För att variera våra kostnadsvariabler, utför vi en känslighetsanalys i detta avsnitt. För våra resultat av den totala samhällsekonomiska kostnaden, finns det en del osäkerheter gällande våra kostnadsvariabler. På grund av att vi uppskattar dem utifrån antaganden, är det lämpligt att genomföra en känslighetsanalys på våra ingående kostnadsvariabler från de tidigare uppskattningarna av de totala samhällsekonomiska kostnaderna.
Vi redovisar känslighetsanalysen i tabellerna 7, 8 och 9. Utgångspunkten för
känslighetsanalysen är våra tidigare resultat om den totala samhällsekonomiska kostnaden för de som avled och de som blev skadade till följd av det inträffade skjutvapenrelaterade våldet. För varje kostnadsvariabel som vi varierar, jämför vi dessa mot våra ursprungliga resultat från tabell 2 och 3. Av tabell 5 och 6 framgår det att implementeringskostnaden för de två
sjukvårdsåtgärderna är låga i förhållande till nyttan av att fler överlever en skjutning och kostnaden för att dessa istället blir allvarligt skadade. För de två sjukvårdsåtgärderna väljer vi att variera antalet individer som skulle kunna räddas från att avlida, för att se om åtgärderna fortfarande är samhällsekonomiskt lönsamma att genomföra. Vi redovisar resultatet från känslighetsanalysen för de två sjukvårdsåtgärderna i tabell 11. Utgångspunkten för känslighetsanalysen är våra tidigare resultat från tabellerna 5 och 6.
Tabell 7: Känslighetsanalys av den totala samhällsekonomiska kostnaden för de 45 individer
som avled av det skjutvapenrelaterade våldet år 2019.
Notering: Tabellen visar resultaten från känslighetsanalysen när vi varierar kostnadsvariablerna VSL, kostnaden
för samhällets upplevda oro att utsättas för grov brottslighet och kostnaden för produktionsbortfall. Den första kolumnen visar vilken variabel vi varierar, den andra kolumnen visar den nya kostnaden och den tredje kolumnen visar skillnaden mellan den ursprungliga kostnaden och den nya kostnaden för känslighetsanalysen. För beräkningar, se Appendix 1.
Det framgår av tabell 7 att den största skillnaden från vårt ursprungliga resultat, blir när vi varierar kostnaden för VSL. Kostnadsposten utgör den största kostnaden för brottsoffret vid skjutvapenrelaterat våld och resulterar därmed i den största skillnaden när vi varierar våra kostnadsposter. När kostnaden för samhällets upplevda oro inför att utsättas för grov
brottslighet varieras påverkar det resultatet i vår ursprungliga kostnad med cirka 2 miljoner, och är därmed den minsta skillnaden för det ursprungliga resultatet.
32
Tabell 8: Känslighetsanalys av den totala samhällsekonomiska kostnaden för de 134
individerna som skadades till följd av det skjutvapenrelaterade våldet år 2019, om alla skadade kategoriseras som typfall 1 eller typfall 2.
Notering: Tabellen visar resultaten från känslighetsanalysen när vi varierar kostnadsvariablerna VSL,
sjukvårdskostnaden, kostnaden för samhällets upplevda oro inför att utsättas för grov brottslighet och kostnaden för produktionsbortfall. Beräkningarna är för typfall 1 och 2. Den första kolumnen visar vilken variabel vi varierar, den andra kolumnen visar den nya kostnaden och den tredje kolumnen visar skillnaden mellan den ursprungliga kostnaden och den nya kostnaden för känslighetsanalysen. För beräkningar, se Appendix 1.
I likhet med tabell 7, framgår det av tabell 8 att den största skillnaden mot vårt ursprungliga resultat, blir när vi varierar kostnadsposten för VSL. När vi varierar sjukvårdskostnaden påverkar det vårt ursprungliga resultat med cirka 28 miljoner kronor för typfall 1 och cirka 2 miljoner kronor för typfall 2. Eftersom kostnaden för produktionsbortfall ingår i kostnadsvariabeln för sjukvårdskostnader för dessa två typfall, finns det en osäkerhet hur stor själva sjukvårdskostnaden är när alla skottskadade individer kategoriseras typfall 1 eller 2.
Tabell 9: Känslighetsanalys av den totala samhällsekonomiska kostnaden för de 134
individerna som skadades till följd av det skjutvapenrelaterade våldet år 2019, om alla skadade kategoriseras som typfall 3 eller typfall 4.
Notering: Tabellen visar resultaten från känslighetsanalysen när vi varierar kostnadsvariablerna VSL,
sjukvårdskostnaden, kostnaden för samhällets upplevda oro inför att utsättas för grov brottslighet och kostnaden för produktionsbortfall. Beräkningarna är för typfall 1 och 2. Den första kolumnen visar vilken variabel vi varierar, den andra kolumnen visar den nya kostnaden och den tredje kolumnen visar skillnaden mellan den ursprungliga kostnaden och den nya kostnaden för känslighetsanalysen. För beräkningar, se Appendix 1.
33
Av resultatet i tabell 9, framgår det i likhet med tabell 7 och 8, att den största skillnaden mot vårt ursprungliga resultat, blir när vi varierar kostnadsposten för VSL. Om kostnaden för produktionsbortfall varieras påverkas vårt ursprungliga resultat med cirka 10,6 miljoner kronor om alla de skottskadade individerna kategoriseras som typfall 3. Om individerna istället kategoriseras som typfall 4, blir skillnaden cirka 300 000 kronor. När vi varierar sjukvårdskostnaden med 10 procentenheter påverkar det vårt ursprungliga resultat med cirka 1,5 miljoner kronor för typfall 3 och typfall 4. Det tyder på att sjukvårdskostnaderna inte påverkar vårt ursprungliga resultat i så stor utsträckning. Det tyder på att sjukvårdskostnaden som vi använder för typfall 1 och 3, främst består av kostnader för produktionsbortfall.
34
Tabell 10. Känslighetsanalys av den totala samhällsekonomiska lönsamheten, om färre än
11,61 individer och 5,4 individer, överlever vid införandet av sjukvårdsåtgärderna tourniquet respektive blodtransfusioner.
Notering: Tabellen visar resultatet från känslighetsanalysen när vi varierar hur många som potentiellt hade
kunnat överleva årligen vid införandet av de två sjukvårdsåtgärderna. Den första kolumnen visar antalet räddade, andra kolumnen visar nyttan vid användning av tourniquet, tredje kolumnen visar kostnad för tourniquet och fjärde kolumnen visar skillnaden mellan nyttan och kostnaden. Den femte kolumnen visar nyttan vid användning av blodtransfusioner, sjätte kolumnen visar kostnaden för blodtransfusioner och sjunde kolumnen visar
skillnaden mellan nyttan och kostnaden. För beräkningar, se Appendix 1.
I vår ursprungliga CBA räknade vi på att 11,61 fler individer årligen skulle överleva, vid införandet av en obligatorisk utbildning i användningen av tourniquet för all
räddningstjänstpersonal. Det framgår av resultatet i tabell 10 att desto färre individer som sjukvårdsåtgärden bidrar med till att överleva en skjutning, ju mindre blir minskningen av totala samhällsekonomiska kostnaden för de individer som avlider och skadas till följd av skjutvapenrelaterat våld. Resultatet i tabellen visar att det är samhällsekonomiskt lönsamt att införa åtgärden, även om det bara leder till att en färre individ årligen överlever och istället blir allvarligt skadad. Den totala samhällsekonomiska kostnaden för de individer som avlider och skadas till följd av skjutvapenrelaterat våld skulle då minska med omkring 43 miljoner kronor.
35
I tabell 10 varierar vi hur många fler individer som skulle överleva en skjutning, om det ges möjlighet att genomföra blodtransfusioner i alla ambulanser i Sverige. I likhet med den första sjukvårdsåtgärden, minskar den samhällsekonomiska lönsamheten av åtgärden, desto färre individer som årligen överlever vid införandet av denna sjukvårdsåtgärd. Resultatet visar att det fortfarande är samhällsekonomiskt lönsamt att införa sjukvårdsåtgärden, även om det bara leder till att en färre årligen överlever och istället blir allvarligt skadad. Den totala
samhällsekonomiska kostnaden för de individer som avlider och skadas till följd av skjutvapenrelaterat våld skulle då minska med omkring 41 miljoner kronor.
36