Karaktärernas egenskaper och utseenden

Alla karaktärer, oavsett ursprung, skildras på ett realistiskt och vardagligt sätt. Mörkhyade personer skildras till exempel inte med stora läppar och som jättesmala eller tjocka som de gjorde förr i tiden. Det är i bilderna och inte i texten vi kan ana att karaktärerna har olika ursprung förutom i de böcker där det är ett uttalat tema. I majoriteten av de böcker som vi analyserat förekommer bilder där personer med utländsk bakgrund bär typiska kläder för sin kultur, till exempel slöja. De böcker som inte skildrar några kulturtypiska kläder är Sanders

sandaler, Kuddar, kuddar, kuddar och Alfons och soldatpappan. Två av dessa böcker skildrar

vardagen i förskolan. När det gäller karaktärernas beteenden kan vi i de böcker som behandlar flykt eller krig utläsa att flyktingbarnen är rädda, ängsliga och har mycket funderingar kring vad de upplevt och hur framtiden ser ut. Vi får även i Alfons och soldatpappan möta Hamdis pappa som inte vill tänka på det hemska krig han deltagit i. Hans erfarenheter har gjort honom till en lugn, stabil och klok människa. Böckerna visar också personer med utländsk bakgrunds mod och stolthet över sitt ursprung. I Den andra mamman skildras en modig mamma som gör allt hon kan för att försöka passa in. I Afrika bakom staketet får vi följa den afrikanska

kvinnan Desirées arbete och kamp för att trotsa grannarnas klagomål och bygga en lerhydda i sin trädgård som ska påminna henne om hennes hem i Afrika som hon lämnat.

När det gäller de arbeten som tilldelas personer med utländsk bakgrund i böckerna kan man säga att de i tre böcker ges yrken som kioskägare, pizzabagare och taxichaufförer i motsats till de föräldrar som tillhör majoritetskulturen som ges yrken som affärsresande och snickare. I övrigt fick vi ingen uppfattning om vad föräldrarna och i synnerhet mammorna arbetade med. Det gavs utrymme att fantisera fritt.

5 Diskussion

Vi anser liksom många barnlitteraturforskare att alla barnböcker förmedlar någonting till barn, medvetet eller omedvetet. Vi tror på så sätt att böcker lär barn något även om det

nödvändigtvis inte behöver vara det som författaren tänkt sig. Enligt Nettervik (2002) är alla barnböcker didaktiska i olika grad. Barn tar intryck av vad de ser och hör och vi tror att böcker har en stor inverkan på barn eftersom de ger en möjlighet att leva sig in i olika

händelser. Vi har av dessa böcker kunnat utläsa att de i flesta fall vill förmedla en positiv bild av mångkultur. Detta tror vi antingen beror på att författarna vill skildra det mångkulturella samhälle vi lever i som något naturligt och på så sätt överföra den inställningen till barnen eller att de inte har någon medveten tanke bakom det utan bara skildrar verkligheten som de ser den. Vi menar att det beror på att mångkultur har börjat betraktas som mer naturligt, att människor med annat ursprung, i större utsträckning, är en integrerad del av vårt svenska samhälle. Vårt spann på böcker sträcker sig över femton år och det vi märkt är att boken från 1995, som dock inte är från Sverige, framställer den andra kulturen som något annorlunda och främmande medan de senare böckerna ger mångkulturen en naturlig plats. Vårt syfte är inte att se på mångkultur ur ett historiskt perspektiv men det är något som skulle vara intressant att gå in djupare på.

Som vi nämnt tidigare i arbetet så har vi funnit tre kategorier i de analyserade böckerna. De flesta böcker vi använt hamnar under kategorin som behandlar flyktingar och situationen i deras nya land, inklusive kulturmöten. Sådana böcker tycker vi är viktiga även om de bara framhäver en viss kultur eftersom de bidrar till att skapa en förståelse för flyktingars och personer med annat ursprungs situation hos barn. Vi tror också att de bidrar till att barn som har upplevt samma situation kan känna igen sig i karaktärerna och på så sätt känna sig accepterade. Nikolajeva (2004) skriver att identitetssökande, överlevnad samt gott och ont är vanliga motiv i barnböcker och det är det som tas upp i dessa böcker. Alla barn i Sverige, oavsett hur de kommit hit eller hur de lever här, tycker vi ska kunna tillfredsställas i sin läsning och känna att handlingen berör dem. Vi har märkt, som också Kåreland (2001) nämner, att andelen karaktärer med utländsk bakgrund får allt större plats i barnböcker. I vårt empiriska material har samtliga böcker utom en, personer med utländsk bakgrund som huvudkaraktärer eller andra viktiga karaktärer. Eftersom samtliga av dessa karaktärer kan ses som representanter för sina kulturer anser vi att barnen har möjlighet att identifiera sig med dessa karaktärer. Det vi dock kunnat utläsa är att majoriteten av dessa böcker behandlar

typiska invandrarfrågor som flykt, krig och att passa in. Det är precis som Thorsson (1987) beskriver vanliga bärande invandrarmotiv inom barnlitteraturen. Vi har i bilderna kunnat urskilja barn med olika ursprung men där den svenska bakgrunden lyser igenom. Med det menar vi att de flesta böcker vi läst skrivits av svenska författare och att det därför naturligt blir det svenska som utgör grunden för karaktärernas skildringar. Dock anser vi inte att det lett till att karaktärerna, med annat ursprung än det svenska, skildrats på ett avvikande sätt.

Illustratörerna har en betydande roll för bilderboken, det är de dominerande bilderna tillsammans med texten som utgör genren. Illustratören har en stor makt och kan antingen välja att förstärka textens budskap eller att förmedla egna budskap via illustreringar av handlingen, de kan till och med välja att illustrera motsatsen till vad texten säger. Enligt Nikolajeva (2000) kan antingen text och bild komplettera varandra, bilden kan upprepa texten eller så kan bilderna berätta hela historien med texten som hjälp. I de böcker vi har analyserat har i de flesta fall bilderna varit som komplement till texten. Vi har inte kunnat se att bilderna framhävt något annat budskap än vad texten förmedlat. I vissa fall har detaljer kunnat utläsas i bilderna som inte nämnts i texten men dessa har inte varit i motsats till handlingen.

Hur mångkulturen skildras för barn är viktigt att tänka på för att inte vi- och dom-känslor ska uppstå. Stier (2004) menar att man lätt ser dom-gruppen som annorlunda, man tillskriver alla i en grupp samma egenskaper och glömmer att se till individen. Hinton (2003) skriver att stereotyper skapas till exempel genom litteratur i den kultur man lever i. Om personer med annat ursprung skildras i form av stereotyper där alla har samma egenskaper tror vi att sådana uppfattningar bildas. Vi har inte märkt av några direkta kategoriseringar i de böcker vi har analyserat utan alla karaktärer har skildrats som individer. Dock har vi sett några

stereotypiska drag när det gäller invandrares arbetssituation, vilket vi kommer diskutera mer nedan.

Det är bra att mångkulturen i de böcker vi läst oftast skildras på ett naturligt sätt då Rabe (2000) menar att främmande värderingar och synsätt kan verka hotande och leda till osäkerhet och rädsla vilket också kan övergå till fientlighet. Då mångkulturen skildrats på det sätt vi upplevt så har den varken pekats ut eller verkat främmande vilket vi tror är viktigt för att barnen ska se det som en naturlig del av vardagen. Endast i en bok kan vi se en öppen diskriminering då farbrodern i Zahra och det gömda barnet ber henne att åka hem till sitt land. Här kan vi se en okunskap hos farbrodern vilket säkerligen gjort honom fientlig mot invandrare. Sverige har en homogen majoritetsbefolkning precis som Roth (2005) tar upp, och många ser majoriteten som norm i samhället och farbrodern verkar tycka att minoriteterna inte kan anpassa sig och därför inte borde få vara här. Vi anser att det är bra att en sådan situation

lyfts och just ur Zahras perspektiv. Säkerligen känner många igen sig i situationen.

Förvirringen att inte veta var man hör hemma blir extra påtaglig när Zahra frågar sig om det här inte är hennes land. Genom att se på situationen ur Zahras perspektiv tror vi att barn med svenskt ursprung får större förståelse för orättvisan i det hela.

Roth (2005) skriver att personer med annat ursprung idag segregeras från majoriteten både i arbetslivet och när det gäller boendeplacering vilket skapar utsatthet och utanförskap. Detta har vi sett exempel på i de böcker vi analyserat. Ofta skildras mångkulturen i något man kan tolka som en förort vilket visar på verkligheten i dagens Sverige angående segregering på bostadsområdena. Detta kan tyckas spegla en stereotyp bild men i dagens Sverige ser det ofta ut så och det visar på att barnböckerna avspeglar den verklighet som råder, vilket Kåreland (2005) också framhåller då hon skriver att barnboken skildrar dagens barn och hur deras livssituation ser ut. Segregeringen på arbetsmarknaden skildras också då personer med annat ursprung ges yrken som kioskägare, pizzabagare och taxichaufförer. I verkligheten har personer med utländsk bakgrund ofta haft arbeten med högre status i sitt hemland men tvingats ta de arbeten som erbjuds när de kommer till Sverige. Detta skildras i Zahra och det

gömda barnet där Zahras pappa var läkare i sitt forna hemland medan han nu tvingats ta ett

arbete som taxichaufför. Vi förstår att många personer med utländsk bakgrund tvingas ta arbeten med lägre status när de kommer till Sverige men vi frågar oss om den bild som ges i barnböckerna som vi sett ändå visar en stereotypisk bild av invandraren som till exempel kioskägare och att man därför drar alla över samma kam. En fråga man kan diskutera är om barnboksförfattare ska skildra verkligheten som den ser ut eller fokusera mer på att förmedla en god moral. Dessa delar går inte alltid ihop och om man förskönar samhället ger man väl på så sätt en falsk bild? Vad är egentligen barnboksförfattares uppgift? Vi anser att det är en mycket komplicerad fråga. Å ena sidan tycker vi att barnböcker ska fungera som en riktlinje för hur ett önskvärt samhälle bör se ut men samtidigt är det viktigt att skildra samhället på ett realistiskt sätt för att visa den problematik som finns och på så sätt förmedla en kunskap om det. Ålund (1997) menar att vi för att inte se invandrare som en underordnad samhällsklass måste kämpa för jämlikhet. Om barn endast får se stereotypa bilder av personer med utländsk bakgrund tror vi att det blir till en verklighet för dem att mindre kvalificerande arbeten tillhör minoritetsbefolkningen. Barn kanske inte uppfattar dessa yrken som sämre men vi anser att det ändå bidrar till en kategorisering av invandrare. Vi tycker därför det skulle vara intressant att även få se personer med utländsk bakgrund som läkare eller advokater för att ge en mer jämlik bild. Vi tror liksom Roth (2005) att det inte är konstigt att fördomar förekommer eftersom vi så sällan samspelar med andra kulturer på ett privat plan. Vi tror därför det är

viktigt att det förmedlas en positiv bild av andra kulturer i barnböcker som skapar ett intresse och förståelse för andra människor. I Alfons och soldatpappan skildras Alfons som nyfiken och vill ta del av Hamdis liv och kultur. Här framställs en positiv bild av mångkultur som något spännande där en förståelse ges om att man kan ta del av och lära av varandra. Detta tror vi är viktigt för att inte skapa klyftor i samhället.

Böckerna vi har läst formulerar på ett eller annat sätt vissa värden till barnen. Vi tog tidigare upp att Kåreland (2001) menar att invandrares hemland ofta kopplas ihop med negativa saker och att Sverige framställs gentemot dem som något mycket positivt. Det vi kunnat se i våra analyser är att de böcker som behandlar karaktärernas hemländer ofta visar en bild av krig eller andra svårigheter. Det är sällan det lyfts positiva saker med hemlandet. Vi tror att det beror på att författarna till de barnböcker vi valt inte getts utrymme att skildra livet i hemlandet innan flykten på grund av bilderbokens utformning. I ungdoms- och

vuxenlitteratur ges ett större utrymme att skildra helheten i situationen. Det faktum att läsarna bara ges en bild av landet i exempelvis krig gör kanske att fördomar och attityder väcks gentemot andra länder. Kåreland (2005) menar att böcker kan forma och förstärka attityder hos barn och vi anser därför att man bör se till att barn inte bara får ta del av litteratur som framhäver det negativa med andra länder. Vi märkte att det fanns ett stort utbud böcker på biblioteket som behandlade mångkultur. Det mesta av det vi hittade behandlade kulturer som de ser ut i andra länder som till exempel Ryssland, Indien och afrikanska. Sådana böcker framhäver en positiv bild av livet i andra länder där man inbjuds att ta del av ett lands kultur och seder. Sådana böcker är viktiga för att skapa en nyfikenhet och förståelse hos barn för andra kulturer. Vi har dock inte valt att ta upp dessa böcker eftersom vi ville undersöka hur mångkultur skildrades och därigenom letade efter böcker där minst två kulturer skildrades. I och med globaliseringen anser vi det nyttigt för barn att lära sig om andra länders kulturer via barnböcker för att få kunskap och förståelse. Vi tar oss allt lättare över nationsgränser och även en del barn i yngre åldrar reser mycket med sina föräldrar och får ta del av andra kulturer och seder. Men det finns även barn som inte ges möjlighet att resa utomlands och de får då ta del av och skapa sig en bild av sin omvärld via sådana här barnböcker.

6 Slutsatser

Vårt syfte med detta arbete var att få en inblick i hur mångkultur kan skildras i vår moderna barnlitteratur. För att ta reda på det använde vi oss av tio utvalda barnböcker som vi

analyserade för att finna ett svar på de tre frågeställningar som nämndes i inledningen. Vårt syfte var inte att ge ett generellt och konkret svar på hur mångkultur skildras i barnlitteratur utan hur mångkultur, utifrån analysen av böckerna, kan skildras. Vi anser att vi kan ge goda resonemang kring frågeställningarna eftersom vi utgått från en genomtänkt analysmodell. Slutsatserna grundas därför inte på fria spekulationer utan de gemensamma drag vi funnit i analyserna av böckerna. Våra slutsatser av denna undersökning följer nedan i löpande text. Vår slutsats är att böcker som behandlar mångkultur oftast tar upp flyktingars eller andra generationsinvandrares situation. I en stor del av böckerna som inte har något uttalat tema skildras mångkulturen som något naturligt i vardagen men det är sällan en person av annat ursprung innehar huvudkaraktären i sådana böcker. Man kan tänka sig att det är en svensk som lever i en mångkulturell miljö. Som vi nämnt tidigare så kunde vi dela in våra tio böcker i tre kategorier

- böcker där mångkultur syns men aldrig nämns i texten

- böcker som behandlar flyktingar och situationer i ett nytt land - böcker vars huvudtema är kulturmöten

Oavsett vilken kategori böckerna tillhör skildras ändå mångkulturen i de flesta fall som något naturligt. En slutsats vi drar är att mångkulturen som skildras i förskolan i samtliga fall framställs som en naturlig del av vardagen men så fort handlingen utspelar sig i skolan utpekas den på ett annat sätt då handlingen ofta kretsar kring barnets berättelse om hur det kom till det nya landet.

Vi kan också dra slutsatsen att invandrare i vissa fall skildras på ett klichéartat sätt i fråga om boendeplacering och yrken. Som vi nämnde i diskussionen så är det svårt att veta om det är en stereotypisk bild eller om det avspeglar den verklighet vi lever i. Vår slutsats är att det kan vara både och. I övrigt gjordes ingen åtskillnad i beskrivningarna av personer med svenskt eller annat ursprung. Det ges därför utrymme för barn med olika ursprung att identifiera sig med karaktärerna i de böcker vi valt att analysera. Barn vars föräldrar flytt hit kan identifiera sig med Hamdi i Alfons och soldatpappan, i att vara en invandrare av andra generationen och barn som flytt hit kan identifiera sig med Hassan som i Hassan och hans

kan urskilja mångkulturen på bild och där kan barn se att det förekommer barn med samma ursprung som de själva. Den här slutsatsen var inte vad vi förväntat oss då vi trodde att det skulle förekomma en mer stereotyp och ensidig bild av personer med annat ursprung. Vi har sett att det är verkliga fall som skildras i böckerna vilket gör att barn faktiskt kan identifiera sig, både med karaktär och med handling.

I och med att vi kommer att arbeta inom skolväsendet anser vi att vi har ett ansvar för de böcker vi väljer. Nettervik (2002) skriver också att det är varje lärares skyldighet att sätta sig in i den barnlitteratur som finns för att kunna välja ut god litteratur till barn. Hon menar att man ska se till att en barnbok förmedlar en moral som kan accepteras. Vi drar slutsatsen att utbudet av böcker som behandlar mångkultur är större än vad vi till en början trodde. Det är viktigt att veta vad utbudet består av samt att man har böcker tillgängliga där man vet att alla barn i en klass/grupp kan relatera karaktärer eller handlingen till sig själv. För oss är det viktigt att förmedla en positiv bild av mångkultur och att lyfta upp orättvisor som sker på grund av olika kulturell tillhörighet, både i böcker och i klassrummet.

Avslutningsvis känner vi att detta område har varit mycket intressant att undersöka, dock väldigt stort. Vi tror att det säkerligen finns fler aspekter att belysa kring detta ämne. Exempel på detta är att använda sig av fler böcker för att ge en ännu bredare bild av ämnet. Vid en sådan kvantitativ undersökning hade man kunnat få ett mer generellt och konkret svar på vad det finns för stereotyper och i vilken utsträckning dessa förekommer. En annan aspekt man kunnat undersöka är hur mångkultur har skildrats ur ett historiskt perspektiv för att se skillnader från förr och nu. En avslutande fråga vi ställer oss är vilken plats mångkultur kommer att ha inom barnlitteratur i framtiden.

Referenslista