Slutsats

Den här studien har undersökt hur nyanlända ungdomar upplever friluftsliv som delmoment i ämnet idrott och hälsa i skolan. Det finns flera faktorer som kan ha påverkat respondenternas inställning till friluftsliv med tanke på vad de har för bakgrund samt erfarenheter. Vi kunde med studien även se en del likheter och skillnader mellan de olika respondenterna. Resultatet visar på att majoriteten av eleverna generellt är positivt inställda till friluftsliv och att röra sig ute i naturen. Några av respondenterna anser dock att de saknar kunskaper inom vissa

36

inställda hade inte fått testat på andra friluftslivsaktiviteter annat än orientering. De växte även upp under tuffare förhållanden än de andra respondenterna då naturen inte var lika tillgänglig för dem. Det var även farligare för dem att vistas ute i naturen just för att det var högre risk att skada sig eller att hamna i en olycka. Detta kan göra att de uppfattar friluftsliv och naturen som otäck, tråkigt, svårt eller onödigt. Som lärare kan man skifta fokus från att prestera inom friluftslivsmomentet och vända det till att mer fokus ligger på upplevelse och att ha roligt. Detta kan ha en stor påverkan på elevers inställning till friluftsliv, speciellt nyanlända elever som kan ha haft traumatiska upplevelser i naturen i sina hemländer.

Studien är relativt liten, vilket gör att vi inte kan dra för stora slutsatser utifrån den data som vi har samlat in. Dock kan vi, utifrån den data som vi har samlat in, se tydliga skillnader avseende vad som kan ha påverkat elevernas KASAM. Vi uppfattar att en lärare kan ha en stor påverkan på elevers KASAM och att lärare generellt kan behöva bli bättre på att motivera sina undervisningsval för eleverna. För att synliggöra vart undervisningen är på väg, vilka mål och syften som finns, samt hur eleverna är tänkta att ta sig dit. Lärare har ett stort ansvar för många elever och det kan vara att de behöver mer resurser och fortbildning för att vara förberedda på den ständigt utvecklande världen och de barn som växer upp i den. Det kan vara att gamla undervisningssätt inte funkar längre, och med en större grupp nyanlända elever som även de har rätt till en likvärdig utbildning kan lärarna behöva klara av att anpassa lektionerna och instruktionerna för att hjälpa alla elever att hela tiden röra sig mot samma mål och därmed utveckla en positiv inställning till friluftsliv.

Vidare forskning inom detta område skulle därför kunna ge en ökad kunskap för lärare som underlättar utbildningen för alla inblandade parter. Eftersom denna studie har innefattat en relativt liten population, kan vi därför inte dra några större slutsatser av den data och de intervjuer som vi har gjort. Vi tycker dock att detta problemområde är något som det bör undersökas mer kring. Det kommer hela tiden in nya nyanlända elever till skolan och det behöver finnas mer och bättre kunskap om hur lärare bäst hanterar situationer som kan orsaka problem, såsom språkbarriären till exempel. Det är även intressant att höra hur dessa elever uppfattar sin tillvaro i skolan och vilka eventuella förbättringspotentialer som de anser finnas. En framtida studie skulle till exempel kunna vara att följa nyanlända elever från högstadiet ända upp till gymnasiet för att se hur deras utveckling ser ut över en längre period, hur deras språk utvecklas, och hur inkluderingen i friluftsliv har sett ut och ifall de känner en större känsla av sammanhang efter en längre tid. Vidare hur och om, friluftsliv bidrar till en

37

förbättring av hälsa, eller hur inkludering i skolan kan se ut för nyanlända ungdomar och hur det i så fall kan förbättra integreringen för dessa ungdomar i samhället.

Avslutningsvis hoppas vi att denna studie har väckt tankar och idéer för läsaren. Exempelvis hur lärare kan eller borde jobba för att få med hela elevgruppen åt rätt håll och vara mer inkluderade när det kommer till nyanlända elever. Studien har för författarnas egen del bidragit med värdefull kunskap som kommer vara till nytta i vårt kommande yrkesliv som lärare. Mer hänsyn kommer att visas till nyanlända elever då det kan vara psykiskt påfrestande för dem att både vistas ute i naturen på grund av tidigare erfarenheter. De kan komma från länder där det inte är lika aktuellt att vistas ute i naturen. Men även att få dem att känna sig inkluderade i gruppen med elever som är uppväxta med den svenska kulturen.

38

Käll- & litteraturförteckning

Antonovsky, A. (2009). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.

Backman, E. (2004). Utövar ungdomar friluftsliv?. Svensk Idrottsforskning: Organ för

Centrum för Idrottsforskning, (4), 47–53.

Bomström Aho, E. (2018). Språkintroduktion som mellanrum: Nyanlända gymnasieelevers

erfarenheter av ett introduktionsprogram (Doktorsavhandling, Karlstads universitet).

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research

in psychology, 3(2), 77–101.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Caperchione, C., Kolt, M., & Mummery, G. (2009). Physical Activity in Culturally and Linguistically Diverse Migrant Groups to Western Society. Sports Medicine, 39(3), s 167– 177.

Chow, C. C., & Sarin, R. K. (2002). Known, unknown, and unknowable uncertainties. Theory

and Decision, 52(2), 127–138.

Delin, M. (6 december 2016). Elever och lärare: Så ska den positiva trenden fortsätta. Dagens

Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/elever-och-larare-sa-ska-positivatrenden-fortsatta/

Ds 1999: 78 (1999). Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer, Stockholm: Regeringskansliet, (Hämtad 2020-10-22). Elektronisk källa:

https://www.regeringen.se/49bbbc/contentassets/6753bc911e6e4cbfbfdeae3d59973aa2/statens -stod-till-friluftsliv-och-framjandeorganisationer

Ericsson, C. (2010). Temanummer - Utomhuspedagogik i skolan. NCFF - Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom 2010.

http://utenavet.se/pdfHtmWord/temanummer_Utomhuspedagogik_webben.pdf

Folkhälsomyndigheten. (2020). Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (HSLF-FS

2020:12) om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m. [Hämtad 2020-10-29]

Elektronisk källa: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/h/hslf-fs-202052/

Forsberg, L. (2011). Tendentiös och vilseledande–eller fredlig och rättvis: En studie i ämnet

historia i framtagandet av UPL 1919. [Examensarbete, Umeå Universitet]. DiVA. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1307280/FULLTEXT01.pdf

39

Friluftsrådet & Naturvårdsverket. (2008). Fritt fram för friluftsliv - för barn och ungdomar i skolan och på fritiden.

Fägerstam, E. (2014). High school teachers’ experience of the educational potential of outdoor teaching and learning. Journal of Adventure Education & Outdoor Learning, 14(1), 56–81.

Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. (1. uppl.) Stockholm: SISU idrottsböcker.

Huitfeldt, Å. (2015). Passar jag in?: Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisning. Örebro Studies in Sport Sciences, 2015.

Huitfeldt, Å. Bergström, M. Tärnklev, C. Huitfeldt, S. & Ågren, Å. (2002). Rörelse & idrott. Stockholm: Liber.

Johansson, A. M., & Wickman, P. O. (2012). Vad ska elever lära sig angående

naturvetenskaplig verksamhet?: En analys av svenska läroplaner för grundskolan under 50 år.

NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, 8(3), 197–212.

Kumlin, T. (1998). Känsla av sammanhang i teori, empiri och kritik. Stockholm: Liber Kvale, S. & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun uppl. 2:1. Lund: Studentlitteratur.

Lundgren. U, Säljö, R. & Liberg, C. (2014). Lärande, Skola, Bildning- Grundbok för lärare. 3 uppl. Stockholm: Natur och kultur.

Lundh, C. (2014). Nyanlända elevers erfarenhet och uppfattning om friluftsliv: En kvalitativ

undersökning med nyanlända elever i högstadiet med ursprung från Somalia och Afghanistan.

[Examensarbete, Karlstad universitet]. DiVa. https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:827548/FULLTEXT01.pdf

Lundvall, S. (2011) Lärande i friluftsliv Perspektiv och ämnesdidaktiska exemplar. Stockholm: GIH.

Marshall, J., & Hardman, K. (2000). The state and status of physical education in schools in

international context. European Physical Education Review, 6(3), 203-229.

Migrationsverket (2016a) Statistik. Elektronisk källa: http://www.migrationsverket.se/Om- Migrationsverket/Statistik.html

40

Migrationsverket (2016b) Inkomna ansökningar om asyl 2015. Elektronisk källa:

http://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166d1aab/1451894593595/In komna+ans%C3%B6kningar+om+asyl+2015+-

+Applications+for+asylum+received+2015.pdf

Moshtat, Y. (2008). Naturvårdsverket - Med andra ögon. Bromma: CM Gruppen AB. Nilsson, J., & Bunar, N. (2015). Educational Responses to Newly Arrived Students in

Sweden: Understanding the Structure and Influence of Post-Migration Ecology. Scandinavian

Journal of Educational Research, 1–18.

Patel, R & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur.

Sandell, K. & Sörlin, S. (red.). (2000). Friluftslivshistoria. Från ”härdande frilutslif” till

ekoturism och miljöpedagogik. Stockholm: Carlsson.

Sharif, H. (2017). ” Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt”: Nyanlända

ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning (Doktorsavhandling, Acta Universitatis Upsaliensis).

Shoard, M. (1999). A right to roam. Oxford: Oxford University Press.

Skollag (2010:800). Utbildning för nyanlända elever (2020-11-16) Elektronisk källa:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800

Skolverket. (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.

Szczepanski, A. (2013). Platsens betydelse för lärande och undervisning: ett

utomhuspedagogiskt perspektiv. NorDiNa: Nordic Studies in Science Education. 9(1), 3–17.

Tinghög, P., Arwidson, C., Sigvardsdotter, E., Malm, A., & Saboonchi, F. (2016). Nyanlända och asylsökande i Sverige: En studie av psykisk ohälsa, trauma och levnadsvillkor.

Stockholm: Röda Korsets högskola; 2016. Röda Korsets högskolas rapportserie; 2016:1.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig

41