Källförteckning - Erfarenheter av digitala verktyg som särskilt stöd i skolan: En fenomenografi

Tryckta källor

Boréus, K. & Bergström, G. (red.) (2018). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (Fjärde [omarbetade och aktualiserade]

upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.

Bryman, A. (2008). Social Research Methods. New York: Oxford University Press Inc.

Carlsson, L. (2018). På väg mot en tillgänglig utbildning för elever inom

autism-spektrumtillstånd: en kvalitativ intervjustudie utifrån några informanters beskrivning av ett kommunövergripande skolutvecklingsprojekt . Kristianstad: Kristianstad University Press.

Denscombe, M. (2014). The good research guide: for small-scale social research projects.

(upplaga 5). Maidenhead, England: McGraw-Hill/Open University Press.

Falkmer, M. (2009). Inkluderande strategier för elever med Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd i grundskolan. I: Skolan och Aspergers syndrom. Erfarenhet från skolpersonal och forskare. Skolverkets Rapport 334. Stockholm: Skolverket.

Fangen, K. (2005). Deltagande observation. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.

Gustavsson, R. (2014). Digitala verktyg i en inkluderande undervisning? Kristianstad:

Högskolan Kristianstad. Hämtad från:

http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:736088/FULLTEXT01.pdf

Haelermans, C. (2017). Digital tools in education: On usage, effects and the role of the teacher. Stockholm: SNS förlag.

Henricson, M. & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 129-137). Lund:

Studentlitteratur.

Jensen, L. (2017). Inkluderingskompetens vid adhd & autism. Södra Sandby: Be My Rails Publishing.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade]

upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Kroksmark, T. (1987). Fenomenografisk didaktik. Diss. Göteborg: Univ.. Göteborg.

Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys: Exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.

Lynch, S. & Irvine, A. (2009). Inclusive education and best practice for children with autism spectrum disorder: an integrated approach. International Journal of Inclusive Education, 13(8), 845-859.

Mølster, T. & Nes, K. (2018).To what extent does Communication Technology Support Inclusion in Education of Students with Learning Difficulties? Universal Journal of Educational Research 6(4), 598-612.

Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever” i behov av särskilt stöd”- vad betyder det och vad vet vi? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Risberg, T. (2015). Goda lärmiljöer: vägar att möta elever för en inkluderande skola.

Skolportalens numrerade artikelserie för utvecklingsarbeten i skolan, artikel nummer 6/2015.

Hämtad från: https://www.skolporten.se/app/uploads/2015/05/Undervisning_Larande_6_2015.pdf SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2009). Skolan och Aspergers syndrom: erfarenhet från skolpersonal och forskare. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2013). Förskolans och skolans värdegrund: förhållningssätt, verktyg och metoder. ([Ny], rev. [utg.]). Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2018. (Femte upplagan). Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2018). Digitalisering i skolan - möjligheter och utmaningar. Stockholm:

Skolverket.

Skolvärlden. (2018). Lärare hinner inte med likvärdig undervisning. Tidning av Lärarnas Riksförbund. [9 aug 2020]. Hämtad från:

https://skolvarlden.se/artiklar/npf-larare-hinner-inte-med-likvardig-undervisning

Skolvärlden. (2019). Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg.

Tidning av Lärarnas Riksförbund. [19 nov 2019]. Hämtad från:

https://skolvarlden.se/artiklar/forskarens-tips-sa-lyfter-du-no-undervisningen-med-digitala-verktyg Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Internetkällor

Attention. (2018). Vad är NPF? Hämtad (3/1/20) från: https://attention.se/npf/om-npf/

Skolverket. (2020). Flippade klassrummet har både för och nackdelar. Hämtad (15/01/20) från:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/flippade-klassrum-ha r-bade-for--och-nackdelar

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2020). Vad är ett åtgärdsprogram. Hämtad (22/10/20) från: https://www.spsm.se/stod/rattigheter-lagar-och-rattigheter/atgardsprogram/

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2020). Adhd och autism - förmågor och förutsättningar för lärande.[13 okt 2020] Hämtad (4/01/20) från:

https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar-npf/adhd-och-a utism---formagor-och-forutsattningar-for-larande

Bilagor

Bilaga 1. Intervjufrågor till pedagoger

Inledningsvis går jag igenom själva undersökningen och diskuterar själva ämnet. Det är planerat att elev har möjlighet att fritt prata och diskutera varpå följdfrågor kan förekomma från mig. ”Vad är dina erfarenheter av digitala verktyg i relation till elev med NPF i

skolan?”

1. I vilka sammanhang kommer digitala verktyg till användning som pedagog?

2.Vad är syftet med digitala verktyg som hjälpmedel för elever med särskilda behov enligt dig?

3. Vad behöver du själv veta och göra med digitala verktygen innan de används av elev?

4. Sker det ofta att digitala verktyg som hjälpmedel kommer till användning eller sker det mer sällan?

5. Finns det några specifika appar du känner till? Vilka? Kan du beskriva funktionerna?

6. Vad är dina erfarenheter av digitala verktyg som hjälpmedel i skolan? Har det kommit till användning för dig i syfte för att hjälpa till med NPF eller har det varit onödigt att använda dig av digitala tala verktyg i samma syfte?

7. Är du bekväm med användning av digitala verktyg som hjälpmedel?

8. Minns du en situation en elev var i behov av digitala verktyg som hjälpmedel men hade ej tillgång till det? Vad hände och hur blev det?

9. Minns du en situation där du märkte av att en elev blev exkluderad p.g.a att digitala verktyg inte fanns tillgängligt för särskilt behov?

10. Minns du en situation där en elev kände sig inkluderade p.g.a att digitala verktyg fanns tillgängligt som hjälpmedel vid särskilt behov?

Arash Gharagozlou

Bilaga 2. Intervjufrågor till elever

1. I vilka sammanhang kommer digitala verktyg till användning för dig? Skolan? Jobbet?

Privatlivet?

2. Vad är syftet med digitala verktyg som hjälpmedel för dig?

3. Vad behöver du använda digitala verktyg till? När kommer det till användning för dig?

Skriva, läsa?

4. Använder du ofta digitala verktyg som hjälpmedel eller sker det mer sällan?

5. Finns det några specifika appar du behöver ha användning av mer än andra? Isånafall vilka och kan du beskriva vad appen/apparna är till för och hur hjälper det dig?

7. Är du bekväm med att använda digitala verktyg som hjälpmedel och kommer du vilja fortsätta med det i framtiden eller är det något du helst vill låta bli med?

8. Minns du en situation där du var i behov av digitala verktyg som hjälpmedel men hade ej tillgång till det? Vad hände och hur blev det?

9. Minns du en situation där du kände dig exkluderad p.g.a att digitala verktyg inte fanns tillgängligt för särskilt behov?

10. Minns du en situation där du kände dig inkluderade p.g.a att digitala verktyg fanns tillgängligt som hjälpmedel vid särskilt behov?

Arash Gharagozlou

Bilaga 3. Intervjufrågor till elevassistent

1.Vad är syftet med digitala verktyg som hjälpmedel för elever med särskilda behov enligt dig?

2. Vad behöver du själv veta och göra med digitala verktygen innan de används av elev?

3. Sker det ofta att digitala verktyg som hjälpmedel kommer till användning eller sker det mer sällan?

4. Finns det några specifika appar du känner till? Vilka? Kan du beskriva funktionerna?

5. Vad är dina erfarenheter av digitala verktyg som hjälpmedel i skolan? Har det kommit till användning för dig i syfte för att hjälpa till med NPF eller har det varit onödigt att använda dig av digitala tala verktyg i samma syfte?

6. Är du bekväm med användning av digitala verktyg som hjälpmedel?

7. Minns du en situation en elev var i behov av digitala verktyg som hjälpmedel men hade ej tillgång till det? Vad hände och hur blev det?

8. Minns du en situation där du märkte av att en elev blev exkluderad p.g.a att digitala verktyg inte fanns tillgängligt för särskilt behov?

9. Minns du en situation där en elev kände sig inkluderade p.g.a att digitala verktyg fanns tillgängligt som hjälpmedel vid särskilt behov?

Arash Gharagozlou

Bilaga 4. Processdokumentation av gestaltning

In document Erfarenheter av digitala verktyg som särskilt stöd i skolan: En fenomenografisk studie om digitala verktyg som hjälpmedel för elever medneuropsykiatriska funktionsvariationer (Page 42-49)