Backman Bister, A. (2014). Spelets regler: en studie av ensembleundervisning i klass. Diss. Stockholm: Stockholms universitet och kungliga musikhögskola.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2., uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bandura, A. (1997). Self-efficacy: the exercise of control. Basingstoke: W. H. Freeman
Berggren, J. (2004). Dansarens lärprocess. I E. Grönlund & A. Wigert (red.), Röster om
danspedagogik. (s. 39-53) Stockholm: Carlsson.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. (3., rev. och uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Egidius, H. (2006). Termlexikon i pedagogik, skola och utbildning. Lund: Studentlitteratur. Ellström, P-E. Gustavsson, B. Larsson, S. (red), (1996). Livslångt lärande, Lund: Studentlitteratur.
Ericson, G. (2000). Dans på schemat. Lund. Studentlitteratur.
Gustavsson, B. (1996). Att leva och lära livet ut – livslångt lärande ur ett integrativt perspektiv, I Ellström, P-E.; Gustavsson, B.; Larsson, S. (red), Livslångt lärande (s. 48–72) Lund: Studentlitteratur.
Hultberg, C. (2009). En kulturpsykologisk modell av musikaliskt lärande genom
musicerande. Nordisk musikkpedagogisk forskning: årbok. (2009(11), s. 49-68).
Illeris, K. (2007). Lärande. (2., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Imsen, G. (1998). Elevens värld. Introduktion till pedagogik och psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Kroksmark, T. (2003). Den tidlösa pedagogiken (red.) Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lindelöf, J. (red.) Region SkåneNationellt centrum för flexibelt lärande (2005). Lärande hela
livet: en antologi om lärandets betydelse för utveckling i arbetsliv och samhälle. Lund:
Studentlitteratur.
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (2011).
Stockholm: Skolverket.
Marner, A. (2005). Möten och medieringar –estetiska ämnen och lärprocesser i ett semiotiskt
och sociokulturellt perspektiv. Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning.
Molander, B. (1988). Vetenskapsfilosofi: en bok om vetenskapen och den vetenskapande
människan. Stockholm: Thales.
Nafisi, J. (2010). Gesture as a tool of communication in the teaching of singing. Australian Journal of Music Education, 2, 103–116.
Nafisi, J. (2013). Gesture and bodymovement as teaching and learning tools in the classical
voice lessons: a survey into current practice. British Journal of Music Education, 30(3), 363–
367.
Patel, R. & Davidson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Från stoff till studie: om analysarbete i kvalitativ
forskning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Román, G. (2010). Dans - modern mästarlära. Stockholm: Danshögskolan.
Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2000). Intrinsic and Extrinsic Motivations: Classic Definitions and
New Directions. Contemporary Educational Psychology, s.54-67.
Simones, L. L. Rodger, M. & Schroeder, F. (2015). Communicating musical knowledge through
gesture: Piano teachers’ gestural behaviours across different levels of student proficiency.
Sjöstedt Edelholm, E. & Wigert, A. (2005). Att känna rörelse – en danspedagogisk metod, Stockholm: Carlssons bokförlag.
Skolverket. (2011a). Ämneskurs Dansgestaltning, hämtad 11 februari, 2019, ur Skolverket,
https://www.skolverket.se/laroplaner-
amnenochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurserochprogram/subject.htm?lang=sv&subjectCode=dat&tos=gy#anchor4
Skolverket. (2011b). Ämneskurs Dansteknik, hämtad 11 februari, 2019, ur Skolverket,
https://www.skolverket.se/laroplaner-
amnenochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurserochprogram/subject.htm?lang=sv&subjectCode=dat&tos=gy#anchor4
Skolverket. (2011c). Ämneskurs Dansteori, hämtad 11 februari, 2019, ur Skolverket,
https://www.skolverket.se/laroplaner-
amnenochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurserochprogram/subject.htm?lang=sv&subjectCode=dat&tos=gy#anchor4
Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare: en introduktion. (1. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget.
Styrke, B-M. (2013). Dans, didaktik och lärande: om lärares möjligheter och utmaningar inom
gymnasieskolans estetiska program. Stockholm: Dans och Cirkushögskolan.
Styrke, B-M. (red.) (2015). Kunskapande i dans: om estetiskt lärande och kommunikation. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Säljö, R. (2013). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Uljens, M. (red.) (1997). Didaktik: teori, reflektion och praktik. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet. (Hämtad 2019-05-06)
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Vikström, B. (2005). Den skapande läsaren: hermeneutik och tolkningskompetens. Lund: Studentlitteratur.
Vygotskij, L. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos
Vygotsky, L. (1978). Mind in Society: the development of Higher Psychological Processes. United stated of America: Harvard university press.
Ödman, P. (2016[2017]). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. (3., oförändr. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vetenskaplig artikel med doi-nr
Andersson, N. (2014). Assessing dance: A phenomonological study of formative assessment in
dance education, Nordic Journal of Art and Research, volume 3, 32, No 1.
https://doi.org/10.7577/if.v3i1.936
Mainwaring, L. Ph.D. Pysch, C. & Donna, H. Krasnow, M.S. (2010). Teaching the Dance
Class: Strategies to Enhance Skill Acquisition, Mastery and Positive Self-Image, Journal of
Dance Education, 10:1, 14-21. http://dx.doi.org/10.1080/15290824.2010.10387153
Perry, C. (2011). Motivation and Attitude of Preservice Elementary Teachers towards
Mathematics. School Science and Mathematics, Volume 111, Issue 1, (First published: 13
December 2010) https://doi.org/10.1111/j.1949-8594.2010.00054.x
Ryan, R. & Deci, E. (2000). (First published: 12 September 2006) SelfRegulation and the
Problem of Human Autonomy: Does Psychology Need Choice, SelfDetermination, and Will?
Volume 74, issue 6. https://doi.org/10.1111/j.1467-6494.2006.00420.x
Thomson, M. & Wery, J. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning in
teaching struggling students. Support for learning, volume 28, issue 3, British journal, National
association for special education, helping everyone achieve. https://doi.org/10.1111/1467-9604.12027
Bilaga 1
Intervjufrågor
1. Vilka metoder använder du i din undervisning med danselever? Ange några konkreta exempel.
2. Vad har varit utmanande under ditt yrkesliv som danslärare? Ge exempel på situationer där du har arbetat för att stimulera till lärande?
3. Ge ett eller flera exempel där den fysiska lärmiljön i undervisningen har haft betydelse? Motivera ditt svar.
4. På vilket/vilka sätt i undervisningen arbetar du för att eleverna, istället för att enbart imitera det du som lärare gör, även får insikt i sin egen upplevelse av dans?
5. Prioriterar du ett utforskande förhållningssätt i samband med elevernas undersökande av vad dans och rörelse kan vara i deras egna kroppar? Elevernas inre- och yttre uttryck?
6. Är reflektion ett verktyg som du använder dig av i elevers lärande i dansundervisningen? I så fall beskriv en eller flera situationer där du använder reflektion som verktyg för elevers lärande. Om inte – motivera varför.
7. Hur arbetar du med eleverna så de känner att dansen är spännande, njutbar och rolig utifrån deras (varje elevs) kroppsliga upplevelse och engagemang?
8. Hur arbetar du för att inspirera och motivera när det gäller elevers önskan om att fortsätta med dans?
9. Vad anser du, är det väsentligt att låta elever få vara delaktiga som medagenter, ”lärare” i din undervisning? Motivera varför/varför inte. Om du inbjuder till delaktighet kan du ge ett specifikt exempel när detta erbjuds?
10. Luleå tekniska universitets lärarguide innehåller dokument ”Pedagogisk Idé” utformat vid Högskolepedagogiskt centrum av Oskar Gedda och Åsa Wikberg Nilsson. Har du tagit del av denna pedagogiska idé? I så fall, har du använt dig av något utifrån guiden i din undervisning? Kan du specificera vad?
11. Hur skulle du beskriva din pedagogiska filosofi?
12. Vilka kvalitéer tycker du en danslärare bör ha?
Bilaga 2
Informerat samtycke 2019-02-18
Mitt namn är Beatrice Bergman, jag studerar vid Luleå tekniska universitet,
ämneslärarprogrammet i dans. Nu skriver jag mitt examensarbete om lärares inflytande på lärlingar/elevers livslånga lärande. Därför kontaktar jag dig och undrar om du kan tänka dig att skriftligen svara på några frågor i en intervju.
Syftet med arbetet är att undersöka hur danslärare använder och gestaltar sina kunskaper för att främja elevers förmåga att utvecklas inom dans utifrån deras egna kroppsliga
förutsättningar såväl fysiskt som emotionellt och mentalt.
Inför frågeställningarna behöver jag som ska utföra studien meddela er deltagare angående forskningsetik. Inom forskning och etik förhåller man sig till fyra punkter; information, samtycke, konfidentialiet och nyttjande Stensmo (2002). Detta för att ni deltagare ska få information gällande de regler och förhållningssätt som är till för att skydda deltagare som studien berör.
Regler och förhållningssätt
• Deltagandet är frivilligt, du som deltagare har rätt att närsomhelst avbryta medverkan. • Deltagare har anonymitet i studien, namnet på deltagaren kommer inte att presenteras i
studien, detta gäller alla inslag i studien.
• All Information och de uppgifter ni anger från er kommer inte användas eller utlånas för annat bruk eller andra icke-vetenskapliga syften.
Förloppet och genomförandet kommer ske på följande sätt, först ska du godkänna eller avslå ditt samtycke till studien genom att bekräfta detta via mail (se nedan för information). Därefter mailar jag ut dokument med intervjufrågor. Frågorna besvarar du i
Wordtextdokument. Deadline sker efter två veckor efter att intervjufrågorna skickats ut, detta för att ni ska få möjlighet till att i lugn och ro, i egen takt svara på frågorna.
Om du upplever att någon fråga är otydlig kontakta mig omgående via telefon. När du framställt svarat på frågorna i färdigt skick mailar du in dokumentet via till mailadressen (se nedan).
Var vänlig att meddela ditt svar till mailadress;
beaber-4@student.ltu.se 070-648 52 91
Tack!
Med vänliga hälsningar Beatrice Bergman