Vilka ämnen blir populära inom dessa två aktuella nyheter?
Under election2020 så var ämnena som dök upp nästintill identiska mellan båda populära och icke-populära, då båda två hade röstning, humor och valresultat som sina tre största ämnen.
Däremot bland de populära videorna så följde sedan ämnena övrigt och upplopp, medans bland de icke-populära videorna följdes av valfusk och rösträkning. Därav kan man säga att de ämnen som blir populära inom hashtagen election2020 är humor, röstning, valresultat, övrigt och upplopp.
Under abortionban så var de mest förekommande ämnen nästintill identiska, förutom de som kom på tredje plats. Bland de populära videorna så var det de ämnena prochoice, prolife och abortlagar. Medan bland de icke-populära videorna så var det de ämnena prochoice, prolife och kvinnors rättigheter. Därav kan man säga att de ämnena som blir populära inom
hashtagen abortionban är prochoice, prolife, abortlagar och kvinnors rättigheter.
Hur gestaltad dessa två aktuella nyheter?
I ett helhetsgrepp så gestaltades videorna under hashtagen election2020 som i huvudsak neutrala men lutande mot det negativa. De var inte särskilt kritiska, kring en tredjedel var totalt kritiska i sin framtoning samtidigt som de var väldigt känslosamma när de pratade om och gestaltade det aktuella ämnet som de diskuterade.
I ett helhetsgrepp så gestaltades videorna under hashtaggen abortionban som primärt negativa och sekundärt lutade de mot neutralt. En klar majoritet var kritiska, och var främst väldigt känslosamma i sin framtoning när de gestaltade de aktuella ämnet som de diskuterade, men en del var också informativa eller både och.
Finns det skillnader i gestaltningen mellan de populära och icke-populära videorna?
Under election2020 hashtagen så gestaltas ämnena bland de populära videorna mer neutrala, mer informativ och mindre kritisk. Samtidigt som ämnena bland de icke-populära videorna gestaltar ämnena som betydligt mer negativa, till en majoritet känslosamma samtidigt som de också är marginellt mer kritiska.
Under abortionban hashtagen så gestaltas både populära och icke-populära videorna på ett liknande sätt. Där båda är framförallt negativa, känslosamma och kritiska. Däremot så skiljer sig resultatet en del när det gäller känslosam gentemot informativ. Där de populära videorna är någorlunda mer informativa än de icke-populära videorna.
8 Slutdiskussion
Syftet med studien har varit att se hur man gestaltar två aktuella nyheter – abortionban och election2020 – på social media plattformen TikTok. Där har studien visat att gestaltningen till en hög grad har varit neutral eller negativ samtidigt som den också varit kritisk och
känslosam i sin gestaltning. Alltså att användarna som lägger ut dessa videor – som också till en hög grad är privatpersoner – låter den politiska diskussionen på appen också få influens av deras egna känslor och känslouttryck, och därmed gestaltas också den politiska diskussionen på liknande sätt därefter.
Samtidigt som man har sett ämnena som diskuteras inte markant skiljer sig mellan de populära och icke-populära videorna, utan det verkar finnas överskridande ämnen som användarna på TikTok gemensamt tycker är viktiga att uppmärksamma och diskutera, och därför skapar och laddar upp videor om dessa oavsett vilken form av interaktion eller popularitet dessa får.
Därför skulle man kunna säga att resultatet tyder på att gestaltning är väldigt kritik och känslostyrt. Här pratar man inte om någon form av objektivitet som traditionella
nyhetsmedier strävar efter, utan istället blandas personliga erfarenheter, känslor och tankar med i den politiska diskussionen. Inte för att säga att informativa och objektiva videor inte existerar på appen – det gör dem. Men, de är inte den primära typen av videor som vi kan se när vi har analyserat videorna som läggs upp inom dessa två hashtags.
9 Referenslista
Böcker
Barmark, Mimmi och Djurfeldt, Göran. Statistisk verktygslåda – att förstå och förändra världen med siffror. 2.
Uppl. Lund: Studentlitteratur, 2020.
Esaiasson, Peter., Gilljam, Mikael., Oscarsson, Henrik., Towns Ann och Lena Wängnerud. Metodpraktikan:
Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5. Uppl. Stockholm: Wolters Kluwer, 2017.
Karlsson, Michael och Strömbäck, Jesper. Handbok i journalistikforskning. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2019.
Strömbäck, Jesper. Den medialiserade demokratin: Om journalistikens ideal, verklighet och makt. Stockholm:
SNS Förlag, 2004.
Tuchman, Gaye och Tuchman, Barbara Wertheim. Making News: A Study in the Construction of Reality. New York: Simon & Schuster. 1978.
Vetenskapliga uppsatser
Burstrand, Hanna. Almedalen 2017: Svenska partier och partiledares aktivitet på Twitter. Linnéuniversitet, 2017. DIVA: diva2:1172976
Esser, Frank (red.) och Strömbäck, Jesper (red.) Medialisation of politics: Understanding the transformation of Western Democracies. London: Palgrave MacMillan, 2014. DOI: https://doi.org/10.1057/9781137275844 Hegliech, Simon., Papakyriakopoulos, Orestis, Serrano och Juan Carlos Medina (2020). Dancing to the Partisan Beat: A First Analysis of Political Communication on TikTok. S. 257–266. DOI:
https://doi.org/10.1145/3394231.3397916
Ichau, Elke., Frissen, Thomas och d’Haenens, Leen. From #selfie to #edgy: Hashtag networks and images associated with the hashtag #jews on Instagram. Telematics and informativs, 44 (2019). DOI:
https://doi.org/10.1016/j.tele.2019.101275
Lee, Hang. (2020). Voters’ involvement, attitude, and confidence in the era of new media. Palgrave Communications, 6(1). DOI: https://doi.org/10.1057/s41599-019-0368-9
McCombs, Maxwell. "News influence on our pictures of the world." I Mass Media: Advances in Theory and Research, Jennings Bryant och Dolf Zillmann (red.), 251-268. New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates, 2002. DOI: https://doi.org/10.1057/s41299-020-00106-0
Moscato, Derek. Media Portrayals of Hashtag Activism: A Framing Analysis of Canada’s #Idlenomore Movement. Vol. 4, nr. 2, 2016: 3-12. DOI: http://dx.doi.org/10.17645/mac.v4i2.416
Wdearing, James och Mrogers, Everett (1988). Agenda-setting research: Where has it been, where is it going?
Communication Yearbook. 11: 555–594. DOI: https://doi.org/10.1080/23808985.1988.11678708 Rapporter
Fornäs, Johan och Kaun, Anne. Medialisering av kultur, politik, vardag och forskning. Stockholm: Riksbanken, 2011. S 119. http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:453406/FULLTEXT01.pdf (Hämtad: 2020-12-07) Nord, Lars och Strömbäck, Jesper. Hot på agendan: En analys av nyhetsförmedling om risker och kriser, Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten, 2005.
https://jesperstromback.files.wordpress.com/2009/12/hotpaagendan.pdf, (Hämtad 2020-12-07)
Hemsidor och artiklar
Amnesty International. Polen - skärpt abortlagstiftning kan få allvarliga konsekvenser.
https://www.amnesty.se/agerahub/polen-skarpt-abortlagstiftning-kan-fa-allvarliga-konsekvenser/#:~:text=Polen
%20har%20en%20av%20de,d%C3%A5%20fostret%20%C3%A4r%20allvarligt%20skadat.&text=Kvinnan%20 tvingades%20genomlida%20hela%20graviditeten,dog%20efter%20bara%20tio%20dagar (Hämtad 2020-12-28) BBC News. Abortion: How do Trump and Biden's policies compare?
https://www.bbc.com/news/election-us-2020-54003808 (Hämtad 2020-12-28)
Chen, Jenn. Sprout social. Social media demographics to inform your brand’s strategy in 2020. Senast ändrad 2020-08-04. https://sproutsocial.com/insights/new-social-media-demographics/ (Hämtad 2020-12-01) CNN. 'It's turned crazy': Inside the scramble for Trump pardons.
https://edition.cnn.com/2020/12/16/politics/donald-trump-pardons-lame-duck/index.html (Hämtad 2020-12-28) Cranley, Ellen (2020). Insider. A TikTok of a teen getting an abortion went viral and sparked a massive debate.
https://www.insider.com/tiktok-abortion-viraldebate-twitter-conservatives-2020-2 (Hämtad 2021-01-03) Datareportal. Kepios. Global social media overview. https://datareportal.com/social-media-users?rq=tiktok (Hämtad 2020-12-01)
Instagram. About us. https://about.instagram.com/about-us (Hämtad 2020-12-01) Janfaza, Rachel. CNN. TikTok serves as hub for #blacklivesmatter activism.
https://edition.cnn.com/2020/06/04/politics/tik-tok-black-lives-matter/index.html (Hämtad 2021-01-03) Jeffries, Ben. The Drum Digital Summit. How TikTok thrived during coronavirus and will it last?
https://www.thedrum.com/opinion/2020/05/27/how-tiktok-thrived-during-coronavirus-and-will-it-last (Hämtad 2020-12-28)
Marketing Charts. TikTok: How Fast Is It Growing in the US, And Who’s Using It? Senast ändrad: 2019-05-06.
https://www.marketingcharts.com/digital/social-media-108342 (Hämtad 2020-12-01) Mass Communication Theory (2017). Framing Theory.
https://masscommtheory.com/theory-overviews/framing-theory/ (Hämtad: 2020-12-01)
Mitchell, Amy. Pew Research Center. Across all news formats, young adults lead the preference for digital.
https://www.journalism.org/2018/12/03/americans-still-prefer-watching-to-reading-the-news-and-mostly-still-th rough-television/ (Hämtad 2020-12-28)
Mohsin, Maryam. Oberlo. 10 Tiktok statistics that you need to know in 2021 [Infographic].
https://www.oberlo.com/blog/tiktok-statistics (Hämtad 2020-12-01)
Rosenwald, Michael (2016). Columbia Journalism Review. Print is dead. Long live print.
https://www.cjr.org/special_report/print_analog_comeback.php (Hämtad 2020-01-03)
Smith, Kate. CBS News. A pregnant 11-year-old rape victim in Ohio would no longer be allowed to have an abortion under new state law.
https://www.cbsnews.com/news/ohio-abortion-heartbeat-bill-pregnant-11-year-old-rape-victim-barred-abortion-after-new-ohio-abortion-bill-2019-05-13/ (Hämtad 2021-01-07)
Statista. Distribution of TikTok users in the United States as of June 2020, by age group.
https://www.statista.com/statistics/1095186/tiktok-us-users-age/ (Hämtad 2020-12-28)
Statista. Number of monthly active Twitter users worldwide from 1st quarter 2010 to 1st quarter 2019.
https://www.statista.com/statistics/282087/number-of-monthly-active-twitter-users/ (Hämtad 2020-12-01) Statista. Number of monthly active Instagram users from January 2013 to June 2018.
https://www.statista.com/statistics/253577/number-of-monthly-active-instagram-users/#:~:text=In%20June%20 2018%2C%20Instagram%20had,user%20properties%20owned%20by%20Facebook. (Hämtad 2021-01-03)
Statista. Share of adults who use social media as a source of news in selected countries worldwide as of February 2020.
https://www.statista.com/statistics/718019/social-media-news-source/ (Hämtad 2020-12-28) Sveriges Radio, Sociala medier - viktig del av den arabiska våren, Juni 2011,
https://sverigesradio.se/artikel/4559947 (Hämtad 2021-01-03)
The New York Times. An 11-Year-Old in Argentina Was Raped. A Hospital Denied Her an Abortion.
https://www.nytimes.com/2019/03/01/world/americas/11-year-old-argentina-rape-abortion.html (Hämtad 2021-01-07)
TikTok. For Good (2020) https://www.tiktok.com/forgood (Hämtad 08-12-2020) TikTok. How TikTok recommends videos #ForYou (2020)
https://newsroom.tiktok.com/en-us/how-tiktok-recommends-videos-for-you (Hämtad 11 november 2020) TikTok, Supporting creative expression in 2020 and beyond.
https://newsroom.tiktok.com/en-us/year-on-tiktok-trust-and-safety-2020 (Hämtad 2021- 01-01) Walker, Shaun (2020). The Guardian. Poland delays abortion ban as nationwide protests continue.
https://www.theguardian.com/world/2020/nov/03/poland-stalls-abortion-ban-amid-nationwide-protests (Hämtad 2021-01-03)
Wikipedia. Tiktok. https://en.wikipedia.org/wiki/TikTok Wikipedia. Timeline of reproductive rights legislation.
https://en.wikipedia.org/wiki/Timeline_of_reproductive_rights_legislation (Hämtad 2020-12-28)
Wold, Suzin. Digital Commerce 360. Covid-19 is changing how, why and how much we’re using social media.
https://www.digitalcommerce360.com/2020/09/16/covid-19-is-changing-how-why-and-how-much-were-using-s ocial-media/ (Hämtad 2020-12-28)
10 Bilagor
Bilaga 1: Kodinstruktioner
Här hittar ni vidare beskrivning av uppdelningen i resultatet, vilka variabler som användes till kodschemat, vad dessa betyder samt vad som hör till vilken teori.
Kategori 1: Dagordning - ämnen
Vilka hashtags har analysenheten använt? - De övriga förutom #abortionban eller #election2020. Dessa sammanställs i ordmoln istället för diagram.
Vilket ämne* handlar analysenheten om? - Utifrån de fasta ämnena att välja mellan nedanför.
* Fasta ämnen till Election2020: Röstning, rösträkning, röstbedrägerier, valfusk, satir, upplopp, racism, politiska förslag, black lives matter (BLM), kampanj, corona/munskydd, valresultat, humor, immigration övrigt.
* Fasta ämnen till Abortionban: Humor, prochoice (för abort), prolife (emot abort), säkra aborter, abort lagar, sjukvård, religion, lagar, jämförelse: X med X**, planerat föräldraskap, protest, preventivmedel, den 11-åriga flickan***, alabama, våldtäkt, kvinnors rättigheter, barnbidrag, fosterhem, LGBTQ+, övrigt.
** En jämförelse mellan två olika ämnen. Skrivs exempelvis såhär: “Jämförelse: Vapenlagen med förbjuda abort”
*** Ett fall om en flicka i Ohio, USA, som blev våldtagen och därav gravid. Lagen i den delstaten gjorde det omöjligt för henne att genomföra en abort, och fick tillslut genomgå graviditeten.77 Det finns också två liknande fall i Argentina.78
Kategori 2: Gestaltning - kritik, känslor och attityd
Är den informativ, känslosam, både och eller varken eller? - Använder analysenheten känslouttryck eller försöker hen redovisa fakta?
Är den negativ, positiv eller neutral? - Vad har analysenheten för inställning till det hen pratar om?
Är den partipolitiskt kritisk? Om ja, mot vad/vem/vilka? - Gör analysenheten en redogörelse för sin åsikt och kritiserar ett parti eller politiker?
Är den kritisk* i allmänhet? Om ja, mot vad/vem/vilka? - Beskrivande av vilket ämne som kritiken handlar om.
* Fasta kritiska ämnen till Election2020: Väljarförtryck, valfusk påståenden, valfusk stämmning, valfusk domstolbeslut, valfusk, “sluta räkna rösterna”, rösträkning, amerikanska poliser, massmedia, skatt,
republikanska väljare, antifeminism/prolife, Bidens vinst, demokratisk politik, electoral college, hans politik, munskydd lagar, Trumps coronaplan.
* Fasta kritiska ämnen till Abortionban: Abort, amerikanska regeringen/lagen, Donald Trump, förbjuda abort, Fox News, hjärtslag=liv, inkompetenta/opålästa personer, inskränka rättigheter, konservativa, kristna, män, polska regeringen, prochoice (för abort), prolife (emot abort), straffa kvinnor, övrigt.
Kategori 3: Medialisering - användarinformation
Är det en privatperson, nyhetsbolag eller politiker? Vem det är som gör videon.
77 Smith, Kate. CBS News. A pregnant 11-year-old rape victim in Ohio would no longer be allowed to have an abortion under new state law.
https://www.cbsnews.com/news/ohio-abortion-heartbeat-bill-pregnant-11-year-old-rape-victim-barred-abortion-after-new-ohio-abortion-bill-2019-05-13/ (Hämtad 2021-01-07)
78 The New York Times. An 11-Year-Old in Argentina Was Raped. A Hospital Denied Her an Abortion.
https://www.nytimes.com/2019/03/01/world/americas/11-year-old-argentina-rape-abortion.html (Hämtad 2021-01-07)
Bilaga 2: Kodschema
Här finns två exempel på hur delar av kodschemat såg ut per respektive hashtag.
#Election2020
Biden2020 Kampanj Känslosam Negativ Ja
Demokrater-na Privat-
/munskydd Informativ Negativ Ja
Republikan-erna Medie-
medel Informativ Negativ Ja ProLife Privat-
person ProChoice,
bodily- autonomy
Religion Känslosam Negativ Ja ProChoice Privat-
person
Våldtäkt Både och Negativ Ja
Amerikansk-a regeringen
Privat- person Humanrights
Equality Säkra
aborter Känslosam Negativ Ja Förbjuda
aborter Privat- person
Bilaga 3: Övriga diagram
Kommentar till figur 17: Denna visar vem/vilket parti man varit kritisk mot av de videor som var tydligt partipolitiskt kritiska bland de populära videorna. N= 24 analysenheter som var partipolitiskt kritiska. Där 67 procent är kritiska mot Donald Trump, 17 procent mot republikanerna, 8 procent mot Joe Biden, 4% mot demokraterna och 4% mot Obama.
Kommentar till figur 18: Denna visar hur vem/vilket parti man var kritisk mot av de videor som var tydligt partipolitiskt kritiska av de icke-populära videorna. N = 23 analysenheter som var partipolitiskt kritiskt. Där 39 procent var kritisk mot Demokraterna, 30 procent mot Donald Trump, 13 procent mot republikanerna och 9 procent mot Joe Biden, 4 procent mot Kamala Harris, och 4 procent mot Gabriel Sterling.
Kommentar till figur 19: Detta visar vad man var kritisk mot i allmänhet bland de populära videorna. N = 35 av de analysenheter som var kritiska rent allmänt. Där var en större del kritisk mot republikanska väljare med 11 procent, mot att man slutade rösta med 9 procent, mot bidens vinst med 6 procent, och mot valfusk 6 procent.
Kommentar till figur 20: Detta visar på vad man var kritisk mot i allmänhet bland de icke populära videorna.
N = 40 av de analysenheter som var kritiska rent allmänt. Där var en större del kritisk mot rösträkningen med 24 procent, valfusk med 24 procent, demokratiska väljare med 5 procent, samt republikanska väljare med 5 procent.