variabler (fysisk självkänsla, fysisk kondition, fysisk styrka samt idrottslig kompetens) som uppmätts genom CY-PSPP. För fysisk kondition är dock trenden för flickornas värden väldigt lik den trend som pojkarnas värden formar. Sammantaget framträder följaktligen en bild av ämnet idrott och hälsa där kön verkar utgöra en faktor som kan kopplas till betygsresultatet. En publikation av Skolverket (2010) i vilken ämnet idrott och hälsa undersöks ur ett jämställdhets- och likvärdighetsperspektiv visar att ramfaktorerna som kan knytas till skillnader i betyg och måluppfyllelse är många, såsom etnicitet, föräldrarnas utbildningsbakgrund samt familjens och skolans resurser (Skolverket 2010, s.12). Det framkommer dock att kön är en faktor som är centralt sammankopplad med betygsresultatet i ämnet idrott och hälsa där flickorna generellt har sämre betyg än pojkarna både beträffande genomsnittsbetyg samt andel som avslutar kursen med betyget MVG, VG och som inte når G (Skolverket 2010, s. 11). I publikationen betonas även att ”förhållandet mellan flickors och pojkars betyg gäller oavsett föräldrars utbildningsnivå och om de har svensk eller utländsk bakgrund” (Skolverket 2010, s.11). Att resultaten i denna studie visat att flickorna har lägre upplevd idrottslig kompetens i alla betygsgrupper och dessutom markant lägre upplevd idrottslig kompetens i betygsgrupperna VG och MVG än pojkarna är svårt att ge en
säkerställd orsak. Dock framhålls det i Skolverkets (2010) publikation att det är möjligt att ämnets betyg grundas på ”tävlingsidrottsliga och kvantitativa mått på förmåga i aktiviteter, som fler pojkar än flickor har erfarenhet av från sin fritid, t.ex. målspelsidrotter såsom fotboll och innebandy” (Skolverket 2010, s. 11). Att ämnets undervisningsinnehåll, enligt Skolinspektionen (2010, s.4) också består av väldigt mycket bollspel har redan presenterats i inledningen. Den av flickorna generellt låga upplevda idrottsliga kompetensen skulle således kunna vara en
konsekvens av en jämförelse med de, i en stor andel aktiviteter, generellt premierade pojkarna. Detta kan även vara en av orsakerna till att flickorna har lägre upplevd fysisk självkänsla än pojkarna i alla betygsgrupper. Skolverket (2010, s.12) betonar att:
fysiska aktiviteter som utövas i undervisningen av ämnet idrott och hälsa inte alltid verkar vara anpassade efter elevers olika förutsättningar. Det kan få konsekvenser för flickors och pojkars intresse för ämnet, hur de deltar och i slutändan får det betydelse för elevernas resultat och måluppfyllelse.
Att flickor tenderar att ha lägre måluppfyllelse och resultat i idrott och hälsa än pojkar skulle således kunna vara en effekt av att flickor generellt, i högre grad än pojkar, ”väljer att inte hävda sig i det ’rum’ som idrotten i skolan utgör” (Skolverket 2010, s. 11 – 12). Detta resonemang indikerar att det finns en djupare genusrelaterad dimension som kan härledas till de genusprocesser som bland annat diskuteras i en gymnasiekontext av socialantropologen Fanny Ambjörnsson i doktorsavhandlingen ”I en klass för sig”. Principen om ”isärhållandets tabu”, en av genussystemets bärande balkar, vilken syftar till att beskriva det manliga respektive kvinnliga som två motpoler till varandra (Fanny Ambjörnsson 2004, s.17) och rådande normer för vad som är manligt och kvinnligt ger tillsammans upphov till processer där föreställningar om hur en tjej ska vara står i direkt relation till hur killar ska vara (Ambjörnsson 2004, s.22). ”Isärhållandets tabu” och normalitetens natur kan, i ett samhälle där pojkar generellt gynnas i undervisningen av idrott och hälsa och därmed också ofta blir de som utmärker sig i ämnet, således utgöra en förklaring till att flickor som tidigare nämnts ”väljer att inte hävda sig i det ’rum’ som idrotten i skolan utgör (Skolverket 2010, s. 11 – 12). Att genusordningen är heteronormativ, vilket innebär att det heterosexuella är det eftersträvansvärda och att män respektive kvinnor förväntas åtrå varandra enligt denna princip (Ambjörnsson 2004, s. 105), kan utgöra en bakomliggande faktor till att flickorna enligt studiens resultat har lägre värden för fysisk självkänsla och samtliga subdomäner.
Kroppen beskrivs av Ambjörnsson (2004, s.141) som central när det kommer till urskiljandet av flickor och pojkar. Om normen av mannen exempelvis är att denne ska vara fysiskt stark (Yvonne Hirdman 1993, s. 161) kan effekten i förlängningen bli att fysisk styrka blir ett attribut förknippat med det manliga, vilket då kan minska sannolikheten att denna faktor blir en eftersträvansvärd egenskap för att definiera det kvinnliga. Att fysisk styrka, efter normen, generellt anses vara ett manligt attribut (Hirdman 1993, s. 161) kan vara en förklaring till att den största diskrepansen mellan flickornas och pojkarnas värden uppvisades i subdomänen fysisk styrka där flickorna skattat sig markant lägre jämfört med pojkarna. Detta resonemang går i linje med Ambjörnssons (2004, s.118) doktorsavhandling i vilken tjejers generellt förekommande rädsla för det okvinnliga betonas.
Ambjörnsson (2004, s.29 – 30) betonar att den ökade kvinnliga utseendefixeringen i kombination med tjejers dokumenterat dåliga självförtroende har format bilden av hur en tjej ska vara enligt den eftersträvansvärda heteronormativa femininiteten. Detta har följaktligen givit upphov till en verklighet där flickor framställs som missnöjda med sin kropp, vilket genom normalisering lett till att en tjej, för att betraktas som just tjej, måste vara missnöjd med sin kropp (Ambjörnsson 2004, s. 178 – 179). Upprätthållandet av denna process drivs alltså av strävan att leva upp till den heteronormativa femininiteten för att därmed undvika att falla utanför den normativa ramen och betraktas som heterosexuellt oattraktiv eller okvinnlig (Ambjörnsson 2004, s. 143). Detta resonemang kan också utgöra en förklaring till att flickorna enligt resultaten i föreliggande studie har lägre värden än pojkarna beträffande fysisk självkänsla och samtliga subdomäner.
9 Konklusion
Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan elevers fysiska självuppfattning och självrapporterade betyg i kursen idrott och hälsa A. Resultaten visar att det för pojkarna finns signifikanta samband mellan betyg och fysisk självkänsla samt subdomänerna fysisk kondition, fysisk styrka och idrottslig kompetens. För flickorna finns det samband mellan betyg och fysisk självkänsla samt fysisk kondition och andelen flickor som angett höga värden för idrottslig kompetens. Däremot finns inget signifikant samband mellan variablerna betyg och fysisk styrka eller betyg och andelarna flickor som angett låga värden för idrottslig kompetens.
Att resultaten så tydligt har visat på skillnader mellan betygsgrupperna beträffande fysisk självkänsla leder diskussionen in på vikten av individanpassad undervisning och resonemangen leder till frågan hur resultaten hade sett ut om samtliga elevers skicklighet och intressen i hög grad hade blivit tillgodosedda. Detta leder vidare till frågan om ämnet idrott och hälsa är ett ämne som generellt premierar fysiskt aktiva då fysisk förmåga är en faktor som bedöms samt om dessa elever i större utsträckning klarar av en undervisning som inte är individanpassad.
I diskussionen lyfts även att ett av syftena med ämnet idrott och hälsa är att eleverna ska öka sin motivation för att leva ett aktivt liv. Perspektiven på betyg som yttre motivation och synen på kroppen genom den existentiella dimensionen leder tankarna till att bedömning av fysisk förmåga för individer med högre fysisk förmåga ligger i linje med syftet att ämnet ska motivera till ett liv i rörelse. Bedömning av fysisk förmåga kan dock för individer med lägre fysisk förmåga motarbeta detta syfte. En fråga för den utbildningspolitiska debatten är om ämnet idrott och hälsa bör vara ett ämne där kroppslig förmåga ska utgöra en grund för bedömning? Vidare forskning beträffande bedömning av fysisk förmåga i ämnet idrott och hälsa kan klargöra vad denna form av bedömning får för pedagogiska implikationer.
Studiens resultat visar även att flickors värden för fysisk självkänsla och samtliga undersökta subdomäner är lägre än pojkarnas. Detta diskuteras utifrån resultat i rapporter som visar att pojkar generellt gynnas av undervisningsinnehållet i idrott och hälsa och principen om ”isärhållandets tabu”, det vill säga att det kvinnliga och manliga står som motpoler till varandra, samt det heteronormativa idealet. Utifrån dessa perspektiv förs ett resonemang om att flickorna inte hävdar sig i det rum som pojkarna utmärker sig i.
Referenser
Tryckta källor
Ambjörnsson, Fanny (2004). I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Diss. Stockholm: Univ.
Biddle, J.H. Stuart, Fox, R. Kenneth & Boutcher, H. Stephen (red.) (2000). Physical Activity and Psychological Well-Being. London: Routledge.
Denscombe, Martyn (1998). The good research guide: for small-scale social research projects. Buckingham: Open University Press.
Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Eggeby, Eva & Söderberg, Johan (1999). Kvantitativa metoder: för samhällsvetare och humanister. Lund: Studentlitteratur.
Ericsson, Christina (red.) (1993). Genus i historisk forskning. Lund: Studentlitteratur
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena (2007). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad.
3., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena (2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad.
4., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik.
Fox, K.R. (red.) (1997). The Physical Self: From Motivation to Well-Being. Champaign, IL: Human Kinetics.
Fox, R. Kenneth (2000). The effects of exercise on self-perceptions and self-esteem. I: Biddle, J.H. Stuart, Fox, R. Kenneth & Boutcher, H. Stephen (red.) (2000). Physical Activity and Psychological Well-Being. London: Routledge.
Harter, Susan (1999). The construction of the self: a developmental perspective. New York, N.Y.: Guilford Press.
Hirdman, Yvonne (1993). Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Genus i historisk forskning / Christina Ericsson (red). S. 146-161
Kenneth R. Fox och Charles B. Corbin (1989). The Physical Self-Perception Profile:
Development and Preliminary Validation. Journal of sport & Exercise psychology. 1989, 11, 408–430.
James R. Whitehead (1995). A Study of Children’s Physical Self-Perceptions Using an Adapted Physical Self-Perception Profile Questionnaire. Pediatric Exercise Science. 1995, 7, 132–151. Human Kinetics Publishers, Inc.
Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (red.) (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Lindwall, Magnus (2004). Exercising the self: on the role of exercise, gender and culture in physical self-perceptions. Diss. Stockholm: Univ.
Lindwall, Magnus. (2011). Självkänsla: bortom populärpsykologi och enkla sanningar. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Morgan, W.P. (red.) (1997). Physical Activity and Mental Health. Philadelphia, PA: Taylor & Francis.
Raustorp, Anders (2004). Att lära fysisk aktivitet: bildning i rörelse : livsstil och hälsa. 2., [omarb.] uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Raustorp, Anders (2005). Physical activity, body composition and physical self-esteem among children and adolescents. Diss. Stockholm: Karol. inst. 2005.
Raustorp, Andreas, Ståhle, Agneta, Gudasic, Helena, Kinnunen, Anneli, Mattsson, Eva (2005). Physical activity and self-perception in school children assessed with the Children and Youth – Physical Self-Perception Profile. Scand J Med Sci Sports. 2005. 15:126–134.
Raustorp, Anders. (2006). Fysisk självkänsla. 1. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Shavelson, J Richard, Hubner, J. Judith & Stanton, C. George (1976). Self-concept: validation of construct interpretations. Rev. Educ. Res. 1976. 40:407–441.
Sonstroem, J. Robert & Morgan, P. William (1989). Exercise and self-esteem: rationale and model. Medicine and Science in Sports and Exercise. 1989, Vol. 21, No. 3. American College of Sports Medicine.
Sonstroem, J. Robert (1997a). Physical activity and self-esteem. I: Morgan, W.P. (red.) (1997). Physical Activity and Mental Health (s. 127 – 143). Philadelphia, PA: Taylor & Francis.
Sonstroem, J. Robert (1997b). The physical self-system: A mediator of exercise and self-esteem. I: Fox, K.R. (red.) (1997). The Physical Self: From Motivation to Well-Being (s. 3 – 26).
Champaign, IL: Human Kinetics.
Trost, Jan & Hultåker, Oscar (2007). Enkätboken. 3., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Elektroniska källor
Rasmussen, Finn & Eriksson, Marit (red.) (2004). Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. Stockholm: Epidemiologiska enheten, Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting.
<http://www.folkhalsoguiden.se/upload/Barn-%20och%20ungdomar/Compass-studien.pdf> [Besökt: 2011-05-10].
Skolinspektionen (2010). Mycket idrott och lite hälsa – Skolinspektionens rapport från den flygande tillsynen i idrott och hälsa. Stockholm
<http://www.skolinspektionen.se/Documents/Regelbunden-tillsyn/flygande%20tillsyn/slutrapport-flygande-tillsyn-idott.pdf> [Besökt 2012-05-17]
Skolverket (2000a). Ämne – Idrott och hälsa. Skolverket.
<http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/gymnasieskola-fore-ht- 2011/kursplaner/sok-amnen-och-kurser?_xurl_=http%3A%2F%2Fsvcm.skolverket.se%2Fsb%2Fd%2F2503%2Fa%2F13845%2Ff unc%2Famnesplan%2Fid%2FIDH%2FtitleId%2FIdrott%2Boch%2Bh%25E4lsa> [Besökt: 2011-05-16].
Skolverket (2000b). Kursplan för IDH1201 – Idrott och hälsa A. Skolverket.
<http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/gymnasieskola-fore-ht- 2011/kursplaner/sok-amnen-och-kurser?_xurl_=http%3A%2F%2Fsvcm.skolverket.se%2Fsb%2Fd%2F2503%2Fa%2F13845%2Ff unc%2Fkursplan%2Fid%2F3201%2FtitleId%2FIDH1201%2520-%2520Idrott%2520och%2520h%25E4lsa%2520A> [Besökt: 2011-05-16].
Skolverket (2009). Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94. Skolverket: Stockholm
<http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket .se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D107 1>
[Besökt 2012-05-17].
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, GY11. Skolverket: Stockholm.
<http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705> [Besökt: 2012-03-09].
Skolverket (2012). Idrott och hälsa – kommentarer. Skolverket.
<http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.164895!Menu/article/attachment/Idrott%20och%20h% C3%A4lsa%20-%20kommentarer.pdf>
[Besökt: 2012-03-09].
Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen. <http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71_200912671.pdf>
[Besökt: 2011-05-10].
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
<http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf> [Besökt 2012-05-17].
Vejde, Olle (2012). Ordbok i statistik
<http://www.ollevejde.se/statistikord/snedfordelning.htm> [Besökt 2012-05-15] <http://www.ollevejde.se/statistikord/signifikans.htm> [Besökt 2012-05-15] <http://www.ollevejde.se/statistikord/fordelningsfrimetod.htm> [Besökt 2012-05-15]
Bilaga 1
1– Enkäten
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
Studie i fysisk självuppfattning kopplat till betyg i ämnet idrott och hälsa A
Vi är två studenter från Uppsala universitet som skriver vårt examensarbete inom idrott och hälsa på lärarprogrammet. Vi vänder oss till elever som läser år tre på gymnasiet. Metoden som används är ett etablerat verktyg från U.S.A som översatts till svenska av svenska forskare. Innehållet i denna enkät behandlar självkänsla kopplat till olika aspekter av fysik och fysisk aktivitet och kan upplevas som känsligt varför vi vill betona att deltagande i studien är frivilligt. Enkäten är anonym vilket innebär att namn inte ska skrivas på formuläret. Enkäterna kommer förstöras när studien är publicerad. Jag har tagit del av ovanstående information och vill delta i studien Jag har tagit del av ovanstående information och avböjer till att delta i studien Tack på förhand! /Fredrik Stigen Isberg & Stefan Lucas Kontaktuppgifter Fredrik Stigen Isberg Stefan Lucas fredrik_isberg@hotmail.com stefan.lucas.8083@student.uu.se
Kvinna Man Skola:__________________________ Program:_______________________ (Ex. Samhällsvetenskapliga programmet + eventuell inriktning) 1. Vilket betyg fick du i kursen idrott och hälsa A Jag fick inget betyg i kursen (Streck) IG G VG MVG