Känsla av sammanhang

Antonovsky (2009) förklarar att de tre olika områden av KASAM går ihop med varandra vilket är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att en individ ska uppnå en känsla av sammanhang krävs det att de alla tre begrepp går ihop. Människor måste begripa och förstå olika situationer, veta att de kan hantera dessa situationer samt att finna intresse för dessa situationer vilket skapar en känsla av meningsfullhet (Antonovsky, 2009). Detta går att se i respondenternas svar. En gemensam nämnare för flera av respondenterna, oavsett om de generellt var positivt eller negativt inställda till friluftsliv var oförståelsen och ogillandet av orientering. De elever som hade en högre grad av KASAM och dess tre olika områden var mer positiva till friluftsliv än de som tydligt visade en låg grad av KASAM. Yunus, Jamila och Abdirizak kände sig alla inkluderade och motiverade till att utföra nya friluftsaktiviteter. De kände att deras lärare har haft ett positivt inflytande i deras inställning till friluftsliv genom att motivera och hjälpa dem med saker de hade svårt för. Men även att de hade fått testat på fler friluftsaktiviteter vilket gett dem ett större urval av aktiviteter att välja mellan. Marwan och Gabriella hade inte fått samma stöttning av sina lärare och har inte mött lika många aktiviteter. De har inte fått chansen att testa på aktiviteter de kanske hade tyckt om som kan påverka deras inställning till friluftsliv. Det kan vara många olika faktorer som påverkar just deras inställning till friluftsliv som exempelvis deras uppväxt, erfarenheter, kultur och det sociala samspelet. I detta fall noterar vi brister i lärarnas förmåga att tillämpa KASAM i undervisningen för de som är negativa till friluftsliv. Flera av respondenterna uppfattade orienteringen som en börda och förstod inte varför de utförde det. I detta fall kan lärarna diskutera detta med eleverna så att deras KASAM höjs. Det kan vara allt från vilka förväntningar läraren har på momentets syfte, mål och innehåll men även säkerställa att eleverna förstår varför man utför friluftsliv. Fägerstam (2014) slår fast att elevers motivation

33

till friluftsliv förbättras vid utomhusundervisning och att elevernas förståelse för innehållet blir bättre. Fägerstams (2014) studie visar hur respondenternas erfarenheter från friluftsliv i tidigare skolor inte har något värde när de kommer till en ny skola. Skolan och idrottslärare gör dessa elever en björntjänst ifall skolan inte möjliggör upplevelser i natur och miljö bara för att eleverna vid tillfället inte gillar friluftsliv. Gabriella och Marwan är ett exempel på detta då de inte har utfört mer än enbart orientering. Eftersom dessa elever inte får möta nya upplevelser inom friluftsliv samt chansen att skapa intresse för momentet. Detta leder till att det inte bildas ett långvarigt intresse för friluftsliv.

Att arbeta utifrån KASAM kan även ha en påverkan på hur väl nyanlända elever klarar sig i skolan. Nilsson och Bunar (2015) beskriver att det finns en större risk att nyanlända barn som kommit till Sverige efter åtta års ålder får problem med att klara av kunskapskraven i

gymnasieskolan jämfört med nyanlända som kommit till Sverige innan åtta års ålder. Marshall och Hardman’s (2000) studie visar på att nyanlända elever har svårare att få godkänt i ämnet idrott och hälsa än inrikesfödda. Studien visar också på hur den skolan som de undersökte saknade resurser och kompetens för att ha möjlighet att följa upp och tillgodose de behov som de nyanlända behöver för att lyckas. Framförallt saknade skolan möjlighet att hantera vissa av dessa elevers traumatiska erfarenheter och deras språkkunskaper (Nilsson & Bunar,

2015). Några av respondenterna i vår studie berättade om hur de endast har fått testat på ett fåtal aktiviteter under momentet friluftsliv, och då främst orientering. Detta kan enligt

Szczepanski (2013) bero på en didaktisk osäkerhet hos lärarna. Han menar att vissa lärare kan sakna kunskaper om friluftsliv och som en konsekvens av brister i kunskaperna i att skapa en lärmiljö utanför gymnastikhallen. De intervjuade lärarna i Szczepanskis (2013) studie

beskriver hur de tycker att det är svårt att motivera varför de ska använda sig utav

utomhusundervisning. Nyanlända ungdomar som inte är födda och uppväxta i Sverige och har skilda erfarenheter från utevistelse kan få lida ännu mer på grund av detta. Ifall dessa elever aldrig eller sällan får utöva friluftslivsaktiviteter utomhus kommer de fortsatt känna sig skeptiska till friluftsliv och deras nervositet och rädslor inför naturen kommer bara att öka ifall de aldrig får möta naturen på ett positivt sätt.

Friluftsrådet och Naturvårdsverket (2008) förklarar att elever tycker att lärare behöver förenkla friluftslivmomentet och lägga mer fokus på att ha roligt. Detta anser de bidra till att deras intresse till friluftsliv inspireras samt att lägga mer fokus på upplevelse än att tänka på att prestera. De anser att friluftsliv skall vara både hanterbart och okomplicerat då det

34

möjliggör att eleverna kan genomföra och uppleva friluftsliv på egen hand. Denna anpassning kan höja elevers KASAM vilket kan resultera i ökad motivation till att utföra friluftsliv (Friluftsrådet & Naturvårdsverket, 2008). Jamila som har ett intresse för friluftsliv nämner detta under intervjun då hon tycker om upplevelsen momentet bidrar med men upplever att detta kan försvinna när många uppgifter delas ut. Hon nämner även att hon helst vistas ute i naturen med en kompis då hon känner sig obekväm med att vistas ensam i naturen. Ericsson (2010) nämner att detta kan bero på en ovana med att vara i naturen vilket kan göra att de känner en överhängande rädsla att vistas där. Som elev kan det då vara mycket press om de skall behöva vistas ensamma i naturen för att utföra en uppgift. Vilket kan leda till att den positiva upplevelsen försvinner och att det istället kan bildas en negativ inställning till friluftslivsmomentet.

6.4 Metoddiskussion

För att utföra bra intervjuer krävs det att forskaren har kunskap om området som undersöks (Kvale & Brinkmann, 2009). Däremot gav den tidigare forskningen en bild av hur nyanlända elever upplever svenskt friluftsliv och natur. En del av frågorna kunde upplevas ledande vilket Kvale och Brinkmann (2009) förklarar som ett problem då kvalitén i respondenternas svar minskas. Syftet var att författarna i denna studie skulle få fram tydligare svar för att undvika missförstånd. Det var svårare att ställa vissa följdfrågor som plötsligt dök upp under

intervjuerna då frågorna kunde leda eleverna till specifika svar. Leder forskaren den som intervjuas till att ge förväntade svar påverkas studien negativt då detta försämrar kvalitén i svaren och hela studiens validitet sänks (Kvale & Brinkmann, 2009). Målet med intervjuerna var att ställa frågorna på ett neutralt sätt där respondenterna själva fick berätta utifrån deras egna erfarenheter.

Då studien utgick från intervjuerna var det viktigt att finslipa intervjufrågorna och anpassa dem efter studiens syfte och frågeställningar. Kvale och Brinkmann (2009) nämner vikten med att vara väl förberedd inför intervjuerna och detta löstes genom att utföra en pilotintervju. Syftet med en pilotintervju är att förbättra intervjuteknik och även förbereda sig inför de riktiga intervjuerna (Kvale & Brinkmann, 2009). Det märktes under pilotintervjun att en del utav intervjufrågorna gick in i varandra och detta justerades. Med plattformen Zoom var det enkelt att både bjuda in eleverna till samtalen samt att spela in intervjuerna. Däremot

35

från ögonkontakt, kroppsspråk, hållning och med mera samt att svaren kan skilja sig om forskaren är fysiskt närvarande på plats eller inte (Kvale & Brinkmann, 2009).

Urvalet till studien är fem nyanlända elever som går i högstadiet på grundskolan och det märktes efter intervjuerna att eleverna inte har haft mycket tid på sig till att utföra friluftslivsaktiviteter då de fortfarande är unga. Det hade kunnat vart mer givande ifall nyanlända gymnasieelever intervjuades just för att de har mer livserfarenhet och kan ha upplevt mer friluftsliv än de elever som vi intervjuade. Under intervjuerna förstod författarna till studien och respondenterna varandra men vissa ord kunde inte förstås vilket ledde till att frågor och ord fick omformuleras eller repeteras. Några av eleverna kan exempelvis ha testat på fler friluftsaktiviteter än de som dem nämnde under intervjun, men att författarna till studien inte riktigt lyckades nå fram med en fråga eller ordet till dem.

Mycket av det som sades under intervjuerna togs heller inte med i studien då det annars skulle bli för många eller för stora citat. Detta kunde ge läsaren en bättre bakgrundsuppfattning och förståelse om respondenterna men det kändes inte relevant att ta med det i denna studie då det hade blivit för brett. Under transkriberingen fokuserades det därför mycket på att ta med det som vi ansåg vara mest relevant för att kunna svara på studiens frågeställningar (Kvale & Brinkmann, 2009). Målet med transkriberingen var att få citaten att låta ljudlikt i syfte till att göra citaten mer levande då mycket försvinner under transkriberingsprocessen. Detta

upplevdes dock som utmanande då det var svårt att höra vad som sades då de artikulerade olika under intervjuns gång. Vid vissa tillfällen kunde det till exempel låta som att de sade ”ja” och andra tillfällen ”jag”. Författarna till studien försökte även markera i transkriberingen när den intervjuade personen tog en längre paus med att svara på frågorna, för att göra de ljudlikt.