K2- och K3-regelverket kopplat till redovisningens helhetsbild

jämförbarhetssvårigheter mellan två likvärdiga företag som har valt antingen K2 eller K3. Respondent A tryckte dock på att den inte har ställts inför den här situationen ännu och att det i dagsläget kan vara svårt att bedöma regelverkens jämförbarhet. Respondent B lyfte fram att det nog kommer vara enklare att jämföra K2-redovisningar än K3-redovisningar.

Ja jag tror att just när det är K3 så kan jag tänka mig det kan bli komplicerat att göra en konkurrans jämförelse just beroende på att företag kan ha valt lite olika sätt att redovisa, även om de redovisar hur de har gjort så kan det ju försvåra jämförelsen. I K2 är väl tanken att eftersom det är standardiserat regelverk, att så här gör man, så är det ju inte inbyggt att det ska skilja sig då ska man ju kunna jämföra bolag med bolag. Där känner jag väl inte att det är samma risk för jämförbarhetssvårigheter. (Respondent B)

Alla respondenter ansåg att jämförbarheten kommer att till viss del påverkas när ett företag byter mellan K2- och K3-regelverket, men att detta inte kommer att få någon betydande påverkan vid deras kreditbedömning av företag.

Vi bedömer väl idag att förändringen från det nuvarande och in i de här K-reglerna kommer att kunna innebära att det blir förändringar till exempel att vissa saker som man tidigare har balanserat framöver ska kostnadsföras. Vissa balansposter måste man kanske till och med lösa upp och det där kan ju innebära förändringar. Det kan jag tänka mig att

30 regelverket till det andra framöver. Så jämför man från år till år så kommer det ju vara skillnader, men det ser jag inte som något konstigt eller något försvårande heller egentligen utan det året man gör ett sådant byte så får man redovisa det. Framgår det inte i de officiella papperna så får man ju redovisa det för oss som finansiärer, att så här ser resultatet ut och det har påverkats så här mycket av att vi har bytt metod.

(Respondent B)

Respondent A uppgav att ”vi har ju samma krav på oss vilken information vi behöver ta in. Sedan är det ju klart att man får ta hänsyn till om det skulle vara en stor förändring i resultatet som man kan härleda till att företaget har använt ett annat regelverk. Man måste ju sätta sig in i materialet ganska bra, så jag tror inte att det skulle vara något negativt att man byter”. Respondent C nämnde att det inte läggs någon direkt vikt på ifall ett byte av regelverk har skett utan att de oftast har en uppfattning om företaget sedan innan. Respondent D sade att ett byte nog inte kommer att påverka speciellt mycket då de oavsett använt regelverk tar fram den information de behöver.

Alla respondenter uppgav att de anser att det blir kostnadsskillnader för företag som väljer antingen K2- eller K3-regelverket. Respondent A anser att företag som har valt K2 kommer att spara in en del på administrativa kostnader jämfört med företag som väljer K3. Respondenten anser dock att företag som väljer K2 kan förlora i slutändan då det regelverket inte är lika omfattande och tillåter inte att ta upp vissa poster i redovisningen.

Det är klart att du sparar kanske en del administrativa kostnader, men du kommer att förlora en hel del. Vissa företag kommer att förlora en hel del på att välja ett K2 regelverk också skulle jag ju kunna tro. Till exempel dels rent skattemässigt med ackumulerade vinster och förluster, de kan man väl inte ta med sig hur som helst som jag har förstått till exempel om du gör en förlust så kan du inte nyttja den längre fram på samma sätt i ett K2-regelverk som i ett K3-regelverk. Jag tror att det är nog från företag till företag vad som är ekonomiskt bäst. (Respondent A) Respondent B anser också att det kommer att bli billigare för företag att välja K2, ”vid K2 har man lite mindre krav på exempelvis förvaltningsberättelse och ju mindre tid företag behöver anlita bokföringsbyråer och revisorer ju lägre kostnader får de”. Respondent D uttryckte att det nog är lite billigare med K2 då K3 kan ses som mer komplext, vilket kan kräva att företag lägger ut mer på till exempel revisionsarvoden. Respondent C anser att det nog initialt kommer att bli dyrare för företag att införa K3 exempelvis på grund av att företag kan

behöva mer omfattande rådgivning från revisionsbyråer. Respondenten uttryckte dock att K3 företag sannolikt kommer att tjäna på att välja detta regelverk på lång sikt.

Majoriteten av respondenterna uppgav att de upplever större nytta med företags redovisningar som följer K3-regelverket. Sammanfattningsvis ansåg respondenterna att en K3-redovisning var mer intressant, gav en bättre bild av det redovisade företaget och utgjorde ett bättre beslutsunderlag. Respondent C sade att ”det blir ju mer intressant om man säger så. Vi kanske får en bekräftelse eller ej på vad man själv har för uppfattning. Någonstans ska man ju skapa sig en uppfattning om företaget och det blir mer intressant att läsa en årsredovisning som följer K3”. Respondent A uttryckte ”skulle jag bara säga rent spontant så skulle jag nog tro att jag skulle föredra att ha någon som följer K3 framför någon som följer K2, bara för att det känns som man får en bättre helhets bild och mer detaljerad vy”. Respondent B nämnde ”tanken är väl så att K3, det ska ju innehålla mer information om hur man har tänkt så det bör ju ge ett mer djupgående underlag för att göra en bedömning av företaget, så ja jag tror att det kommer vara så att det ger en större nytta med K3”.

Några av respondenterna angav några ytterligare synpunkter på regelverken utöver intervjufrågorna. Respondent B uttryckte att "det är ju en sak att som är det viktigaste och det är ju att få ett bokslut som visar en sann bild eller verklig bild av hur verksamheten går, hur pass lönsam den är och vilka eventuella problem som finns. Viktigt är även de värden man tar upp på de tillgångar man har, som oftast då utgör säkerhet för våra krediter, så att vi får en bedömning av dem som är riktigt och rätt och så bra de kan bli".

Respondent D diskuterade kring fastigheters påverkan av regelverken och sade att "K2 där är ju ofta fastigheterna lägre bokförda än vad de egentligen är värderade till och det passar oss som är finansiär, vi är ju lite försiktiga. Det är ju lite försiktighetsprincipen som gäller så vi blåser ju inte upp balansräkningen med övervärden. Vi håller gärna ner det lite granna och då passar egentligen K2 reglerna bättre för oss än K3 faktiskt".

Det här tillsammans med andra regelförändringar de senaste åren har gjort att det kanske är fler som tidigare skulle ha haft en egen firma som nu har startat ett aktiebolag. Kommer det då någon som har ett litet aktiebolag och använder en K2:a så känns ju det som att man får mycket mer information från en K2:a i ett lite aktiebolag än man får från en

32 enskild näringsidkare, som det företaget kanske annars hade varit så jag tror att det kanske kan vara en uppsida på det också. (Respondent A)