Körkort och tillgång till bil

En punkt som inte fanns med i inledningsskedet och som inte var planerad att beakta men som stack ut vid genomgång av materialet, var kravet på körkort och tillgång till bil för en präst-tjänst. Det förekom i en fjärdedel av det totala antalet annonser. Det visar på hur prästyrket är ett yrke som också sker ute i glesbygd där kyrkor och församlingar ligger på större avstånd från varandra och där tillgången till kollektivtrafik inte löser behovet av att kunna förflytta sig inom rimlig tid mellan olika orter för att fullfölja sitt uppdrag.

7.2 Intervjuer

29 7.2.1 Allmänna frågor

Samtliga tre informanter arbetar som kyrkoherde eller tjänst motsvarande kyrkoherde med arbetsledning och ansvar för anställningar av präster till sin församling. En av informanterna är verksam i en församling i glesbygd och de resterande två i församlingar i större tätort.

Informanterna har innehaft sina kyrkoherdetjänster mellan 3 och 5 år. Församlingarna de representerar omfattar från 2 upp till 4 kyrkor inom samma församling. Andelen kyrkotill-höriga av totala antalet invånare är 55% respektive 67% i de två tätortsförsamlingarna och 75% i församlingen i glesbygd.

Samtliga informanter har erfarenhet av att anställa präster till sin församling och har rekryterat från 3 upp till 5 präster var under sina år som kyrkoherde.

En av informanterna har rekryterat 3 präster som är utbildade vid Johannelunds teologiska högskola. Uppfattningen hos informanten är att dessa präster är väl insatta i Svenska kyrkans och EFS organisation. Däremot framhåller informanten att det i dessa fall rör sig om unga, relativt nyutbildade präster, och att den sfär de lever i kan vara relativt liten och begränsad vilket kan skapa en smalare omvärldsbild. Det poängterades att de som under studietiden haft en anställning vid sidan om sina teologistudier inom en helt annan bransch, har där fått inhämta erfarenheter från annat sammanhang och möjligheter att möta människor i andra miljöer.

De övriga informanterna har inte anställt några präster utbildade vid Johannelunds teologiska högskola. Bland de studerade annonserna i dokumentstudien hörde en annons till var och en av informanternas församlingar.

7.2.2 Ansvarsområden för präst

I intervjuerna framkommer det att det är gudstjänster och kyrkliga handlingar som är prästens huvudsakliga ansvarsområden. Några är också involverade i barn och familj,

ungdom/konfirmand samt övrigt vuxenarbete såsom samtalsgrupper, bibelstudier, vuxen-konfirmation, skola, sjukhus, diakoni mm. En av informanterna uttrycker att prästen ska arbeta med ”pastoral vård och gudstjänster”. På frågan om församlingen arbetar med något utåtriktat arbete framhåller två av informanterna nätverkandet med övriga samhället som oerhört viktigt där man möter företag, organisationer, skolor, sjukhus och idrottsföreningar.

Det poängterades detta är en viktig del av verksamheten. Det framhålls till och med som livsviktigt och livsavgörande för kyrkan att finnas med där. Även samarbete med kommun och migrationsverket kring asylsökande nämns som ett viktigt arbete. På frågan till

informanterna om de arbetar specifikt med att ”bygga” församling framhåller en av dem att man uppmanar sina anställda att ständigt göra ett bra jobb i det lilla mötet med människor och att det är där som det viktiga arbetet görs och att det är där man ”bygger” församling. En annan av informanterna lyfter fram ett mycket strategiskt arbete mot barn och unga mellan 0 och 14 år, där man har någon aktivitet för varje årskull varje år och även ett riktat arbete mot

30 årskurs 6 och 7 inför konfirmationsundervisningen som ligger i årskurs 8. Även samarbete med ett behandlingshem lyfts fram bland det utåtriktade arbetet.

7.2.3 Ledning och utveckling

På frågan om vem som leder arbetet i församlingen lyfts det i en av de större församlingarna fram att en ledningsgrupp består av chefer som är huvudansvariga för undervisningsarbetet respektive det diakonala arbetet. I den mindre församlingen är det präster med specifika ansvarsområden som leder sitt respektive ansvarsområde. Informanterna lyfter fram att de som kyrkoherdar är huvudansvariga för ledningen av arbetet och poängterar att de finns med i samtalen med ansvariga. Samtliga poängterar att prästyrket som sådant handlar om att leda människor, både i gudstjänster, i grupper av olika slag, men också i enskilda samtal som prästen leder. En av informanterna nämnde också att prästyrket inte minst kräver förmågan att leda sig själv.

Gällande utveckling av arbetet framhålls i en av de större församlingarna att det ansvaret ligger hos ledningsgruppen bestående av chefer för de olika verksamhetsgrenarna. De

poängterar att man får lyssna både utåt och inåt i organisationen kring hur utvecklingsbehoven ser ut, och betonar att i en stor organisation kan inte alla medarbetare arbeta med utvecklings-frågor ständigt, då det inte skulle bli mycket gjort. I en av de större församlingarna uttrycks arbetet med strategisk utveckling framförallt bäras av diakonerna, som jobbar med en 5-årsvision om var de vill vara år 2020. De inom gudstjänstverksamheten arbetar mer med utveckling i små steg, genom att hitta ett språk och en form som är relevant för samtiden. I den mindre församlingen uttrycks det att utvecklingen av arbetet leds av kyrkoherden; att ta initiativ och vidga vyerna, men att medarbetarna på intet sätt är passiva i det arbetet.

Informanten lyfter fram att det finns mycket goda idéer och att det händer mycket. Men att det i slutänden ändå hamnar på den arbetsledande kyrkoherden att initiera ett utvecklingsarbete.

När det kommer till att formulera mål för verksamheten lyfter en av informanterna fram att församlingen har tre mål för sina verksamheter som ständigt poängteras, lyfts fram och skrivs ner och som ska genomsyra allt som medarbetarna gör. Första målet är att göra kristen tro viktig i människors liv. Det andra är att ha medarbetare som känner stolthet över sitt jobb och det tredje målet är att vara professionella i allt som görs. En av informanterna framhäver också ”japanskt management” som betyder att när någon del av arbetet blivit bättre, slår man sig inte till ro med det, utan det finns ytterligare förbättringspotential att man kan bli ännu bättre. En av församlingarna har börjat jobba med verksamhetsplaner och att sätta upp mål för varje verksamhetsområde, med visioner om var man vill vi vara om 5 år. Det är kyrkoherden som jobbat fram mallen som används i detta arbete.

31 På frågan om det finns förändringar i samhället som påverkar arbetet i församlingen, var informanterna överens om att svaret på den frågan är ja. Överensstämmelsen om att kyrkan påverkas i allra högsta grad av förändringar i samhället var tydlig och där gavs exempel som digitaliseringen, fragmenteringen till exempel gällande politiska åsikter, ekonomisk

segregation, migration, problem med integration och psykisk ohälsa. En av informanterna berättade om ett arbete riktat till kvinnor med psykisk ohälsa, vilket organiseras i samarbete med kommun och folkhögskola. Även flyktingströmmen har haft stor påverkan och i en församling har det resulterat i en projekttjänst på ett år med hjälp av medel från stift och Svenska kyrkan nationellt.