I kontoklass 2 redovisar ni myndighetens samtliga kapital och skulder, indelade i sex grupper.
- kapitalförändring enligt resultaträkningen Fonder
kontogrupp 21
- fonder
Avsättningar kontogrupp 22
- avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
- avsättningar för garantier
- avsättningar för avhjälpande av miljöskador - övriga avsättningar
Skulder m.m.
kontogrupp 25–26
- lån i Riksgäldskontoret - övriga lån
- räntekontokredit i Riksgäldskontoret - övriga krediter i Riksgäldskontoret - kortfristiga skulder till andra myndigheter - utgående moms
- leverantörsskulder - övriga skulder - depositioner
- förskott från uppdragsgivare och kunder Periodavgränsningsposter
kontogrupp 27
- upplupna kostnader - oförbrukade bidrag - övriga förutbetalda intäkter
20 Myndighetskapital
I kontogrupp 20 redovisar ni myndighetens kapital fördelat på de olika typer av kapital som myndigheten disponerar.
201 Statskapital
På dessa konton redovisar ni kapital som tillförs myndigheten över statens budget, uttryckligen för att finansiera anskaffning av tillgångar eller för att finansiera stadigvarande behov av rörelsemedel.
Statskapitalet kan vara förenat med avkastningskrav. Regeringen kan i regleringsbrev eller annat beslut precisera ett avkastningskrav varmed kapitalet ska skrivas upp eller inlevereras till inkomsttitel, enligt kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). I sådana fall ska myndigheten redovisa kapitalet på konto 2011, Statskapital med
avkastningskrav. I annat fall redovisar ni på konto 2012, Statskapital utan avkastningskrav. Statskapitalet specificeras således på följande underkonton:
2011 Statskapital med avkastningskrav 2012 Statskapital utan avkastningskrav 202 Uppskrivningskapital
Här bokför myndigheten det kapital som motsvaras av det ökade tillgångsvärdet vid en uppskrivning av en anläggningstillgång som ni gör direkt i balansräkningen, förutsatt att detta inte bokförts som en ökning av statskapital (se 5 kap. 6 § FÅB).
2020 Uppskrivningskapital 203 Donationskapital
Här bokför ni sådant donationskapital som inte får förbrukas och inte ska bilda stiftelse, enligt donationsförordningen (1998:140). Myndigheten får endast förbruka avkastningen från donationskapital.
Donationen redovisar ni vid mottagandet direkt i balansräkningen, på konto 2031 Under året erhållet donationskapital. Påföljande år överför ni den utgående balansen på konto 2031 till konto 2030 Donationskapital.
2030 Donationskapital
2031 Under året erhållet donationskapital 205–206 Fria konton
207 Balanserad kapitalförändring
Här redovisar ni ackumulerad kapitalförändring från tidigare år, det vill säga myndighetskapital som inte är hänförligt till något av de övriga kontona i undergruppen.
2070 Balanserad kapitalförändring
2071 Kapitalförändring från föregående års resultaträkning 2075 Invärderat kapital
2076 Förlusttäckning från anslag 208 Fria konton
209 Kapitalförändring enligt resultaträkningen
Här redovisar myndigheten det saldo mellan intäkter och kostnader som ni redovisat i årets resultaträkning. Påföljande år överför ni den utgående balansen på konto 2090 Kapitalförändring enligt resultaträkningen till konto 2071 Kapitalförändring från föregående års resultaträkning.
2090 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 21 Fonder
I kontogrupp 21 redovisar de myndigheter som har hand om statliga transfereringar.
Några exempel är Riksgäldskontoret, Kammarkollegiet, Försäkringskassan och länsstyrelserna. Myndigheter som redovisar medel under posten Fonder har normalt ett bemyndigande från riksdagen eller regeringen. Det innebär att de har stöd i lag, förordning eller särskilt regeringsbeslut för att använda balansposten Fonder.
211 Fonder
Här redovisar de myndigheter som har hand om statliga transfereringar poster som i huvudsak utgör saldon mellan ackumulerade in- och utbetalningar, fonder.
Här redovisar ni avsatta medel för transfereringar där försäkringsteknisk avsättning saknas.
2110 Fond A 212–219 Fria konton 22 Avsättningar
I kontogrupp 22 redovisar ni myndighetens avsättningar för bland annat pensioner och finansiella garantier. Regler för när och hur myndigheten ska redovisa
avsättningar i balansräkningen finns i ESV:s föreskrifter och allmänna råd till 4 kap.
2 § FÅB.
Myndigheten ska redovisa förpliktelser som är hänförliga till händelser som har inträffat under räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, som är säkra eller sannolika till sin förekomst och som kan mätas på ett tillförlitligt sätt.
En skuld ska ni redovisa när det finns en förpliktelse och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Såväl belopp som tidpunkt för när förpliktelsen ska regleras ska vara säkra för att redovisa under posten Skulder.
En avsättning definieras som en skuld som är oviss till belopp och/eller till den tidpunkt då den kommer att regleras. Ni ska redovisa en avsättning i balansräkningen när
myndigheten har en förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse
det är troligt att ett utflöde av resurser (nettoutflöde) krävs för att reglera förpliktelsen
en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
På balansdagen ska myndigheten avsätta det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av den utbetalning som krävs för att reglera förpliktelsen.
Avsättningen bör nuvärdesberäknas, om skillnaden mellan det nuvärdesberäknade och det nominella värdet är väsentligt.
221 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Här redovisar ni sådana pensionsförpliktelser som myndigheten själv ansvarar för, till exempel delpensioner, pensionsersättning eller annan förtida pensionsavgång.
Endast Statens tjänstepensionsverk (SPV) ska redovisa sådana pensionsförpliktelser där myndigheten betalar premier till SPV, till exempel PA-03, PA-16 och PA-91.
Eventuella pensionsförmåner, utöver de förmåner som SPV ansvarar för, redovisar ni också som pensionsavsättning i denna undergrupp.
2210 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 2211 Särskild löneskatt på pensionsavsättningar
222 Avsättningar för garantier
Här redovisar ni avsättningar för finansiella garantier, som myndigheten ska redovisa på en egen post i balansräkningen, Avsättningar för garantier, enligt ESV:s
föreskrifter till 4 kap. 1 § FÅB.
Avsättningar för garantier delas upp i risker som kan finansieras av garantiavgifter och risker som inte kan finansieras av garantiavgifter, det vill säga kvardröjande risker. Om det finns skadeersättningar som inte har reglerats redovisar ni dessa på konto 2223 Avsättningar för garantier, oreglerade skador. Motkonton finns i undergrupp 337 Intäkter i garantiverksamhet, 548 Kostnader i garantiverksamhet eller 797 Förluster i transfererings-, garanti- och utlåningsverksamhet.
Bestämmelserna om redovisning av garantier initialt och vid bokslut finns i ESV:s föreskrifter och allmänna råd till 5 kap. 14 § FÅB.
2221 Avsättningar för garantier, risker som kan finansieras av garantiavgifter 2222 Avsättningar för garantier, kvardröjande risker
2223 Avsättningar för garantier, oreglerade skador 223 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador
Här redovisar ni avsättningar för framtida utgifter för avhjälpande av miljöskador enligt miljöbalken (1998:808). Det kan avse utgifter för avhjälpande av en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada på mark, vattenområde eller grundvatten.
Framtida utgifter för återställning, nedmontering och bortforsling av
anläggningstillgångar ska inte redovisas under avsättningar för avhjälpande av miljöskador. Sådana utgifter redovisar ni under posten Övriga avsättningar.
2231 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador 224 Fria konton
225 Övriga avsättningar
Här redovisar myndigheten avsättningar för framtida utgifter av engångskaraktär, som omstruktureringar och nedläggningar av verksamhet. Här redovisar ni också reservering för engångspremien för särskild pensionsersättning (inklusive särskild löneskatt) i de fall ett bokslut ligger mellan beslutet om uppsägning och
inbetalningen till SPV. Här redovisar ni även den årliga avsättningen för lokalt omställningsarbete och de avgångsvederlag som uppfyller kriterierna för en avsättning.
2251 Avsättning för omstruktureringsåtgärder m.m.
2252 Övriga avsättningar 226–229 Fria konton
23–24 Fria konton 25–26 Skulder m.m.
I kontogrupp 25 och 26 redovisar ni myndighetens skulder, såväl lång- som kortfristiga. När ni rapporterar skulderna på S-koder ska de fördelas på skuld till inomstatlig respektive skuld till utomstatlig motpart.
251 Lån i Riksgäldskontoret
Här redovisar ni de lån som myndigheten har tagit upp hos Riksgäldskontoret, normalt för att finansiera anläggningstillgångar. Man skiljer inte på kortfristig och långfristig del av skulden. Under året nyupptagna lån och under året gjorda amorteringar ska ni särredovisa på separata konton.
Föregående räkenskapsårs utgående saldo på kontona 2510, 2511 och 2512 utgör tillsammans den ingående balansen, som ni ska registrera på konto 2510.
2510 Lån i Riksgäldskontoret, ingående balans 2511 Lån i Riksgäldskontoret, årets nya lån 2512 Lån i Riksgäldskontoret, årets amorteringar 252 Övriga lån, inomstatliga
Här redovisar ni andra lån, än de hos Riksgäldskontoret, som myndigheten tagit hos statliga långivare, efter särskilt medgivande. Under året nyupptagna lån och under året gjorda amorteringar ska ni särredovisa på separata konton.
Föregående räkenskapsårs utgående saldo på kontona 2520, 2521 och 2522 utgör tillsammans den ingående balansen, som ni ska registrera på konto 2520.
2520 Övriga lån, inomstatliga, ingående balans 2521 Övriga lån, inomstatliga, årets nya lån 2522 Övriga lån, inomstatliga, årets amorteringar 2523 Långfristiga skulder till andra myndigheter 253 Övriga lån, utomstatliga
Här redovisar ni de lån myndigheten tagit hos utomstatliga långivare, efter särskilt medgivande. Under året nyupptagna lån samt under året gjorda amorteringar ska ni redovisa på separata konton.
Föregående räkenskapsårs utgående saldo på kontona 2530, 2531 och 2532 utgör tillsammans den ingående balansen, som ni ska registrera på konto 2530.
2530 Övriga lån, utomstatliga, ingående balans 2531 Övriga lån, utomstatliga, årets nya lån 2532 Övriga lån, utomstatliga, årets amorteringar 2533 Andra långfristiga skulder
254 Krediter i Riksgäldskontoret
Om myndigheten har utnyttjat räntekontokrediten i Riksgäldskontoret, och därför har ett negativt saldo på räntekontot eller valutakontot, ska ni redovisa beloppet här. Ett eventuellt debetsaldo omförs vid delårsrapport och årsbokslut till undergrupp 191 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret. På konto 2550 Övriga krediter i Riksgäldskontoret redovisar ni de krediter i Riksgäldskontoret som inte avser anskaffning av anläggningstillgångar enligt kapitalförsörjningsförordningen, till exempel krediter som beslutats särskilt av regeringen.
2540 Räntekontokredit i Riksgäldskontoret 2550 Övriga krediter i Riksgäldskontoret 255 Fria konton
256 Kortfristiga skulder till andra myndigheter
Här redovisar ni alla skulder som myndigheten har till annan statlig myndighet och som inte redovisats under lån, krediter, depositioner, förskott eller
periodavgränsningsposter.
Som leverantörsskulder på konto 2561 redovisar ni sådana skulder som myndigheten har till andra myndigheter som uppkommit vid köp av varor och tjänster. Detta inkluderar även skulder till SPV avseende premier enligt pensionsavtalet PA-16, som fakturerats senast på brytdagen.
På konto 2563 bokför ni skulder för premier till statliga avtalspensioner och andra avtalsförsäkringar som hanteras av en statlig myndighet, på motsvarande sätt som för lagstadgade arbetsgivaravgifter. Kontot använder ni för att skuldföra ett
schablonmässigt beräknat påslag för de kostnader för avtalsförsäkringar som ni bokför i samband med myndighetens lönekörning (för 16 och undantagsvis PA-91). De månatliga fakturorna från SPV för PA-16-premier debiterar ni konto 2563 och krediterar konto 2561. Senast vid bokslut korrigerar ni redovisningen mot faktiska fakturor från SPV.
Observera att skuld för avtalsförsäkringspremier på semesterlöneskuld och andra periodiseringar redovisas på konto 2714 Skuld för sociala avgifter på upplupen semesterlöneskuld. Den skuld för vilken faktura inkommit senast brytdagen redovisar ni på konto 2561. Skulder avseende Kåpan och Individuell ålderspension ska vara reglerade vid årsskiftet. Om myndigheten har avtalsförsäkringar med en annan försäkringsgivare än en statlig myndighet använder ni konto 2581
Leverantörsskulder, utomstatliga.
På konto 2565 Övriga skatteskulder redovisar ni myndighetens skulder avseende särskild sjukförsäkringsavgift och fastighetsskatt. Observera att ni inte ska använda kontot för skulder avseende arbetsgivaravgifter eller mervärdesskatt. Punktskatter redovisas i undergrupp 261 Punktskatter.
2561 Leverantörsskulder
2562 Lagstadgade arbetsgivaravgifter
2563 Premier förmånsbestämd pension (SPV) 2565 Övriga skatteskulder
2569 Övriga kortfristiga skulder 257 Utgående mervärdesskatt
På dessa konton redovisar ni den utgående mervärdesskatt för vilken myndigheten är redovisningsskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200). I fråga om utgående mervärdesskatt gäller i princip samma regler för statliga myndigheter som för privata näringsidkare. Redovisningsskyldighet för utgående mervärdesskatt inträder normalt vid tidpunkten för bokföring (enligt god redovisningssed) av utgående faktura eller motsvarande handling.
Observera att tillhandahållanden av varor och tjänster inom staten inte utgör omsättning enligt mervärdesskattelagen.
För både varor och tjänster gäller under vissa omständigheter omvänd skattskyldighet för moms (förvärvsbeskattning). Det innebär att det är köparen i stället för säljaren som blir skyldig att redovisa och betala in utgående mervärdesskatt till Skatteverket.
Samtidigt har myndigheten oftast kompensationsrätt för ingående mervärdesskatt med motsvarande belopp. Detta gäller vid inköp av varor och tjänster från utlandet och inköp av vissa varor och byggtjänster inom Sverige. Enligt ett ställningstagande från Skatteverket omfattas alla statliga myndigheter som köper in en byggtjänst till verksamhet som i någon del kan anses som yrkesmässigt bedriven, i
mervärdesskattelagens mening. Det betyder att endast myndigheter som uteslutande bedriver myndighetsutövning är undantagen från denna omvända skattskyldighet vid inköp av byggtjänster inom Sverige.
Den utgående mervärdesskatten redovisar ni i myndighetens
mervärdesskattedeklaration och den ingående mervärdesskatten redovisar ni i rekvisitionsblanketten.
För att kunna fylla i mervärdesskattedeklarationen måste myndigheten särredovisa sin utgående mervärdesskatt vid förvärvsbeskattning, det vill säga där köparen är skattskyldig till mervärdesskatt. Detta gäller för inköp av varor och tjänster från utlandet och inköp av byggtjänster inom Sverige.
När myndigheten skickar en faktura med utgående mervärdesskatt krediterar ni undergrupp 257 Utgående mervärdesskatt med belopp för utgående mervärdesskatt.
Per dagen för när myndigheten upprättat mervärdesskattedeklarationen debiterar ni redovisningskontona 2578 Redovisningskonto mervärdeskatt, räntebelagt flöde och/eller 2579 Redovisningskonto mervärdeskatt, icke räntebelagt flöde med motkonto 1533 Avräkningskonto skatter och avgifter (skattekonto).
2571 Utgående moms, räntebelagt flöde
25711 Utgående moms konstaterade kundförluster, räntebelagt flöde 2572 Utgående moms, icke räntebelagt flöde
Omvänd skattskyldighet – Utgående mervärdesskatt på inköp där myndigheten är mervärdesskatteskyldig
25731 Utgående moms omvänd skattskyldighet – EU Varor, räntebelagt flöde 25732 Utgående moms omvänd skattskyldighet – EU Tjänster, räntebelagt
flöde
25741 Utgående moms omvänd skattskyldighet – EU Varor, icke räntebelagt flöde
25742 Utgående moms omvänd skattskyldighet – EU Tjänster, icke räntebelagt flöde
25751 Utgående moms omvänd skattskyldighet – land utanför EU Tjänster, räntebelagt flöde
25752 Utgående moms omvänd skattskyldighet – land utanför EU Tjänster, icke räntebelagt flöde
25753 Utgående moms omvänd skattskyldighet – land utanför EU Varor, räntebelagt flöde
25754 Utgående moms omvänd skattskyldighet – land utanför EU Varor, icke räntebelagt flöde
25761 Utgående moms omvänd skattskyldighet – Sverige Tjänster (t.ex.
byggtjänster), räntebelagt flöde
25762 Utgående moms omvänd skattskyldighet – Sverige Tjänster (t.ex.
byggtjänster), icke räntebelagt flöde
25763 Utgående moms omvänd skattskyldighet – Sverige Varor (t.ex. bärbara datorer, mobil telefoner), räntebelagt flöde
25764 Utgående moms omvänd skattskyldighet – Sverige Varor (t.ex. bärbara datorer, mobil telefoner), icke räntebelagt flöde
2578 Redovisningskonto mervärdesskatt, räntebelagt flöde 2579 Redovisningskonto mervärdesskatt, icke räntebelagt flöde
258 Leverantörsskulder, utomstatliga
På dessa konton redovisar ni skulder som grundar sig på myndighetens
inköpstransaktioner avseende inköp från andra än statliga myndigheter. Kontona krediteras vid mottagande av leverantörsfakturor och debiteras vid betalning av dessa.
Eventuella kursvinster som uppstår vid omräkning av utländsk valuta till svensk valuta på grund av kursförändringar under kredittiden, bokför ni i undergrupp 387 Kursvinster. Eventuella kursförluster bokför ni i undergrupp 596 Kursförluster.
Leverantörsskulder till andra myndigheter redovisas på konto 2561.
2581 Leverantörsskulder, utomstatliga
2583 Leverantörsskulder, utländska leverantörer 259 Skulder till personal, övriga skulder, utomstatliga
På dessa konton redovisar ni myndighetens skulder som är hänförliga till dess personal. Skulderna ses som utomstatliga då de avser ett förhållande mellan den anställde och staten.
Kontot 2591 används som avräkningskonto för personalens källskatter. Ni krediterar kontot med de anställdas källskatteavdrag i samband med löneutbetalningar och debiterar kontot per dagen för arbetsgivardeklarationen, med det belopp som myndigheten redovisar i deklarationen.
På konto 2593 redovisar ni gjorda införselavdrag som myndigheten ska betala till Kronofogdemyndigheten.
Kontona som i listan nedan benämns med ”avräkning lönesystem” avser de konton som är automatiskt kopplade från myndighetens lönemodul. På dessa konton ska ni inte göra manuella bokningar i huvudboken, utan det gör ni på konto 2597.
På konto 2594 redovisar ni olika intresseavdrag som lönsparande, kollektivförsäkringar och fackföreningsavgifter.
Konto 2598 använder ni för att skuldföra myndighetens beräknade kostnader för premiebestämd pension (Kåpan Tjänste, Extra och Plus samt för Ålderspension valbar, -obligatorisk och -flex) i samband med lönekörningen. Senare samma månad får myndigheten fakturor från SPV avseende månadens premier (faktiska kostnader).
Fakturorna från SPV bokför ni debet konto 2598 och kredit konto 2561
Leverantörsskulder. Om beloppet som förs ut via lönesystemet inte överensstämmer med fakturorna från SPV uppstår det ett saldo på detta skuldkonto. Differensen bör ni utreda löpande, men senast i samband med bokslut måste det korrigeras så att
kostnad och anslagsavräkning överensstämmer med fakturerat belopp från SPV.
Saldot på detta konto ska vara noll vid årets slut.
På konto 2599 (S2592) ska bland annat skuld till EU redovisas.
2591 Personalens källskatt 2592 Skuld till bank, nettolön 2593 Avräkning lönesystem, införsel 2594 Avräkning lönesystem, intresseavdrag 2595 Avräkning lönesystem, övriga löneavdrag 2596 Avräkning lönesystem, övrigt
2597 Övriga skulder till personalen, manuella bokningar 2598 Skuld avseende premiebestämd pension (Kåpan m.m.) 2599 Övriga kortfristiga skulder, utomstatliga
260 Fria konton 261 Punktskatter
På dessa konton redovisar ni skulder avseende punktskatter.
2611 Reklamskatt 2612 Övriga punktskatter
262 Skuld till leasingbolag, finansiell leasing
Tillgångar som myndigheten nyttjar genom avtal om finansiell leasing eller genom sale-leaseback-avtal ska ni redovisa som anläggningstillgång i undergrupp 123 Leasingavtal. På kontona i den här undergruppen redovisar ni den skuld på framtida leasingavgifter som myndigheten har till leasingbolag på grund av dessa avtal.
Årets nytecknade avtal och gjorda amorteringar ska särredovisas på separata konton.
Föregående räkenskapsårs utgående saldo på kontona 2620, 2621 och 2622 utgör tillsammans den ingående balansen och ska registreras på konto 2620.
2620 Skuld till leasingbolag finansiell leasing, ingående balans 2621 Skuld till leasingbolag finansiell leasing, årets nya skulder 2622 Skuld till leasingbolag finansiell leasing, årets amorteringar
263 Depositioner
På dessa konton redovisar ni depositioner. De ska delas upp på inom- respektive utomstatliga motparter. Deponerade medel är likvida medel som tillhör en enskild person eller organisation och som en myndighet tillfälligt förvaltar med avsikt att senare återbetala till deponenten eller den som annars förfogar över depositionen.
2631 Depositioner, inomstatliga 2632 Depositioner, utomstatliga
264 Förskott från uppdragsgivare och kunder m.fl.
Kontot använder ni för att redovisa sådana inkomster som avser ej utförda respektive ej avslutade arbetsprestationer, det vill säga inkomster som inte motsvaras av
periodens kostnader. Det kan till exempel vara à contobetalningar vid pågående tjänsteuppdrag eller förskott för finansiering av större projekt, som byggnader och andra större produktioner som pågår under längre tid och som inte avslutats eller slutavräknats. Ni debiterar kontot när arbetet avslutas och myndigheten gjort avräkning med kunden. Använd ett konto i kontoklass 3 som motkonto.
2641 Förskott från uppdragsgivare och kunder m.fl., inomstatliga 2642 Förskott från uppdragsgivare och kunder m.fl., utomstatliga 265–269 Fria konton
27 Periodavgränsningsposter
Kontogrupp 27 omfattar alla periodavgränsningskonton med kreditsaldo och interimsskulder. Gruppen omfattar dels upplupna kostnader, dels förutbetalda intäkter vid tidpunkten för bokslutet.
Kontona i kontogruppen använder ni för att periodisera inkomster och utgifter vid myndighetens årsbokslut och delårsrapport samt vid periodiska resultatberäkningar.
Interimskontona krediterar ni med de periodiserade beloppen, med
periodiseringskonton till respektive kostnads- eller intäktskonto som motkonto. När utgiften eller inkomsten uppstår under nästa räkenskapsperiod återför ni i vissa fall saldon på interimskontona till respektive kostnads- eller intäktskonto (debet interimskonto, kredit periodiseringskonto för respektive kostnad eller intäkt).
Myndigheten får inte återföra utgifter eller inkomster på ett sådant sätt att utfallet för nästa räkenskapsperiod blir missvisande. Det innebär i praktiken att periodiseringar av återkommande karaktär vanligen inte bör återföras alls. I stället bokför ni inkomster och utgifter löpande, och vid nästa periodiseringstillfälle justeras endast det periodiserade beloppet med skillnaden jämfört med föregående tillfälle.
Periodiseringar av engångskaraktär, där beloppen är väsentliga, bör ni återföra i samma period som ni bokför utgiften eller inkomsten.
271 Upplupna kostnader
På kontona i denna undergrupp periodiserar ni myndighetens upplupna kostnader, det vill säga sådana kostnader som myndigheten ännu inte har betalat ut. Ni ska alltid bokföra myndighetens periodavgränsningsposter på separata konton för inomstatliga respektive utomstatliga periodiseringar.
Konto 2711 använder ni för att periodisera lönekostnader. Kontot krediteras vid räkenskapsperiodens slut för upplupna löner, med konto 4091 Upplupna löner m.m.
till anställd personal som motkonto.
Konto 2712 använder ni för att periodisera semesterlöner. Kontot krediteras med upplupen semesterlöneskuld, med konto 4081 Årets förändring av semesterlöneskuld som motkonto.
På konto 2713 redovisas, i samband med bokslut, sociala avgifter som avser
upplupna löner och arvoden, med konto 4562 Upplupna arbetsgivaravgifter på löner m.m. till anställd personal som motkonto.
På konto 2714 redovisas, i samband med bokslut, sociala avgifter som avser upplupna semesterlöner, med konto 4561 Arbetsgivaravgifter på semesterlöneskuld
På konto 2714 redovisas, i samband med bokslut, sociala avgifter som avser upplupna semesterlöner, med konto 4561 Arbetsgivaravgifter på semesterlöneskuld