Ahrne & Svensson (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, G.
& Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 8–16.
Axelsson, T. & Qvarsebo, J. (2017). Maktens skepnader och effekter: Maktanalys i Foucaults anda. Lund: Studentlitteratur.
Boréus, K. (2006) Discursive discrimination. European Journal of Social Theory (9:3) ss. 405–424.
Boréus, K. (2015). Texter i vardag och samhälle. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 157–175.
Börjesson, M. & Palmblad, E. (2008). Strultjejer, arbetssökande och
samarbetsvilliga. Kategoriseringar och samhällsmoral i socialt arbete. Malmö:
Liber.
Börjesson, M. & Palmblad, E. (2003). I problembarnens tid: Förnuftets moraliska ordning. Stockholm: Carlsson bokförlag.
Ekstrand, B. (2015). What it takes to keep children in school: a research review.
Educational Review, 67(4), ss. 459-482. doi: 10.1080/00131911.2015.1008406
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P.
(red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 34-54.
Foucault, M. (2002). Sexualitetens historia band 1: Viljan att veta. Göteborg:
Bokförlaget Daidalos.
Frånvaroutredningen (2016). Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Havik, T., Bru, E., & Ertesvåg, S. K. (2015). School factors associated with school refusal- and truancy-related reasons for school non-attendance. Social Psychology of Education, 18(2), ss. 221–240. doi: 10.1007/s11218-015-9293-y
Hellmark Knutsson, H. & Hallengren, L. (2016). Utbildning av högsta kvalitet är grunden för välfärden. https://www.regeringen.se/debattartiklar/2016/06/utbildning-av-hogsta-kvalitet-ar-grunden-for-valfarden/ [2020-05-23]
Jönson, H. (2010). Sociala problem som perspektiv - en ansats för forskning &
socialt arbete. Malmö: Liber.
Kearney, C. A. (2008). School absenteeism and school refusal behavior in youth: A contemporary review. Clinical Psychology Review, 28(3), ss. 451–471. doi:
10.1016/j.cpr.2007.07.012
Kärfve, E. (2000). Hjärnspöken - damp och hotet mot folkhälsan. Stockholm:
Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB.
Langemar, P. (2012). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi – att låta en värld öppna sig. Stockholm: Liber.
Landqvist, M. & Hornscheidt, L. (2015) Språk, social kategorisering och
diskriminering. I Landqvist (red.) Från social kategorisering till diskriminering.
Fyra studier av språk och diskriminering och ett modellförslag. Serie: Text- och samtalsstudier från Södertörns högskola, 4. Huddinge: Södertörns högskola https://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:841589/FULLTEXT01.pdf
Lgr 11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/getFile?file=4206
Lutz, K. (2009) Kategoriseringar av barn i förskoleåldern. Diss. Malmö:
Holmbergs.
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/7812/Inlaga%20PDF%20tryck.pdf;jsessi onid=1244CEB260C2625F23BA727652881A18?sequence=2
Länsstyrelsen Västra Götaland (2018). Skolan och demokrati.
https://www.informationsverige.se/sv/jag-har-fatt- uppehallstillstand/samhallsorientering/boken-om-sverige/att-bilda-familj-och-leva-med-barn/skolan-och-demokrati/ [2020-05-23]
Nationalencyklopedin (2020). Eugenik. Nationalencyklopedin, eugenik.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/eugenik [2020-05-20]
Nationalencyklopedin (u.å.) Skolka. Nationalencyklopedin, skolka.
https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/skolka [2020-02-25]
Nordzell, A. & Börjesson, M. (2004) Flummare, matte-no-nördar, nyanställda - och dom som gör som dom vill: Kategorisering i en grundskolas ledningsgruppsmöten.
Pedagogisk forskning i Sverige, (9:4), ss. 287–307.
Patel, R. & Davidsson, B. (2011) Forskningsmetodikens grunder; att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Place, M., Hulsmeier, J., Davis, S. & Taylor, E. (2000). School Refusal: A Changing Problem Which Requires a Change of Approach? Clinical Child
Psychology and Psychiatry, 5(3), ss. 345-355. doi: 10.1177/1359104500005003005
Reid, K. (2008). The causes of non-attendance: An empirical study. Educational Review, 60(4), ss. 345–357. doi: 10.1080/0013191080239338
Rädda Barnen (2020). Alla barn har rätt att gå i skolan och få makt över sitt eget liv. https://www.raddabarnen.se/vad-vi-gor/utbildning/skola-for-alla/ [2020-05-23]
Skolinspektionen (2016). Omfattande frånvaro - en granskning av skolors arbete med omfattande frånvaro. Göteborg: Skolinspektionen.
Skolverket & Socialstyrelsen (2016). Vägledning för elevhälsan. Stockholm:
Skolverket och Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepointdokument/artikelkatalog/vagl edning/2016-11-4.pdf
Sohlberg, P. & Sohlberg, B.M. (2013). Kunskapens former:vetenskapsteori och forskningsmetod. Stockholm: Liber.
Springe, K-A. (2009). Otillåten frånvaro- om hemmasittare, korridorvandrare och skolkare. I Strandell. A. (red.) Elevhälsa. Stockholm: Gothia (3), ss. 19-45.
Strand, A.-S. (2013). Skolk ur elevernas och skolans perspektiv. Avhandling för doktorexamen, Göteborg: Högskolan i Jönköping
Strömblad, P. & Myrberg, G. (2015). Kategoriernas dilemman: En kunskapsöversikt om kategorisering utifrån nationellt och etniskt ursprung i offentlig politik och forskning (Delegationen för migrationsstudiers rapportserie 2015:7). Stockholm:
Delegationen för migrationsstudier. https://www.delmi.se/upl/files/118690.pdf
Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 17–31.
Söderqvist, Å. Bülow, P. & Sjöblom, Y. (2016). Att bygga en tillfällig allians - metodologiska frågor vid intervjuer med ensamkommande barn och unga.
Socialvetenskaplig tidskrift, 3(4), ss. 239–257.
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion i vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod.
Lund: Studentlitteratur AB.
Yin, R. K. (2013). Kvalitativ forskning: från start till mål. Lund: Studentlitteratur AB.
Bilagor
Bilaga 1 Urval av artiklar
Arenius, A-K., & Isakson, H. (2017). Coachande förhållningssätt främjar skolnärvaron. Elevhälsa: för dig som ingår i elevvårdsteamet, (4), ss. 34-36.
Gustafsson, A. (2017). När samverkan blir samarbete och samsyn. Elevhälsa: för dig som ingår i elevvårdsteamet, (4), ss. 18-20.
Hedström Holm, E., Bäckman Jonasson, C. & Svensson Hammargård, T. (2017).
Nyckeln är gemensamma rutiner. Elevhälsa: för dig som ingår i elevvårdsteamet, (4), ss. 30-32.
Karlberg, M. & Persson, S. Problematisk skolfrånvaro - en forskningsöversikt.
Elevhälsa: för dig som ingår i elevvårdsteamet, (4), ss. 8-11.
Korpskog, M. (2015). Vägen ut för hemmasittare. Socionomen, (1), ss. 40-45.
Kullander, A. (2014). Särbegåvade skolvägrare. Elevhälsa: för dig som ingår i elevvårdsteamet, (4), ss. 40-43.
Lundin, N. (2017). Främjande av skolnärvaro. Elevhälsa: för dig som ingår i elevvårdsteamet, (4), ss. 4-7.
Lundin, N. (2014). Skolläkaren och hemmasittarna. Elevhälsa: för dig som ingår i elevvårdsteamet, (4), ss. 28-29.
Lundqvist, C. (2017a). "Det handlar inte om ovilja". Elevhälsa: för dig som ingår i elevvårdsteamet, (4), ss. 15-17.
Lundqvist, C. (2017b). Få eleverna att återvända. Elevhälsa: för dig som ingår i elevvårdsteamet, (4), ss. 42-43.
Sandström, P. (2015). Mellan barn och vuxen. Socionomen, (1), ss. 34-39.
Selin, E. (2014a). Plan för ökad skolnärvaro. Elevhälsa: för dig som ingår i elevvårdsteamet, (4), ss. 30-32.
Selin, E. (2019). Samling för närvaro. Elevhälsa: för dig som ingår i elevvårdsteamet, (2), ss. 42-45.
Selin, E. (2014b). Se, lyssna, relatera och gör skillnad. Elevhälsa: för dig som ingår i elevvårdsteamet, (4), ss. 8-12.
Sivertsson, M. (2017a). "De förstod inte hur hårt jag pluggade". Elevhälsa: för dig som ingår i elevvårdsteamet, (4), ss. 44-47.
Sivertsson, M. (2017b). Kollo som skapar förändring. Elevhälsa: för dig som ingår i elevvårdsteamet, (4), ss. 22-27.
Valsö, M. (2017). När man lär sig mår man bra, när man mår bra lär man sig.
Elevhälsa: för dig som ingår i elevvårdsteamet, (4), ss. 38-41.
Weiselius, K., Wall, Å. & Gruffman, I. (2017). Samverkan för barns bästa.
Elevhälsa: för dig som ingår i elevvårdsteamet, (4), ss. 12-14.
Zeipel, E. (2014). Asperger, stress och hemmasittande. Elevhälsa: för dig som ingår i elevvårdsteamet, (4), ss. 33-39.
Öhman, A. (2018). Samarbete med frånvaroexperterna. Elevhälsa: för dig som ingår i elevvårdsteamet, (2), ss. 44-47.
Bilaga 2 Härledning av koder och problemperspektiv
Figur 2. Exempel på härledning av koder och problemperspektiv
Familjeperspektivet Koder Exempel på citat från artiklar Exempel på understrukna ord i materialet Karaktär Otillräckliga föräldrar “[...] vet att arbetet med att förebygga
skolfrånvaro är svårt och komplext. Det handlar om att möta alla möjliga slags elever med eller utan diagnoser från såväl högpresterande hem med
kompetenta men utbrända projektledare till föräldrar som från allvarligt
dysfunktionella familjer i avsaknad av såväl stödstrukturer som socialt
“När det gäller sociala faktorer befinner sig elever med problematisk frånvaro oftare än andra i en utsatt situation i hemmiljön. Den kan exempelvis bestå av våld i hemmet, missbruk,
funktionshinder, psykisk ohälsa och bristande föräldraengagemang rörande elevens skolgång” (Karlberg & Persson 2017)
Föräldrar som abdikerat från sin roll och slutat ställa krav
Konsekvenser Barnet får inte sina behov tillgodosedda hemma och går därför inte till skolan
“Anledningarna till att eleverna börjar vara hemma är många [...] det kan också handla om familjer med föräldrar i karriären där barnen känner sig försummade” (Lundqvist 2017a)
“Att kunna lyssna på föräldrarna, berömma dem och ge dem hopp är en viktig del i arbetet kring barnet”
(Weiselius, Wall & Gruffman 2017) Aktörer & roller Föräldrar som skurk “Alldeles särskilt olyckligt är när
föräldrarna talar illa om skolan med sina barn. Då kan det vara mer eller mindre omöjligt att jobba med eleven och komma framåt” (Sandström 2015)
Alla föräldrar engagerar sig inte
Kategorier av barn Skolkare/föräldrastödd frånvaro
“Föräldrar som tolererar barnets frånvaro har blivit allt vanligare”
Sandström 2015)
Föräldrastödd frånvaro
Barnens roller Offer “Gemensamt för de flesta förklaringar är ändå att föräldrarna släppt
föräldrarollen någonstans på vägen [...]
Tonåringar vill inte ha en kompis till förälder. De vill ha en fast, trygg ram med mycket kärlek innanför”
(Korpskog 2015)
Barn befinner sig i utsatt hemmiljö