K LUSTER

Kunskap är inte bara inbäddad i en individ, en grupp eller ett företag, men också mellan företags relationer till varandra, mellan företag och regeringar och ur ett större

perspektiv; nationer emellan. Den kan även härledas till en geografisk plats. Detta behandlas i följande teorikapitel om kluster där vi har valt att kolla närmare på vad ett kluster är och dess mobilisering.

4.2.1 Klusterbegreppet

Gummesson (2008) menar att när ett kluster tar form så bildar hela samlingen av industrier en ömsesidig stödjande funktion genom ett flöde av fördelar i alla riktningar.

Dessutom menar han att inverkan från olika branscher inom klustret sporrar innovation och kan introducera nya strategier och färdigheter för medverkarna. Klustret blir således ett medel för att upprätthålla mångfald och övervinna den tröghet som kan uppstå genom rivalitet som bromsar konkurrenskraftig uppgradering och nya aktörer.

För att förstå vad ett kluster är och hur det uppstår ser vi över olika synsätt på begreppet och processen. Definitionerna av kluster kan skilja mycket beroende på hur ingående och mångfacetterad definitionen är. Nutek (1998) förklarar klusterbegreppet vid en grupp aktörer som är beroende av varandra. Hallencreutz (2004) redogör för tre övergripande synsätt som vanligen används i analyser av olika typer av kluster.

Det första synsättet som Porter (1990) presenterar är att se kluster som industriella system, relaterat som ett funktionellt kluster. Han argumenterar för att nationers framgångar i export kan härledas till fyra faktorer, som han presenterar i

sin ”Diamantmodell”. Dessa faktorer är; produktionsfaktordynamik; strategi, strukturer och rivalitet; efterfrågeförhållanden; samt relaterade näringar och stödjande verksamheter.

Porter (1990) påpekar att ju mer utvecklade och samverkande interaktionen mellan faktorerna är, desto högre är produktiviteten i verksamheten. He (2008) påpekar att konkurrerande och jämförande fördelar i lokala industrier är kritiska för att locka internationella investerare. Han tillägger att närvarandet av industriella kluster ökar en regions konkurrenskraft i att attrahera investerare utomlands.

Porter (1990) redogör hur klustret följaktligen blir ett synsätt som bygger på att aktörerna i ett kluster struktureras upp, för att på så vis få en inblick i hur de verkar i specifika produktionssystem. Hallencreutz (2004) tillägger att detta system av aktörer stödjer en kärnverksamhet, en specifik produktgrupp. eller kärnteknologier som exempelvis bioteknik i en nation eller region. Han menar att dessa stödjande funktioner kan vara exempelvis producenter av insatsvaror, underleverantörer, kompetensförsörjare, från universitet till branschinstitut, samt riskkapitalister. Detta perspektiv är ett sätt att gå klustret så nära som möjligt, för att försöka få klusteranalysen till att bli så

verklighetsbeskrivande som möjligt.

Det andra synsättet är att se till de aktörer som tillsammans samverkar ur en geografisk aspekt för att gemensamt bilda ett kluster med ett produktionssystem bestående av likartade och relaterade verksamheter. Hallencreutz (2004) förklarar att begreppet som myntas vid användandet av detta geografiskt förankrade perspektiv är agglomeration.

NUTEK (1998) definierar agglomeration som en geografisk koncentration av verksamheter.

Det tredje sättet är att se på kluster som en regionbunden företeelse för utveckling.

Hallencreutz (2004) menar att aktörerna inom en region själva får bestämma och definiera vad klustret består av. Detta perspektiv kännetecknas av ett regionalt samspel mellan företag och relaterade aktörer som verkar gemensamt i ett kompetensområde och på så vis fattas gemensamma strategiska beslut om klustrets utveckling. Hallencreutz (2004) förklarar vidare att perspektivet är mer diskursivt och ligger nära begrepp som;

regionala partnerskap, företagsnätverk och tillväxtallians.

Det finns viss kritik mot begreppet kluster och dess användbarhet. Martin & Sunley (2003) menar att problemet med klusterdefinitioner är dess svårigheter att avgränsa, både industriellt och geografiskt. De understryker vidare att Porter (1990) betonar vikten av sociala nätverk för produktionen samt information- och kunskapsflöden inom kluster, men att de i grunden bortses ifrån i hans egen modell. Kelton et al. (2006) hävdar att en kartläggning av klustrets kärna ger låg kredibilitet när det gäller att dra till sig andra industrier i arbetet. De menar att det geografiska området blir mindre attraktivt för övriga industrier.

May et al. (2001) tillägger att mycket av problemen i litteraturen, rörande kluster, är dess brist på täthet i olika nationella och regioners specifika egenskaper. De påpekar att det kan variera inom olika industriella kluster, samt att det beror på nationen som studeras – varje nytt kluster behöver ytterligare empirisk analys.

4.2.2 Mobilisering

Asplund (2004) förklarar att kärnan i att mobilisera ett kluster ligger i att det finns något som kan generera entusiasm, ett lokalt intresse i att samlas kring en unik företeelse. Det visar sig att det samtidigt skapas med- och motkrafter i detta lokala spel som bidrar med en spännande blandning av erfarenheter och lärdomar. Han beskriver detta vidare genom att ta upp hur människor vallfärdar till Spaniens nationalhelgon i spanska Santiago de Compostela, samt till Graceland för att få uppleva Elvis Presleys unicitet. Asplund (2004) konstaterar att de båda platserna har mobiliserats genom sina ikoner och en gemensam satsning av flera olika lokala samverkande idébärare. Han tillägger att dessa idébärare inte har koncentrerats till en aktiv kärngrupp, utan har rullat igång en snöbollseffekt som har gjort att platsen blivit ett varumärke och fått ett så kallat ”platsmärke”.

Asplund (2004:42) sammanfattar grunden av mobilisering i tre faktorer:

• Att identifiera en till platsen naturlig och unik kärna som det finns marknadspotential för

• Att värdeförädla denna kärna långsiktigt

• Att kommunicera denna unika och värdeförädlande kärna

Han betonar vidare att vikten ligger i att ha ett lokalt ledarskap som inte motarbetar de unika kärnvärden som har potential i mobiliserandet. Att bristen ligger i att göra för många kompromisser som gör att platsens unicitet går mot något mer medelmåttigt än unikt.

Christensen & Kempinsky (2004) lyfter fram att en förutsättning för att lyckas utveckla ett kluster är att förstå andra individers och aktörers roller och drivkrafter i klustret.

Eskilsson (2004) menar att det finns en drivkraft, en klustermotor, bakom utvecklandet och att denna måste skapa en strategi för hur klustret ska framställas.

Söderström et. al. (2001) bekräftar att en strategisk ingångspunkt är gynnsamt för klusters effektiviserande och fortsatta utveckling. De antyder att långsiktiga investeringar och att långsiktiga beslut stärker klustrets livslängd. Att kärnan innehar en kritisk kompetens av att ”välja” de aktörer som på ett positivt sätt ska bidra till stärkandet av tillväxten, kvaliteten och klustrets profil. Men att bara ha tillväxt som ett mål för en region är inte tillräckligt menar Duch (2004). Klustret måste även vara konkurrenskraftigt, och nyckeln till att bli konkurrenskraftig och uppnå framgång är att ha en strategi.

Fowcs-Williams (2004) poängterar att kluster uppkommer som en följd av att marknadskrafter sätter in, men att det skiljer sig från utvecklingen. Han menar att utvecklingen är en planerad åtgärd som initialt kräver någon form av finansiär. Ett exempel på en sådan kan vara ett offentligt organ med nationell omfattning, men med en betoning på att verka lokalt på klustrets nivå.

4.2.3 Storstäder

Hagman & Bergström (2010) och Söderström et al. (2001) påpekar att de

kunskapsintensiva företagen är koncentrerade till storstadsregionerna och i synnerhet Stockholmsregionen. Hagman & Bergström (2010) listar flera faktorer till varför tjänsteföretagen återfinns i Stockholmsregionen samt andra urbana regioner:

• I städerna finns en större andel välutbildad.

• Många potentiella kunder och inte minst dessa kunders huvudkontor

• Närheten till kunder underlättar också möten, vilka är viktiga för kunskapsintensiva företag

• Närheten till universitet och högskolor, som möjliggör kunskapsöverföring, är en annan bidragande orsak.

• Förekomsten av potentiella klustereffekter, d v s att företagen kan dra nytta av att samlokalisera med företag inom samma bransch

(Hagman & Bergström 2010:6)

Intressant att tillägga är mobiliseringen i Stockholmsområdet sker mest bland människor i åldrarna 16-29 år. Söderström et al. (2001) poängterar i att inflyttningen till Stockholm var dubbelt så stor som utflyttningen 1998. De tillägger även att denna koncentration till storstäder troligtvis kommer att öka under kommande decennier.

4.2.4 Framgång

Porter (1990) tar upp vad som tidigare har gjort att Sverige har skördat framgångar. Han redogör att Sverige under en längre tid har haft en universellt hög utbildning. Detta kombinerat med ett gemensamt språk, gemensam religion (eller bortfall av en) och en gemensam skolplan över hela nationen. Faktorer som gör att vi initialt kan jobba bättre tillsammans utan större trossystem eller utbildning som sätter käppar i hjulen. Han tillägger att den gemensamma utbildningen gör att en hög andel av invånarna kan tala engelska, vilket har kommit att bli ett universellt språk som öppnar dörrar i Europa och Nordamerika. Porter (1990) konstaterar dock att det inte är länder i sig som är

konkurrenskraftiga, utan att dessa länder istället består av en samling konkurrenskraftiga branscher.

4.3 Nätverk och relationer