I detta avsnitt redovisar vi först hur stor den totala samhällsekonomiska kostnaden var för de individer som till följd av skjutvapenrelaterat våld i Sverige under år 2019, avled och som skadades. Som tidigare nämnt, antar vi att det inte uppkommer några nyttor i samband med skjutvapenvåldet. Därefter redovisar vi två separata CBA-resultat för våra två framtagna sjukvårdsåtgärder. Den första sjukvårdsåtgärden är att det införs en obligatorisk utbildning om en mer användning av tourniquets inom akutsjukvård för all räddningspersonal i Sverige och att det leder till att 11,61 färre individer årligen avlider till följd av skjutvapenrelaterat våld, att dessa istället blir allvarligt skadade. Den andra sjukvårdsåtgärden innebär att det ges möjlighet att genomföra blodtransfusioner i alla ambulanser i Sverige och att det skulle resultera i att 5,4 färre individer avlider av skjutvapenrelaterat våld, att dessa istället blir allvarligt skadade. För båda sjukvårdsåtgärderna uppkommer en nytta, eftersom vi antar att färre individer avlider och istället bli kategoriserad som typfall 1 eller typfall 3 till följd av skjutvapenvåldet.
Vi redovisar i tabell 2 den totala samhällsekonomiska kostnaden för de individer som avled till följd av det inträffade skjutvapenvåldet under 2019 i Sverige. I tabell 3 redovisar vi hur stor denna kostnad var för de individer som skadades till följd av det inträffade
skjutvapenvåldet. I tabellen antar vi att alla individer som skadades blir kategoriserad som typfall 1, 2, 3 eller 4. I tabell 4 redovisar vi den totala samhällsekonomiska kostnaden för de individer som avled och för de individer som blev skadade till följd av det inträffade
skjutvapenvåldet under år 2019 i Sverige. På grund av osäkerheten gällande skadegrad för de skottskadade individer, väljer vi en fördelning för de skottskadade individerna, att en fjärdedel av dem, kategoriseras inom varje typfall. Detta baserat på att det under de senaste åren har varit omkring 70 inskrivna skottskadade individer årligen inom slutenvården (Brå, 2019b). I tabell 5 och tabell 6 redovisar vi en CBA om de två sjukvårdsåtgärderna skulle införas, vars avsikt är att minska antalet individer som avlider till följd av skjutvapenvåldet.
Tabell 2. Den totala samhällsekonomiska kostnaden för de 45 individerna som avled till följd
av det skjutvapenrelaterade våldet år 2019, i miljoner kronor.
Notering: Tabellen visar våra uppskattningar för skjutvapenvåldet med dödlig utgång per individ.
Kostnadsvariabel K1 är uppskattningen för VSL, K2 är sjukvårdskostnaderna, K3 är kostnaden för samhällets upplevda oro inför att utsättas för grov brottslighet och K4 är kostnaden för produktionsbortfall.
Uppskattningarna är avrundade till närmaste miljontal. Se kapitel 4 för hur vi uppskattat kostnaderna för respektive variabel. För beräkning, se Appendix 1.
Resultatet i tabell 2 visar att den totala samhällsekonomiska kostnaden för de 45 individerna som avled till följd av det skjutvapenrelaterade våldet år 2019 i Sverige, blir cirka 2 829 miljoner kronor. Kostnaden för VSL utgör den största kostnaden.
27
Tabell 3. Den totala samhällsekonomiska kostnaden för alla 134 individerna som blev
skottskadade till följd av det skjutvapenrelaterade våldet år 2019, om de kategoriseras som typfall 1, 2, 3 eller 4, i miljoner kronor.
Notering: Tabellen visar våra uppskattningar för skjutvapenvåldet för typfall 1, 2, 3 och 4. Kostnadsvariabel K1
är uppskattningen för VSL, K2 är sjukvårdskostnaderna, K3 är kostnaden för samhällets upplevda oro inför att utsättas för grov brottslighet och K4 är kostnaden för produktionsbortfall. Uppskattningarna är avrundade till närmaste miljontal. Se kapitel 4 för hur vi uppskattat kostnaderna för respektive variabel. För beräkning, se Appendix 1.
Resultatet i tabell 3 visar att den totala samhällsekonomiska kostnaden för de individer som skadades till följd av skjutvapenrelaterat våld under år 2019, varierar mellan 817–2 514 miljoner kronor beroende på hur vi ställer upp våra antaganden angående deras skadegrad. Om alla 134 individer får permanenta kognitiva skador (typfall 1) uppgår den totala kostnaden till 2 514 miljoner kronor. Om samtliga skadade individer får måttliga
skador, men som på sikt yttrar sig som långvariga kognitiva funktionsnedsättningar (typfall 2) blir samma kostnad 818 miljoner kronor. Den totala samhällsekonomiska kostnaden blir istället 2 353 miljoner kronor, om alla skottskadade individer skulle ha jämställts med de skottskadade patienterna som inkom till Sahlgrenska sjukhuset mellan januari 2013 till juni 2014 och att dessa individer skulle kategoriserats som allvarligt skadade (typfall 3). Denna kostnad blir 817 miljoner kronor om samtliga individer istället kategoriseras som lindrigt skadad (typfall 4) och om de jämställs med de skottskadade individerna som inkom till Sahlgrenska sjukhuset mellan januari 2013 och juni 2014.
28
Tabell 4: Den totala samhällsekonomiska kostnaden för de 45 individer som avled och de 134
individerna* som skottskadades till följd av det skjutvapenrelaterade våldet under år 2019, i miljoner kronor.
* Av de 134 skottskadade individerna kategoriseras en fjärdedel inom respektive typfall.
Notering: Tabellen visar våra uppskattningar för den totala samhällsekonomiska kostnaden skjutvapenvåldet
medförde utifrån ett brottsofferperspektiv. K1 är den totala samhällsekonomiska kostnaden för de 45 individer som avled. K2 är 25 procent av den totala samhällsekonomiska kostnaden om de 134 skottskadade individerna kategoriseras som typfall 1, K3 är 25 procent av den totala samhällsekonomiska kostnaden om de 134
skottskadade individerna kategoriseras som typfall 2, K4 är 25 procent av den totala samhällsekonomiska kostnaden om de 134 skottskadade individerna kategoriseras som typfall 3 och K5 är 25 procent av den totala samhällsekonomiska kostnaden om de 134 skottskadade individerna kategoriseras som typfall 4. För beräkning, se Appendix 1.
Resultatet från tabell 4 visar att den totala samhällsekonomiska kostnaden uppgick till 4 454 miljoner kronor, för de 45 individer som avled och de 134 individer som blev skottskadade till följd av skjutvapenvåldet under år 2019 i Sverige. På grund av osäkerheten gällande
skadegraden för de individer som blev skadade under år 2019, är resultatet baserat på antagandet att en fjärdedel av de skadade individerna kategoriseras som respektive typfall. Till exempel är en fjärdedel av de skadade individerna kategoriserade som typfall 1. I tabell 5 redovisar vi om det är samhällsekonomiskt lönsamt att införa den första
sjukvårdsåtgärden, en obligatorisk utbildning gällande en snabb placering av tourniquet i räddningsarbetet, för all räddningstjänstpersonal i Sverige. Vi antar att om åtgärden genomförs skulle det resultera i att 11,61 färre individer årligen avlider till följd av skjutvapenvåldet och att de istället bli allvarligt skadade. Vi jämför alltså åtgärden med nollalternativet som är att 45 individer årligen avlider och 134 individer årligen blir skottskadade till följd av skjutvapenvåldet. När all räddningstjänstpersonal har genomfört utbildningen, kommer de ge vidare kunskapen till nyanställda. Vi antar att det kommer dröja 10 år innan de anställda behöver uppdatera sin kunskap. Det medför att kostnaden för alla utbildningstimmar fördelas på en 10-årsperiod.
29
Tabell 5: CBA om en obligatorisk utbildning för all räddningspersonal i Sverige skulle bidra
till att 11,61 färre individer årligen skulle avlida och istället bli kategoriserade som typfall 1 eller typfall 3 till följd av det skjutvapenrelaterade våldet, i miljoner kronor.
Notering: Tabellen visar våra kostnadsuppskattningar för skjutvapenvåldet vid införandet av en obligatorisk
utbildning för räddningstjänstpersonal att använda tourniquet. Nyttan motsvarar om 11,61 individer istället för att avlida hade blivit allvarligt skadade enligt typfall 1 och 3. Kostnadsvariabeln K1 är kostnaden att utbilda all räddningstjänstpersonal i Sverige att använda tourniquet. K2 uppskattar den extra kostnad som uppkommer när de 11,61 individer istället blir allvarligt skadade enligt något av typfallen. Uppskattningarna är avrundade till närmaste miljontal. Se kapitel 4 för hur vi uppskattat nyttan och kostnaderna för respektive variabel. För beräkning, se Appendix 1.
Det framgår av tabell 5 att det är samhällsekonomiskt lönsamt att införa en obligatorisk utbildningför all räddningstjänstpersonal i Sverige, om det resulterar i att 11,61 fler individer årligen överlever en skjutning. När individerna som överlever en skjutning och kategoriseras som typfall 1, minskar den totala samhällsekonomiska kostnaden för de som avlider och de som skadas till följd av skjutvapenrelaterat våld med omkring 511 miljoner kronor, respektive omkring 525 miljoner kronor om de individer som överlever istället kategoriseras som typfall 3.
I tabell 6 redovisar vi om det är samhällsekonomiskt lönsamt att införa den andra
sjukvårdsåtgärden, att det går att genomföra blodtransfusioner i alla ambulanser i Sverige och att det leder till att 5,4 färre individer årligen avlider till följd av skjutvapenrelaterat våld. Dessa individer skulle istället bli allvarligt skadade till följd av skjutvapenvåldet. Vi jämför åtgärden med nollalternativet, som är att 45 individer årligen avlider och 134 individer årligen skadas till följd av skjutvapenvåldet.
30
Tabell 6: CBA om alla ambulanser i Sverige ges möjlighet att genomföra blodtransfusioner
skulle bidra till att 5,4 färre individer årligen skulle avlida och istället bli kategoriserade som typfall 1 eller typfall 3 till följd av det skjutvapenrelaterade våldet, i miljoner kronor.
Notering: Tabellen visar våra kostnadsuppskattningar för skjutvapenvåldet vid införandet av sjukvårdsåtgärden
blodtransfusion. Nyttan motsvarar om 5,4 individer istället för att avlida hade blivit allvarligt skadade enligt typfall 1 och 3. Kostnadsvariabeln K1 är uppskattningen att införa blodtransfusioner i samtliga av Sveriges 570 ambulanser. K2 uppskattar den extra kostnad som uppkommer när de 5,4 individer istället blir allvarligt skadade enligt något av typfallen. Uppskattningarna är avrundade till närmaste miljontal. Se kapitel 4 för hur vi
uppskattat nyttan och kostnaderna för respektive variabel. För beräkning, se Appendix 1.
Resultatet i tabell 6 visar att det är samhällsekonomiskt lönsamt att införa blodtransfusioner i samtliga ambulanser i Sverige, om det resulterar i att 5,4 fler individer årligen överlever en skjutning. När dessa 5,4 individer som överlever en skjutning kategoriseras som typfall 1, minskar den totala samhällsekonomiska kostnaden med 235 miljoner kronor för de som avlider och de som skadas till följd av skjutvapenrelaterat våld, respektive cirka 237 miljoner kronor om de istället kategoriseras som typfall 3.
31