Arbetsförmedlingen (2019-01-01). Faktablad för arbetsgivare - Jobb och utvecklingsgarantin. Arbetsmarknadsförvaltningen (2015-12-03). Redovisning av uppdrag gällande sociala företag och idéburet offentligt partnerskap.
Atas, N. (2018) The cost of becoming a neo-liberal welfare state: A cautionary case of Lithuania. Critical Social Policy, 38 (4), ss. 728-748.
Beardsley, E. (2018). French food waste law changing how grocery stores approach excess food. National Public Radio, 24 februari 2018. Tillgänglig:
https://www.npr.org/sections/thesalt/2018/02/24/586579455/french-food-waste-law-changing-how-grocery-stores-approach-excess-food?t=1558457627354 [2019-05-03] Berzelius, S. (2019). Matmissionen letar nya lägen. Livsmedelsföreningen, 25 mars 2019. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Malmö: Liber
Burgess, K. (2016). Social supermarkets serving struggling UK families. Financial Times, 11 mars 2016. Tillgänglig: https://www.ft.com/content/4e49db3e-e3f1-11e5-bc31-138df2ae9ee6 [2019-05-02]
Clark, C. (1996). Special Issue on Capitalism in the Early Republic. Journal of the Early Republic, 16 (2), ss. 223-236
Ellen MacArthur Foundation. (2019). Cities and Circular Economy for Food.
Tillgänglig: https://www.ellenmacarthurfoundation.org/assets/downloads/Cities-and-Circular-Economy-for-Food_Exec-Sum_240119.pdf
Engel, C. (2009). Från utopi till praktisk handling: En studie av reparativ rättvisa i arbetet med hemlösa på Bostället. Stockholm: Ersta Sköndal, Enheten för forskning om det civila samhället, 61.
Engström, A. (2014). Chefsbyte ska ge mer till Stadsmissionen. Svenska Dagbladet, 30 mars 2014. Tillgänglig: https://www.svd.se/chefsbyte-ska-ge-mer-till-stads-missionen [2019-04-29]
European Commission. (2014). Towards a Circular Economy: A Zero Waste Programme for Europe. Tillgänglig:
http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:52014DC0398 [2019-04-28]
Eurostat. (2019). People at risk of poverty or social exclusion. Tillgänglig:
https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/People_at_risk_of_poverty_or_social_exclusion#Number_of_people_at_ risk_of_poverty_or_social_exclusion [2019-05-08]
FAO. (2009). How to Feed the World in 2050. Rome, Italy, Food and Agriculture Organization. Tillgänglig:
http://www.fao.org/fileadmin/templates/wsfs/docs/expert_paper/How_to_Feed_the_World_in _2050.pdf
Glasberg, D., & Shannon, D. (2012). Political Sociology: Oppression, Resistance and the State. Slovak Journal of Political Sciences, 12 (1), ss. 77-80.
God morgon, världen! (2019). [Radioprogram] Sveriges Radio, P1 21 april 2019. Tillgänglig: https://sverigesradio.se/avsnitt/1270921 [2019-04-24]
Gore-Langton, L. (2017). France’s food waste ban: One year on. Food Navigator, 24 mars 2017. Tillgänglig: https://www.foodnavigator.com/Article/2017/03/24/France-s-food-waste-ban-One-year-on?utm_source=copyright&utm_medium=OnSite&utm_campaign=copyright Green, A. (2015). Mataffär för fattiga – ”Förfärligt på sikt”. Arbetaren, 25 november 2015. Tillgänglig: https://www.arbetaren.se/2015/11/27/mataffar-for-fattiga-forfarligt-pa-sikt/ [2019-05-10]
Holweg, C., & Lienbacher, E. (2011). Social Marketing Innovation: New Thinking in Retailing. Journal of Nonprofit & Public Sector Marketing, 23 (4), ss. 307-326. Taylor & Francis Group. DOI: 10.1080/10495142.2011.623548
Holweg, C., & Lienbacher, E. (2016). Social Supermarkets in Europe – Investigations from a retailing perspective in selected European countries. Vienna University.
Holweg, C., Lienbacher, E., & Zinn, W. (2010) Social Supermarkets- a New Challenge in Supply Chain Management and Sustainability. Supply Chain Forum: An International Journal, 11 (4), ss. 50-58. DOI: 10.1080/16258312.2010.11517246
Höjer, H. (2019). Allt fler superrika i Sverige. Forskning & Framsteg, 11 april 2019. Tillgänglig: https://fof.se/tidning/2019/3/artikel/allt-fler-superrika-i-sverige [2019-05-14]
Johansson Heinö, A. (2015). Farväl till folkhemmet: frihet, jämlikhet och sammanhållning i
invandrarlandet Sverige. Timbro
Johansson, T. (2015). Lönebildning bortom NAIRU. (red.) Erixon, L., Hegelund, E., Hein, E., Lavoie, M., Naastepad, C.W.M., Storm, Servaas., & Taalbi, J. Lönebildning bortom NAIRU. Rapport nr 18, full sysselsättning och solidarisk lönepolitik, Landsorganisationen i Sverige, ss. 8-22.
Jonsson, C. (2012). Datummärkning av livsmedel – till nytta för producenter, handlare och konsumenter?. Examensarbete/Sveriges Lantbruksuniversitet: Uppsala.
Kaneff, D., & Pine, F. (2011). Global connections and emerging inequalities in Europe: Perspectives on poverty and transnational migration. London
Klindžić, M., Knežević, B., & Marić, I. (2016). STAKEHOLDER ANALYSIS OF SOCIAL SUPERMARKETS. Poslovna izvrsnost, 10 (1), ss. 151-165.
Konkurrensverket. (2018). Konkurrensen i Sverige 2018. [Elektronisk] Rapport, 2018:1. Stockholm. Tillgänglig:
http://www.konkurrensverket.se/globalassets/publikationer/rapporter/rapport_2018-1.pdf [2019-05-03]
Konsumentföreningen Stockholm. (2011). Bäst-före- och Sista förbrukningsdag på livsmedel - vad är skillnaden?. Tillgänglig:
https://www.kfstockholm.se/globalassets/i-fokus/miljo/minska-matsvinnet/rapport_kfs_bast_fore.pdf[2019-05-06]
Michelini, L., Principato, L., & Iasevoli, G. (2018). Understanding Food Sharing Models to Tackle Sustainability Challenges. Ecological Economics, 145, ss. 205-2017. DOI:
10.1016/j.ecolecon.2017.09.009
Mihala, L. (2017). Refugees face cool welcome in Romania, Bulgaria. Balkan Insight, 17 mars 2017. Tillgänglig: https://balkaninsight.com/2017/03/17/refugees-face-cool-welcome-in-romania-bulgaria-1-03-17-2017/ [2019-05-03]
Mourad, M. (2016). Recycling, Recovering and Preventing “Food Waste”: Competing
Solutions for Food Systems Sustainability in the United States and France. Journal of Cleaner Production, 126, ss. 461–477. DOI: 10.1016/j.jclepro.2016.03.084
Mudu, P., & Membretti, A. (2013). Where global meets local, i Understanding European Movements: New social movements, global justice struggles, anti-austerity protests. London: Routledge, ss 33-46.
Nachemson-Ekwall, S. (2018). Ett Sverige där anställda äger. Global Utmaning, Stockholm. Naomi, R. (2018). Social supermarkets offer working poor a lifeline. Financial Times. Tillgänglig: https://www.ft.com/content/8ae137b8-d5c5-11e8-ab8e-6be0dcf18713 [2019-05-01]
Naturvårdsverket. (2019). Fakta om matavfall.
Tillgänglig: https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Mark/Avfall/Matavfall/ Nordlander, M. (2018). Stor okunskap om cirkulär ekonomi. Fastighetsnytt 2018 (2). Tillgänglig: https://fastighetsnytt.se/2018/04/stor-okunskap-om-cirkular-ekonomi/ O’Neil, B. (2017). The ethnographic negative capturing the impress of boredom and inactivity. Journal of Global and Historical Anthropology, 78, ss. 23-37. DOI: 10.3167/fcl.2017.780103
Oxfam. (2015). An Economy for the 1%. How privilege and power in the economy drive extreme inequality and how this can be stopped. [Elektronisk] Tillgänglig:
https://www.oxfam.org/sites/www.oxfam.org/files/file_attachments/bp210-economy-one-percent-taxhavens-180116-en_0.pdf [2019-03-30]
Oxfam Briefing Paper. (2018). Reward Work, Not Wealth: To End the Inequality Crisis, We Must Build an Economy for Ordinary Working People, Not the Rich and Powerful. Oxfam briefing paper 2018. DOI: 10.21201/2017.1350
Persson, E. (2019). Rapport: Jobbklyftan växer inom EU. Dagens Arena, 8 maj 2019. Tillgänglig: http://www.dagensarena.se/innehall/rapport-jobbklyftan-vaxer-inom-eu/ [2019-04-27]
Pettersson, S. (2015). Minskat matsvinn genom välgörenhet. Examensarbete/Lunds Tekniska Högskola. Tillgänglig:
https://www.sysav.se/globalassets/media/filer-och-
dokument/informationsmaterial-broschyrer-arsredovisningar-faktablad-rapporter-etc/rapporter/rapporter-2016/minskat-matsvinn-genom-valgorenhet---sara-pettersson.pdf [2019-04-30]
Pichler, W. (2018). Tillstånd och trender för regional tillväxt 2018. Tillväxtverket: Rapport 0256. Tillgänglig:
https://tillvaxtverket.se/download/18.28add10716631f04e22bfde/1538490436214/Rapport%2 00256%20Tillst%C3%A5nd%20och%20trender%20f%C3%B6r%20regional%20tillv%C3% A4xt.pdf [2019-05-13]
Poppendieck, J. (1999). Sweet charity?: Emergency Food and the End of Entitlement. Penguin Books.
Regeringskansliet. (2018). Handlingsplan Agenda 2030: 2018–2020. Finansdepartementet/Kommunikationsavdelningen, 2018:3.
Tillgänglig:https://www.regeringen.se/49e20a/contentassets/60a67ba0ec8a4f27b04cc4098fa6 f9fa/handlingsplan-agenda-2030.pdf [2019-05-19]
Riches, G. & Silvasti, T. (2014). First World Hunger Revisited: Food Charity or the Right to Food?. Palgrave Macmillan.
Robinson, S. (2016). SOCIAL CIRCULAR ECONOMY OPPORTUNITIES FOR PEOPLE, PLANET AND PROFIT. Tillgänglig:
https://www.socialcirculareconomy.com/uploads/7/3/5/2/73522419/social_circular_economy. pdf [2019-05-12]
Rovnick, N. (2018). Social supermarkets offer woorking poor a lifeline. Financial Times, 25 oktober 2018.
https://www.ft.com/content/8ae137b8-d5c5-11e8-ab8e-6be0dcf18713 [2019-05-12] Savage, M. (2018). Richest 1% on target to own two-thirds of all wealth by 2030. The Guardian, 7 april 2018. Tillgänglig:
https://www.theguardian.com/business/2018/apr/07/global-inequality-tipping-point-2030 [2019-04-25]
Saxena, L. P., & Tornaghi, C. (2018). The Emergence of Social Supermarkets in Britain: Food poverty, Food waste and Austerity Retail. Research Report, Centre for Agroecology, Water and Resilience, Coventry University. DOI: 10.1016/j.jclepro.2016.03.084
Socialförvaltningen Uppsala Kommun (2018-08-22). Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap, IOP, med Uppsala Stadsmission. Tillgänglig:
https://www.uppsala.se/contentassets/41651b2fd36d448fb3bb7f4a7461666d/5-overenskommelse-uppsala-stadsmission.pdf [2019-03-30]
SOU 2001:79. (2001). Välfärdsbokslut för 1990-talet - en sammanfattning. Stockholm, Fritzes, ss. 91-94.
Stockholms Stadsmission. (2019). Matmissionen. Tillgänglig:
https://www.stadsmissionen.se/vad-vi-gor/matmissionen [2019-05-06]
Stockholms Stadsmission. (2003). Vi ger inte upp : en bok om Stockholms stadsmission från 1853 och framåt.
Sveriges Stadsmissioner. (2018). Fattigdomsrapport-2018 välfärden krackelerar. Sveriges Stadsmissioner. Tillgänglig:
http://www.sverigesstadsmissioner.se/files/8815/3971/4797/Fattigdomsrapport_2018.pdf [2019-04-23]
Stockholms Stadsmission. (2016). Årsredovisning 2016. Tillgänglig:
https://www.stadsmissionen.se/sites/default/files/files/arsredovisning-2016-stockholms-stadsmission.pdf [2019-04-26]
SVT Forum (2019). Hur smakar framtiden? [TV-program] Sveriges Television, 9 april. Tillgänglig: https://www.svt.se/nyheter/svtforum/hur-smakar-framtiden [2019-04-20] Swärd, H. (2019). Att brottas med välfärdens innersta väsen. (red.) Flemström, C., Larsson, S., & Swärd, H. Rekordårens socionomer: Utbildning, yrkeserfarenheter och livshistorier i ett 50-årsperspektiv. Tidskriften Socialpolitik.
Tillväxtverket. (2018). Matmissionen minskar utsatthet och matsvinn. Tillgänglig:
https://tillvaxtverket.se/vara-tjanster/lar-av-andra/insatser/2018-01-19-matmissionen-minskar-utsatthet-och-matsvinn.html [2019-04-14]
Verkligheten i P3 (2016). [Radioprogram] Sveriges Radio, P3 14 januari 2016.
Tillgänglig: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/661596?programid=3052 [2019-04-10] Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wendick, C. & Liebermann, A. (2015). Fattigpensionärer – en växande grupp. SVT Nyheter, 17 mars 2015. Tillgänglig: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fattigpensionarer-en-vaxande-grupp [2019-05-11]
Willett, W., Rockström, J., Loken, B., Springmann, M., et.al. (2019). Food in the
Anthropocene: the EAT–Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems. DOI: 10.1016/S0140-6736(18)31788-4
APPENDIX 1 – Intervjuguide till Matmissionens kunder
Att gå till MatmissionenVar det någon särskild händelse i livet som fick dig att börja gå till Matmissionen? Hur känns det att handla mat på Matmissionen?
Har din omgivning några åsikter om att du handlar på Matmissionen?
Vill du handla på Matmissionen framöver? Om inte, vad kan få dig att gå till en annan butik? Hur tar du dig till Matmissionen?
Sociala mataffärers påverkan på livet
Kan du använda din inkomst till andra saker när du gått till Matmissionen? Vad? Vad är det bästa med Matmissionen?
Finns det någonting negativt med Matmissionen?
Hur påverkas din vardag av att handla varor på Matmissionen?
Om sociala mataffärer
Hur ställer du dig till att Matmissionen varor beräknas som skräp för större butiker? Varför vill vissa människor gå till Matmissionen?
Vad tycker du om Matmissionen utbud på varor? Hur tycker du att prissättningen är på deras varor?
Framtidens sociala mataffärer
Skulle du vilja ha något ytterligare stöd från Matmissionen? Vad/hur? Tycker du att det borde finnas fler sociala matbutiker runtom i Sverige? Hur ser dina framtidsdrömmar ut?
APPENDIX 2 – Intervjuguide till verksamhetsledaren Stefan
Varför jobbar du med Matcentralen?Matcentralen är ju ett paraply över Matmissionen och Matbanken. Varför finns sådana verksamheter?
Härbergen har Stadsmissionen drivit under lång tid, men sociala matbutiker är en ny nisch. Har behovet av billig mat vuxit, eller är det ett sätt att få människor som hamnat utanför att stegvis ta sig fram i samhället?
Finns det någon särskild vision med Matmissionen?
Finns det någon särskild vision med kunderna till Matmissionen?
När det kommer till verksamheten är fördelarna uppenbara: Hjälpa folk ut ur fattigdom, minska matsvinn och åtgärda sociala problem. Men finns det något negativt?
Tycker du att Matmissionen har ett bra sätt för att minska matsvinn och sociala problem? Vad vore det bästa sättet att minska matsvinn, är det Matmissionens koncept?
Matsvinn är ju ett problem överallt, ett lyckat koncept skulle kunna spridas till samtliga områden i Sverige. Är Matmissionens modell en bra lösning?
Finns det något som Matmissionen skulle vilja utveckla? Borde välgörenhetsorganisationer ta hand om matsvinnet?
Det krävs ju mycket volontärer och transporter för en social matbutik, skulle de stora matbutikerna kunna klara av det själva istället?
APPENDIX 3 – Intervjuguide till politiker
Har du hört talas om sociala matbutiker förut?Vad tycker du om att det finns en sådan typ av verksamhet?
Varför kommer det kunder till Matmissionen tror du, finns det kopplingar till politiska beslut? Vad tycker du om konceptet av sociala matbutiker?
Finns det någon risk med denna typ av butik?
Bör organisationer få stöd till att ta hand om socialt utsatta människor?
Hur tror du att butiken kan påverka kundernas vardag, och kan det göras på ett bättre sätt? Korta utgångsdatum och frukter som tappat färg. Är det mat för människor att äta?
Är sociala matbutiker ett bra sätt att rädda matsvinn på?
Är sociala matbutiker ett bra sätt att bekämpa fattigdom och sociala problem på? Är detta ett koncept som borde spridas till övriga Sverige tycker du?