Källkritisk diskussion

Som nämns i Avgränsningar så tas det ej i beaktning huruvida Freuds påståenden står sig i dagens moderna tid eller ej. I Rose (2012) så nämns många avhandlingar där Freuds teorier inte stämmer in på samhället idag. Detta kan bero på att han levde i ett samhälle där kvinnor hade mindre plats och förväntades fungera på ett annorlunda sätt. Att Freud sist i sin text om kuslighet beskriver det allra kusligaste som det kvinnliga könsorganet tas inte upp i denna uppsats, då det är en öppet förlegad syn på kvinnor. Det som gör att Freud ändå använts som källa är att han hittills fortfarande är den största källan på ämnet inom facklitteratur. Freuds artikel är skriven med avsikten att förstå människans psyke, dock ur ett mestadels manligt perspektiv och att nya föreläsare såsom Arnzen (2012) anser fortfarande att punkterna är aktuella stödjer Freud.

Även med Jentsch kan det finnas ett historiskt perspektiv. Det Jentsch skrev för över hundra år sen om robotar (som då var enbart fantasifoster) stämmer kanske inte i dagens samhälle, där robotar både som teori och i praktik är något vi ser på olika sätt dagligen. Ju mer något ses, ju mindre skrämmande upplevs det. Det finns det en hel sub-genre som analyserar när robotar blir obehagliga (uncanny valley).

10. Vidare analys

Det skulle vara intressant att se om det faktum att metaforerna inte har någon text gör att de framstår tydligare, och om detsamma gäller kusligheten med dessa. Detta hade kunnat analyseras genom att använda sig av fokusgrupper där en grupp fick en förklarande text till bilderna medan en annan grupp fick läsa boken som den är nu. Med fokusgrupper hade man även kunnat se hur förförståelsen fungerar i olika målgrupper. En annan intressant aspekt hade varit att se närmare på hur ondska porträtteras i boken. Det finns flera ställen i boken där karaktärer beskriver något ondskefullt de flytt ifrån. Dessa bilder visar ofta mycket stora monster. Finns det en koppling mellan skala och rädsla? Vid fortsatt forskning hade en närmare granskning av dessa bilder varit intressant.

Illustrationerna innehållandes handrörelser skulle i en vidare analys kunna jämföras med teckenspråk för att se om det finns liknande gester. På samma sätt hade analysen av det fiktiva illustrerade språket i boken kunnat gagnas av att söka efter liknande skriftspråk. Detta i syftet att se om det finns någon kommunikation med andra modaliteter i boken.

47

Om man utgår från Freuds teorier så finns det kuslighet i Tans Ankomsten, men en ny fråga som då kan ställas är om det verkligen är kusligheten som gör att man upplever främmandeskapet? På vilka andra sätt kan en sådan känsla förmedlas?

Även en tydligare analys av ärkenarrativet hade varit lärorikt. Hade handlingen varit annorlunda om huvudrollen varit kvinna? Finns det någon ordlös bok redan som utgår från en kvinna som emigrerar, som kan jämföras med Ankomsten? Om huvudrollen hade varit kvinna hade troligen hennes utsatthet och risk att bli utnyttjad varit tydligt utskriven eller underförstådd, vilket hade kunnat öka obehaget och därmed den upplevda kusligheten hos läsaren. Många scener hade även upplevts som mer obehagliga om huvudrollen varit kvinna. Ett exempel är när huvudrollen vandrar ensam i en mörk stad. Ur en kvinnas perspektiv hade detta kunnat påminna om risken att bli överfalleni en mörk gränd. Dock är platsen de kommer till en utopi, vilket gör att läsarens egna förutfattade meningar projiceras på omgivningen och karaktärerna. Det vill säga att OM det var en kvinna, så skulle dessa orostankar om att bli överfallen bero på våra egna inlärda mönster, och inte på det som händer. En annan tanke om genus är att boken är mansdominerad. Här skulle en bok som Nancy Freelands vara ett intressant arbete att jämföra med.

Tan verkar fokusera på att mestadels visa män, vilket gör det svårt att avgöra om utopin är

jämställd, eftersom vi bara har huvudrollens erfarenheter att utgå ifrån och inte kan se staden i sin helhet. En sista genustanke är att mannen åker själv för att hitta ett nytt hem. Hans fru åker inte istället för honom och han tar inte med sig familjen. Detta kan ses som en ganska ålderdomlig syn på mannen som ensam försörjare av hushållet. Om en genusanalys ska genomföras, är Rose (2012) en intressant ingångspunkt. Kapitlet om psykoanalys tar upp många teorier kring detta i Alfred Hitchcocks filmer. I Rose (2012) finns även mycket teorier om ”the lacanian gaze”, den lacanianska blicken. Det är något Jacques Lacan myntade och beskriver både hur läsaren betraktar något som publik och hur det som betraktas väljer att rikta sin blick. Denna teori har bidragit till att man lagt märke till hur kvinnor och män porträtteras olika inom film.

Detta arbete har lärt mig mycket om kuslighet och dess olika former samt hur man med olika tekniker kan frammana dem. Samtidigt har det jag varit tvungen att utesluta varit minst lika intressant. Genusfrågan är en av dem, och jag skulle verkligen vilja dyka djupare i den om jag får chansen. För varje sak jag lär mig dyker flera nya frågor upp, och det är vad som ständigt gör visuell kommunikation så intressant för mig i min vardag – det är nästan lite kusligt faktiskt.

48

11. Litteraturförteckning

11.1 Artiklar

Callister, M. & Stern, L. (2007) The Role of Visual Hyperbole in Advertising Effectiveness Journal of Current Issues & Research in Advertising Vol. 29, number. 2, 2007 [online] hämtad från <http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/10641734.2007.10505212> [14 Maj 2017] Eco, U. (1987) Comic Iconoclasm, A Reading of Steve Canyon. London: Institute of Contemporary Arts Smith, A. (2006) Casy study Paddington bear. Children’s Literature in Education, Vol. 37, No. 1, March 2006 [online] tillgängligt från

<file:///D:/Users/Catharina/Downloads/Paddington_Bear_a_case_study_of_immigrat.pdf> [14 Maj 2017]

11.2 Böcker

Bignell, Jonathan. 2002, Media Semiotics: An introduction, 2 uppl, Manchester, UK: Manchester University Press

Bergström, B. (2001) Bild och Budskap. Stockholm: Carlssons förlag.

Bergström, B. (2012) Effektiv visuell kommunikation. Stockholm: Carlssons förlag. Bergström, B. (2014) Reklam, Strategiskt och kreativt. Stockholm: Carlssons förlag. Bruce-Mitford, M (1999) Tecken och symboler i färg. Stockholm: Forum

Festinger, L. (1957) A theory of cognitive dissonance Stanford: Stanford University Press

Freud, S. (2007 [1919]) Samlade skrifter av Sigmund Freud: XI: Konst och litteratur. Stockholm: Natur och Kultur.

Freud, S. (1919). The ‘Uncanny’. The Standard Edition of the Complete Psychological Works of Sigmund, Freud, Volume XVII (1917-1919): An Infantile Neurosis and Other Works, 217-256 [online]. Översatt av D Mclintock, tillgängligt från <http://complit.utoronto.ca/wp-

content/uploads/Freud-TheUncannyPDF.pdf> [14 Maj 2017]

Granström, H. (2011) Kusliga Grafiska element. Examensarbete [online] tillgängligt från: http://his.diva-portal.org/smash/get/diva2:421995/FULLTEXT01.pdf [23 Juli 2017]

49

Hall, S. (2013 [1997]) Representation, second edition. London: Sage Publications Hoffman, E.T.A. (1816) Der Sandman [online] tillgängligt från

<http://germanstories.vcu.edu/hoffmann/sand_e.html> [14 Maj 2017] Jentsch, E. (1906) On the Psychology of the Uncanny [online] tillgängligt från <http://www.art3idea.psu.edu/locus/Jentsch_uncanny.pdf> [14 Maj 2017] Kjörup, S. (2004) Semiotik. Lund: Studentlitteratur

Koblanck, H. (2003) Typografi, bild och grafiskt tryck. Stockholm: Bonniers förlag Koblanck, H. (2004) Typografi, bild och grafisk design. Stockholm: Bonniers förlag Kukkonen, K. (2013) Contemporary Comics Storytelling. Nebraska: Ebsco Publishing

Lindgren, B. (2009) Det kreativa ögat, om perception, semiotik och bildspråk. Lund: Studentlitteratur Ott, T. (2008) Numret 73304-23-4153-6-96-8. Stockholm: Kartago Förlag

Phaires, D. (1985) Charles S. Peirce and the linguistic sign. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company

Rose, G. (2012) Visual Methodologies, An introduction to researching with visual materials. London: Sage Tan, S. (2006) Ankomsten. Sydney: Lothian Books

Tan, S (2010) Sketches from a nameless land. Syndey: Lothian Books

Saussure, F. (1893/2011) Course in General Linguistics. New York: Columbia University Press Ware, C. (2008) Visual thinking for design. London: Morgan Kaufmann Publishers

11.3 Digitala källor:

Arnzen, M. (2012) The popular uncanny, [online föreläsning] 26 Oktober 2012 Philadelphia: Neuman universitetet. tillgängligt från <https://www.youtube.com/watch?v=m2iJhJiExtk> [14 Maj 2017]

Goodman, A. (2014) Master Narratives: The Stories That Move Americans [online föreläsning] 26 Mars 2014, Madison: The Goodman Center. tillgängligt från

50

Logan, J. (2016) Framework of otherness. [online föreläsning] 18 November 2016, Charlotte: Tedtalk. tillgängligt från <https://www.youtube.com/watch?v=JF4UMa1QuGg> [14 Maj 2017]

Megalofobi förklaring: [online] tillgängligt från http://www.fobiker.se/ [14 Maj 2017]

Pisano, D. (2010) Wiley Post <https://airandspace.si.edu/stories/editorial/wiley-post> [8 Juli 2018]

Tan, S (2007) What is the significance of the violent image of a city being raised by vacuum cleaner-wielding giants? [online] tillgängligt från <https://www.scholastic.com/teachers/videos/teaching- content/shaun-tan-interview-tan-discusses-significance-giants-image-arrival/> [19 Juli 2018] United States Environmental Protection Agency (2014) Global Greenhouse Gas Emission Data [online] tillgängligt från <https://www.epa.gov/ghgemissions/global-greenhouse-gas-emissions- data#Country> [14 Maj 2017]

Zuigerofobi förklaring [online] tillgängligt från <http://design.sva.edu/offcourse/18.html >[14 Maj 2017]