Tidigt i min process började jag titta på bilder som på olika sätt inspirerade mig. Jag samlade på mig bilder jag tyckte var fina och tittade mycket på olika stilar av illustrationer för att få en
väldigt realistiska bilder. Då mitt mål var att visualisera starka och riktiga känslor kändes detta som ett bra alternativ. Målet var dock också att skapa material som folk känner igen sig i, och när bilder blir för realistiska kan detta bli svårt. Jag visste dock att jag på något sätt ville jobba utifrån ansiktsuttryck, och specifikt ögon, för att förmedla känslor.
Jag började därefter kolla på lite mer stiliserade bilder, lite mer tecknade och animerade. Där tittade jag mycket på hur man kan porträttera kroppar och ansikten utan att egentligen vara realistisk överhuvudtaget, och ändå tydligt visa på att det är en människa man illustrerar. Denna stil kändes mycket mer relevant för mitt arbete, då den tillät mig att experimentera med proportioner och färger utan att helt och hållet undvika det mänskliga jag var ute efter. Den porträtterade inte heller en specifik människa, utan människor i allmänhet, vilket gör det lättare att relatera och känna igen sig i figurerna. Detta var något jag dessutom hade tyckt som när jag tittade på relaterade mediaproduktionerna.
Inspirationsbilder Figur 10,11,12
Inspirationsbilder Figur 13,14,15
För att försäkra mig om vilken stil jag ville illustrera i gjorde jag även några testfigurer. Jag provade olika sätt att rita ett ansikte på, där vissa var mer realistiska medan andra endast bestod av former. Det var hela tiden viktigt för mig att människorna jag illustrerar skulle kunna förmedla känslor och ögonen var därför en del av ansiktet jag gärna ville ha med. Jag ville även inte att mina illustrationer skulle vara helt vektoriserade då jag anser att den lite skissade stilen skapar en mindre steril och allvarlig känsla, vilket passar bra till min målgrupp.
Inspirationsbilder Figur 16,17,18
Färger
Eftersom det inte fanns en tydlig koppling mellan MINDs kampanjer och deras visuella språk på hemsidan funderade jag i början på att arbeta fritt utifrån färgerna i mina illustrationer. Jag började därför testa mig fram med olika färgpaletter som skulle kunna fungera. Färgerna var definitivt fina och passade bra ihop men jag insåg snabbt att jag kommit bort från uppgiftens syfte, som var att skapa material som tydligt tillhör MIND och fungerar väl på deras hemsida.
Jag valde därför att gå tillbaka till hemsidan och se vilka färger de använder sig av där.
Genom att använda mig av exakt de färgerna som används hemsidan kunde jag skapa material som fungerar väl på plattformen det ska publiceras på, samt har en stark samhörighet med organisationen. På så sätt kan färgerna även senare användas i liknande illustrationer och fortfarande behålla ett helhetlig utseende. Dessutom anser jag att färgerna är könsneutrala och mångsidiga, vilket fungerade väl i illustrationerna. Eftersom jag la vikt i att representera en bredd av utseenden och etniciteter valde jag utöver MINDs färger att lägga till neutrala färger jag använde till hår och hud på karaktärerna.
Målgruppsanpassning
Det absolut viktigaste för mig i mitt arbete var att skapa illustrationer som tydligt är riktade mot målgruppen. Genom att skapa relaterbart material tillåter man mottagaren inte bara att känna igen sig i illustrationerna, utan också engagera sig i de, vilket var viktigt då jag skapade material för just MIND. För att målgruppsanpassa utgick jag därför utifrån tre punkter;
• Rättvis representation av utseende, könstillhörighet och etnicitet • Symboler och metaforer som målgruppen förstår
• Ärliga känslor
För att skapa en rättvis representation av utseenden, könstillhörighet och etnicitet valde jag att aktivt tänka på att skapa illustrationer som representerar samhället vi lever i. Detta genom att illustrera personer med olika hudfärger, hårfärger och könstillhörigheter. Jag ville även spegla ungdomarna i illustrationerna genom kläderna de har på sig och deras frisyrer.
Tidigt i processen visste jag att jag ville arbeta med symboler och metaforer. Symboler är ett enkelt sätt att förmedla komplex information, vilket var till min fördel då jag skulle illustrera komplexa ämnen så som ångest och alkoholism. Att ha med en återkommande metafor genom alla bilderna var dels ett sätt för mig att knyta de samman, men också ytterligare trycka på de komplexa tankarna och känslorna som är så svåra att förklara. Utmaningen här var att
använda symboler och metaforer som min målgrupp förstår. Jag ville inte göra det krångligt, utan snarare ganska självklart. Jag har använt mig av objekt, ikoner eller symboler som
betyder någonting för sammanhanget. Kanske behöver vissa lite eftertanke, men jag tror att de flesta i målgruppen skulle förstå de. Metaforen inspirerades av en konversation jag hade med några kompisar, där vi pratade om hur det var att vara tonåring. Vi sa något i stil med att man aldrig kände sig riktigt som sig själv, utan snarare som 1000 versioner av samma person. Det var den känslan jag ville förmedla med de små versionerna av varje karaktär jag illustrerat, och även återkoppla till kampanjens namn ”Livet kan skava på 1000 olika sätt”.
Sist men inte minst anser jag att det finns ett otroligt stort värde i att visa och prata om känslor. De ungdomarna som sökt sig till MINDs hemsida har gjort det av en anledning, det finns därav ingen anledning till att låtsas om att jobbiga känslor inte finns. Jag ville visa på riktiga känslor och riktiga situationer som skapar en rättvis representation av hur dessa situationer känns. Det var dock viktigt för mig, speciellt i slutet, att försöka visa på att det
även finns positiva situationer i det hela, vilket jag gjorde genom att bland annat ändra om några av ansiktsuttrycken och visa på lite positiva känslor i de sista bilderna jag illustrerade.
Skissprocessen
När jag påbörjade min skissprocess hade jag redan tänkt så många varv och funderat över så många olika utfall att processen gick väldigt snabbt. Jag hade redan tagit fram stilen som passade bäst och tänkt ut många av situationerna jag ville illustrera. Självklart skedde det mindre ändringar mot slutet, när ett objekt tog för mycket eller lite plats eller när
kompositionen inte alls fungerade. Detta var dock mindre ändringar som jag gjorde mot arbetets slut.
Skisserna kom inte alla samtidigt, utan jag jobbade med några bilder i taget. På så sätt kunde jag ta en paus från att komma på nya idéer till illustrationer och kunde fokusera på att
färglägga de och lägga till de sista detaljerna. Detta fungerade väldigt bra för mig, då jag slapp sitta med 12 stycken bilder samtidigt som alla var halvfärdiga, och kunde istället fokusera helt på de jag gjorde färdigt just då. Detta gjorde även processen snabbare, då jag blev mer och mer bekväm med stilen jag ville åt och slapp göra lika många ändringar i de sista bilderna. Det tillät mig också att få feedback, på handledningarna och av folk runt om kring mig, och då anpassa de kommande illustrationerna utifrån den feedbacken.
För att inte gå in på varenda skiss tänkte jag nu visa hur skissprocessen av en bild kunde se ut. Det första jag gjorde var att läsa texten som bilden skulle tillhöra. I detta fall handlade texten om stress. Jag började därför att först fundera på vilka symboler och känslor som ofta kopplas till just stress. När jag kommit fram till några grundtankar kring illustrationen började jag skissa. Oftast började jag med människan först och skissade fram ungefär hur jag ville att hen skulle se ut. Ungefär samtidigt skissade jag ut de stora objekten på bilden för att få en
Därefter började jag skissa upp lite fler detaljer i bilderna. I detta fall var det olika symboler, så som en hög med böcker, en Ipad, en klocka och post-it lappar på väggen. Jag ritade även de mindre versionerna av människan och såg till så att även dessa såg stressade och uppgivna ut. Denna illustration var en av de första jag ritade och som man ser på de första skisserna hade jag inte riktigt ännu kommit fram till hur jag ville att figurerna skulle se ut. Nedan kan vi sedan se att jag använde mig av inspiration från både Michel Drivers illustrationer som jag sker om i mina relaterade mediaproduktioner, och min mood board. Axlarna blev bredare och huvudet lite mindre.
När jag tyckte att jag fått med det viktigaste började jag sedan att färglägga bilden. Jag valde att göra ett nytt lager och måla ovanpå skissen. På så sätt kunde jag förhålla mig till den ursprungliga skissen men även göra mindre ändringar, till exempel om jag ansåg att
proportionerna var fel. Jag hade förberett en palett med färgerna jag ville använda mig av och det gick snabbt och smidigt att växla mellan dessa. Under detta steg i processen valde jag också att ändra bakgrundsfärgen tillfälligt, för att se till så att inga av de vita detaljerna i bilden försvann eller senare skulle smälta in i bakgrunden.
Jag var hela tiden medveten om att jag ville att illustrationerna skulle ha detaljer. Mitt sista steg blev därför att ta bort skisslagret och måla nya linjer ovanpå lagret med färg. På så sätt kunde jag följa de ändringarna jag gjort under färgläggningsprocessen samt lägga till andra detaljer jag kanske missat i första skissen. När bilderna ansågs färdiga lät jag de vara ett tag, för att sedan gå tillbaka och kolla på de med nya ögon några dagar senare. Om det var något som saknades, eller såg fel ut, gjorde jag då ändringar. Dessa var oftast väldigt små, men det var definitivt till stor fördel att jobba digitalt. Genom att göra det kunde jag spara alla lager och även göra nya om det behövdes. I bilden nedan ser vi hur jag till exempel gjorde klockan större, då jag ansåg att den var för liten i min första skiss.