skogsvetenskap). Hämtad från https://pub.epsilon.slu.se/12/1/91-576-6053-0.fulltext.pdf
Kuo, M. (2015). How might contact with nature promote human health? Promising mechanisms and a possible central pathway. Front. Psychol., 6(1093). doi:
10.3389/fpsyg.2015.01093. Hämtad från
https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyg.2015.01093/full
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2. [rev] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Larsson, H. (2013). Utvärdera lärarutbildningen i idrott och hälsa - utifrån vilka normer? I E. Backman och L. Larsson (red.), I takt med tiden? perspektiv på
idrottslärarutbildning i Skandinavien (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB, 81–95.
Linde, G. (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, U. P. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk
Forskning i Sverige, 4(1), 31–41.
Lundgren, U. P. (2020). Läroplansteori och didaktik – framväxten av två centrala områden. I U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (red), Lärande skola bildning – grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur, 287–378.
Naturvårdverket (2019). Uppföljning av målen för friluftslivspolitiken 2019. Stockholm: Naturvårdverket.
Nilsson, J. (2007). Tematisk undervisning (2.1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, J. (2012). Friluftsliv - en begreppsproblematisering. I H. Larsson &
Norlander, C. (2006). Ämnesövergripande arbete för grundskolans äldre elever (Examensarbete, Malmö Universitet, Institutionen för pedagogik). Hämtad från https://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1493732/FULLTEXT01.pdf
Mikaels, J. (2017). Becoming-place: (Re)conceptualising friluftsliv in the Swedish physical
education and health curriculum (Doktorsavhandling, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH,
Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap). Hämtad från http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1144172/FULLTEXT01.pdf
Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Prop. 2009/10:238 Framtidens Friluftsliv. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/framtidens- friluftsliv_GX03238
Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2012). Att skriva en bra uppsats (5 uppl.). Johanneshov: MTM.
Schantz, P. (2011). Natur, kultur och landskap - Perspektiv på lärande i friluftsliv. I S. Lundvall (red.), Lärande i friluftsliv. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, 93–107.
Schütz, A. (2002). Den sociala världens fenomenologi. Göteborg: Daidalos.
Skolverket (2011). Läroplan för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket. Hämtad från https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan
Skolverket (2014). Bedömningsstöd i ämnet idrott och hälsa – gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. Hämtad från
https://bp.skolverket.se/delegate/download/test/informationmaterial?testGuid=DB00615FF70 54F8A90A4182DECF911BC
Svanström, F. (2011). Naturupplevelser Möjligheter för pedagogen. I S. Lundvall (red.),
Szklarski, A. (2009). Fenomenologi som teori, metodologi och forskningsmetod. I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys (1. uppl.). Stockholm: Liber, 106–121.
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till vetenskapsfilosofi (1. uppl.). Malmö: Gleerups utbildning.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Watt Boolsen, M. (2007). Kvalitativa analyser: forskningsprocess, människa, samhälle (1. uppl.). Malmö: Gleerups.
Österlind, K. (2006). Begreppsbildning i ämnesövergripande och undersökande arbetssätt (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik). Hämtad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:189882/FULLTEXT01.pdf
Bilagor
Bilaga 1 - Intervjuguide
Friluftsliv i undervisningen
- Vad är friluftsliv för dig? (Om inte spontant, ge förslag på praktiker, vilket lärande pågår?) - Hur skulle du beskriva att friluftslivet bedrivs på din skola?
- Om du får välja, hur skulle du vilja att friluftslivsundervisningen skulle se ut?
- Vad anser du att eleverna ska lära sig under lektionerna i friluftsliv? Hur ska de lära sig det? - Vilka pedagogiska verktyg använder du dig av i friluftslivsundervisningen och varför? - Vart skulle du säga att du finner stöd för friluftsliv i undervisningen? (vart i styrdokumenten) - Kommer färre elever på utomhuslektionerna än inomhuslektionerna (friluftsliv)? Om ja, hur tror du att det kommer sig?
- Ser du några möjligheter/hinder för friluftslivsundervisning? (realisera undervisning)
Friluftsliv och hälsa
- Hur ser du på friluftsliv och hälsa/välbefinnande?
- Finns det några indikationer i styrdokumenten på att friluftsliv främjar hälsa? Om ja, vart och på vilket sätt? Om nej, skulle du vilja ha det?
- Hur skulle du säga att skolledningen ser på friluftsliv och hälsa?
- Upplever du någon förändring på elevers engagemang under friluftslivslektionerna jämfört med andra lektioner?
Ämnesöverskridande friluftslivsundervisning
- Skulle du säga att friluftsliv är en viktig del av undervisningen? Utveckla gärna
- Vad skulle hända om friluftsliv blev en del av den övergripande läroplanen? (t.ex. etiskt, miljö, internationellt och historiskt perspektiv)
- Skulle du kunna tänka dig att arbeta ämnesöverskridande med friluftsliv? Varför? (eventuellt med ditt eget ämne?)
Bilaga 2 – Missivbrev
Missivbrev
Hej,
Detta informationsbrev riktas till dig som har valt att delta i denna studie vars syfte är att ta reda på hur lärare i idrott och hälsa på gymnasienivå ser på friluftslivsundervisningen i skolan. Jag som genomför denna studie läser nu min sista termin på Idrott och hälsa-programmet 120 hp på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm där detta kommer att bli min kandidatuppsats. Jag kommer att genomföra denna intervju digitalt då jag vill följa de allmänna råden från Folkhälsomyndigheten angående coronapandemin. Insamlat material kommer att hanteras av mig och min handledare Bengt Larsson, Fil dr i pedagogik vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Transkriberat material kommer att lämnas ut till examinator vid begäran. Samtliga intervjuer och tillhörande material kommer att raderas efter att uppsatsen blivit betygsatt.
Datainsamlingen sker genom röstinspelning och materialet kommer att hanteras och förvaras så att ingen obehörig får åtkomst till det. I uppsatsen kommer alla personuppgifter vara borttagna och varken namn eller skola kommer att nämnas. Deltagande i studien är frivillig och deltagandet kan avbrytas när som helst, även efter det att datainsamlingen är genomförd.
Har du några frågor eller funderingar om studien och mitt arbete är du välkommen att kontakta oss för mer information.
Med vänlig hälsning Jennifer Bohlström