De sammanställda erfarenheterna berättar till större del om inkludering/exkludering i undervisning och social samspel/utsatthet i skolan.
Utifrån beskrivningskategorierna som är en sammanställning av liknelser och skillnader mellan informanternas svar på intervjuer samt observation från deltagande i
specialundervisning framgår det att informanterna i många fall upplever fenomenet likadant. I några fall upplever vissa det mer detaljerat än andra. Informanternas erfarenheter av
fenomenet användandet av digitala verktyg i skolan är relevanta till varandra och handlar ofta om inkludering som en fördel och utsatthet som en nackdel samt något som kan påverkas mer genom digitala metoder och sociala medier. Erfarenheterna betonar att lärare kan hålla en inkluderande undervisning med hjälp av digitala verktyg och det handlar om att alla elever bör ha tillgång till samma verktyg. Därmed sker en exkludering för elev med särskilt stöd som i många fall arbetar ensam med extra anpassningar även om verktygen gynnar alla elever.
Verktygens visuella metoder kan alltså utnyttjas av alla elever och underlätta själva arbetsprocessen i en undervisning, både för elev och lärare. Till exempel kan elev och
pedagog enkelt samla material på en och samma plats på en och samma plattform. Pedagog 2 betonar att det hjälper även elever som inte har en diagnos. Vi kan inte veta vem som har en diagnos så länge föräldrarna inte informerat lärarna. Erfarenheterna är i sin helhet goda och informanterna upplever att de digitala verktygen har en god effekt på elevernas
inlärningsförmåga.
Deltagande observationen tydliggör att elev med NPF är i behov av digitala verktyg av samma anledningar som Pedagog 2 uppger att elev med NPF i hens undervisning behöver.
51Skolverket. (2014).
30
Till exempel ser Pedagog 2 en ökad koncentrationsförmåga när elev med NPF arbetar med visuella metoder, vilket även noterades under observationen. Det kan handla om att elev skriver uppgifter på datorn till att elev utnyttjar video tutorials för att lära sig något nytt. Även att distrahera elev med själva verktygen funkar effektivt. De vill gärna arbeta på iPads/datorer och därmed har de mer koncentration när de arbetar på de sätt de vill och kan. Erfarenheterna av fenomenet användandet av digitala verktyg är till större del goda där observationen i studien tydliggör att digitala verktyg kan användas som distraktion och är en fungerande metod för elev med NPF.
Analys kopplat till tidigare forskning och teori
Enligt informanterna i denna studie krävs det tydliga strukturer och regler för att digitala verktyg ska bidra med goda erfarenheter: hur vi ska använda det, när vi ska använda det och vad vi inte får använda det till. Att strukturera regler för digitala verktyg i skolan är viktigt.
Detta betonas av forskaren Carla Haelermans som även vill styrka att ledningens ansvar att fortbilda inom digitala kompetenser för att digitala verktyg ska kunna användas på rätt sätt.52 Det betyder att personal ska veta hur och varför de använder digitala verktyg i undervisning och att det är ledningens ansvar att detta arbete genomförs.53 Informanterna anser att detta till viss del stämmer, bortsett från hantering av olämpligt innehåll och mobbning eftersom det fortfarande går att surfa på nätet utan wi-fi. Då krävs en föräldrakoll/föräldrakontroll på elevernas telefon där nätverket är avstängt på skoltid.
Informanterna i denna studie är överens om att ledningen har ansvar att bidra med strategier om hur användandet av digitala verktyg i skolan kan fungera utan att bidra med större negativa aspekter. De dåliga erfarenheterna kan vara olämpligt innehåll och mobbning.
Skolan behöver utnyttja funktionen att blockera olämpligt innehåll på sina digitala verktyg.
Verktygen behöver vara under kontroll för att elever inte ska ha möjlighet att logga in på olämpligt innehåll eller skapa konflikter via sociala medier. Pedagog 2 diskuterade detta och betonade hur hen själv har upplevt att elever söker på olämpligt innehåll på skolans digitala verktyg.
52Haelermans, C. (2017).
53 Haelermans, C. (2017).
31
Jag kan tycka att det saknas strategier för hur en kan införa digitala verktyg i skolan utan att öppna rum för olämpligt innehåll och mobbning. Jag har även sett hur elever söker på olämpligt innehåll som barn inte ska kolla på.Det krävs att struktur och regler för att det ska vara hållbart. Hur vi ska använda det, när vi ska använda det och vad vi inte får använda det till. Att strukturera regler för digitala verktyg i skolan är viktigt. Att alla även följer reglerna genom att till exempel spärra olämpligt innehåll. (Pedagog 2)
Gustavsson efterlyser konkreta metoder gällande digitala verktyg i undervisningen samt hur digitala verktyg som stöd ökar elevers självförtroende och hur det öppnar större rum att uttrycka kunskap.54 Erfarenheterna av fenomenet användandet av digitala verktyg i denna studie är att elever har möjlighet att uttrycka kunskaper med hjälp av digitala verktyg.
Självförtroendet för elev med NPF kan öka genom digitalt stöd då eleven kan inkluderas i ordinarie undervisning samt ha extra stöd i undervisningen så länge verktygen finns tillgängliga för alla. Informanter i denna studie påpekar hur viktigt det är att lärare har en strukturerad metod färdig innan den använder digitalt stöd vilket går att dra liknelse med Gustavssons studie.55 Det finns inte möjligheter att utnyttja de positiva aspekterna av digitalt stöd utan några förkunskaper vilket är något som även Haelermans tar upp i sin
forskningsrapport.
I min studie är informanterna till större del överens om de resultat som digitala verktyg bidrar med samt vilka nackdelar som kan uppstå när digitala verktyg som stöd i undervisning
saknas. Gustavsson påpekar i sin studie vikten av delaktighet i undervisning med digitala verktyg. Hon menar att delaktigheten bidrar med en trygghet som ska motivera eleverna att försöka för att lyckas.
Att vara delaktig skapar trygghet, vilket i sin tur ger en tilltro till sin egen förmåga att försöka och lyckas. Alla eleverna kan arbeta med samma sak fast på olika nivåer. I och med att alla arbetar med digitala verktyg och utnyttjar alla de hjälpverktyg som finns i de olika programmen är det ingen som blir annorlunda i klassrummet. Specialpedagogen menar att där finns en stor fördel med iPaden; tekniken främjar inkludering. Många av de elever som har svårigheter är hjälpta av att använda iPaden som ett visuellt stöd. 56
54Gustavsson, R. (2014).
55 Gustavsson, R. (2014).
56Gustavsson, R. (2014). S. 40.
32
Gustavsson beskriver i sin studie hur informanter uttrycker det hela som en positiv arbetsprocess i undervisning samt effektivitetet av digitala verktyg som stöd för elev med särskilt stöd.
Användandet och utvecklandet med stöd av digitala verktyg uttrycks positivt av samtliga i studien. Klassläraren använder de digitala läromedlen för att hitta alternativa vägar till att öka elevernas självförtroende och ge dem möjligheter att på olika sätt uttrycka sina kunskaper. När klassläraren ska introducera ett nytt projekt: rymden och planeterna använder hon den
interaktiva tavlan för att presentera projektet. Metodiskt går hon igenom hela arbetsbladet, så att alla vet vad de ska göra. De får sedan ut samma arbetsblad i pappersform och genast vet eleverna vad de ska börja arbeta med. 57
Informanterna i min studie bekräftar att erfarenheterna av digitala verktyg i relation till elev med NPF är utvecklande för både elev och lärare samt något som bör leda till ett aktivt lärande. Detta genom kombinationen av de traditionella lärosäten i kombination med digitala verktyg. Som Haelermans vill betona så lyfter även denna studie fram behovet av en
strukturerad metod om hur digitala verktyg ska användas för både elev och lärare. Enligt Gustavssons studie kan en fungerande metod vara att elever arbetar två och två med digitala verktyg, där även inkluderingen blir mer tydlig. Par-arbete i kombination med digitala verktyg kan fungera som en inkluderande undervisning som bör leda till goda erfarenheter.
Molster och Nes genomförde en forskning som just handlade om kopplingen mellan digitala verktyg som särskilt stöd med teorier om inkludering. Forskningen tyder på att majoriteten av informanterna upplever att digitala verktyg har en god effekt på elever med olika
inlärningsförmågor men kan bidra med exkludering/utsatthet när det blir för tydligt att elev är i behov av särskilt stöd.58 Teorin om inkludering beskriver digitala verktyg som en metod som motarbetar exkluderingar. På samma sätt tyder även min studie på att digitala verktygen bidrar med till goda erfarenheter och elever med särskilda behov inte blir exkluderad. När verktygen används på rätt sätt och med flera olika taktiker. Elev med särskilt behov blir ej utsatt för “särbehandling” när verktygen finns tillgänglig till alla men i första hand till elev med särskilt behov. Det finns flertalet appar för olika neuropsykiatriska svårigheter som även fungerar för elever utan specifik diagnos. Digitala metoder kan förenkla för både lärare och
57 Gustavsson, R. (2014).
58Mølster, T. & Nes, K. (2018).
33
elev att kommunicera och bemöta varandra, material, uppgifter med mera på ett mer effektivt sätt. Verktygen kan fungera som sociala förenklingar för elever med nedsatt social förmåga.
Därmed bekräftar Molster och Nes forskning där det betonas att digitala verktyg måste användas på rätt sätt för att erfarenheterna ska förbli goda och hållbara. Detta bekräftas även av informanternas erfarenheter i min studie. I Molster och Nes forskning påpekas det att elever med NPF kan uppleva en exkludering i form av särbehandling när eleven är den enda med digitalt stöd.
“
The answers in Table 6 show that almost half of the students with SEN feel they learn and concentrate better when using a computer. However, close to 20% - mostly girls - also find it embarrassing to use a computer if other students do not.”
59 En avinformanterna i min studie som är en elev med NPF i grundskolan berättade: “På min skola kan alla till exempel Showbie. Jag känner mig inte utanför för vi alla har ipads eller datorer.
Det hade jag nog gjort om jag var ensam om det.” (Elev med NPF i grundskolan).
Pedagog 1 menar att vi behöver finna en balans för att inte råka få det hela att framstå som exkluderande för elev med extra hjälp. Det är viktigt att lärare och elev har mediekunskaper för att erhålla goda erfarenheter. Att arbeta inkluderande i skola handlar om att planera undervisningen med alla elevers förutsättningar i centrum, det påvisas av studien men även något som själva teorin om inkludering betonar. När inkludering kommer på tal då kommer även digitala verktygens effekt även på tal.
En inkludering sker när alla elever har tillgång till det. Självklart ska elev med särskilt behov få vända sig till digitala verktyg i situationer där andra elever inte gör det, om eleven behöver det. Men jag tycker att alla ska ha tillgång till det, möjligtvis kan elev med NPF ha tillgång till det oftare än andra elever. (Pedagog 2).
Inkluderingen bör ske genom deltagande i undervisning men eleven bör även ha ett
känslomässigt deltagande för att undervisningen inte ska falla inom ramarna för exkludering.
När alla elever har tillgång till samma metoder så fokuserar vi mindre på att det bara fungerar med de som har fått en diagnos. Det leder dessutom till elev med NPFs specifika diagnos inte kommer på tal eller uppmärksammas.
59Mølster, T. & Nes, K. (2018). S.605.
34
Slutsatser
Samtliga informanter vill använda sig av digitala verktyg i undervisning vid behov. Det är även en mer inkluderande metod för elev med NPF när elev deltar i ordinarie undervisning.
När alla elever använder sig av samma verktyg vid behov blir ingen exkluderad och på så sätt kan undervisningen ledas mer inkluderande genom digitala verktyg. Enligt studien så är målet för elever med NPF att uppleva erfarenheter av samhörighet där ordinarie undervisning är inkluderande för alla elevers förutsättningar. Studien förmedlar att digitala verktyg kan leda en inkluderande undervisning om alla elever har tillgång till verktygen. Elev med särskilt behov bör ha möjlighet att välja själv när eleven är i behov av digitala läromedel, till skillnad från de andra eleverna som kan ha tillgång till det när lärare anpassat specifik undervisning till specifik digital metod. Syftet med digitalt arbete i skolan är att uppnå en mer inkluderande erfarenhet. Det är viktigt att elev med särskilt stöd även interagerar i ordinarie undervisning för att utveckla sina sociala förmågor vilket är en erfarenhet vi alla behöver ha med oss livet ut. Studien påvisar att digitala verktyg kan leda till en god erfarenhet via läromedel i skolan.
Erfarenheterna är bra så länge användandet är strukturerad. Att arbeta inkluderande i skola handlar om att planera undervisningen med alla elevers förutsättningar i centrum, det påvisas av studien men även något som själva teorin om inkludering betonar. Det är rektorns uppgift att personal har de förkunskaper som krävs för att lärare ska kunna leda en inkluderande undervisning i en inkluderande skola. Skolan ska ha EHT som kartlägger elevers behov för att anpassa rätt åtgärdsprogram.
Informanterna i studien tydliggör att digitala metoder bidrar till en mer inkluderande lärmiljö där elever kan uppnå målen med sina egna förutsättningar. På så vis att det finns möjligheter att fullfölja målen med bredare möjligheter. Erfarenheterna i undervisning ska och är att arbeta för alla elevers uppfattning av ett egenvärde och känsla av samhörighet.
Undervisningen ska framstå som en gemensam miljö där den ska vara anpassad efter alla elevers olika förutsättningar, det innefattar även elever med särskilda behov. För att
erfarenheterna av digitala verktyg förblir goda krävs det en del förarbeten/förkunskaper om vad som faktiskt kan ske på internet. Det kan handla om kunskaper kring cyberbullying till att samtala med vårdnadshavare och påpeka hur 4G på skoltid påverkar den gemensamma miljön är en möjlighet för att stoppa cyberbullying (internet mobbning) på skoltid. Det anses att digitala verktyg har en viss påverkan på skolan i allmänhet, saker som sker på raster och fritiden som grundade sig på skoltid. Andra aspekter än ”inlärningsstrategier” träder fram när
35
skolan blir ”digitaliserad” som handlar om fenomenet användandet av digitala verktyg i skolan. Skolan har till viss del ansvar för att elever blir goda “internet-medborgare” så gott som det går på skoltid. Men lärare kan inte till fullo ansvara för vad som sker utöver skoltiden. Det är på skoltid som det till största del blir skolans ansvar. Erfarenheter kring mobbning via digitala verktyg som i många fall handlar om visuella metoder såsom
fotografier bör inte uppstå utifrån de regler som finns. Trots det kan internetmobbning uppstå som dessutom bidrar med dåliga erfarenheter genom digitala verktyg. Barn med särskilt stöd är redan i en ”utsatt situation” och bör därför inte bli mer utsatta via verktyg som finns på skolan som hjälpmedel för just de.
Studien påvisar att erfarenheterna av digitala verktyg i relation till elev med NPF är goda när det sker inkluderande och alla elever arbetar i samma områden men på olika nivåer. Om alla elever utnyttjar alla olika metoder/hjälpverktyg som finns så blir ingen exkluderad i
undervisningen. Teorier om inkludering betonar att tekniken främjar inkludering. Att många elever har goda erfarenheter av digitala verktyg som kognitivt och visuellt stöd. Informanter i denna studie berättar hur digitala verktyg har underlättat svårare utmaningar eller moment.
Allt från rättstavningsprogram till metoder för återkopplingar där lärare kan snabbt och ha tillgång till elevers arbeten för en effektiv återkoppling.
Slutdiskussion
I ett nummer från tidningen Skolvärlden som är ett journalistiskt reportage läser jag en artikel där Mattias Rundberg berättar om hur han digitaliserat sina NO-laborationer helt och hållet efter att forskat på vilka effekter digitala verktyg har på lärandet i skolan. Därefter anser han att digitalisering i rätt mängd är den rätta vägen att gå. Mattias Rundbergs erfarenheter av digitala verktyg i skolan är att det är en betydlig hållbar strategi vilket går att jämföra med mina intervjuer. Däremot betonas det att elevers egna ögon, papper och penna är den bästa/lämpligaste metoden eftersom den innefattar andra viktiga aspekter som är viktiga för elever att ta in, såsom själva finmotoriken.60
Studiens resultat går att dra till liknelse med Mattias och hans uppfattning av digitala verktyg i relevans till den undervisningsgrupp för NPF som jag observerade där det blev tydligt att koncentrationen var högre om det handlade om en teknologisk pryl. Anledningen till detta
60 Skolvärlden. (2019). Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg. Tidning av Lärarnas Riksförbund. [19 nov 2019].
36
varierar, dels beroende på person till person men även för att själva verktyget bidrar till en mer effektiv undervisning samt underlättar för både elev och lärare att ha en plattform där allt material och arbete samlas vilket är något som är anpassat efter elev med särskilt stöd.
Metoden är utarbetad baserat på att problematiken kan vara kopplad till att hålla ordning och reda på sitt material och arbete. Att dessutom ha uppgifter digitalt uppladdande bidrar till att alla elever enkelt och snabbt har tillgång till dem istället för att möjligtvis ”tappat bort pappret” vilket är något som även betonades av en informanter i denna studie: ”Vi måste ha digitala verktyg annars kan vi inte hitta information smidigt och samla våra dokument på samma plats.” (Elev 2).
Kortfattat är Mattias erfarenheter av digitala verktyg goda och fungerar som ett system för en
”extra lärare”/assistent. Jag tänker att själva syftet med att använda digitala verktyg i skolan är precis som Mattias erfarenhet, vilket även är en av erfarenheterna som slutsats i denna studie.
Erfarenheterna i studien påvisar att Mattias tankegång stämmer när det gäller digitala verktyg i skolan, att underlätta för elevers inlärningssystem samt utveckla lärarens kunskaper att lära ut. Problematiken ligger hos huruvida ledningen tar ställning till den förkunskaper som krävs för att erfarenheterna av digitala verktyg i skolan förblir goda.
Fenomenet i sig är någorlunda svårfångat men erfarenheterna av digitala verktyg är enligt studien relativt goda. Till större del är de goda och handlar om inkludering. Det är tydligt att erfarenheterna hos de flesta är att alla ska använda sig av digitala verktyg i skolan för samma anledningar och när det brister för elev med särskilt behov så bör det återgäldas med extra stöd via digitala verktyg, att det finns klara metoder för det. Andra aspekter kan beröra vad som sker utanför undervisningen. Till exempel krävs det att Wi-fi är i kontroll och att
vårdnadshavare ansvarar för att elev inte har tillgång till 4G på skoltid. Men även att pedagog och elev får ta del av en mediekunskap som bland annat tar upp nätmobbning och hur en kan använda verktygen i undervisning för en mer inkluderande process.
Erfarenheterna förblir goda när elev med särskilt stöd inte blir exkluderad i undervisning på grund av eget arbete med digitala verktyg genom att pedagog väljer att ibland arbeta med alla elever utifrån elev med särskilt behovs förutsättningar. Att variera undervisningen och att arbeta på digitala plattformar för elev med särskilt behov är att arbeta inkluderande. Detta betonades även av en informant som jobbar med specialpedagogik. Att erfarenheterna utgår från en hållbar inkluderande undervisning med hjälp av digitala verktyg grundar sig i att alla elever har tillgång till verktygen vid behov och elev med särskilt stöd på heltid. Det är väldigt
37
viktigt att elev med särskilt stöd får möjligheten att interagera i ordinarie undervisning för att kunna fullfölja sociala kompetenser. Elev med särskilt stöd bör få vända sig till digitala verktyg om något inte känns rätt.
Enligt läroplan och andra styrdokument ingår det i det pedagogiska yrket att lärare utformar en metod som är inkluderande för alla elever i ordinarie undervisning.61 Detta innefattar även elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Att införa digitala verktyg i undervisning kan bidra till en erfarenhet baserat på en inkluderande undervisning om verktygen används med rätt metod vid rätta tillfällen. Dessutom anses det att många elever med NPF lär sig bäst genom visuella ledtrådar/visuella tekniker.
Erfarenheterna av digitala verktyg är alltså till största del goda eftersom det syftar till att
Erfarenheterna av digitala verktyg är alltså till största del goda eftersom det syftar till att