Känslor och attityd

Kommentar till figur 7:​ Detta visar vilket känslouttryck positivt/negativt och neutralt de populära videorna har visat. N = 150. Där neutral var störst med 53 procent, negativ näst störst med 29 procent och positivt minst med 19 procent.

Som man kan se i figur 7 så har en klar majoritet av de populära videorna varit neutral i sin framtoning och känslouttryck. 53 procent av videorna har varit neutrala men sedan så är en liten större mängd videor negativa i sin framtoning och känslouttryck, då 29 procent av videorna har varit negativa. Samtidigt som endast 19 procent har varit positiva. Detta tyder på att de populära videorna tenderar att vara mer negativa än vad de är positiva, men framförallt så tenderar de att hålla en neutral framtoning och inte alls ha någon tydlig eller inte visar något känslouttryck.

Kommentar till figur 8:​ ​Den här visar vilket känslouttryck som de icke-populära videorna i election2020 hade.

N= 150. Där 44 procent var negativa, 37 procent var neutrala och 19 procent var positiva. Av totalt 150 analysenheter.

De icke populära videorna ser något annorlunda ut, som man kan se i figur 8. Här kan man se att 37 procent av videorna är neutral, en ​minskning ​på nästan 15 procentenheter jämfört med de populära videorna. Den större skillnaden är däremot den ökning av negativa videor, där 44 procent av de icke- populära videorna har en negativ framtoning och känslouttryck, vilket är en ​ökning​ på 16 procentenheter. Den enda kategorin som håller sig någorlunda densamma mellan de populära och icke-populära videorna är mängden positiva videor. Bland de

icke-populära är 19 procent positiva i sitt känslouttryck, vilket är exakt densamma som bland de populära videorna.

Detta tyder på att negativa och neutrala videor tenderar att skapa mer interaktion och får mer utrymme på appen, men också att dessa är den typen av videor som fler personer väljer att skapa och ladda upp. Detta då det inte finns någon förändring på mängden positiva mellan de populära och icke-populära videor. Detta visar på att TikTok användare föredrar att gestalta politiken som mer negativ eller neutral än positiv och att dessa videor ofta också är de som får spridning på appen. Vilket också är någonting som i förlängningen styrks av de ämnena som man är kritisk mot (Se figur 15, 16, 17 och 18). Det tyder på att bland de republikanska användarna på TikTok finns ett missnöje som de visar genom negativa videor samt kritiken de framför, men att dessa videor inte nödvändigtvis får den spridning och interaktion som de kanske hade hoppats på.

Samtidigt så visar det också på att det inte bara är den ena sidan av den politiska diskussionen som är negativ i sin framtoning utan det är båda sidorna av det politiska spektrat. och kanske finns det en situation där vardera sida är negativ i sin framtoning när de diskuterar den politiska motståndaren, antingen som presidentkandidat eller politik eller liknande. Det tyder på – som man kan se på de kritiska ämnena i figur 17 och 18 – att republikaner är kritiska mot demokraterna och vice versa, men det då är det demokraterna som vinner

popularitetstävlingen i den aspekten. Här är återigen den tidigare nämnda studien av Derek

Moscato​⁷⁰​ relevant – då den också pratar om hur sociala medier och i hans fall Instagram – kan användas till att gestalta politisk diskussion positivt och negativt. Även detta görs alltså på TikTok, genom att gestalta vissa politiska motståndare gestaltar man därmed också den politiska diskussionen i det ljus som man har valt att ge sin video (positivt eller negativt).

Detta visar att TikTok användare – på samma sätt som i Moscatos studie – är snabb att rikta kritik och vara kritisk mot makthavare och politiska beslut. Detta förstärks vidare i resultatet om kritiska ämnen och vem man är kritisk mot senare i uppsatsen. På sätt och vis används TikTok och dess användare för att belysa ämnen som videoskaparna finner problematiska.

Vilket belyser det ämnet vidare genom att det pratas om på plattformen, i hopp om att det kan nå ut till fler människor som också kan diskutera detta.

Kommentar till figur 9:​ Den här visar om videorna har varit informativa, känslosamma, varken eller både och bland de populära videorna. N =150. Där majoriteten 42 procent har varit varken eller 39 procent varit känslosam och 17 procent varit informativ.

Om man grankar ytterligare hiruvida videorna gör ett tydligt känslouttryck eller inte kan man se på figur 9 att de populära videorna tenderar att varken vara informativa eller känslosamma.

Istället tenderar de att existera i en form av vakuum där personerna pratar om politiken i form av humor eller satir (se figur 3). Detta är videor som varken är särskilt känslosamma eller informativa, utan istället har förhoppningen att inviga en känsla i den som tittar på videon.

Däremot kan man också se att 39 procent av videorna tenderar att vara känslosamma, så detta är också någonting som tar en större plats bland de populära videorna. Dessutom så endast 17 procent av videorna ämnar att informera sina tittare. Sedan finns det en väldigt liten del på 2 procent som är en blandning av de två. Exempelvis så kan det vara en person som berättar om en händelse på ett väldigt känslosamt sätt, men samtidigt ger fakta och information om vad som har hänt.

70​ Moscato, Derek. ​Media Portrayals of Hashtag Activism: A Framing Analysis of Canada’s #Idlenomore Movement​. Vol. 4, nr. 2, 2016: 3-12. DOI: ​http://dx.doi.org/10.17645/mac.v4i2.416

Det här visar på att trots att videorna tenderar att vara neutrala/negativa (se figur 7 och 8) så tenderar de populära videorna att återigen leva i neutralitet mellan känslosamhet och

informationsgivande. Detta tyder på att de populära videorna är känslosamma men också negativa, vilket visar på att man ofta kanske är upprörd, arg eller irriterad över någonting som en person eller parti gjort inom politiken. Här blir det återigen viktigt att se vilka ämnen man har diskuterat (Se figur 3). Det kanske handlar om ämnen som tenderar att dra upp känslor, som exempelvis corona, racism, BML eller allmänt om politik. Sådana ämnen tenderar att vara känslostarkt och något som har diskuterats en hel del.

Kommentar till figur 10:​ Den här visar om videon varit informativ, känslosam, varken eller, båda och bland de icke-populära videorna i election2020. N =150. Där majoriteten 56 procent var känslosam, 21 procent var varken eller och 19 procent var informativ.

Bland de icke populära videorna​​(figur 10) kan man istället se en klar majoritet av

känslosamma videor. Här har 56 procent av videorna varit känslosamma, vilket är en ökning på 17 procentenheter jämfört med de populära. Medan endast 21 procent har varit varken eller, vilket är en minskning på 21 procentenheter jämfört med figur 9. Här är också en mindre mängd varit informativ med endast 19 procent, vilket är en liten ökning på 2

procentenheter jämfört med de populära videorna. Samt så är en liten del både informativ och känslosam på 3 procent.

Vad som är intressant med detta är det faktum att det är en sådan tydlig majoritet som är känslosamma. Detta tillsammans med att icke-populära analysenheter tenderade också vara negativa (figur 8). Vilket tyder på att känslosamma videor är mer av en norm bland

icke-populära videor än vad de är bland de populära videorna. Vi kan utläsa att de

icke-populära videorna tenderar att vara både mer negativa (figur 8) och känslosamma (figur 10). Medan de populära videorna tenderar att vara mer neutrala (figur 7) i sin framtoning, men samtidigt är varken informativ eller känslosam (figur 9).

Detta speglar också vidare att ämnena som man diskuterar i videorna i sin helhet ofta anses viktiga för de som laddar upp den, kanske framförallt bland de icke-populära videorna. Det är kanske därför som man till sån hög grad också visar känslor i dessa sammanhang; man kanske reagerar över politiska förslag eller över motståndarsidan..Vi kunde också utläsa att i de icke-populära videorna var det ofta ilska och kraftiga reaktioner när man diskuterade ämnen som rörde valfusk och röstbedrägeri, också oftast var väldigt arga.

Det är precis så som Tuchman diskuterar kring dagordningen/framing.​⁷¹​ Om ett ämnet – såsom valet – är en tillräckligt viktig fråga i medierna så kommer även publiken att illustrera det vidare till sina sociala mediekanaler. Valet är en fråga som berör och påverkar många människor, då hashtagen i sig har nått över 2 miljarder visningar, så det finns en självklarhet kring att denna fråga också diskuteras flitigt på sociala mediaforum såsom TikTok. Därmed också att här återfinns massvis med känslor som dessa människor vill prata om och få utlopp för och då gör man det på TikTok på samma sätt som man gör på andra social medier.

Kommentar till figur 11:​ ​På abortionban hashtagen såg känslorna ut såhär bland de populära

analysenheterna. N = 150. Figur 11 visar på en stor majoritet av negativa videor, då de landar på 61 procent.

Därefter kommer neutrala videor med 32 procent, och positiva med 7 procent.

figur 11 och 12 visar väldigt jämlikt resultat, med en stark majoritet av negativitet då båda överskrider hälften. Den största kontrasten ligger mellan neutrala videor. Det man kan säga om detta är att fler icke-populära videor är mer neutrala i sin framtoning och att populära videor antingen är mer positiva eller negativa. Detta kan kopplas till att fler icke-populära videor är otydliga både i budskapet och i framtoningen. Tydlighet och vinkling är nyckeln till framgång som nyhetsvärderingen visar på och är därför möjligtvis en bidragande orsak till varför just sådana analysenheter är mindre populära.

71​Gaye Tuchman och Barbara Wertheim Tuchman. ​Making News: A Study in the Construction of Reality.​ New York: Simon & Schuster. 1978.

Kommentar till figur 12:​ På abortionban hashtagen såg känslorna ut såhär bland de icke-populära analysenheterna. N = 150. Figur 12 visar också på en stor majoritet av negativa videor, då de landar på 56 procent. Därefter kommer neutrala videor med 38 procent, och positiva med 6 procent.

En stor andel är ju också neutrala vilket är viktigt ur ett objektiv att inte involvera känslorna i sakfrågor. Precis som Tuchman illustrerar kring ​framing/dagordningen​.​^72​ Om abort anses vara en tillräckligt viktig sakfråga i medier, så kommer även publiken/folket att uppfatta och spegla den på samma sätt ut på sociala plattformar. Detta resultat tyder, precis som Derek Moscato studie hävdar,​⁷³​ på att ett upprop till stöd och skapar debatt kring den fortsatta kampen för kvinnors rättigheter. Det tyder också på hur TikTok fungerar som ett politiskt verktyg för att framhålla sociala rörelser och politisk debatt.

72​ Gaye Tuchman och Barbara Wertheim Tuchman. ​Making News: A Study in the Construction of Reality.​ New York: Simon & Schuster. 1978.

73​ Moscato, Derek. ​Media Portrayals of Hashtag Activism: A Framing Analysis of Canada’s #Idlenomore Movement​. Vol. 4, nr. 2, 2016: 3-12. DOI: ​http://dx.doi.org/10.17645/mac.v4i2.416

Kommentar till figur 13: ​På abortionban hashtagen såg attityderna ut såhär bland de populära

analysenheterna. N = 150. Figur 13 visar att störst var känslosamma videor med 41 procent. Därefter kommer informativ med 28 procent, både och med 21 procent samt varken eller med 11 procent.

Resultatet i figur 13 och 14 visar på olika resultat, men tyder däremot på en majoritet av känslosamhet​. Dubbelt så många populära videor är ​både och ​i jämförelse med icke-populära videor. Analysenheter som är ​varken eller​ visar däremot på ett mer jämlikt resultat, då det bara skiljer 2 procent från varandra. Slutligen har vi ​informativa​ analysenheter som skiljer från varandra med 6 procent. Det man kan säga om detta är att icke-populära videor är betydligt mer känslosamma, och därför är de andra alternativen mindre förekommande. Det är den största skillnaden mellan figurerna, vilket leder till att populära videor är naturligt mer blandade.

Kommentar till figur 14: ​På abortionban hashtagen såg attityderna ut såhär bland de icke-populära analysenheterna. N = 150. Figur 14 visar också att störst var känslosamma videor med 59 procent. Därefter kommer informativ med 22 procent, både och med 11 procent samt varken eller med 9 procent.

Utifrån gestaltningsteorin sågs ett tydligt exempel på hur medborgare känner och tycker,​⁷⁴ främst i icke-populära videor som tenderar att vara personliga​​och handlade i en del fall om användarnas bakgrund och erfarenheter. Exempelvis var det en mamma som pratade om sin erfarenhet under graviditeten och sitt barn, en annan kvinna om när hon blev våldtagen av sitt ex. Detta gjorde att dessa analysenheter hamnade i känslosamma kategorin, då känslor blev inblandade och investerade. Vilket heller inte är särskilt konstigt, då abortfrågan i dess natur är en väldigt känslig och kontroversiell fråga. Till skillnad från populära videor där det handlade mycket om att de ville sprida information och kunskap kring ämnet, som också är ett aktivt val av berättarperspektiv.​⁷⁵​ Framförallt då många Prochoicers tror på och ser det ur ett vetenskapligt perspektiv. Exempelvis om att ett foster ses som en parasit, för att den inte kan överleva utanför mammans kropp. Det var också vanligt att de populära analysenheterna

74Strömbäck, Jesper. ​Den medialiserade demokratin: Om journalistikens ideal, verklighet och makt​. Stockholm:

SNS Förlag, 2004. S. 40-49.

75​ Strömbäck, Jesper. ​Den medialiserade demokratin: Om journalistikens ideal, verklighet och makt​.

Stockholm: SNS Förlag, 2004. S. 40-49.

pratade informativt och samtidigt uttryckte sin åsikt och därför blev många klassade som både och.

6.4 Kritik

Ett annat resultat visade hur kritiska analysenheterna var. Dessa besvarades genom fyra olika variabler. Varpå den första handlade om den var partipolitisk kritisk, detta var en ja/nej fråga.

Följdfrågan blev då mot vem/vilka. Samma gällde på nästa fråga då man kollade om

analysenheterna var kritiska mot ett mer allmänt politiskt ämne som också är en ja/nej fråga samt hade följdfrågan mot vem/vilka. Detta resultat var väldigt olika mellan hashtagsen, då election2020 visade på en mycket låg kritiskhet både på frågan om partipolitik och allmänt (se bilaga 3: figur 17 och 18). Däremot visade abortionban på betydligt mer kritiskhet. Därför kommer election2020 att redovisas lite kortare utan diagram, då det ansågs vara ett mindre intressant resultat.

När det gällde election2020 var bara 16 procent (N =24) partipolitiskt kritisk bland de populära videorna. De icke-populära visade på ett snarlikt resultat på 15 procent (N =23).

Vilket är alltså är mellan 67 och 70 procentenheter ​mindre​ än abortionban, vilket är den största skillnaden i den här studien.

Sammanlagt fick Republikanerna och Donald Trump 84 procent av partipolitiska kritiken bland de populära. Resterande 16 procent var kritiska mot Demokraterna, Joe Biden och Barack Obama.

I fallet av de icke-populära fick Demokraterna, Joe Biden och Kamala Harris sammanlagt 52 procent av kritiken. Republikanerna och Donald Trump fick 44 procent. Resterande 4 procent var riktad mot Gabriel Sterling, som är en något känd republikansk politiker från Georgia som har talat emot Donald Trumps hantering av hot mot människor som har skett under valet.

Så Gabriel Sterling hamnar i någon form av gråzon som är svårare att placera in i ett fack.

Det man kan konstatera är att de populära är mer samstämmiga över vad de ​inte​ gillar, då deras kritik mot Republikanerna har en betydligt större majoritet. De icke-populära är mer jämnt fördelade mellan partierna. Vidare kan alltså säga att videorna som öppet har kritiserat Republikanerna är mer omtyckta och engagerar mer, då de är i den populära sektionen och vice versa.

Det är svårt att säga varför så få analysenheter är kritiska bland election2020 jämfört med abortionban. Det kanske innebär att de är viktigare att få diskutera sakfrågor och politik än vad det är att kritisera ett parti eller politiker. Om man ställer detta resultat mot ett annat, som exempelvis vilka ämnen som förekom (se figur 3 och 4). Så ser man att ett av de mest

förekommande ämnena var röstning, som fokuserade på vikten i att man går och röstar oavsett vem man röstar på. Vilket kan förklara varför så få är kritiska.

Vidare till variabel som svarade på om analysenheterna var kritiska i allmänhet (se bilaga 3:

Figur 19 och 20). Resultatet bland de populära videorna visade att endast 23 procent (N = 35) var kritiska, alltså var majoriteten okritiska. Samma gäller för de icke-populära då bara 27 procent (N = 40) var kritiska. Återigen så säger detta resultat inte särskilt mycket jämfört med abortionban, och kommer därför att redovisas i korthet.

Bland de populära landade den största andelen av hela diagrammet på 11 procent och den var riktad mot Republikanerna (Donald Trumps parti). Vilket visar på den rådande mångfalden bland de kritiska ämnen och bristen på klarhet. Däremot visar det lilla resultatet på en fortsatt trend av kritik mot republikanerna, då de partipolitiska videorna visade liknande resultat.

De icke-populära videorna visade på en större tendens av några få ämnen som förekom oftare. Dessa var kritiska mot rösträkningen samt valfusk, som båda täckte in 24 procent var.

Vilket totalt visade på närmare hälften (48 procent) av den kritiken och betyder att de icke-populära videorna var mer överens om vad de inte tyckte om/var kritiska mot. Det resultatet säger mer och har större relevans jämfört med de populära videorna. Utöver dessa två kritiska ämnen är övriga väldigt splittrade och därför inte av intresse i undersökningen.

Rörande ämnet valfusk kan det konstateras att det bottnar i en republikansk idé, som handlar om att valfusket är orättvist och till nackdel för deras parti. Detta riktar i sin tur på kritik mot det demokratiska partiet och dess följare. Resultatet i sin helhet handlar alltså främst om republikanerna och deras politiska diskussion samt visar på att deras videor får mindre interaktion än de demokratiska videorna, då de som sagt är i den icke-populära sektionen.

Det finns ett resultat av hur många analysenheter som är kritiska i allmänhet bland

abortionban. Det visar på en stark majoritet av kritik både bland populära och icke-populära videor. 83 procent av alla populära videor är kritiska, och 17 procent är inte det. Vidare till icke-populära videor som ligger lite över med 85 procent kritiska, och 15 procent okritiska.

Till skillnad från resultatet av hur många analysenheter som var partipolitiskt kritiska, så är detta en väldigt hög siffra. Det var alltså o få som var partipolitiskt kritiska i fall av

abortionban.

Kommentar till figur 15: ​På abortionban hashtagen handlade de videor som var kritiska bland de populära analysenheterna. N = 125 av de analysenheter som var kritiska rent allmänt. Figur 15 visar att kritiken handlade främst om att förbjuda abort, då det landade på 34 procent. Därefter kom kritik specifikt riktat mot prolife med 14 procent, kritik mot att tillåta abort med 9 procent, kritik specifikt riktad mot prochoice med 8 procent samt amerikanska regeringen med 7 procent. Unika ämnen för denna tabell är: straffa kvinnor, polska regeringen, män, kristna, inskränkta rättigheter och inkompetenta/opålästa.

Resultatet av figur 15 och 16 visar att antalet ämnen har stor variation där populära har sammanlagt 12 olika ämnen och icke-populära har bara 8 ämnen. Det säger också att populära videor är mer mångfaldiga, och icke-populära är väldigt lika varandra ämnesmässigt. Kritik mot att ​förbjuda abort​ ligger som topp ett gemensamt för båda figurerna. Det är också ett ämne där analysenheterna kan diskutera abortfrågan mer allmänt och bredare med möjlighet att ta ett ställningstagande. Värt att notera är att ​övrigt​ är en kategori som inte finns bland populära videor men representerar hela 7 procent bland

icke-populära. Det betyder alltså att analysenheternas kritik inte gått att utläsa eller inte passat in under någon av tidigare nämnda kritiska-kategorier.

En del ämnen bland populära videor riktar sin kritik mot något mera specifikt. Exempelvis den delen som önskar/ber/hoppas att allmänheten kunde läsa på mer kring abort, innan de gör videor där de framställs som inkompetenta. Analysenheter som riktar kritik mot ​abort

gestaltas mer som att de anser att det är fel att göra abort och förklarar sin åsikt om varför de tycker så. Medan kritik mot ​prochoicers​ är mer riktat mot deras motståndare, där de anser exempelvis att de har ogiltiga argument. En parallell som går att dra där är till Ichau, Frissen och d’Haenens studie​⁷⁶​ om konflikten mellan Israel och Palestina och hur judar representeras på Instagram. Detta kan man jämföra med konflikten mellan ​prochoice​ och ​prolife​. Där vissa

76 Ichau, Elke., Frissen, Thomas och d’Haenens, Leen. From #selfie to #edgy: Hashtag networks and images associated with the hashtag #jews on Instagram. ​Telematics and informativs, ​44 (2019). DOI:

76 Ichau, Elke., Frissen, Thomas och d’Haenens, Leen. From #selfie to #edgy: Hashtag networks and images associated with the hashtag #jews on Instagram. ​Telematics and informativs, ​44 (2019). DOI: