6.2 Subdomäner till fysisk självkänsla och betyg
I föreliggande avsnitt presenteras resultat och analys för subdomänerna till den fysiska självkänslan; fysisk kondition, fysisk styrka och idrottslig kompetens. Resultaten för varje subdomän presenteras enskilt följt av en analys där följande frågeställning behandlas: Hur är elever som angett låga respektive höga värden för fysisk kondition, fysisk styrka och idrottslig kompetens fördelade över betygsgrupperna i kursen idrott och hälsa A?
6.2.1 Fysisk kondition och betyg
Nedan presenteras resultaten för variablerna fysisk kondition, betyg och kön. Först redovisas hur flickor som angett låga respektive höga värden för fysisk kondition är fördelade över betygsgrupperna.
Diagram 3 – Fördelningen över betygsgrupperna för flickor som angett låga respektive höga värden för fysisk kondition.
Andelen flickor som angett låga värden för fysisk kondition i G-gruppen är 66,7 procent, i VG-gruppen är motsvarande värde 45 procent och i MVG-VG-gruppen 19,4 procent. Chi-2-analys för denna fördelning ger en signifikansnivå där P < 0,05 Sambandet mellan de låga medianvärdena och betyg är således signifikant. Andelen flickor som angett höga värden i G-gruppen är 20,8 procent, i VG-gruppen är motsvarande värde 45 procent och i MVG-gruppen 77,4 procent. Chi-2-analys ger även för denna fördelning en signifikansnivå där P < 0,05 och sambandet mellan höga värden för fysisk kondition och betyg är således signifikant.
Nedan presenteras hur pojkar som angett låga respektive höga värden för fysisk kondition är fördelade över betygsgrupperna.
Diagram 4 - Fördelningen över betygsgrupperna för pojkar som angett låga respektive höga värden för fysisk kondition.
Andelen pojkar som angett låga värden för fysisk kondition i G-gruppen är 73,3 procent, i VG-gruppen är motsvarande värde 30,8 procent och i MVG-VG-gruppen 14,7 procent. Chi-två-test för denna fördelning ger en signifikansnivå där P < 0,05. Sambandet mellan de låga medianvärdena och betyg är således signifikant. Andelen pojkar som angett höga värden i G-gruppen är 16,7 procent, i VG-gruppen är motsvarande värde 56,4 procent och i MVG-gruppen 82,4 procent. Chi-två-test ger även för denna fördelning en signifikansnivå där P < 0,05 och sambandet mellan höga värden för fysisk kondition och betyg är således signifikant.
6.2.1.1 Analys av fysisk kondition och betyg
Sambanden mellan andelarna elever som angett låga respektive höga värden är näst intill linjära (P < 0,05). Den största andelen flickor som angett höga värden för fysisk kondition är i MVgruppen och den största andelen flickor som angett låga värden för fysisk kondition är i G-gruppen. Även hos pojkarna är sambanden mellan andelarna elever som angett låga respektive höga värden näst intill linjära (P < 0,05). Hos pojkarna råder även liknande förhållanden som hos flickorna beträffande andelen elever som angett höga respektive låga värden.
6.2.2 Fysisk styrka och betyg
Nedan presenteras resultaten för variablerna fysisk styrka, betyg och kön. Först redovisas hur flickor som angett låga respektive höga värden för fysisk styrka är fördelade över betygsgrupperna.
Diagram 5 – Fördelningen över betygsgrupperna för flickor som angett låga respektive höga värden för fysisk styrka.
Andelen flickor som angett låga värden för fysisk styrka i G-gruppen är 58,3 procent, i VG-gruppen är motsvarande värde 45 procent och i MVG-VG-gruppen 48,4 procent. Chi-2-analys för denna fördelning ger en signifikansnivå där P > 0,05. Sambandet mellan de låga medianvärdena och betyg är således inte signifikant. Andelen flickor som angett höga värden i G-gruppen är 25 procent, i VG-gruppen är motsvarande värde 35 procent och i MVG-gruppen 48,4 procent. Chi-2-analys ger även för denna fördelning en signifikansnivå där P > 0,05. Sambandet mellan höga värden för fysisk styrka och betyg är således inte signifikant för flickorna.
Nedan presenteras hur pojkar som angett låga respektive höga värden för fysisk styrka är fördelade över betygsgrupperna.
Diagram 6 - Fördelningen över betygsgrupperna för pojkar som angett låga respektive höga värden för fysisk styrka.
Andelen pojkar som angett låga värden för fysisk styrka i G-gruppen är 56,7 procent, i VG-gruppen är motsvarande värde 15,4 procent och i MVG-VG-gruppen 26,5 procent. Chi-två-test för denna fördelning ger en signifikansnivå där P < 0,05. Sambandet mellan de låga medianvärdena och betyg är således signifikant. Andelen pojkar som angett höga värden i G-gruppen är 20 procent, i VG-gruppen är motsvarande värde 66,7 procent och i MVG-gruppen 67,6 procent. Chi-två-test ger även för denna fördelning en signifikansnivå där P > 0,05. Sambandet mellan höga värden för fysisk styrka och betyg är således signifikant för pojkarna.
6.2.2.1 Analys av fysisk styrka och betyg
Andelen flickor som angett låga värden för fysisk styrka är relativt jämnt fördelad över betygstegen (P > 0,05). Det samma gäller för de höga värdena (P > 0,05).
Beträffande andelen pojkar som angett låga värden för fysisk självkänsla ser man att andelarna är jämna mellan VG- och MVG-grupperna, med en något större andel i MVG-gruppen. Dock är den andel elever som angett låga värden för fysisk styrka i G-gruppen avsevärt mycket större än motsvarande andelar i VG- respektive MVG-grupperna. Denna skeva fördelning ger en signifikans där P < 0,05 och sambandet mellan andelen elever som angett låga värden för fysisk styrka och betyg är således signifikant. Det framgår även att andelarna pojkar som angett höga värden för fysisk självkänsla är mycket jämna mellan VG- och MVG-grupperna. Andel elever som angett höga värden för fysisk styrka är däremot i G-gruppen mycket lägre än andelarna i VG- respektive MVG-grupperna. Även denna fördelning ger en signifikans där P < 0,05.
6.2.3 Idrottslig kompetens och betyg
Nedan presenteras resultaten för variablerna idrottslig kompetens, betyg och kön. Först redovisas hur flickor som angett låga respektive höga värden för idrottslig kompetens är fördelade över betygsgrupperna.
Diagram 7 – Fördelningen över betygsgrupperna för flickor som angett låga respektive höga värden för idrottslig kompetens.
Andelen flickor som angett låga värden för idrottslig kompetens i G-gruppen är 45,8 procent, i VG-gruppen är motsvarande värde 45 procent och i MVG-gruppen 19,4 procent. Chi-2-analys för denna fördelning ger en signifikansnivå där P < 0,05. Signifikansen är således högre än 0,05 och sambandet mellan låga värden av idrottslig kompetens och betyg är inte signifikant. Andelen flickor som angett höga värden i G-gruppen är 20,8 procent, i VG-gruppen är motsvarande värde
40 procent och i MVG-gruppen 67,7 procent. Chi-2-analys ger även för denna fördelning en signifikansnivå där P < 0,05 och sambandet mellan höga värden för idrottslig kompetens och betyg är således signifikant.
Nedan presenteras hur pojkar som angett låga respektive höga värden för idrottslig kompetens är fördelade över betygsgrupperna.
Diagram 8 - Fördelningen över betygsgrupperna för pojkar som angett låga respektive höga värden för idrottslig kompetens.
Andelen pojkar som angett låga värden för idrottslig kompetens i G-gruppen är 40 procent, i VG-gruppen är motsvarande värde 18 procent och i MVG-VG-gruppen 11,8 procent. Chi-2-analys för denna fördelning ger en signifikansnivå där P < 0,05. Sambandet mellan de låga medianvärdena av idrottslig kompetens och betyg är således signifikant för pojkarna. Andelen pojkar som angett höga värden i G-gruppen är 30 procent, i VG-gruppen är motsvarande värde 66,7 procent och i MVG-gruppen 82,4 procent. Chi-2-analys ger för denna fördelning en signifikansnivå där P < 0,05 och sambandet mellan höga värden för idrottslig kompetens och betyg är således signifikant.
6.2.3.1 Analys av idrottslig kompetens och betyg
Resultaten visar hos flickorna ett näst intill linjärt samband mellan höga värden av idrottslig kompetens och betyg (P < 0,05). I stort sett samma förhållande råder hos pojkarna där andelen elever som angett höga värden för idrottslig kompetens är högst för MVG-gruppen, näst högst för VG-gruppen och minst för G-gruppen (P < 0,05).
Hos flickorna är andelarna elever som angett låga värden för idrottslig kompetens, sett över hela betygskalan, så pass jämnt fördelade för att kunna tala om ett samband (P > 0,05). Däremot är andelen elever som angett låga värden för idrottslig kompetens betydligt mindre i MVG-gruppen än i G- respektive VG-gruppen där andelarna i stort sett är lika stora. Hos pojkarna är andelarna elever som angett låga värden för idrottslig kompetens minst i MVG-gruppen, större i VG-gruppen och störst i G-gruppen (P < 0,05). Dock är skillnaderna mellan andelarna som angett låga värden för idrottslig kompetens hos pojkarna mindre än skillnaderna mellan andelarna som angett höga värden för subdomänen.