Hur populära är dina åsikter?: En kvantitativ studie om TikTok som nyhets- och diskussionsforum

(1)

Hur populära är dina åsikter?

En kvantitativ studie om TikTok som nyhets- och diskussionsforum

Liss Thunberg Victoria Champion Journalistprogrammet Höstterminen 2020

Examensarbete, 15 högskolepoäng

(2)

Innehållsförteckning

Abstract 3

1 Inledning 4

1.1 Jämförelse med andra sociala medier 5

1.2 Problemformulering 5

1.3 Syfte och frågeställningar 6

2 Bakgrund 7

2.1 Vad är TikTok? 7

2.2 Hur fungerar Tiktoks algorithm? 7

2.2.1 Diversifierande system 7

2.2.2 Rekommendationssystem 8

3 Teori 9

3.1 Dagordningsteorin 9

3.1.1 Nyhetsvärdering 10

3.2 Gestaltningsteorin 11

3.3 Medialisering 13

4 Tidigare forskning 15

4.1 TikTok 15

4.2 Gestaltningsteorin 16

4.3 Dagordningsteorin 17

5 Metod och material 18

5.1 Val av nyheter 18

5.2 Upplägg och underlag 19

5.3 Problem och metodkritik 19

5.4 Kvalitet och resultatsammanställning 20

6 Resultat och analys 21

6.1 Användarinformation 21

6.2 Ämnen 23

Election2020 ordmoln 28

Abortionban ordmoln 29

6.3 Känslor och attityd 30

6.4 Kritik 37

7 Sammanfattning och slutsatser 41

8 Slutdiskussion 42

9 Referenslista 43

10 Bilagor 46

Bilaga 1: Kodinstruktioner 46

Bilaga 2: Kodschema 47

Bilaga 3: Övriga diagram 48

(3)

Abstract

• Title:

How popular are your opinions? - A quantitative study about TikTok as a news- and discussion forum.

• Authors:

Liss Thunberg and Victoria Champion.

• Course, term, year:

C-thesis, autumn 2020.

• Word count:

12445.

• Defining the problem and purpose:

TikTok is a newly established social media platform with a lot of active and young users. On the app all kinds of political and controversial subjects get discussed, but how they are received, shared and interacted with are not

something that we know a lot about today. The purpose of the study is to see how the news of the american presidential election and the abortion debate are being framed on the social media platform TikTok, as well as seeing what types of subjects within these debates are getting the most attention.

• Method and material:

This study did a quantitative content analysis, examining 600 analysis units. These have been divided into two TikTok hashtags, called #abortionban and

#election2020. With 300 videos per hashtag, these have been further divided into popular videos versus unpopular videos – 150 per each.

• Main results:

The videos are mostly framed as negative or neutral for the most part on both the hashtags, but the abortionban hashtag is more critical and also more emotional than the election2020 hashtag. As the election2020 hashtag leaned in almost all instances towards being more neutral and emotional but not at all critical. Barely one third of the 300 videos in the election2020 hashtag was critical, while the majority of the abortionban hashtag, marking 80 percent, was critical. This was the biggest difference between the two hashtags, as well as the abortionban hashtag being much more emotional, but the difference there was not as noticable. The most prominent subjects discussed within the hashtags were the same both within the popular and the impopular videos, and had a lot in common. For example on the abortionban hashtag the subjects prochoice (pro-abortion) and prolife (anti-abortion) were both very prominent in the popular and unpopular videos, as well as voting and humour for the election2020 hashtag. Which shows that some subjects get discussed no matter the interaction they get from their audiences, and are often subjects that the general public has a lot of thoughts on, as well as for being discussed in other media.

• Key words: TikTok, Politics, Media communication, Medialization and Framing.

(4)

1 Inledning

Idag är det vanligt att använda sociala medier som en del av sin nyhetskonsumtion

¹

, där den yngre generationen har digitala plattformar som sitt förstahandsval.

²

I dagsläget vet vi inte om det är ett aktivt eller passivt val. Däremot vet vi att en stor del av den yngre generationen lägger mycket tid på TikTok appen,

³

där en andel är underhållning och en andel är nyheter, som även kan belysas av politiker och nyhetsredaktioner.

I vår studie har vi valt att fokusera enbart på sociala medieappen TikTok, för att den snabbt växer i popularitet över hela världen, framförallt i Indien och USA, men också i Sverige.

Dessutom på grund av att det finns ett hål att fylla var det gäller tidigare forskning, eftersom appen är så pass nyetablerad på marknaden. Samt för att den har en ung mål- och

användargrupp. Denna studie ger bara en initial inblick över detta nya stora fenomen och hur det påverkar medie- och nyhetskonsumenter.

Många användare känner till och litar på sociala medier idag. Användarna är därför mer mottagliga för politisk information på dessa forum, såsom exempelvis Twitter.

⁴

TikTok är ett nytt socialt media, vilket gör att man inte har tillräckligt med kunskap om vilken påverkan appen har på konsumenterna.

Däremot vad man har kunnat se i denna studie är att det sker en hel del politisk

kommunikation på appen, och att det även tenderar att luta mot det negativa och neutrala hållet. Samt att man också är mer kritisk när man lägger upp videor av politisk karaktär, i alla fall i abortfrågan.

1Statista. Share of adults who use social media as a source of news in selected countries worldwide as of February 2020.

https://www.statista.com/statistics/718019/social-media-news-source/ (Hämtad 2020-12-28)

2Mitchell, Amy. Pew Research Center. Across all news formats, young adults lead the preference for digital.

https://www.journalism.org/2018/12/03/americans-still-prefer-watching-to-reading-the-news-and-mostly-still-th rough-television/ (Hämtad 2020-12-28)

3 Statista. Distribution of TikTok users in the United States as of June 2020, by age group.

https://www.statista.com/statistics/1095186/tiktok-us-users-age/ (Hämtad 2020-12-28)

4Lee, Hang. (2020). Voters’ involvement, attitude, and confidence in the era of new media. Palgrave Communications, 6(1). DOI: https://doi.org/10.1057/s41599-019-0368-9

(5)

1.1 Jämförelse med andra sociala medier

Twitter, som lanserades på marknaden år 2006 är en app som är betydligt äldre än TikTok.

Det är en sociala medieplattform som fungerar som en mikroblogg. Twitter har idag över 330 miljoner användare varje månad,

⁵

och har länge setts som en katalysator inom politisk

interaktion med allmänheten. Twitter har bland annat spelat en stor roll i händelseförloppet kring den Arabiska våren.

⁶

Den näst största plattformen inom sociala medier är Instagram som lanserades på marknaden år 2010. Instagram är ett sociala medienätverk som fokuserar på bilddelning, och är ganska likvärdig i uppladdningsformat och användarinteraktion som TikTok. Instagram har över 1 miljard användare varje månad.

⁷

Detta gör att TikTok placeras någonstans mittemellan dessa två sociala medieplattformar. Då TikTok har över 690 miljoner användare varje månad.

⁸

Men appen i sig är också betydligt yngre då den funnits på marknaden i knappt två år men den har redan slagit Twitter i användare per månad. TikTok har också en betydligt klarare ung användarbas.

1.2 Problemformulering

TikTok etablerade sig på sociala mediemarknaden 2018 och fick ett enormt genomslag, framförallt bland den yngre generationen i åldrarna 16-24.

⁹

En bidragande orsak till varför sociala medier har fått ett ökat användande ses kunna bero på den pågående corona-pandemi och karantän-tider.

¹⁰

Skärmtiden har överlag ökat i och med att man jobbar hemifrån och har digitala klassrum, vilket också har gjort att man lättare faller för att “scrolla” på sina mobiltelefoner. TikTok är tillsammans med Instagram och Youtube vanliga förstahandsval när det kommer till underhållning.

¹¹

På grund av den unga målgruppen på Tiktok så ligger det en vikt i att utöka kunskapen och utforska dess rymd. Det finns en stor kunskapsbrist kring vad appen egentligen innehåller, alltså vad användarna gör och exponeras för. Såväl som på andra sociala medier så pågår politiska diskussioner på TikTok. Detta har blivit tydligt då politiska diskussioner och sociala

5 Statista. Number of monthly active Twitter users worldwide from 1st quarter 2010 to 1st quarter 2019.

https://www.statista.com/statistics/282087/number-of-monthly-active-twitter-users/ (Hämtad 2020-12-01)

6 Sveriges Radio, Sociala medier - viktig del av den arabiska våren, Juni 2011, https://sverigesradio.se/artikel/4559947 (Hämtad 2021-01-03)

7 Instagram. About us. https://about.instagram.com/about-us (Hämtad 2020-12-01)

8 Datareportal. Kepios. Global social media overview. https://datareportal.com/social-media-users?rq=tiktok (Hämtad 2020-12-01 )

9 Wikipedia. Tiktok. https://en.wikipedia.org/wiki/TikTok

10 Wold, Suzin. Digital Commerce 360. Covid-19 is changing how, why and how much we’re using social media.

https://www.digitalcommerce360.com/2020/09/16/covid-19-is-changing-how-why-and-how-much-were-using-s ocial-media/ (Hämtad 2020-12-28)

11 Jeffries, Ben. The Drum Digital Summit. How TikTok thrived during coronavirus and will it last?

https://www.thedrum.com/opinion/2020/05/27/how-tiktok-thrived-during-coronavirus-and-will-it-last (Hämtad 2020-12-28)

(6)

rörelser har fått uppmärksamhet och extra kraft, efter ytterligare spridning på TikTok. Ett exempel på detta är Black lives matter (BLM)-rörelsen som fick ökad kraft i USA.

¹²

1.3 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att se hur nyheterna amerikanska presidentvalet 2020 och abortfrågan gestaltas på TikTok, samt se vilka ämnen inom det som får mest uppmärksamhet.

- Hur gestaltas dessa två aktuella nyheter?

- Vilka ämnen blir populära inom dessa två aktuella nyheter?

- Finns det skillnader i gestaltningen mellan de populära och icke-populära videorna?

12 Janfaza, Rachel. CNN. TikTok serves as hub for #blacklivesmatter activism.

https://edition.cnn.com/2020/06/04/politics/tik-tok-black-lives-matter/index.html (Hämtad 2021-01-03)

(7)

2 Bakgrund

2.1 Vad är TikTok?

TikTok är en kort videodelningsapp. Där användare kan skapa och ladda upp videor som är mellan 15 och 60 sekunder långa. Appen riktar sig till användare mellan åldrarna 13 och 25 år. Appen ägs av det kinesiska företaget ByteDance, och i Kina går den under namnet Douyin. Den globala appen går däremot under namnet TikTok, och lanserades i början på 2016.

¹³

En del av TikToks succé är deras uppköp av den populära kortvideodelningsappen Musica-ly.

Detta gjorde att TikTok fick en stor spridning initialt eftersom den redan hade aktiva användare.

¹⁴

I Sverige har appen laddats ner cirka 1,4 miljoner gånger mellan oktober 2018 och oktober 2019. Globalt har appen laddats ner över 100 miljoner gånger, och har en aktiv

månadsanvändning på över 500 miljoner användare.

¹⁵

Tiktok använder sig framförallt av en interaktion baserad algoritm där videor som andra gillat, kommenterat eller delat får ta större plats på användares ForYou page.

2.2 Hur fungerar Tiktoks algorithm?

TikToks algortim har framförallt två olika funktioner. När ett nytt konto skapas så får användaren ange olika typer av kategorier som är av intresse. Detta styr sedan vilka videor som visas för användaren med förhoppning att användaren kommer att uppskatta och interagera med dessa videor. Interaktion med en video syftar framförallt på: Hur länge användaren stannar på en video, om användaren gillar, delar eller kommenterar på videon.

Efter detta visar sedan TikTok vad användaren uppskattar och vill se mer av baserat på vad och hur användaren har interagerat med innehållet.

¹⁶

2.2.1 Diversifierande system

TikTok använder sig också av ett så kallat diversifierande system. Detta system är ett sätt att få in nya videor till fler användare, som fungerar som sådant att TikTok framförallt visar användare populära videor baserat på användarens kategorier och interaktioner. Detta blandas med att TikTok också visar användaren vissa videor som inte är populära, som istället har få gillningar och kommentarer för att se om videon skulle uppskattas av användaren.

13 TikTok, Supporting creative expression in 2020 and beyond,

https://newsroom.tiktok.com/en-us/year-on-tiktok-trust-and-safety-2020, Senast uppdaterad, 29/12, 2020, (Hämtad 2021- 01-01)

14 Mohsin, Maryam. Oberlo. 10 Tiktok statistics that you need to know in 2021 [Infographic].

https://www.oberlo.com/blog/tiktok-statistics (Hämtad 2020-12-01)

15 Datareportal. Kepios. Global social media overview. https://datareportal.com/social-media-users?rq=tiktok (Hämtad 2020-12-01)

16 TikTok. How TikTok recommends videos #ForYou.

https://newsroom.tiktok.com/en-us/how-tiktok-recommends-videos-for-you (Hämtad 11 november 2020)

(8)

2.2.2 Rekommendationssystem

TikTok använder sig också utav någonting som kallas för rekommendationssystem, som är ett sätt att få in nya videor till fler användare. Detta system är också ett sätt för TikTok algoritmen att visa användare videor som hen redan har berättat för TikTok att hen gillar, framförallt via vad användaren har interagerat med. I huvudsak fungerar systemet i tre olika nivåer.

Användare Interaktivitet: Vad användaren har gillat, vem hen följer, kommentarer som användaren lämnat samt om användaren själv har laddat upp egna videor.

Videoinformation: vilka hashtags används på videon som användaren gillat, vilket ljud som används i videorna samt vilken rubrik som videon har.

Telefon- och kontoinställningar: språkinställningar, vilket land användaren befinner sig i samt vilken typ av telefon eller apparat som användaren har appen på. Denna del har minst påverkan på vilka videor som algoritmen visar dig.

¹⁷

Det går därför att säga att videor som blir populära på TikTok blir det för att användare till större del har interagerat med videon och därför ofta är någonting som många har uppskattat, hållit med om, eller gillat. TikTok fungerar alltså så att videor som börjar få uppskattning visas till fler och fler personer och så länge användare fortsätter att interagera med videon så visas den till fler personer.

17 TikTok. How TikTok recommends videos #ForYou.

https://newsroom.tiktok.com/en-us/how-tiktok-recommends-videos-for-you (Hämtad 11 november 2020)

(9)

3 Teori

Forskningen kring journalistik och mediekommunikation i sociala medier ett nytt

forskningsområde eftersom sociala medier är ett nytt fenomen. TikTok som är en ny aktör på på sociala medie marknaden är därför intressant: Vad vill de förmedla genom sina korta videor, och det är det som denna studie ville fokusera på. För att besvara detta behöver vi ta reda på vad det är som sägs, och hur det framställs. Vi har valt att ställa frågorna i jämförelse med dagordningsteorin, som besvarar på vad, och gestaltningsteorin, som besvarar på hur.

Medialiseringen tillkom också för att täcka upp den digitala aspekten av det hela, då samhället lever i en stor övergångsfas genom sociala mediers framväxt. Då politiker och andra stora aktörer har sett att TikTok mer eller mindre tar större plats på marknaden, så har de också valt att etablera sig på plattformen för att finnas och synas där, och inte bara på exempelvis Instagram och Facebook.

3.1 Dagordningsteorin

Inom journalistikforskning förknippas dagordningsteorin – även kallad för agenda setting – starkt med Maxwell McCombs studie som publicerades på 1970-talet.

¹⁸

Definitionen av den lyder som sådan: “Den beskriver nyhetsmediernas förmåga att påverka vikten som läggs på ämnena på den offentliga dagordningen”

¹⁹

I det här fallet så är TikTok nyhetsmediet, och de påverkar vad personen bakom skärmen ser. De fungerar som en form av gatekeeper till vad de får och inte får vittna. Dagordningen är också skapandet av allmänhetens medvetenhet och oro för viktiga frågor av nyhetsmedierna.

²⁰

TikTok är primärt en nöjessida och möjligtvis sekundärt ett nyhetsmedium, men däremot är det en plattform som ger möjlighet till att driva viktiga frågor och för användare att bilda sig en egen åsiktsbildning. Det skapar spridning och lärdom kring aktualiteter och pågående debatter runt om i världen.

²¹

Dagordningen var därför värdefull när vi sammanställde resultaten och analyserade dem. När vi sedan kodade in det analysmaterial som vi samlat in såg vi vad TikTok visar vanliga användare. Det kom både fram partipolitiska sidor såväl som det motsatta. Vi fick också svar på om det var främst privatpersoner, politiker eller medieföretag som syntes. Samt så gjordes mycket jämförelser mellan populärt och icke-populärt material ur olika aspekter, som ger svar på vad som är mer omtyckt gentemot mindre omtyckt.

“Vanligtvis har en agenda refererat till en aggregerad rangordning av sakfrågor, antingen hos en specifik aktör eller en grupp av aktörer. Exempelvis har man talat om mediernas agenda, den politiska

18Karlsson, Michael och Strömbäck, Jesper. Handbok i journalistikforskning. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2019. S. 337-332.

19 McCombs, Maxwell. "News influence on our pictures of the world." I Mass Media: Advances in Theory and Research, Jennings Bryant och Dolf Zillmann (red.), 251-268. New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates, 2002. DOI: https://doi.org/10.1057/s41299-020-00106-0

20 Wdearing, James och Mrogers, Everett (1988). Agenda-setting research: Where has it been, where is it going?

Communication Yearbook. 11: 555–594. DOI: https://doi.org/10.1080/23808985.1988.11678708

21 TikTok. For Good (2020) https://www.tiktok.com/forgood (Hämtad 08-12-2020)

(10)

agendan och medborgarnas agenda. Den huvudfråga som ställs i agendaforskningen handlar om vilken uppmärksamhet som ägnas olika frågor i politiken.”²²

På grund av ovanstående citat kan man ifrågasätta om hashtagen abortionban i den här studien är per definition en viktig fråga. Då medier mer eller mindre inte alls engagerat sig i denna hashtag just på TikTok (Se resultatkapitlet: Användarinformation). Å ena sidan finns det massvis med bevis att det står högt upp på politikernas agenda, i alla fall i USA

²³

och Polen

²⁴

just nu. Dessutom finns det ett enormt engagemang från många medborgare, med tanke på att hashtagen har 6,6 miljoner visningar.

²⁵

Det finns ett mörkertal om hur många medborgare som egentligen engagerar sig i abortfrågan eftersom hashtagen på TikTok bara är en i plattform i mängden. Var det gäller election2020 har vi bevisligen (Se resultat, figur 1 &

2) ett litet större engagemang från media aktörerna. Som också går att använda som en jämförelse eller fristående paragraf, med eller mot abortionban.

Dagordningsteorin är på många sätt mycket nära knutet till gestaltningsteorin. Båda fokuserar på hur media drar allmänheten till specifika ämnen och på så vis sätter agendan. De skapar också ett samband mellan journalistiken och människors bilder av verkligheten.

²⁶

Dagordningsteorin handlar om vad som befinner sig på dagordningen, exempelvis en sakfråga, medan gestaltningar syftar på hur denna sakfråga framställs eller uppfattas.

²⁷

Den tar alltså ett steg längre genom att nyheterna som presenteras skapar en ram för den

informationen.

²⁸

Mer om det efter nyhetsvärdering.

3.1.1 Nyhetsvärdering

En aspekt av dagordningsteorin är nyhetsvärdering som fokuserar på hur tidningar och mediebolag prioriterar vad som får stort respektive litet utrymme i media. En annan aspekt är hur de värderar nyheterna som de producerar och distribuerar.

²⁹

Enligt sociologen Herbert Gans modell för nyhetsvärdering så spelar flera faktorer in i vilket nyhetsvärde en nyhet har.

Faktorer som till exempel närhet och relevans spelar roll när det kommer till nyhetsvärdering.

Det finns också ett tröskelvärde för att en nyhet ska slå igenom, som inte bara handlar om hur många som berörs av nyheten men också hur extrem den är. Igenkänning och närhet till

22 Semetko m.fl., 1991; Strömbäck, 2014; Walgrave & Van Aelst, 2006; Karlsson, 2019.

23 BBC News. Abortion: How do Trump and Biden's policies compare?

https://www.bbc.com/news/election-us-2020-54003808 (Hämtad 2020-12-28)

24 Walker, Shaun (2020). The Guardian. Poland delays abortion ban as nationwide protests continue.

https://www.theguardian.com/world/2020/nov/03/poland-stalls-abortion-ban-amid-nationwide-protests (Hämtad 2021-01-03)

25 Cranley, Ellen (2020). Insider. A TikTok of a teen getting an abortion went viral and sparked a massive debate. https://www.insider.com/tiktok-abortion-viraldebate-twitter-conservatives-2020-2 (Hämtad 2021-01-03)

26 Karlsson, Michael och Strömbäck, Jesper. Handbok i journalistikforskning. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2019. S. 337-332.

28Mass Communication Theory (2017). Framing Theory.

https://masscommtheory.com/theory-overviews/framing-theory/ (Hämtad: 2020-12-01)

(11)

nyheten har påverkar nyhetsvärdet; så ett uppseendeväckande våldsbrott i Norge får sannolikt mer uppmärksamhet i Sverige än i Kenya.

³⁰

Jämfört med traditionella medier har sociala medieappar en annan form av nyhetsvärdering.

Sociala medieappar har sällan personer eller liknande som kurerar och bestämmer vad som får uppmärksamhet i appen eller inte, utan det sköts generellt ofta genom algoritmer och datasystem som tyder vad som är populärt och genererar därmed spridning.

Nyhetsvärderingen blir då mer komplicerad då användarna själva har sätter agendan.

På TikTok finns det mediaföretag och nyhetsbolag som lägger upp videor. Det är därför intressant att se på vilket sätt deras videor får spridning eller om de överhuvudtaget får spridning till att börja med.

³¹

Det betyder alltså att det finns ingen motsvarighet till ett mediehus eller journalister som producerar nyheter på Tiktok-appen. Istället är användarna både konsumenter och

producenter. Därför är det mycket svårare att precisera och säkerställa vem/vilka det är som sätter agendan för medieinnehållet, då det varken är Tiktok eller en utpekad person.

Användarna påverkar alltså agendan själva, och de sätter även ribban för sin egen popularitet.

Något som också spelar stor roll för populariteten och spridningen av innehållet är algoritmerna, som heller inte går att pekas ut på samma sätt som en person kan.

Sammanfattningsvis kan vi därför säga att Tiktok är inte ett traditionellt media, för att dess medieinnehåll skapas av dess publik. Därför passar dessa teorier heller inte vår studie helt och hållet, vilket också framgår senare i metodkapitlet.

3.2 Gestaltningsteorin

Det finns få tidigare studier om just TikTok då denna app är väldigt nyetablerad på sociala mediemarknaden, däremot finns det massor av teoribildning kring hur opinionsbildning gestaltas på andra sociala medier som exempelvis Instagram, Facebook och Twitter. Då detta är en plattform för att uttrycka sig inte bara i text, utan även i ljud, bild och video, så är det en gestaltning i sig självt av vad medborgare känner och tycker om diverse ämnen.

³²

Därför används gestaltningsteorin för att besvara syftet på bästa sätt. Eftersom många utav dessa sociala medieplattformar liknar varandra, och uppläggen på tidigare studier är ungefär densamma inom detta område, är dessa fortfarande teoretiskt relevanta.

30 Nord, Lars och Strömbäck, Jesper. Hot på agendan: En analys av nyhetsförmedling om risker och kriser, Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten, 2005.

https://jesperstromback.files.wordpress.com/2009/12/hotpaagendan.pdf, (Hämtad 2020-12-07)

31 Karlsson, Michael och Strömbäck, Jesper. Handbok i journalistikforskning. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2019. S 171-180, 421-433.

32 TikTok. For Good (2020) https://www.tiktok.com/forgood (Hämtad 08-12-2020)

(12)

Jesper Strömbäcks definition av gestaltningsteorin – även kallad framing – består av flera olika delar. För att, som han själv säger, finns det ingen absolut definition som funkar i alla lägen.

³³

“I en skepnad handlar den om hur mediernas gestaltningar av verkligheten påverkar människors gestaltningar av samma verklighet. I en annan skepnad handlar den om hur medierna, genom att gestalta verkligheten på vissa sätt men inte andra, reproducerar och sprider olika maktcentras och ideologiers sätt att betrakta verkligheten. I en tredje skepnad handlar den om vad mediernas innehåll

egentligen representerar.”³⁴

Om vi hade tittat närmare på användarnas påverkan, men så är inte fallet, hade vi kunnat använda oss av den första skepnaden. Däremot stämmer den tredje skepnaden bättre in på vår aktuella studie för att själva innehållet i videorna, som handlar om någon form av nyheter, är det vi kommer titta närmare på.

Strömbäck nämner också att det handlar om “val av ämne, berättarperspektiv, attribut, källor, fakta och val av ord.”

³⁵

Det har vi använt oss av i form av variabler. Exempelvis så har vi analyserat om videon är mer positiv eller negativ laddad, genom att lyssna efter specifika ord.

Ett sådant ord skulle kunna vara ‘dåligt’ eller ‘kul.’ Vi har också studerat om vi upplever att personen är upprörd eller irriterad, som också är en form av gestaltning (Se bilaga 1:

Kodinstruktioner). Ytterligare en variabel vi använder oss av är val av ämne, där videon skulle exempelvis kunna handla om planerat föräldraskap i fall av abortionban, eller om att

rösta

i fall av election2020.

Vidare till Adam Shehata så beskriver han också hur gestaltningsteorin inte bara handlar om vad medierna rapporterar om, alltså dess innehåll. Utan den handlar även om vilken inverkan som medierna har på opinionen, alltså dess effekter. Detta formar i sin tur en mediebild präglad av vilket nyhetsurval som journalistiken gör, alltså dess produktion.

³⁶

Med andra ord säger det här att alla tre aktörer – politiker, medier, medborgare (som även används i

dagordningen) – går hand i hand och påverkar varandra. Med det sagt, skapar detta en medvetenhet om att innehållet på TikTok med största sannolikhet är ett resultat av vad journalister skriver om i tidningar och det politiker driver på i debatter. Sociala

medieanvändare blir påverkade och det i sig påverkar vad som publiceras på TikTok. Det kan också vidare påverka vad användarna tycker och tänker, beroende på vad för typ av videor de exponeras för samt beroende på vilka nyheter de tagit till sig tidigare.

Tuchman, en annan författare, använde begreppet framing som en metafor för att illustrera att nyheter fungerar som ett fönster mot omvärlden, men att detta fönster också aldrig kan vara

33 Strömbäck, Jesper. Den medialiserade demokratin: Om journalistikens ideal, verklighet och makt. Stockholm:

SNS Förlag, 2004. S. 40-49.

36 Michael Karlsson och Jesper Strömbäck. Handbok i journalistikforskning. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2019.

(13)

en objektiv spegling av verkligheten.

³⁷

Som tidigare beskrivits gör journalistiken alltid en nyhetsvärdering – är den relevant nog att publiceras eller inte – därefter en vinkling för att annars blir historien för bred för mottagaren att ta emot och skapar brus. Detta motiverar återigen inflytandet på hela omvärldens uppfattning av vad som är viktiga sakfrågor, och är det viktigt så kommer det dyka upp på TikTok såväl som på andra platser.

3.3 Medialisering

Medialisering är en teori som grundar sig i att media har en allt större effekt i sociala, kulturella och politiska sammanhang, framförallt i massmedia men i förlängningen också sociala medier. Framförallt nu i samtiden så har politiska engagemang förflyttas till olika medieformer och sociala medier såsom Instagram, Twitter och Facebook.

³⁸

Det går därför att anta att i samband med nya medier såsom TikTok att det också skapar en aveny för nya förutsättningar som politiker och politiska organisationer måste förhålla sig till.

Något som de allra flesta gör och lägger resurser och tid på. Detta på grund av att det gör att de med fördel kan interagera med folket, privatpersoner och delta i sociala rörelser. Men också för att vidare skapa debatt och en politisk diskussion till fördel för sin sida och till nackdel för dess motståndare.

³⁹

Ny media har historiskt sett alltid förändrat och oftast förbättrat en eller flera av de grundläggande elementen av kommunikation: kodningen, lagringen, överföringen eller receptionen av meddelandet eller, organiseringen, distributionen eller finansieringen av meddelande produktionen. Den senaste medie evolutionen har i kontrast till tidigare media evolutioner förbättrat alla dessa funktioner, men framförallt kodningen av meddelandet.

⁴⁰

Den senaste media evolutionen använder sig av digital kodning vilket tillåter alla typer av signaler och meddelanden. Här inkluderas talat språk, skrift, ljud, musik, bild och video som kan uttryckas i ett och samma universella språk. Men det viktigaste är hur lätt det är att använda. Med hjälp av digitaliseringen kan vem som helst engagera sig i, skapa och

distribuera material. Något som tillåter en utan tidigare motstycke grad av interaktivitet, som är väldigt viktig när det handlar om just politisk deltagande. Det tillåter aktiv medborgerlig medverkan och inte bara passiv övervakning.

⁴¹

Interaktivitet spelar jättestor roll påTikTok. , det är i grund och botten det som gör TikTok till TikTok. Algoritmerna är en av deras mest

37 Gaye Tuchman och Barbara Wertheim Tuchman. Making News: A Study in the Construction of Reality. New York: Simon & Schuster. 1978.

38 Fornäs, Johan och Kaun, Anne. Medialisering av kultur, politik, vardag och forskning. Stockholm:

Riksbanken, 2011. S 117-118. http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:453406/FULLTEXT01.pdf (Hämtad:

2020-12-07)

39 Esser, Frank (red.) och Strömbäck, Jesper (red.) Medialisation of politics: Understanding the transformation of Western Democracies. London: Palgrave MacMillan, 2014. S. 57. DOI:

https://doi.org/10.1057/9781137275844

(14)

fundamentala funktioner och grundbultar, vilket gör att innehållet styrs helt och hållet av hur mycket användarna interagerar med det.

Medialiseringen har också stora effekter inom politiken. Man har flera gånger sett att politiker som har haft kampanjer eller sociala media konton där de visar upp en bild av sig själva och framförallt visar sig som “en av folket” har haft positiva effekter historiskt sett.

Detta har flera stora politiska ledare, bland dem, Bill Clinton, Tony Blair, Silvio Berlusconi med flera använt sig av för att nå framgång. Medialiseringen av politiken kan också

argumenteras vara en effekt av en större trend såsom medialiseringen av samhället som en helhet. Att vad allmänheten kan se och höra i media påverkar sättet de ser världen, sig själv och i slutändan också hur de beter sig.

⁴²

Så som ofta är fallet med nya medier så påverkar det hela politiska kommunikationssystemet när nya medieplattformar etableras. Medborgare föredrar allt mer sociala medieplattformar som deras största form av politisk kommunikation. Detta har skapat en debatt om traditionell nyhetsmedias inflytande på allmän åsikt minskar, för att människor nu kan i allt större grad hitta politisk information som följer ens egna åsikter. Detta är en av de stora anledningarna till att många massmedieföretag har börjat leta sig till nya medieplattformar, bland annat i form av Facebook sidor, Twitter konton och Podcasts.

⁴³

42 Fornäs, Johan och Kaun, Anne. Medialisering av kultur, politik, vardag och forskning. Stockholm:

Riksbanken, 2011. S 119. http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:453406/FULLTEXT01.pdf (Hämtad:

2020-12-07)

https://doi.org/10.1057/9781137275844

(15)

4 Tidigare forskning

Den tidigare forskningen som finns i ämnet om nyheter i form av politik på sociala medier fokuserar framförallt på plattformarna Twitter, Instagram och Facebook. Det finns ett fåtal studier som har enbart fokusområde på TikTok som fokusområde. En naturlig orsak till detta som tidigare nämnts, är just att det är en helt ny plattform som inte har funnits särskilt länge.

Vikten i att titta närmare på detta ligger främst i att TikTok på kort tid och med stor

genomslagskraft blivit en av världens största och mest populära sociala medieplattformar. Det finns mycket forskning inom journalistiken om hur tidningar och redaktioner har rapporterat exempelvis om Donald Trumps twittrande. Både kvalitativa och kvantitativa studier har gjorts och den vanligast förekommande metoden är just text- och innehållsanalyser. Därav finns det ett tomrum som behöver fyllas med mer direkt datainsamling på TikTok. Man har också förutsagt att i nära framtid kommer tryckta tidningar dö ut, och man jobbar mer och mer mot digitala lösningar.

⁴⁴

Därför är det enormt viktigt att förstå var samhället är på väg, vad dessa lösningar innebär och hur de fungerar. TikTok är bara en början.

4.1 TikTok

I en studie av Hegliech, Papakyriakopoulos och Serrao

⁴⁵

har man sökt efter vissa specifika hashtags, så som democrat och republican och med hjälp av dem kollat hur många videor som finns inom dessa hashtags. Samt sett vilken form av engagemang dessa videor har fått i form av likes, kommentarer och delningar. De kom fram till att den politiska diskussionen är mer interaktiv på TikTok jämfört med andra sociala medier, samt att demokratiskt vinklade videor tenderade att kommenteras och delas av fler än bara demokratiskt vinklade individer eller användare. Medans de republikanska videorna tenderade att stanna inom republikanska kretsar.

Därför är studien av Hegliech och Serraos relevant för att den till stor del undersökt samma saker som denna studie har gjort. I studien av Hegliech och Serraos har de istället för att välja två politiska nyhetsämnen valt att fokusera på direkta motståndare i demokraterna respektive republikanerna. Det är intressant att se hur användarna på TikTok har interagerat med

respektive politisk anslutning, samt på vilket sätt som TikTok har använts för att sprida politisk diskussion på appen. Det är vidare intressant att studera om det finns några likheter i hur den politiska diskussionen på dessa hashtags har några likheter eller skillnader till hashtagsen abortionban och election2020, som undersöks i denna studie.

44 Rosenwald, Michael (2016). Columbia Journalism Review. Print is dead. Long live print.

https://www.cjr.org/special_report/print_analog_comeback.php (Hämtad 2020-01-03)

45 Hegliech, Simon., Papakyriakopoulos, Orestis, Serrano och Juan Carlos Medina (2020). Dancing to the Partisan Beat: A First Analysis of Political Communication on TikTok. S. 257–266. DOI:

https://doi.org/10.1145/3394231.3397916

(16)

4.2 Gestaltningsteorin

Instagram är en sociala medieplattform som har stor effekt på dagens samhälle. En studie av Ichau, Frissen, och d’Haenens

⁴⁶

har undersökt hur man på Instagram har gestaltat en specifik folkgrupp och politik kring denna folkgrupp på appen. De har gått in på hashtagen jews och sedan kollat vilka fler hashtags som använts i samma inlägg, vad är inlägget innehåller eller visar och liknande för att se hur människor på Instagram har gestaltat denna folkgrupp. De samlade in över 30 000 av de senaste Instagram inläggen under tre olika hashtags, alla relaterade till judar på något sätt, men jews var den största och de analyserade inläggen med hjälp av ett kodschema. De tre hashtagsen som valdes ut var jewish, jew och jews. Det resulterade i olika typer av material relaterat till judar. Bland annat så tenderade jewish att visa personer som själva var judar och som visade upp deras livsstil, och jews tenderade att vara politisk vinklat med mycket fokus på israel-palestina konflikten, och slutligen att jew tenderade vara offensiv humor och så kallade “memes.”

Den här studien är relevant för att den visar på vilket sätt som andra sociala medier har använts för att gestalta i detta fall en folkgrupp, men det ger oss också en del förståelse i hur man använt ett socialt medium så som Instagram för att framföra och gestalta politiska ämnen. I detta fall den väldigt infekterade konflikten mellan Israel och Palestina, men också hur man genom användandet av hashtags kan gestalta människor och grupper av människor på olika sätt. Också genom vilka bilder som man lägger upp på appen i samband med dessa hashtags. Exempelvis där att jewish handlar ofta om hur det var att vara jude och var mer personligt, medan en annan hashtag istället fokuserade på humor och ofta väldigt elaka eller mörka skämt om judar.

En studie av Derek Moscato

⁴⁷

har kollat hur traditionella medier har representerat och gestaltat aktivism som framkommit på sociala medieplattformen Twitter, och hur denna formen av aktivism kan ha en effekt i politiska debatter. De genomförde en kvalitativ innehållsanalys av rapporteringen kring den sociala medierörelsen #idlenomore, på två av Kandas största tidningar. En hashtag handlade om hur Kanadas urbefolkning behandlats historiskt av politiker och beslutsfattarer i landet. Det var ett upprop till stöd och för att skapa debatt om den fortsatta problematik som fanns och har funnit i landet kring behandlingen av urbefolkningen. Studien visade bland annat att positiv gestaltning av så kallad hashtag

activism

fungerade som en katalyst till att legitimisera Twitter som ett politiskt verktyg för att framhålla sociala rörelser och politisk debatt. Vidare hjälpte gestaltningen – både positivt och till det negativt – till med att hjälpa den allmänna publiken att förstå vad rörelsen handlade om och samtidigt visa på historisk och framtida problematik som Kanadas urbefolkning stod inför.

⁴⁸

46Ichau, Elke., Frissen, Thomas och d’Haenens, Leen. From #selfie to #edgy: Hashtag networks and images associated with the hashtag #jews on Instagram. Telematics and informativs, 44 (2019). DOI:

https://doi.org/10.1016/j.tele.2019.101275

47 Moscato, Derek. Media Portrayals of Hashtag Activism: A Framing Analysis of Canada’s #Idlenomore Movement. Vol. 4, nr. 2, 2016: 3-12. DOI: http://dx.doi.org/10.17645/mac.v4i2.416

48Moscato, Derek. Media Portrayals of Hashtag Activism: A Framing Analysis of Canada’s #Idlenomore Movement. Vol. 4, nr. 2, 2016: 3-12. DOI: http://dx.doi.org/10.17645/mac.v4i2.416

(17)

Det här är ett exempel på en studie som har gjort en ordentlig undersökning på hur ett socialt media kan användas för att framföra och skapa politisk debatt kring komplicerade och viktiga ämnen och även hur det i förlängningen kan, och ofta plockas upp av traditionell media, som vidare gestaltar rörelsen på ett sätt som senare når ut till den större delen av befolkningen i ett land. Jämförelsevis kan man ta hashtagen idlenomore och ställa den mot hashtagen

abortionban.

Båda två fungerar som upprop för eller emot någonting som anses vara något kontroversiellt. Det går att säga att båda arbetar för att framföra politisk debatt och skapa diskussioner kring ämnen som har verkligen konsekvenser (Kanadas urbefolkning

diskrimineras respektive Polen gör abort olagligt) och hur denna politiska debatt sedan också speglas och gestaltas i traditionella kanaler.

4.3 Dagordningsteorin

En studie av Burstrand

⁴⁹

, analyserade och jämförde Twitter flöden på de åtta politiska partierna i svenska parlamentetet, och deras partiledare, under det politiska toppmötet

Almedalsveckan (2017.07.02 – 2017.07.09). De använde dagordningsteorin samt gatekeeping för att besvara på följande forskningsfrågor: Hur skiljer sig politiska partiernas officiella konton från specifika partiledares konton när det gäller (1a) frekvens och spridning av tweets, (1b) dagordningen? Samt hur skiljer sig olika partiers kommunikation från (2a) frekvens och spridning, (2b) dagordningen? Slutligen tillämpas teorin för politisk personalisering på den tredje forskningsfrågan: (3) I vilken utsträckning används partiledare i partikommunikation på Twitter? Sammanlagt fanns det 655 unika tweets under detta event, vilket representerar det empiriska materialet i en innehållsanalys enligt kodschemat. Resultatet visar bland annat att officiella partikonton använder etablerade hashtags, medan partiledare gör inte det. Samt att partikonton har en starkare dagordningsroll, medan partiledare tenderar att vidarebefordra medieinnehåll mer.

Den är av väldig relevans för att den har ett politiskt och socialt media fokus, och även valet av just mikrobloggen Twitter som är ett hashtag-baserat media. Deras metod och empiri liknar vår, som i det här fallet är en innehållsanalys sammanställt i ett kodningsschema. Samt att deras studie bottnar i dagordningsteorin, som också är en av denna studies grundbultar.

49 Burstrand, Hanna. Almedalen 2017: Svenska partier och partiledares aktivitet på Twitter. Linnéuniversitet, 2017. DIVA: diva2:1172976

(18)

5 Metod och material

5.1 Val av nyheter

Abortfrågan och amerikanska presidentvalet är båda två väldigt aktuella ämnen, då de pågår just nu. Det är även politiskt kontroversiella ämnen som fått stor aktivitet och spridning internationellt.

Vi har valt att begränsa vår granskning till spridningen på TikTok eftersom kontroversiella ämnen ofta får spridning där. TikToks hela grundidé går ut på att do good.

⁵⁰

De vill att en ny generation ska ha en positiv påverkan på planeten och människor. En metod att skapa medvetenhet i viktiga ämnen är att vissa skapar hashtags och sprider dem globalt. Ur föregående synvinkel så har de två hashtags vi valt ut varit framgångsrika då de har fått stor spridning med det. De vill att en ny generation ska ha en positiv påverkan på planeten och människor runt omkring sig. Exempelvis genom att sprida och göra vissa hashtags globala, för att skapa medvetenhet i viktiga ämnen. Detta då election2020 har 2,4 miljarder visningar och abortionban har 6,6 miljoner visningar.

Amerikanska presidentvalet är något som engagerar och påverkar många, inte bara i USA, vilket lett till att svensk media har haft en intensiv bevakning av valet. Denna valomgång har mycket kretsat kring Donald Trumps styrande under hans mandatperiod, påpekande av falska röster,

⁵¹

samt hans ovilja att avgå och lämna presidentposten när Joe Biden vann.

⁵²

Abortfrågan har också diskuterats flitigt i nyhetsmedier och på sociala medier det senaste året. Det inleddes med Polens beslut 2020 att ta bort aborträtten, förutom vid risk för fara för kvinnans hälsa, vid incest eller våldtäkt samt om fostret har fått allvarliga skador.

⁵³

Detta gjorde att många häpnade till då Polen var först i Europa efter Sovjetunionen med att tillåta abort vid fall av våldtäkt och fara för kvinnans hälsa år 1932.

⁵⁴

Protester och upplopp har pågått i flera länder. Framförallt så har debatten spridits till USA, där årets presidentval även inkluderar abortfrågan.

⁵⁵

Jordens befolkning har väldigt splittrade åsikter och det gestaltas tydligt genom hashtagsen prochoice och prolife på TikTok, där den förstnämnda är är för abort, och den senare är emot abort.

50 TikTok. For Good (2020) https://www.tiktok.com/forgood (Hämtad 2020-12-08)

51 BBC News. US election 2020: Fact-checking Trump team's main fraud claims.

52 CNN. 'It's turned crazy': Inside the scramble for Trump pardons.

https://edition.cnn.com/2020/12/16/politics/donald-trump-pardons-lame-duck/index.html (Hämtad 2020-12-28)

53 Amnesty International. Polen - skärpt abortlagstiftning kan få allvarliga konsekvenser.

https://www.amnesty.se/agerahub/polen-skarpt-abortlagstiftning-kan-fa-allvarliga-konsekvenser/#:~:text=Polen

%20har%20en%20av%20de,d%C3%A5%20fostret%20%C3%A4r%20allvarligt%20skadat.&text=Kvinnan%20 tvingades%20genomlida%20hela%20graviditeten,dog%20efter%20bara%20tio%20dagar (Hämtad 2020-12-28)

54 Wikipedia. Timeline of reproductive rights legislation.

https://en.wikipedia.org/wiki/Timeline_of_reproductive_rights_legislation (Hämtad 2020-12-28)

55 BBC News. Abortion: How do Trump and Biden's policies compare?

(19)

5.2 Upplägg och underlag

Denna studie är en kvantitativ innehållsanalys där en systematisk insamling har skett av de 150 mest gillade politiska videorna på respektive hashtag samt de 150 minst gillade videorna under samma hashtags. Detta sammanställdes sedan i ett kodschema. Processen började med att två kodare skapade varsitt nytt TikTok-konto, som enbart skulle användas i studerande syfte. Valet av denna metod grundas i Esaiasson m.fl

⁵⁶

motivering av att kvantitativa innehållsanalyser är det mest användbara verktyget när man ska besvara frågor om olika typer av innehållsliga kategorier i ett material. Det talas också om frekvens, alltså hur ofta någonting förekommer. Det motiverar syftet till närmare bestämt majoriteten av våra variabler, då vi mäter det i alla möjliga former. Vilket leder oss till motiveringen av varför variablerna har grupperats in i olika kategorier. För mer ingående förklaring om detta, läs kapitel 5.4.

För att minimera risken av sabotage, eftersom att videor kan tas bort av TikTok eller raderats av användaren, har vi laddat ned videor i den mån det är möjligt samt sparat ner länkar som vi sparat i en mapp. Dessutom möjliggör detta dubbelkollar under kodningens gång.

Materialet samlades genom systematiskt urval. För att möjliggöra jämförelser mellan de mest populära och minst populära videorna, valdes de första 150 topp videorna ut och de 150 botten videorna ut på respektive hashtag. Detta resulterade i 300 videor per hashtag, och 600 videor totalt.

⁵⁷

Kodschemat hade väldigt tydliga parametrar samt en regelbok där definitioner och liknande är tydligt nedskrivna. Dess upplägg är också inspirerad av Esaiasson m.fl

⁵⁸

kodblankett samt tidigare uppsatser. Det gäller även för kodinstruktionerna.

Tillvägagångssättet vid själva insamlandet av datat var att man först kopierade över länken, laddade ned videon (om möjligt) och lade den i rätt mapp. Därefter svarade kodarna på varje variabel med ja eller nej. Undantagsvis för de variablerna som handlade om ämnen och kritik mot vem/vad. Där fanns det fasta ämnen att välja mellan och skrevs i fritext. Kodaren kodade endast en analysenhet i taget, och när det var klart gick kodaren vidare till nästa. Om kodaren kände sig osäker eller körde fast, kollade den personen i kodinstruktionerna. Om ytterligare otydligheter kvarstod tog kodaren kontakt med den andra kodaren och diskuterar frågan.

5.3 Problem och metodkritik

Efter första rundan av testkodning lades det till en neutral/framgår inte variabel till varje del, då det inte alltid framgick vad analysenheten ville säga och ibland så gjordes det ett aktivt val

56 Esaiasson, Peter., Gilljam, Mikael., Oscarsson, Henrik., Towns Ann och Lena Wängnerud. Metodpraktikan – konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5. Uppl. Stockholm: Wolters Kluwer, 2017. 198-210.

57 Barmark, Mimmi och Djurfeldt, Göran. Statistisk verktygslåda – att förstå och förändra världen med siffror.

2. Uppl. Lund: Studentlitteratur, 2020. S. 63-82.

58 Esaiasson, Peter., Gilljam, Mikael., Oscarsson, Henrik., Towns Ann och Lena Wängnerud. Metodpraktikan – konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5. Uppl. Stockholm: Wolters Kluwer, 2017. 198-210.

(20)

av analysenheten att vara neutral. Något annat som tillkom var också fasta parametrar på ämnen samt kritik mot vem/vad, då det till en början bara var fritext och kodaren hade inga begränsningar alls. Detta var dock ett medvetet “fel” då vi ville se vilka kategorier som kom upp och därefter kunde de delas in i tydligare och allmännare ramar. Detta minskade antalet analysenheter som hamnade i kategorin övrigt, som alltid bör undvikas. Förvisso krävdes det mer efterarbete, men det höjde också kvalitén i slutändan.

För att leva upp till reliabiliteten och validiteten bestämdes det tidigt att den riktiga kodningen skulle dubbelkollas en gång, genom att kodarna byter ark med varandra och kontrollerar att allting stämmer och om hen håller med dennes arbete. Genom att dubbelkolla varandras arbete blev materialet mer genomarbetat och tillförlitligt.

⁵⁹

5.4 Kvalitet och resultatsammanställning

Uppdelningen av själva datat tog form i variabelkategorier. Där utgångspunkten var de tre teorierna; gestaltning, dagordning och medialisering. Under dessa skapades rubrikerna;

användarinformation, ämnen, känslor och attityd, samt kritisk. Detta redovisas i resultat kapitlet. Datat sammanställdes sedan med hjälp av 20 figurer. Kodarna tog också beslut här om vilka diagram och variabler som skulle uteslutas, då vissa inte var relevanta längre. Varje rubrik och variabel har alltså en kategoritillhörighet (Se bilaga 1: Kodinstruktioner).

59 Barmark, Mimmi och Djurfeldt, Göran. Statistisk verktygslåda – att förstå och förändra världen med siffror.

2. Uppl. Lund: Studentlitteratur, 2020. S. 46-48.

(21)

6 Resultat och analys

6.1 Användarinformation

Kommentar till figur 1: Detta visar vem som har lagt upp de populära videorna i election2020. N = 150. 89 procent var privatpersoner, 10 procent var medieföretag och 1 procent var politiker.

Majoriteten av de populära videorna som läggs ut på TikTok görs av privatpersoner som representerar 89 procent, men det finns också 10 procent som är gjorda av medieföretag, samt några enstaka som är uppladdad av en politiker med 0,7 procent.

Det är alltså en överväldigande majoritet av vanliga människor som står för den politiska diskussionen, som man kan se bland de populära videorna. De få tidningar eller nyhetsbolag som lägger upp videor får en del interaktion, men det är inte alls till någon större mängd.

Kommentar till figur 2: Den här visar vem som lagt upp de icke-populära videorna i #election2020. N = 150.

98 procent var privatpersoner och 2 procent var medieföretag.

(22)

Det ser ganska lika ut bland de icke-populära videorna, men det är en betydligt mindre mängd medieföretag som återfinns här med endast 2 procent. Här finns det heller inga politiker som har lagt upp några videor.

Den politiska diskussionen som finns på TikTok är det alltså privatpersoner som står för. Det kanske beror på att de andra grupperna inte laddar upp lika många videor. Det kan helt enkelt också vara för att användarna inte är intresserade av att veta vad nyhetsbolag eller politiker har att säga på appen, utan föredrar att föra diskussioner själva. På så vis ökar också

interaktionen i samband med att det görs duetter, kommenterar eller liknande på de videor de håller med om eller inte håller med om. Men det som står någorlunda klarlagt är att den politiska representationen och i förlängningen också gestaltningen görs av privatpersoner som laddar upp sina egna tankar och idéer och som sedan diskuteras vidare.

Det är alltså till stor del privatpersoner som står för gestaltningen av politiken på appen. Då det är de som till en högre grad lägger upp videor. Det är vanliga människor som genom sina val av ord, källor och bildkomposition gestaltar den politiska kommunikationen på appen.

⁶⁰

Det här visar att även om media finns på denna sociala medieapp så är det inte de som står för den huvudsakliga gestaltningen, men i förlängningen inte heller de som bestämmer

dagordningen av vad man visar upp på appen. Det man kan se är att privatpersoner står både för gestaltningen och dagordningen. Det finns alltså – till skillnad från majoriteten av andra sociala medier – ingen som bestämmer nyhetsvärderingen,

⁶¹

eller vad man visar till

människor. Utan detta sker som ett form av kollektiv, och är alltså samlingen av människor som tillsammans bestämmer vad som är viktigt och vad man vill se mer av på appen.

Detsamma gäller resultatet av abortionban, som visade 100 procent närvaro av

privatpersoner. Alltså fanns det varken politiker eller medieföretag närvarande på denna hashtag. Vilket nödvändigtvis i sig inte behöver betyda att de är ointresserade av abortfrågan, som tidigare diskuterat i teorikapitlet. Hade denna studie tittat på en annan hashtag,

exempelvis abortion, så kanske det hade sett annorlunda ut. Det kan också bero på dess volym, där election2020 är betydligt större jämfört med abortionban, och att medier och politiker är mer närvarande där av den anledningen. Detta visar alltså att privatpersoner står för hela gestaltningen av abortionban, och att i det här fallet väljer de att nyhetsvärdera och prioritera något annat istället. Precis som Herbert Gans

⁶²

talar om tröskelvärdet, så kanske just denna hashtag inte uppfyller dessa krav. Eller så kanske det beror på närheten, att eftersom denna hashtag är lite obestämsam geografiskt så faller den mellan stolarna.

60Strömbäck, Jesper. Den medialiserade demokratin: Om journalistikens ideal, verklighet och makt. Stockholm:

SNS Förlag, 2004. S. 40-49.

61Karlsson, Michael och Strömbäck, Jesper. Handbok i journalistikforskning. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2019. S 171-180, 421-433.

62 Nord, Lars och Strömbäck, Jesper. Hot på agendan: En analys av nyhetsförmedling om risker och kriser, Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten, 2005.

https://jesperstromback.files.wordpress.com/2009/12/hotpaagendan.pdf, (Hämtad 2020-12-07)

(23)

Vad som också är intressant med hur fördelningen av vem som laddar upp videorna på TikTok är att medieföretagen och politikerna inte alls tar en stor plats bland de som laddar upp politiska nyheter eller nyhetsmaterial på appen. Det tyder på att trots att medieföretagen har en stor närvaro på andra sociala medieplattformar såsom Facebook, Instagram och Twitter, så har de inte det på den här appen. Det kanske beror på att TikTok inte har fått ett stort genomslag bland alla typer av människor än, och att målgruppen fortfarande är ganska ung. Varför Medialiseringen inte har tagit sig så långt som till TikTok kan bero på flera saker.

En av orsakerna kan vara att medieföretagen och politikerna inte tycker att det ger tillräckligt med interaktivitet. En annan anledning kan vara att de inte förstår sig på appen och har därför inte tagit sig an den än, skapat en profil och deltagit där.

⁶³

6.2 Ämnen

Kommentar till figur 3: Detta visar vilka ämnen som de populära videorna berörde i election2020. N = 150.

Där de största var humor med 23 procent, röstning med 23 procent och valresultat med 11 procent.

I figur 3 finns det fler ämnen än vad det gör i figur 4. Där kan man se att ämnen som humor och röstning

tar mycket plats i båda figurerna. Man kan också se att de mindre ämnena skiljer sig enormt mellan de två figurerna. Till exempel har de icke populära videorna mycket mer fokus på valfusk, rösträkning, Black lives matter (BLM) samt politiska förslag. Medan ämnena bland de populära videorna i figur 3 istället visar på större fokus på

corona/munskydd, satir, och upplopp.

Detta tyder på att både de populära och de icke populära videorna på sätt och vis delar åsikt om vad som är viktigt att dela information om, samt att båda sidorna tycker voting och humor är viktigt och låter det ta mycket plats. Plus att det också är en stor del av vad som når en större publik, som man kan se bland de populära videorna.

Det visar också på att vissa ämnen knappt eller inte alls får utrymme bland de populära videorna. Exempelvis BLM, valfusk samt rösträkning är ämnen som inte alls får lika mycket

63Esser, Frank (red.) och Strömbäck, Jesper (red.) Medialisation of politics: Understanding the transformation of Western Democracies. London: Palgrave MacMillan, 2014. S. 58. DOI:

https://doi.org/10.1057/9781137275844

(24)

utrymme bland de populära videorna. Detta tyder då också på att det är videor som inte får interaktivitet, då det är sättet som TikTok använder för att bestämma vem/vad som får popularitet.

Kommentar till figur 4: Denna visar vilka ämnen som de icke-populära videorna berörde i #election2020. N = 150. Där de största var röstning 20 procent, humor 19 procent, samt valresultat 19 procent.

Det här tyder alltså på att humor är en viktig kategori när det kommer till både populära och icke-populära videor. Men vad som är tämligen mer intressant är fokuset på just röstning. I denna kategori hamnade videor som uppmanade till att man ska rösta, att de hade röstat eller videor om vem man röstat på. Det visar alltså att TikTok och användarna tycker att röstning är viktigt och att det är någonting som måste få synas. Därför görs det mycket videor om det här ämnet, samt att det fått mycket interaktivitet då de till hög grad har hamnat bland de populära videorna.

En aspekt är att när vi har tittat på election result valresultat i de två diagrammen, figur 3 och 4, så skiljer det sig en del då de icke populära videorna, figur 4, har 9 procentenheter fler videor om just valresultatet. Här visar det att valet har en viss betydelse då det har fått en hel del videor bland de populära videorna, men inte lika mycket som röstningen har. Vad detta beror på är svårt att ge ett klart svar på och är ingenting som undersökts i samband med studien. Däremot skulle det kunna tyda på att videorna som uppmanar till röstning i förväg får mer interaktivitet för att fler människor vill att det ska nå ut så att fler röstar. Istället för att informera om hur valet såg ut i efterhand.

Fokuset på humor som finns bland både de populära och de icke-populära videorna stämmer överens med en tidigare studie där man kollade på en hashtag på medieplattformen

Instagram. Där såg man att en stor mängd videor som handlade om judar hade en humoristisk eller satirisk tendens,

⁶⁴

detta kan man också kan se i vår studie. Därför finns det ett mönster

64Ichau, Elke., Frissen, Thomas och d’Haenens, Leen. From #selfie to #edgy: Hashtag networks and images associated with the hashtag #jews on Instagram. Telematics and informativs, 44 (2019). DOI:

https://doi.org/10.1016/j.tele.2019.101275

(25)

på sociala medier om att när man pratar om politiska ämnen – eller ämnen av politisk karaktär – så finns det en villighet och en tendens att också koppla detta till humor.

Vidare kan man också se att de ämnena som man finner viktiga att diskutera är överskridande både bland de populära och icke-populära videorna. Ett exempel på detta är röstning och humor. Däremot bland de populära videorna finns det fler ämnen som nämns färre gånger.

Bland de icke-populära videorna finns färre ämnen, men som tar mer plats och nämns fler gånger. Det här visar framförallt på hur dessa analysenheter gestaltas. I teorin menar man att mediernas gestaltning av verkligheten påverkar människors gestaltning av samma

verklighet.

⁶⁵

Detta resultat tyder därför på att röstning och humor är viktigt bland folket.

Framförallt så är röstning viktigt för privatpersonerna, alltså att man röstar, att informera och pratar om det ämnet. Därför finns det ämnet både bland populära och icke-populära videorna.

Det betyder också att i förlängningen finns det en liknande situation med humor, fast där kan det då istället handla om att människor finner det viktigt att även i seriösa situationer fokusera på det humoristiska.

Vidare kan man också se att detta hjälper till att visa både det positiva och det negativa i de här ämnena, på samma sätt som i studien av Derek Moscato.

⁶⁶

Där såg man att användandet av hashtags och det man diskuterade bidrog till att både lyfta upp positiva men också negativa delar av original ämnet. Detta hände också med hashtagen election2020, där man kan se att mer negativa ämnen såsom valfusk, upplopp, röstbedrägeri och rasism får ta plats både bland de populära videorna och de icke-populära videorna. Sedan får också mer positiva ämnen såsom röstning, humor, satir och politiska förslag ta plats. Det visar att även på

TikTok så använder man hashtags för att lyfta upp positiva och negativa ämnen för att skapa diskussion om ämnet.

65 Strömbäck, Jesper. Den medialiserade demokratin: Om journalistikens ideal, verklighet och makt.

Stockholm: SNS Förlag, 2004. S. 40-49.

66 Moscato, Derek. Media Portrayals of Hashtag Activism: A Framing Analysis of Canada’s #Idlenomore Movement. Vol. 4, nr. 2, 2016: 3-12. DOI: http://dx.doi.org/10.17645/mac.v4i2.416

(26)

Kommentar till figur 5: På abortionban hashtagen var det de här ämnena som förekom bland de populära analysenheterna. N = 150. Figur 5 visar att det största ämnet är prochoice med 37 procent. Strax inpå kommer ProLife med 15 procent. Därefter kommer abortlagar med 8 procent, övrigt med 6,7 procent och humor med 6 procent. Unika ämnen för figur 5 som inte dök upp på figur 6 är religion och den 11-åriga flickan.

Figur 5 visar att i populära videor tillkommer fler ämnen, som till exempel den 11-åriga

flickan

(för förklaring, se bilaga 1: kodinstruktioner) samt religion. Ämnet våldtäkt

förekommer också bara i figur 6. Resultatet visar klart och tydligt i båda figurerna att de två mest förekommande ämnena är prochoice och prolife, som också är väldigt lika

procentmässigt. De mest frekventa ämnena är liknande i båda figurerna, därefter bland de mindre frekventa ser det annorlunda ut. Resultatet visar också att ämnena bland populära videor är mer jämlika medan icke-populära videor har fler ämnen som sticker ut och förekommer oftare.

Detta visar framförallt på hur dessa analysenheter gestaltas. I teorin pratar man om hur mediernas gestaltning av verkligheten påverkar människors gestaltning av samma

verklighet.

⁶⁷

Och detta resultat tyder på att prochoice är viktigt bland folket.Detta står för att rätten till abort bör få finnas kvar samt rätten till kvinnors fria vilja att bestämma själva.

Däremot kan man tyda av resultatet att prolifers är en populär åsikt, då de förekommer frekvent både bland populära och icke-populära videor. Precis som i studien av Derek Moscato

⁶⁸

så skapar detta en bättre förståelse om vad dessa två sidor – prochoice och prolife – står för och sprider kunskap både kring denna aktivistiska insats samt kring ämnet abort i sig. Vilket har både varit positivt och negativt i längden, eftersom både valid information och falsk information har spridits. Såväl som att det har skapat en del konflikter på grund av avsaknaden av källkritik på ett socialt media.

67 Strömbäck, Jesper. Den medialiserade demokratin: Om journalistikens ideal, verklighet och makt.

Stockholm: SNS Förlag, 2004. S. 40-49.

68 Moscato, Derek. Media Portrayals of Hashtag Activism: A Framing Analysis of Canada’s #Idlenomore Movement. Vol. 4, nr. 2, 2016: 3-12. DOI: http://dx.doi.org/10.17645/mac.v4i2.416

Moscato, Derek. Media Portrayals of Hashtag Activism: A Framing Analysis of Canada’s #Idlenomore Movement. Vol. 4, nr. 2, 2016: 3-12. DOI: http://dx.doi.org/10.17645/mac.v4i2.416

Hur populära är dina åsikter?: En kvantitativ studie om TikTok som nyhets- och diskussionsforum