Akademin för utbildning, kultur EXAMENSARBETE
och kommunikation HSV406 15hp
Vt.09
Hamsa, Pirjo, Danilo och Anna
– En studie om hur mångkultur skildras i tio moderna barnböcker
Hamsa, Pirjo, Danilo and Anna
- A study of how ten contemporary children’s books portray the multicultural society
Josefine Kågenäs och Malin Rosengren
Handledare: Dan Landmark Examinator:
Akademin för utbildning, kultur EXAMENSARBETE
och kommunikation HSV406 15hp
Vt.09 SAMMANDRAG
Författare: Josefine Kågenäs och Malin Rosengren Titel:
Hamsa, Pirjo, Danilo och Anna
– En studie om hur mångkultur skildras i tio moderna barnböcker Titeln översatt till engelska:
Hamsa, Pirjo, Danilo and Anna
- A study of how ten contemporary children’s books portray the multicultural society
Årtal: 2009 Antal sidor: 51
Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där kulturmöten är en del av vardagen. Vi ska bli lärare och eftersom litteratur har en central roll i skolan anser vi det därför vara viktigt att vara medvetna om vilket budskap barnlitteratur sänder. Syftet med vårt arbete har därför varit att undersöka hur mångkultur skildras i barnlitteratur. Vi frågade oss vilka värden som
formuleras, i vilka fall mångkultur skildras samt om barn kan identifiera sig med karaktärerna i böckerna. Vårt syfte var inte att ge ett konkret och generellt svar på hur mångkultur skildras utan hur den kan skildras. Efter att ha läst in oss på litteratur kring ämnet mångkultur och barnlitteratur analyserade vi ett antal utvalda bilderböcker utifrån en analysmodell. Vi gjorde en kvalitativ innehållsanalys eftersom vi ville få en mer djupgående inblick i hur mångkultur skildrades i de utvalda böckerna. En slutsats vi kom fram till var att mångkultur i modern barnlitteratur oftast skildras som något naturligt. En annan slutsats är dock att vanliga teman i barnlitteratur är flykt och krig, teman som anspelar på invandrares situation i det nya landet. Vi drog också slutsatsen att modern barnlitteratur bidrar till att barn oavsett ursprung kan identifiera sig med karaktärer i många av böckerna.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 3
1.1 Begreppsdefinition ... 4
1.2 Syfte och frågeställningar ... 4
1.3 Disposition ... 5
2 Teoretisk bakgrund ... 7
2.1 Mångkultur ... 7
2.1.1 ”Vi och dom” ...
8
2.1.2 Stereotyper ...
8
2.1.3 Mångkulturens komplexitet ...
9
2.2 Barnlitteratur ... 11
2.2.1 Barnbokens historia och kännetecken ...
11
2.2.2 Bilderbokens historia och kännetecken ...
12
2.2.3 Barnlitteraturens betydelse och påverkan...
13
2.2.4 Mångkulturens och invandringens plats i barnlitteratur ...
15
3 Metod och material ... 17
3.1 Val av metod ... 17
3.1.1 Litteraturstudier ...
18
3.1.1.1 Innehållsanalys ...
18
3.2 Analysmodell ... 19
3.2.1 Tillvägagångssätt vid tolkning ...
21
3.3 Urval ... 22
3.3.1 Beskrivning av empiriskt material ...
23
4 Resultat ... 26
4.1 Sammanställning av resultat ... 44
4.1.1 Tema och budskap ...
44
4.1.2 Kulturmöten ...
46
4.1.3 Miljöer ...
46
4.1.4 Karaktärernas egenskaper och utseenden ...
47
5 Diskussion ... 48
6 Slutsatser ... 52
1 Inledning
Sverige är ett mångkulturellt land där skolan utgör en mångkulturell mötesplats. Som snart färdigutbildade lärare anser vi det därför vara viktigt att få en inblick i vad detta innebär för skolan och vår undervisning men även för att skapa en förståelse hos barnen för andra kulturer. Läroplanen för förskolan uttrycker följande angående mångkultur:
Verksamheten skall präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt […] Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. (Lpfö98 2006:3- 4)
Liknande resonemang ser vi i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet:
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva
med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. (Lpo94 2006:4)
Båda läroplanerna framhäver att skolan i dagens samhälle utgör en kulturell mötesplats och därför har ett ansvar att utveckla en förståelse och respekt för människors olikheter. Hur den förståelsen tar sig uttryck i litteratur intresserar oss. Litteratur utgör en stor del av skolans värld men främst för barnens språk- och identifikationsutveckling. Barnlitteratur, liksom all övrig litteratur, kan förmedla dolda budskap som kan göra att läsaren bildar sig en ny uppfattning om ett fenomen eller upprätthåller den uppfattning man redan har.
Framställningen av olika kulturer i barnböcker är därför viktig. Ses det som något naturligt och positivt eller förmedlas mångkultur som något annorlunda och konstigt? Vi anser det därför vara av stor vikt att vi som lärare är medvetna om vilken litteratur som finns att tillgå som skildrar mångkultur och vilket budskap denna förmedlar.
1.1 Begreppsdefinition
Eftersom vi undersöker ett ämne som kan vara etiskt känsligt så tycker vi att det är viktigt att först svara på vad begreppen kultur respektive mångkultur kan innebära. Ordet kultur anses vara ett svårtydigt begrepp och har haft många skilda betydelser. Det används bland annat som ett samlingsord för strukturen av mänskligt liv (Westin 1999:9). Westin menar att begreppet kultur utgörs av att en grupp människor delar gemensamma värden, regler och symboler. Han beskriver det som ett levnadssätt och en slags tillhörighet oberoende nationalitet och etnicitet. Ett mångkulturellt samhälle kännetecknas däremot enligt
Nationalencyklopedin av en ”förekomst av många olika kulturer och kulturyttringar i (positiv) samverkan” (NE 2009-04-14). Ett mångkulturellt samhälle kan symboliseras genom en båt där folk från olika kulturer färdas tillsammans. Det är allas ansvar att man far åt rätt håll, ingen är den givne skepparen utan alla påverkar kursen. Därför måste människorna i båten förstå att de lever i ett beroende av varandra och försöka finna en rimlig samexistens (Roth 2005:171). Enligt Westin (1999:24) klassas ett samhälle som mångkulturellt när möten mellan olika kulturer sker i en större skala.
Begreppet bilderbok kommer att definieras mer utförligt i avsnitt 2.2.2 där vi redogör för bilderbokens historia och kännetecken. Enligt Nettervik (2002:67) är det specifika med bilderboken att den utgörs av text och bild, där bilden dominerar. Den är uppbyggd som en visuell och verbal kommunikationsform där samspelet mellan bild och text är det vikigaste (Nikolajeva 2000:11, 16-17). Vårt arbete handlar främst om bilderböcker men då det utgör en stor del av barnboksgenren kommer vi att använda begreppen barnbok och bilderbok
synonymt.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med undersökningen är att ta reda på hur mångkultur kan skildras inom barnlitteratur. De frågeställningar vi valt att utgå från i undersökningen är följande:
- I vilka fall skildras mångkultur i våra utvalda bilderböcker? - Vilka värden förmedlas i den utvalda barnlitteraturen?
- Finns det möjlighet för barn från olika kulturer att identifiera sig med karaktärerna i dessa böcker?
Genom att analysera ett antal utvalda bilderböcker hoppas vi få en ökad kännedom kring ämnet vilket kan hjälpa oss i vår lärargärning. Vi har valt att undersöka just bilderböcker eftersom vi liksom Kåreland (2005:44, 50) anser att bilderbokens komplexitet gör att den passar både yngre och äldre barn. Vi vill arbeta i både förskolan och i grundskolans tidigare år och därför passar denna genre oss bra.
Vår hypotes är att svenskar, utåt sett, har en positiv attityd till mångkultur men att det också finns ett avståndstagande till det annorlunda. När det gäller barnlitteratur tror vi att skildringen av mångkulturella motiv blivit vanligare på senare tid men att det annorlunda skildras utpekande och avvikande.
1.3 Disposition
Vårt arbete är indelat i en teoretisk-, en metod-, en resultat- och en diskussionsdel och till sist slutsatser. I den teoretiska delen, kapitel 2, redogör vi för de två huvudområden som ligger till grund för vårt arbete: mångkultur och barnlitteratur. Vi vill beskriva dessa områden eftersom man för att förstå mångkulturens komplexitet i barnboken måste sätta sig in i och få en förståelse för vad mångkultur är och hur den speglar vårt samhälle idag. Barnlitteraturen går vi in djupare på eftersom vi anser det vara nödvändigt att veta hur en barnbok är uppbyggd för att förstå vad dess utformning ger för förutsättningar till att förmedla budskap. Att ta del av barnbokens historia gör också att man kan förstå utvecklingen och varför dagens bilderbok ser ut som den gör. I mångkulturavsnittet belyser vi ämnet genom att redogöra för vad
mångkultur innebär och hur den tar sig uttryck i vårt samhälle idag. Till det kopplar vi stereotypering och ett vi- och dom-perspektiv eftersom de utgör en del av mångkulturens komplexitet. I barnlitteraturavsnittet belyser vi hur barnlitteraturens utveckling sett ut, vad som kännetecknar en barnbok samt mångkulturens plats i barnlitteraturen. Vi beskriver ingående hur vi gått tillväga i vårt arbete i metoddelen, kapitel 3. Där presenterar vi vårt empiriska material som har legat till grund för våra analyser samt den analysmodell vi använder oss av. I resultatet, kapitel 4, redogör vi för analyserna av vårt material. Där
sammanfattar vi också de enskilda analyserna som vi först presenterar. I diskussionen, kapitel 5, kopplar vi samman resultatet med den teoretiska bakgrunden. Där problematiseras
analyserna och vi söker resonera kring våra frågeställningar. I den avslutande delen, kapitel 6, drar vi slutsatser för att kunna ge så goda svar som möjligt.
Vårt arbete är uppbyggt som en diskussion kring ämnet och vi ämnar därför inte att ge några konkreta svar utan ser vår insats som ett inlägg i en större debatt. Vi hoppas genom detta arbete kunna bidra med nya synvinklar på ämnet.
2 Teoretisk bakgrund
I den första delen av vår teoretiska bakgrund kommer vi att behandla mångkultur. Vi har valt att fokusera på litteratur som behandlar mångkultur under de senaste åren för att kunna ge en bild av dagens mångkulturella samhälle. Vi vill belysa vad ett mångkulturellt samhälle kännetecknas av, hur det kan se ut och vad det kan finnas för problematik.
2.1 Mångkultur
Ett samhälle klassas som mångkulturellt när möten mellan olika kulturer sker i en större skala. Olika kulturer har olika uppbyggnader gällande sociala mönster, kommunikation, roller, respekt och makt (Stier 2004:100-101). När det handlar om kulturers uppbyggnad menar Rabe (2000:14) att religion och trosfrågor också är avgörande för hur folk i en kultur handlar, tänker och ser ut. Det innebär att man oftast accepterar den egna kulturen och ser den som normen. Att möta andra kulturer kan därför leda till misstänksamhet eftersom normerna kanske inte överensstämmer med ens egna. Främmande värderingar och synsätt kan verka hotande och leda till osäkerhet och rädsla vilket också kan övergå till fientlighet. Rabe menar ändå att vi alla, på ett sätt, är lika oavsett vilken kultur vi tillhör. Vi vill alla känna att vi hör hemma någonstans och känna trygghet och kärlek.
Man kan klassa ett samhälle som mångkulturellt på två sätt, antingen i deskriptiv mening vilket innebär att det utifrån sin sammansättning beskrivs som etniskt och kulturellt blandat. Det kan även vara mångkulturellt i normativ mening då mångkultur ses som ett filosofiskt och politiskt samhällsideal. Sverige har alltid varit ett mångkulturellt land och det har blivit ännu mer mångkulturellt under de senaste 50 åren på grund av den omfattande invandringen. Sverige ses idag som ett mångkulturellt land i politisk mening då personer med utländsk bakgrund har många politiska rättigheter. Dock klassas inte Sverige som ett mångkulturellt land i normativ mening då diskriminering av personer med utländsk bakgrund fortfarande sker i stor utsträckning på arbetsmarknaden och i övrigt. Personer med utländsk bakgrund klassas därför inte som jämlika eller får sin kulturella identitet erkänd (Westin 1999:24-27). Sverige ses idag som en traditionell nationalstat med relativt homogen
majoritetsbefolkning. Vår kulturella mångfald har dock ökat, som nämnts ovan, genom olika invandringsvågor. I och med att vi har en homogen majoritetsbefolkning styr den normen i landet och den sätter på så sätt upp referensramar för språk och religion (Roth 2005:23).
Mångkulturalitet ses ur olika perspektiv beroende på hur ett land är uppbyggt. I Sverige där landet inte är uppbyggt av migration, som till exempel USA, ses mångkulturen som mer problematisk då den kan möta ett större motstånd från den äldre homogena traditionen (Westin 1999:25). Var vi än kommer ifrån bär vi alla på ett kulturellt bagage, medvetet eller omedvetet. Rabe (2000:16) menar därför att det är av stor vikt att lära känna det typiskt svenska för att förstå vår egen kultur och dess historia. När man gjort det kan man lättare sätta sig in i och förstå andra kulturer och dess uppbyggnader.
2.1.1 ”Vi och dom”
Etnicitet står, enligt Torstenson-Ed (2003:74-75), för en symbolisk konstruktion av gemenskap med ett kollektivt medvetande och en vi-känsla baserad på samma kultur. En etnisk grupp har ofta en gemensam världsbild som för dem är en källa för identitet och samhörighet. Denna samhörighet inom gruppen sätter upp sociala gränser mot andra kulturer och samhällen. Personer inom samma kultur känner positiva attityder gentemot sin egen kultur vilket leder till att den värderas högre än andra kulturer och på så sätt skapas en vi- och dom- känsla. De som inte ingår i ens egen kultur blir De Andra och anses kännetecknas av annorlundahet och avvikelser från det egna. Det är gränsen mellan grupperna som ger Dom ett ansikte vilket kan leda till att man börjar överskatta den egna gruppen och underskatta den andra. Man tillskriver då alla i en grupp samma egenskaper och glömmer att det finns individer i grupperna och att alla inte är likadana. Människor tenderar att identifiera sig med sina likar och motidentifiera sig mot dem som ses som annorlunda (Stier 2004:68, 96, 119). Detta fenomen kallas för etnocentrism och innebär att man ser den egna kulturen som norm när man värderar andra kulturer. En etnisk grupps existens och självdefinition bygger på existensen av andra etniska grupper och på vad som särskiljer den egna gruppen från de andra (Westin 1999:13, 64).
2.1.2 Stereotyper
Formellt och informellt placerar vi människor i kategorier utifrån den lilla information vi får om dem via observation. Genom denna kategorisering bedömer vi sedan människor utifrån vilken kategori de tillhör istället för att se dem som individer. Detta fenomen benämns som
stereotypering och fenomenet bidrar alltså till att man väljer att bortse från den mångfald som
mellan grupper förstärks medan likheter inom den egna gruppen framhävs. Augoustinos och Walker (1995:222) skriver i Hinton (1999:155) att stereotyper skapas och upprätthålls i interaktionen mellan människor. Detta bidrar till att individen förstår sin sociala verklighet och utgör också grunden för kommunikationen inom gruppen då de delar samma syn på den sociala verkligheten (Hinton 2003:9-11, 155).
Stereotyper skapas till stor del utifrån den kultur man lever i, exempelvis via tv, böcker eller omgivningens åsikter (föräldrar, kamrater, lärare). I en viss kultur delar man åsikter som man på så vis anser vara allmänt kända om både världen i stort och om människor. Sådana sociala representationer överförs genom kommunikation mellan människor, muntligt eller genom massmedia. Stereotypa bilder skildrar nödvändigtvis inte en sann bild av verkligheten. Personer kan bli diskriminerade till följd av stereotypering på grund av att andra människor tror att personen besitter de egenskaper som kännetecknar en viss grupp (Hinton:14, 30-31). Westin (1999:14) hänvisar till Sunar (1997) som skriver att Sveriges invandrarpolitik i sitt försök att integrera personer med utländsk bakgrund lyckats med att göra det motsatta genom att tydligt markera skillnaderna mellan det svenska och det främmande och på så sätt särskilja de båda kulturerna från varandra. Stier (2004:31) menar att det sannolikt sker stora
generaliseringar vid beskrivandet av olika kulturer. Ordet invandrare har i dagens Sverige fått betydelsen icke-svensk. Man menar alltså att invandrare står för allt det som Sverige inte är och inte heller barn som är födda i Sverige med utländsk bakgrund får kallas svenskar utan de kallas andra generationens invandrare. Denna kategorisering är felaktig då personer som bott i Sverige under hela sitt liv inte bör ses som invandrare (Westin 1999:14, 101). Vi och dom - fenomenet kan leda till rangordningar mellan folkgrupper eftersom man sällan tar del av varandras livserfarenheter. Om man inte möts oftare i ett samhälle och tar del av varandra är det inte konstigt att stereotyper och fördomar föds. Det är normkonflikter mellan olika kulturer som kan skapa klyftor i ett samhälle (Roth 2005:30, 37). Stier (2004:28) påpekar slutligen att skillnaden mellan olika kulturer kan vara mindre än skillnaderna mellan två individer inom samma kultur. Man bör därför, enligt Stier, vara försiktig med att hänföra olikheter i beteenden till just kulturen utan istället se till individen.
2.1.3 Mångkulturalitetens komplexitet
Cirka en miljon av Sveriges befolkning har idag invandrarbakgrund. Den största invandringen har skett under de senaste 50 åren men ändå känner sig endast ett fåtal hemma och
mångkulturellt samhälle, vilket innebär att minoriteter segregeras från majoriteten, främst genom arbetsmarknaden. Denna segregering leder till en minskad samverkan mellan olika kulturer även inom andra aktiviteter i samhällslivet så som fritid- och föreningsliv. Detta kan i sin tur skapa distansproblem för befolkningen vilket leder till att alla går miste om ett samspel som kan gynna positiv samverkan mellan alla samhällsmedlemmar. Faktorer som dessa kan leda till utsatthet och utanförskap för vissa grupper i samhället. I Sverige är minoriteter inte bara segregerade från majoriteten i förenings- och arbetslivet utan också när det gäller boendeplacering (Roth 2005:10-11, 29). Segregeringen av minoritetsgrupper i ett land kan antingen bero på att minoriteten väljer att inte ta del av majoritetssamhället och istället ta avstånd från det eller att de i vissa fall inte blir insläppta i samhället och därför inte tillåts att bli en del av det (Westin 1999:48, 55).
Man socialiseras in i ett samhälle eller en kultur och i den tidiga socialiseringsprocessen socialiseras man in i vissa mönster, främst genom föräldrar och närstående. Problemen kan därför ligga i att man socialiseras in i att föredra vissa människor eller kulturer framför andra (Stier 2004:96, 120). Olika kulturer och etniciteter är uppbyggda efter olika normsystem och kan därför ha olika syner på exempelvis familjeliv, offentliga och privata beslut, kvinnosyn och religionsutövning. Ofta finns en rädsla för det annorlunda och kulturer kan i vissa fall ha svårt att relatera till varandra och det är skillnaderna hos olika kulturer som kan leda till problem som kan skapa normkonflikter (Roth 2005:47). Rabe (2000:18, 27) beskriver Sverige som ett geografiskt isolerat land, vilket hon hävdar ska spegla vår mentalitet och attityd gentemot det annorlunda. Hon menar också att Sverige är stort till ytan men litet till
befolkningsmängd och att människor här är vana vid sitt personliga revir och att ha sin egen plats. Majoritetsbefolkningen tenderar att skylla ”problem” i samhället på invandrare och deras kultur och menar att deras beteende är följder av de värderingar och normer som deras kultur står för. Detta har lett till att begreppet invandrare har fått en dålig och negativ klang. För att undvika att varaktigt se på invandrare som en underordnad samhällsklass krävs en vilja att skapa jämlikhet mellan invandrare och svenskar. Man kan tolka invandrarskapet som ett slags innanförskap i utanförskapet, mångfalden i dessa kollektiv ses av omvärlden som en enhet där alla generellt urskiljs och behandlas som andra och annorlunda (Ålund 1997:28-29, 103). För att lyfta detta använder vi ett citat som visar på det tuffa i att vara den som ses som annorlunda, vilken styrka det kan krävas för att ta sig in i ett samhälle och att det är förståeligt att en kaxig attityd kan växa fram när man känner sig föraktad: ”'Det finns så många
utlänningar', säger Nina. 'Lika olika som människor är. Men vi dras alla över samma kam. Ett hat riktas kollektivt mot oss'”(Ålund 1997:103). Rasism och förakt är enligt Ålund (s.23)
något som inte bara behöver visas öppet utan som också kan finnas i vad man kallar en dold grammatik. Det kan ta sig uttryck genom tecken, text eller offentliga affischer, där attityder och fördomar dolt kan förmedlas.
I skolsituationen kan kulturer med andra seder och traditioner än de svenska stöta på problem angående lov, högtider och symboler. Barn från olika kulturer kan därför ha svårt att identifiera sig i skolans värld angående vilken kultur man bör eller vill tillhöra och kan uppleva det problematiskt att passa in (Ålund 1997:124). För de som arbetar i skolan är det viktigt att sätta sig in i olika religioner och kulturer eftersom de har stor påverkan på hur familjelivet och det sociala livet är uppbyggt och för att undvika fördomar och attityder gentemot det annorlunda. Man är ofta förblindad av sin egen kultur och sätter den lätt som generell norm. Man bör därför börja med att sätta sig in i sin egen kultur fullt ut och förstå den innan man börjar jämföra sig med andra kulturer. Man bör också förstå att man inte kan ingripa och förändra andra kulturers normer för att det inte passar ens eget normsystem (Rabe 2000:59, 89).
2.2 Barnlitteratur
I detta avsnitt beskrivs barnbokens och bilderbokens historia och kännetecken, vad barnboken har för betydelse för barn samt mångkulturens plats i barnlitteraturen.
2.2.1 Barnbokens historia och kännetecken
Barnboken föddes under 1700-talets upplysningstid som ett resultat av en förändrad syn på barnet men också på grund av den lekpedagogik som kom till under denna period. Denna pedagogik betonade lekens betydelse för lärandet och att lärande skedde bäst när man
förenade nytta med nöje. Det var alltså vid denna period som böcker skrivna speciellt för barn började ges ut (Nettervik 2002:6, 25).
Under början av 1900-talet påverkade intresset för barnpsykologi utformningen av svenska barnböcker. Inom barnpsykologin framhöll man att det var viktigt för barnen att få ta del av konstnärliga bilder för deras utveckling och man diskuterade också vilken litteratur barnen borde få ta del av utifrån barnets behov. En viktig person vid den här tiden var Ellen Key som förmedlade en ny syn på barnet i sin bok Barnets århundrade (Nettervik 2002:153-154). Barnlitteraturen förändrades även på andra sätt under 1900-talet. Man gick från att skildra
samhället på ett idealistiskt sätt till att skildra det mer realistiskt. Inom barnlitteraturen raserades under denna period många tabun och nya teman och ämnesområden skildrades. Berättandet har också ändrats då författare numera oftare skildrar handlingen utifrån barnets perspektiv vilket märks i de ordval, uttryck och dialoger som används (Kåreland 2005:100). År 1945 föddes den moderna barnboken och då kunde många nya trender skönjas. De författare som debuterade kring detta år tillhör nu Sveriges mest uppskattade
barnboksförfattare, exempelvis Astrid Lindgren, Lennart Hellsing och Tove Jansson. Förklaringen till denna guldålder kan vara att människorna efter andra världskrigets slut delade en pessimistisk syn på livet och människan och kände ett behov av att använda sig av nya sätt att uttrycka sig på inom litteraturen som var fria från alla krav som fanns. Det kan även bero på att det var modernt i den tid som var att experimentera konstnärligt och att leka med språket (Nettervik 2002:175-176).
Den moderna barnboken skildrar de sociala förändringar som ägt rum i samhället. Barnboken skildrar en brist på stabilitet och meningsfullhet samt en ökande känsla av främlingskap och overklighet men också behovet av direkt tillfredsställelse. Berättandet kännetecknas av ett utsuddande av gränser mellan olika kulturklasser, att genrer blandas samt att de stilmedel som används är humor, ironi och parodi (Kåreland 2005:36).
Barnböcker är böcker som är skrivna av vuxna för barn. Barnboksförfattare måste därför anpassa språk, textmängd och innehåll efter barnets ålder och mognad. Lennart Hellsing har satt upp tre kriterier för vad som kännetecknar barnboken. Han menar att den bör intressera barn, ha goda estetiska kvaliteter samt förmedla en moral som kan accepteras. Något som är typiskt för barnboken är att den är didaktisk. Inte ens den moderna barnboken kan helt frigöra sig från att moralisera (Nettervik 2002:9-13). Det typiska händelseförloppet inom
barnlitteraturen skildrar oftast hemmet, uppbrottet från hemmet, äventyret och hemkomsten. Hemmet står för det tråkiga men trygga medan det som finns bortom hemmet symboliserar det spännande men farliga. Ett annat vanligt motiv inom barnlitteraturen är sökandet. Det handlar både om sökandet efter något och om sökandet efter sig själv – ett identitetssökande. Andra vanliga motiv i denna slags litteratur är resor, överlevnad, gott och ont, gåtor eller mysterium, vänskap och döden (Nikolajeva 2004:57, 67-68).
2.2.2 Bilderbokens historia och kännetecken
Introduktionen av litografitekniken under 1800-talet gjorde att man kunde framställa bilder av hög kvalitet till ett lågt pris vilket ledde till att bildproduktionen för barn tog fart. Detta, i
samband med att toy books började ges ut, är anledningen till att den moderna bilderboken växte fram. Toy books var bilderböcker i form av häften som såldes billigt i stora upplagor (Nettervik 2002:69, 72).
Bilderboken är en bok med text och bild där bilden dominerar. Det finns oftast en större bild på varje uppslag och bilderna är nästan alltid tryckta i färg (Nettervik 2002:67).
Bilderboken är både en visuell och verbal kommunikationsform där samspelet mellan bild och text är det viktigaste. Det finns olika typer av samspel mellan text och bild. Antingen kan samspelet utgöras av att bilder och text upprepar varandra, att bilder krävs som en förklaring till texten, att bilden behövs som förstärkare av texten eller på de sista nivåerna som är varandras motsatser där bilderna antingen kompletterar texten eller där bilderna berättar historien med texten som komplettering (Nikolajeva 2000:11, 16-17).
I en roman kan man karaktärisera personer genom deras handlingar och beteenden, allt
beskrivet med ord. Bilderboken både förenklar och försvårar detta. I och med den lilla textmängd som ofta förekommer i bilderboken kan det vara svårt att skildra komplexa
känslor. Bilderna kan däremot hjälpa till att förstärka textens budskap och kan också ge oss en bredare bild av vad som händer runt omkring det texten beskriver. Författare kan också välja att inte visa vissa saker i bilderna, som framgår i texten, för att låta läsaren skapa sig sin egen bild av vissa personer eller händelser (Nikolajeva 2000:139-140).
Bilderboken är idag en befäst genre som utgör en stor del av den sammanlagda
utgivningen av barnböcker. I den svenska bilderboken kan man se arvet av en äldre tradition där den svenska naturen har en stor plats. Trots detta visar den ändå tendenser till nyskapande (Kåreland 2005:44). Bilderboken innebär en komplexitet och utmaning för läsarna, både för intellektet och den estetiska känslan och den tilltalar på olika nivåer (Nikolajeva 2000:263). Detta beror på att den moderna bilderboken ofta är komplex i både bild och text vilket gör att den kan läsas av både yngre och äldre barn. Bilderboken behandlar skilda genrer, ämnen och motiv och stilen drar åt det groteska. Moderna barnboksförfattare skildrar gärna dagens barn och hur deras livssituation ser ut (Kåreland 2005:44, 50).
2.2.3 Barnlitteraturens betydelse och påverkan
Barnlitteratur har genom åren använts i undervisnings- och socialiseringssyfte. Det har även annan litteratur gjort men inte i lika hög grad som barnlitteraturen (Nikolajeva 2004:20). Genom litteraturen kan barn socialiseras in i olika mönster, så som könsroller, multietnisk
fostran och miljömedvetenhet (Nikolajeva, 2000:264). Detta kan vara både positivt och negativt då barn genom att läsa böcker kan forma eller förstärka attityder. Det positiva är ändå att barn genom mötet med böcker får se skilda verkligheter och möta olika slags förebilder. Utbudet av barnböcker är stort och det finns många olika sorters barnböcker som erbjuder barnen nya upplevelser, inträde till nya världar och som stödjer barnen i sitt sökande efter förståelse för sin vardag och sig själva. En viktig anledning till att barn bör läsa böcker är att de får möta språket och orden på ett sätt som inte går att nå på annat sätt (Kåreland 2005:17).
Barnlitteraturen avspeglar direkt eller indirekt vår egen verklighet. Genom litteraturen förmedlas ideologiska budskap, påverkas vår fantasi och tilltalas våra känslor. Man tolkar ofta karaktärer i böcker utifrån sina egna tidigare erfarenheter och förklarar därför karaktärernas beteenden efter sin sociala och etniska bakgrund, kön, kultur och uppväxt (Nikolajeva 2004:20, 87-88). Enligt Nettervik (2002:99) är det helt uppenbart att författares egna ideologier och människosyner samt en färgning av det samhälle de lever i också avspeglas i de böcker de skriver.
Barn påverkas av sin omgivning redan på ett tidigt stadium och Nettervik (2002:13-14)
menar att vi inte kan ignorera det faktum att barn kan påverkas av de böcker de läser. Bland annat kan deras syn på världen och alla varelsers och tings värde påverkas av den litteratur de läser. Som en följd av detta uppmanar hon alla som har kontakt med barn att ställa krav på barnboken, både text- och bildmässigt. Det finns en masslitteratur som kan verka lockande men den förmedlar ofta en oacceptabel människosyn och bidrar till att förstärka fördomar. Masslitteratur är böcker som produceras i stora upplagor och är lättillgängliga. Texten är ofta klichéartad och denna litteratur kan ses som en motsats till begreppet finkultur. Eftersom masslitteraturen har ett större fokus på kvantitet än kvalitet har den ofta blivit kritiserad för att innehålla fördomar och förmedla stereotypa bilder (Kåreland 2005:134).
I och med att barn- och ungdomsboken fått en högre status har man insett hur viktig en seriös granskning av barnböcker är. Man har idag en välutbildad kritikerkår som bevakar barnboken vilket leder till en mångsidig bedömning (Kåreland 2005:38-39). Det är ändå varje lärares skyldighet, från förskola och uppåt, att sätta sig in i den barnlitteratur som finns för att alltid kunna välja ut god litteratur för barnen att läsa (Nettervik 2002:269-270). Barnbokens förtjänster kan sammanfattas på följande sätt:
Skönlitteraturens förmåga att ge inlevelse gör den oöverträffad som kunskapsförmedlare [...] De får inblick i olika sociala miljöer, kan lära sig hur barn har det i andra länder och kulturer och hur människor levde förr i tiden, och de kan få hjälp att hantera egna problem genom att läsa om andra
som har samma svårigheter att tampas med. Inte mindre viktigt är att barns språk och fantasi utvecklas och berikas genom läsningen av skönlitteratur och samtalet kring den lästa texten [...] Att läsa är ett sätt att både upptäcka sin omvärld och lära känna sig själv. Skolan är skyldig att ge barn insikten att boken är en trofast vän, en vän som aldrig sviker. (Nettervik 2002:270).
2.2.4 Mångkulturens och invandringens plats i barnlitteratur
Sverige är idag, som vi nämnde i inledningen, ett mångkulturellt land som kännetecknas av kulturmöten där många barn har föräldrar med utländsk bakgrund. Det kan vara svårt att uppfostra barn i ett sådant mångkulturellt land som innehåller skilda kulturer och värderingar eftersom inget enhetligt ideal finns att följa. Sverige är visserligen inget uttalat klassamhälle idag men sociala skillnader finns kvar och har ökat under 1990-talet (Kåreland 2005:16-17). Begreppet invandrare introducerades på 1960-talet då Sverige sökte arbetskraft utifrån. Många personer invandrade då från bland annat Finland, Jugoslavien, Italien och Grekland för att arbeta i Sverige. På 1970-talet ändrades immigrationens orsaker då personer från bland annat Latinamerika kom hit i egenskap av politiska flyktingar (Nettervik 2002:236).
Utgivningen av böcker med ett socialistiskt budskap ökade under denna period i och med att en ökad medvetenhet om världens orättvisor växte fram. Denna litteratur kom att dominera 1960- och 70-talets barnboksmarknad och huvudpersonerna i böckerna var bland annat invandrare, u-landsbarn, skilsmässobarn och barn i problemfamiljer (Nettervik 2002:178). På 1980-talet skrevs många barnböcker om kulturmöten och de svårigheter som dessa kunde innebära. Dagens mångkulturella Sverige påverkar innehållet i samtida barnlitteratur genom att ett tema som ofta skildras är svårigheten i att tillhöra en minoritetsgrupp. Barn med utländsk bakgrund får nu även i större utsträckning delta som karaktärer i den svenska barnboken (Kåreland 2005:103-104).
Thorson (1987) har undersökt hur invandrare har skildrats i barnlitteratur under perioden 1945 – 1980. Han menar att när en bok aktivt handlar om de problem som invandrare möter när de lär känna en ny kultur kan den anses ha ett bärande invandrarmotiv (s.31). Problemen utgörs av svårigheter med språket och att anpassa sig till miljön, att bli accepterad av andra, hemlängtan och identitetsproblem. Han skriver vidare (s.50) att sådana böcker kan delas in i två genrer: de som är skrivna av invandrarförfattare som skildrar deras erfarenheter och de som är skrivna av svenska författare utifrån ett svenskt perspektiv. Dessa böcker skildrar också den förändring som skett när det gäller immigrationsorsaker. Svenskar som skildrar invandrare och deras vardag kan lätt skildra en klichéartad bild. Ett exempel är hur Jacobson i
sin bok, Tack – håll käften, skildrar invandrare som primitiva då de framställs ha svårt att anpassa sig till de moderniteter som det moderna samhället innehar. Nettervik (2002:237-238) menar att detta fenomen aldrig skulle kunna urskiljas i en bok skriven av invandrare.
Kåreland (2001:9) har skrivit en uppsats om hur mångkultur har skildrats inom
barnlitteratur mellan åren 1970-2000. Hon skriver att den svenska ungdomsboken kan klassas som mångkulturell och internationell. Andelen karaktärer med utländsk bakgrund i den svenska ungdomsboken har ökat och man kan i analysen av böckerna se att vår kultur, när det gäller bland annat musik och mat, har påverkats av invandringen. Enligt Nettervik (2002:237) förekom under 1970- och 80-talen många böcker som behandlade möten mellan kulturer medan man i 1990-talets böcker kunde se effekterna av vad som hänt i Europa då politiska konflikter påverkade litteraturen. Kåreland (2001:14) tar också upp att man inom litteraturen ofta kopplar samman invandrares hemland med något negativt, så som fattigdom, förföljelse och förtryck. Sverige beskrivs däremot som ett tryggt, välmående land där det finns arbete och fördomsfrihet.
När det gäller invandrarbarns läsning är det viktigt att de får läsa böcker som är skrivna på deras hemspråk och av författare som kommer från deras hemland för att barnen ska kunna hålla kontakten med sin kultur. Invandrarbarn är ofta halvspråkiga och behöver därför få läsa böcker på hemspråket för att stärka det men också för att underlätta inlärandet av svenska. För att det sistnämnda ska kunna utvecklas krävs också att barnen får läsa lättlästa böcker på svenska (Kåreland 2005:21).
3 Metod och material
Vi kommer i detta kapitel att presentera vårt val av metod och tillvägagångssätt, en kort beskrivning av det empiriska material vi valt att använda och hur urvalet av detta gick till samt en beskrivning av den analysmodell vi använt oss av.
3.1 Val av metod
Vi anser att en kvalitativ studie är den bästa metoden för vår undersökning eftersom vi på ett djupare plan vill analysera hur ett fåtal utvalda barnböcker skildrar mångkultur. Den
kvalitativa forskningens smala fokus ger rik och detaljerad information som leder till att man lättare kan behandla komplexa sociala sammanhang och göra dem rättvisa. Informationen man samlar in utgår från verkliga sammanhang vilket, tillsammans med kravet på att man visar flera olika förklaringar, leder till att forskningen blir verklighetsanknuten (Denscombe 2000:259-260). Detta är viktigt för oss eftersom vi undersöker ett sådant komplext och i viss mån känsligt område.
Stukát (2005:32) menar att ett kvalitativt arbetssätt handlar om att tolka och förstå resultat som framkommer av forskningen. Man använder den kvalitativa metoden när man vill beskriva eller gestalta ett fenomen, vilket är precis det vi är ute efter då vi vill gestalta hur mångkultur skildras inom barnlitteratur. Inom denna metod använder man sig av olika analysformer där forskarens egna tankar, känslor och värderingar påverkar tolkningarna. Stukát menar dock att den kvalitativa metoden fått mycket kritik för att vara för subjektiv och att forskarens stora påverkan i tolkningarna gör att resultaten kan bli vitt skilda om två
forskare undersöker samma fenomen på samma sätt. Vi är medvetna om denna problematik men anser att vår undersökning är mer som ett inlägg i en debatt utifrån våra tolkningar än som ett konkret, vetenskapligt svar på mångkulturens komplexitet i bilderboken.
Det är viktigt att man är medveten om att ens egen utgångspunkt spelar in i tolkningen av resultaten och det finns två sätt att hantera problematiken på. Antingen erkänner man att forskarens person har betydelse för analysen och att man som forskare därför bör försöka stänga av sina värderingar under forskningens gång. Det andra alternativet är att man erkänner personens betydelse för forskningen och därför är noggrann med att beskriva hur forskarens jag kan påverka analysen genom att beskriva sin bakgrund och tidigare erfarenheter
komma att påverka de analyser vi gör och har därför valt att följa det senare alternativet. Vi vill därför ge en kort beskrivning av hur vår bakgrund och tidigare erfarenheter kan spela in i hur vi tolkar resultaten. Vi har båda svenskt ursprung vilket gör att vår forskning säkerligen präglas av det. En av oss har växt upp i ett mångkulturellt område där olika kulturer har speglat vardagen medan den andra av oss växt upp i ett mer ”svenskt” område. Våra
erfarenheter av kulturmöten skiljer sig därför en aning och detta kanske kan ha betydelse för hur vi ser på fenomenet. Vår uppfattning är ändå att svenskar med svensk bakgrund utåt sett är positiva till den kulturella mångfald som kännetecknar Sverige idag men att det ändå finns fördomar och ett avståndstagande som det inte talas öppet om. Vi ser oss inte som ett
undantag från detta men genom den lärarutbildning vi snart kommer att slutföra har vi tillägnat oss ett vidare och mer nyanserat synsätt på mångkultur och framförallt hur man kan dra nytta av det i undervisningen. Vi ser inte vårt ursprung som något negativt i den här undersökningen då vi gör det från ett svenskt perspektiv. Undersökningen hade förmodligen haft en annan prägel om vi haft rötter i en annan kultur då vi kanske sett på fenomenet mångkultur ur ett annat perspektiv. Vi ser mångkultur som något positivt på grund av det utbyte som kan äga rum mellan människor från olika kulturer gällande till exempel kunskap, matlagning, synsätt, erfarenheter och så vidare.
3.1.1 Litteraturstudier
De barnböcker vi väljer att analysera kommer tillsammans med vår teoretiska bakgrund att utgöra vår datakälla vilket gör att vår undersökning kommer att gå under beteckningen litteraturstudie.
Vi väljer att inte göra intervjuer eller observationer därför att vårt empiriska material består av barnböckerna vi kommer att analysera. Eftersom vi väljer att utifrån vår teoretiska
bakgrund analysera dessa barnböcker efter bestämd analysmodell så känns inte andra metoder relevanta. Forskningen bygger på vår tolkning och våra analyser, vi hade säkerligen fått ett bredare och mer nyanserat resultat om vi använt oss av fler datainsamlingsmetoder men det var inte vårt syfte.
3.1.1.1 Innehållsanalys
Vi vill med vår undersökning analysera barnböcker utifrån olika aspekter och kommer därför att göra vad Stukát (2005:53) kallar en text- eller innehållsanalys. Han menar att man då koncentrerar sig på att djupgående gå in på att granska olika texter. Vi kommer att granska
både text och bild då bilderböcker är vårt område. Denscombe (2000:199-200) menar att man genom en innehållsanalys försöker se författarens dolda budskap och avslöja de värderingar som finns gömda i texten genom att analysera det som framhålls som positivt eller negativt. Eftersom vårt syfte är att se hur mångkultur kan skildras i barnlitteratur är det just sådana analyser som vi söker. Innehållsanalysen kan vara både kvantitativ och kvalitativ och som vi nämnt ovan är det den kvalitativa metoden som stämmer bäst överens med vårt syfte.
Furuland och Svedjedal (1997:32) tar upp den kvantitativa innehållsanalysen och förklarar att den innebär att man tittar på det omedelbart tillgängliga. Man gör statiska sammanställningar av utvalda enheter i texten som går att räkna. Vi vill gå in djupare i analysen för att se till helheten och vilka budskap som ges och väljer därför en kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen innebär enligt Furuland och Svedjedal (s.32) att man gör kortare analyserande sammanfattningar av längre texter eller verk. Genom en kvalitativ
innehållsanalys försöker man få fram det dolda och direkta budskapet i en specifik text. Då våra frågeställningar handlar om hur mångkultur kan skildras, vad den ges för bild och så vidare så kommer vi att titta på vilka budskap böckerna sänder ut till barn. Enligt Denscombe (2000:200) hävdar Gerbner (et al. 1969) att budskapen kan vara okända även för författarna själva men att de framkommer genom en sådan innehållsanalys vi planerar att göra. Det är viktigt för oss att kunna utläsa och känna igen budskap och värderingar som ges i böcker eftersom vi i vår kommande lärargärning har ett visst ansvar för den litteratur som barnen kommer att presenteras för.
För att kunna analysera texterna kommer vi att använda oss av en analysmodell som presenteras nedan. Sedan presenteras det urval som gjorts när vi tog fram vårt empiriska material.
3.2 Analysmodell
När vi skapade vår analysmodell utgick vi från förslag och riktlinjer från Nikolajeva (2000, 2004) och Kåreland (2005). För att svara på frågan hur mångkultur kan skildras i
barnlitteratur har vi valt olika kategorier att behandla som presenteras nedan.
Tid och miljö
Nikolajeva (2004:70-73) menar att handlingens tid och miljö båda är viktiga komponenter i en barnbok. Miljön kan vara oumbärlig för handlingen eller bara som en bakgrund och på så sätt
ha en större eller mindre betydelse. Eftersom vi analyserar bilderböcker spelar miljön en stor roll antingen som bakgrund eller som en del av handlingen. Vi vill undersöka hur miljön uttrycker sig i förhållande till vårt syfte, till exempel om invandrare bor i förorter. Vi vill också undersöka om författarens samtid speglas i boken. För oss är det viktigt att ta hänsyn till vilken tidsperiod som handlingen utspelar sig i för att se om det är samtiden och dess syn på mångkultur som skildras eller en äldre tid och syn.
Personskildring
Ur ett sociohistoriskt perspektiv ser man karaktärer i böcker som representanter för sin tid, nationella identitet och samhällsgrupp. Man kan också se karaktärerna utifrån ett psykologiskt perspektiv, då ses karaktärer i böcker som förebilder som förmedlar ideologier och
övertygelser som därigenom påverkar barn i deras socialiseringsprocess (Nikolajeva
2004:86). Dessa tankar har vi med oss när vi genomför våra analyser. Vi vill se vilka personer som skildras, om de representerar olika kulturer och nationaliteter och på vilket sätt de
skildras. Detta gör vi utifrån nedan nämnda kategorier: - Egenskaper - Utseende - Intressen - Arbeten - Vardagssituation Kulturmöten
Vi vill undersöka om vi kan se möten eller relationer mellan personer med olika kulturell och/eller nationell bakgrund och hur dessa tar sig uttryck. Skildrar mötena en nyfikenhet och positiv inställning till andra kulturer eller kan vi se uttryck för en vi- och dom-känsla?
Tema och motiv
Nikolajeva (2004:66-67) skriver att det vanligaste motivet i barnböcker är sökande,
exempelvis identitetssökandet. Hon menar att vissa motiv kan vara viktiga komponenter i ett barns psykologiska utveckling, en hjälp för att barnet ska kunna gå vidare och möta
vuxenlivet. Vi kopplar hennes resonemang till barns behov av identifikation och undrar om alla barn oavsett kulturell bakgrund kan identifiera sig med eller känna igen sig i barnbokens karaktärer och teman. Nikolajeva förklarar att motivet eller temat i barnböcker kan vara antingen explicit, alltså öppet och givet, eller implicit, det vill säga dolt och underförstått. Vi
vill ta reda på vad böckernas tema eller motiv är och om det är explicit eller implicit. Vi kommer även att titta på om temat speglar vår verklighet och vardag.
Bild och text
Bild och text samspelar på olika sätt i böcker. Bild och ord kan upprepa varandra, bilden kan krävas som förklaring till texten, bilden kan behövas som en förstärkning till texten eller så kan bild och text komplettera varandra (Nikolajeva 2000:17). Vi vill undersöka vilken typ av samspel som finns mellan text och bild i varje enskild bok och om bilden eventuellt ger uttryck för ett dolt budskap som inte uttrycks i texten eller tvärtom.
3.2.1 Tillvägagångssätt vid tolkning
Vi ser ovanstående modell som vår riktlinje vid analyserna men kommer kanske inte att följa den slaviskt, vi har alltså vår modell som en utgångspunkt och som ett verktyg för att kunna finna svar på våra frågor. Vi kommer att tolka utifrån det som Nikolajeva (2004) tar upp som ett sociohistoriskt perspektiv och kommer därför att se karaktärerna som representanter för sin tid, nationella identitet och samhällsgrupp. Genom ett sådant perspektiv hoppas vi kunna svara på frågan hur mångkultur kan skildras. Vi kommer inledningsvis att leta efter delar i böckerna som direkt visar hur mångkultur skildras för att sedan leta efter underliggande budskap.
Denscombe (2000) skriver att en svårighet med litteraturstudier är att man lätt analyserar en del av den skriftliga källan isolerat från sitt sammanhang vilket inte leder till en rättvis bedömning. För att vi ska kunna göra en så rättvis bedömning som möjligt så kommer vi därför att koppla delarna till helheten. När vi gått igenom analyserna försöker vi också se om det finns gemensamma drag i hur böckerna skildrar mångkultur och vad dessa är. Det tas senare upp i diskussionen.
När vi hänvisar till sidor har vi gjort så att vi räknat sidan från den första sidan med text då många av böckerna saknar sidhänvisningar. I de böcker som har sidhänvisningar används självklart dessa vid citaten.
3.3 Urval
Då vi inte visste i vilken utsträckning det fanns bilderböcker som skildrar mångkultur valde vi att gå till stadens barnbibliotek för att ta hjälp av en barnbibliotekarie. Vi frågade personalen om de kunde hjälpa oss att finna bilderböcker som behandlade ämnet mångkultur och fick då direkt tipset om Gunilla Bergströms Alfons och soldatpappan. Personalen gav oss sedan boken Drakar och kläder – svartsjuka och väder skriven av Ek-Lindell som ger tips på vilka böcker som finns inom olika teman. Vi gick igenom de teman som boken behandlade och tittade närmare på de teman som kunde knytas till vårt område mångkultur, exempelvis Invandrare och flyktingar, Andra länder och kulturer, Annorlunda, Familjen och Identitet. I samband med att vi hämtade de böcker som vi funnit under dessa teman passade vi även på att gå igenom resterande utbud på bilderboksavdelningen. Vi letade efter böcker vars framsida, med titel och bild, verkade behandla mångkultur. Vi fann då, inklusive temaböckerna, ett fyrtiotal böcker som vi satte oss ned och bläddrade igenom. När vi gått igenom dem översiktligt valde vi bort ett tjugotal böcker då vi märkte att de inte passade in i kategorin mångkulturella böcker eller att de tycktes behandla samma händelser som andra böcker. Vid det sistnämnda scenariot valde vi slumpvis vilken/vilka av dessa böcker som liknade varandra som vi skulle behålla. Allt som allt valde vi ut 22 bilderböcker. Två av dessa uteslöts tämligen fort då de utgivits 1993 och 1994 och vår fokus var böcker utgivna mellan år 1995-2008. En andra utgallring skedde efter att vi läst samtliga böcker då en del av böckerna inte kunde klassas som mångkulturella. Det kriterium vi gick efter när vi valde ut vilka böcker som kunde klassas som mångkulturella var Nationalencyklopedins definition av mångkultur: ”förekomst av många olika kulturer och kulturyttringar i (positiv) samverkan” (NE 2009-04-14). Vårt kriterium blev således att böckerna skulle innehålla bilder eller text som föreställer personer från minst två kulturer varav den svenska kan utgöra en. Böcker som uteslöts i denna gallring var sådana som skildrade livet i ett icke-mångkulturellt land samt böcker som
behandlade svenskars resor i andra länder. Kvar återstod efter denna gallring 14 böcker. På grund av tids- och platsbrist kände vi oss tvungna att minska bokantalet till tio böcker varav vi tog bort fyra till. Dessa valdes bort eftersom de hade ett annat uttalat fokus, till exempel fotboll och genus.
3.3.1. Beskrivning av empiriskt material
Nedan följer en kort beskrivning av det empiriska material vi valt att använda oss av. Vi har valt att ge en kort beskrivning av varje bok för att ge en överblick av materialet i sin helhet.
KUDDAR KUDDAR KUDDAR (2003) Författare: Widerberg
Illustratör: Torudd
Här får vi möta olika barn som samlar saker till ett stort kuddkalas. Boken handlar om att barn hämtar olika saker, exempelvis kuddar, bullar, saft och så vidare. Det förekommer endast lite text och texten blir mer som ett komplement till bilderna. Den sista bilden avslutas med att alla barnen är samlade och har ordnat ett stort kuddkalas.
Vill du gifta dig med mig (2007) Författare: Falkenland
Illustratör: Tollerup-Grkovic
Svante och Matilda går på förskola tillsammans. De är dagisbästisar och en dag frågar Matilda om Svante vill gifta sig med henne. Det vill Svante självklart och han blir alldeles pirrig i kroppen. Han undrar om det är så här det känns att vara kär. En dag följer Svante med Matilda hem efter skolan och de går till Matildas föräldrar som äger en korvkiosk. Där får de äta vad de vill. Tillbaka på förskolan har Svante tröttnat på att vara gift och vill hellre leka med en annan tjej. Men eftersom Svante och Matilda är dagisbästisar dröjer det inte länge förrän de gifter sig igen.
Syrma och Tocke Broms (2007) Författare och illustratör: Grähs
En av böckerna i en serie av tre skrivna av Gunna Grähs. I den här boken får vi möta Syrma som arbetar i en kiosk. I kiosken sitter också hennes farmor och stickar och håller koll på läget. En dag kommer Tocke Broms förbi och ska köpa en lott. Han vinner inte och blir väldigt sur, så sur att farmor blir rädd. Han köper ytterligare en lott och på den vinner han tusen kronor! Alla blir glada och det firas. Syrma ger honom sin vinst och en stor
Sanders sandaler (2008) Författare: Arrhenius, P Illustratör: Arrhenius, I-P
Sander får ett par nya vårsandaler av sin mamma med flames på som han vill ha på sig nästa dag när han går till förskolan. Oturligt nog börjar det snöa nästföljande dag så Sander får inte ha på sig sina sandaler. Sander tar ändå med sig sandalerna i en kartong till förskolan där han får visa upp dem och sedan har man en vårdag på förskolan.
Hassan och hans färger (The colour of home) (2002)
Författare: Hoffman Illustratör: Littlewood
Hassan har precis kommit till ett nytt land och börjat i en ny skola. Han har flytt med sin familj från Somalia och han är inte alls van med det nya skolsystemet och han kan inte språket heller. Han tycker det nya landet är grått och trist och saknar alla färger som fanns i hans gamla land där han var van vid att ha lektioner utomhus. I skolan får de måla bilder, något som Hassan aldrig gjort förut. Han målar sitt gamla hem och målar sedan över det med eldslågor och blod. Hassans fröken blir upprörd och orolig och tar nästa dag dit en tolk. Hassan berättar genom sin tolk om sitt liv för fröken som får tårar i ögonen. När Hassan fått prata mår han mycket bättre, han börjar se ljusare på tillvaron och börjar trivas i sitt nya land.
Alfons och soldatpappan (2006) Författare och illustratör: Bergström
Alfons har fått en ny kompis som heter Hamdi. Hamdis pappa är fotbollstränare för deras lag och har varit soldat i det land som Hamdi och hans pappa kommer ifrån. Pojkarna, speciellt Alfons, är nyfikna på hur riktigt krig är. De frågar Hamdis pappa om han kan berätta om kriget men det vill han inte. Pojkarna tänker på krig och kommer fram till att det finns överallt, i lekar, leksaker och filmer men att det inte är riktigt krig. Hamdis pappa går till slut med på att berätta om kriget.
Zahra och det gömda barnet (2003) Författare: Olofsson-HeshmatPasand Illustratör: Okänd
Zahra och hennes familj har flyttat till Sverige från Irak och bor nu i Bredby. En dag när Zahra leker med sina vänner märker de att sura tanten i lägenheten under köper saker som
barn tycker om, fast hon inte ens gillar barn! Zahra upptäcker senare att tanten gömmer en flicka i sin lägenhet – en flicka som är efterlyst på TV! Zahra pratar med flickan och får reda på att hon, tillsammans med sin mamma och pappa, har flytt till Sverige för ett tag sedan men att de riskerar att bli hemskickade till sitt land om polisen hittar dem. Zahra kommer på en plan för hur hon ska kunna hjälpa flickan att få stanna i Sverige.
Fripassageraren (1998) Författare: Holm Illustratör: Torudd
Fröken ber Fadi, en kurdisk pojke, att berätta om hur det gick till när han tillsammans med sin familj flydde till Sverige. Fadi vågar, med stöd av sin vän Alma, skildra händelseförloppet.
Den andra mamman (2007) Författare: Sjögren
Illustratör: Okänd
Shirin och hennes syster ska på utflykt med deras förskola. Hennes mamma bestämmer sig för att följa med, men det vill inte Shirin. Hon tycker att hennes mamma är dum och jobbig för att hon inte kan språket. Hon kan inte läsa eller skriva och inte heller prata så bra, hon pratar oftast med Shirin på deras hemspråk. På väg till utflykten tar de fel buss och Shirin skyller allt på sin mamma. Men det visar sig bli ett helt annat äventyr. Mamman fäktas med en tjur, bygger tält, berättar sagor och springer barfota i sanden med en drake i ena handen. Shirin blir förundrad över sin mamma och tycker istället att hon är häftig som kan så mycket.
Afrika bakom staketet (Afrika achter het hek) (1995) Författare: Moeyaert
Illustratör: Höglund
Bokens huvudperson, en pojke, bor i ett kvarter där alla trädgårdar ser likadana ut förutom en trädgård. I det hus som trädgården tillhör bor en fransman som alltid är ute och reser och en afrikansk kvinna med fyra barn. Pojken fascineras av kvinnan då hon vågar förändra sin trädgård genom att riva skjulet som står där, ta bort trädgårdslandet och bygga en hydda av lera. Grannarna är rasande men pojken skräms inte utan bestämmer sig för att prata med henne.
4 Resultat
Nedan följer de enskilda analyserna av bilderböckerna. Därefter kommer en sammanställning av alla analyser i löpande text.
KUDDAR KUDDAR KUDDAR
(2003)
Författare: Widerberg. Illustratör: Torudd
Tid och miljö
Berättelsen avslöjar inte någon miljö utan denna skapas under berättelsens gång och
synliggörs i slutet. Skapandet består av att olika barn bär på olika föremål som man kan ana till slut kommer sammanfogas till en miljö. Varken text eller bilder avslöjar vilken miljö som skapas förutom att man kan dra slutsatsen att det ska bli ett kalas eftersom barnen bär på bullfat, saft och kaffe. På sista sidan ser man att barnen byggt kojor med hjälp av kuddar och filtar och att de sitter och fikar. På grund av det stora antalet barn kan man gissa att berättelsen utspelar sig på en förskola. Miljön har betydelse för handlingen eftersom osynliggörandet av den skapar en förväntan kring vad som ska ske.
Berättelsen verkar utspela sig i nutiden då barn med olika bakgrund och hudfärg figurerar i handlingen. Som vi tidigare nämnt är det vanligt att barn går i förskola idag där olika ursprung bland barnen är ett vanligt fenomen.
Personskildring
Det enda man kan utläsa om bokens karaktärer är deras utseende, texten beskriver bara vad barnen bär med sig medan bilden visar hur de ser ut. Barnaskaran utgörs av tre asiater, fyra svarta barn, sju vita barn och ett barn som är mulatt. Alla skildras på ett verkligt sätt med liknande kläder.
Kulturmöten
Det man kan utläsa av boken är att barnen går i en mångkulturell förskola då bilderna visar en mångfald av barn från olika bakgrunder och med olika hudfärg. Detta skildras som något helt naturligt eftersom det inte nämns eller utpekas som något annorlunda varken i bild eller i text. Som ett bevis på det kan vi på det sista uppslaget se barnen sitta och fika tillsammans med idel glada miner.
Tema och motiv
Det uttryckliga tema som skildras i boken är barns lust att leka och att bygga saker tillsammans. Det man kan urskilja som ett dolt budskap är att mångkultur framställs som något positivt och naturligt i och med att barnen leker med varandra i ett positivt samspel utan att detta nämns i texten. Berättelsen skildrar verkligheten då den visar en händelse som kan ske på en, för dagens samhälle, typisk förskola som präglas av mångkultur. Osäkert är dock ifall förskollärare skulle tillåta barnen att fika på egen hand!
Bild och text
Förhållandet mellan bild och text utgörs av att både bild och text är självständiga förutom på det sista uppslaget där texten är beroende av bilden.
Vill du gifta dig med mig
(2007)
Författare: Falkenland. Illustratör: Tollerup-Grkovic
Tid och miljö
Berättelsen utspelar sig i olika miljöer men mestadels på den förskola som huvudkaraktärerna går i. Övriga miljöer som skildras är en leksaksaffär samt Matildas familjs korvkiosk.
Berättelsen utspelar sig i nutiden eftersom handlingen till stor del äger rum i barnens
mångkulturella förskola där man dessutom har en manlig förskollärare, vilket inte kan sägas ha varit vanligt förekommande några år tillbaka i tiden. Matildas storebror framställs även som en ungdom av idag då han lyssnar på musik i hörlurar, skickar sms och talar i
mobiltelefon. Berättelsen beskriver livet på förskolan med dess kärleks- och
vänskapsrelationer samt andra vanliga händelser i små barns liv som att leka med kompisar på fritiden och besöka leksaksaffären.
Personskildring
Bokens huvudkaraktärer utgörs av förskolebarnen Matilda och Svante som, av bokens skildring, kan antas vara i femårsåldern. De är bästa vänner och älskar att leka med lego, klä ut sig samt leka som barn gör mest.
Matilda är en tjej med något mörkare hudfärg och svart hår. Hon är en glad, energisk tjej som gärna tar egna initiativ för att saker ska hända. Hon verkar kunna behålla sitt glada humör oavsett vad som sker. Svante å sin sida är en pojke med ljus hy och blont hår och några
”giftermål” med Matilda funderar han mycket över vad det innebär att vara gift och han verkar ha mer känslor för Matilda än vad hon har för honom. Han tar sitt ansvar som Matildas man och köper en plastkula till henne som innehåller en ring som han blir arg när Matilda tappar bort. När han i slutet av boken vill gifta sig med ytterligare en tjej och Matilda säger åt honom att han bara får vara gift med en tjej åt gången är han diplomatisk och vill lösa
konflikten genom att ”ola” vem han ska välja.
Den del av Svantes familj som skildras är hans pappa som också är ljus i hyn och av sin klädsel kan utläsas vara snickare. Mer än så får man inte veta om hans familj utöver att pappan tar Svantes funderingar på allvar då han talar med Svante om känslor och giftermål en hel kväll. Matildas familj består av en mamma, en pappa och en bror som samtliga är mörkare i hyn och har svart hår. Föräldrarna äger och arbetar i en korvkiosk där pappan tar emot beställningar och mamman serverar. Förutom genom familjens hudfärg kan man också se att de har ett annat ursprung genom att mamman bär en sjal på huvudet. Familjen skildras som glada, lättsamma människor som låter Svante få välja vad han vill på menyn och dessutom bjuder på efterrätt. Storebrodern skildras som en cool ungdom som lyssnar på musik i hörlurar, skickar sms och talar i mobiltelefon men han har även en mjuk sida då han följer med Svante och Matilda ut på staden när de vill leka på fritiden.
Kulturmöten
De kulturmöten som finns i berättelsen sker på förskolan, tydligast i mötet mellan Svante och Matilda, men också genom att barn med olika hudfärg och bakgrund går på förskolan. Detta skildras som något naturligt då barnen leker med varandra, och inget nämns i texten om det. Det tydligaste kulturmötet sker ändå när Svante träffar Matildas familj vid deras korvkiosk. Där skildras inte mångkulturen som något naturligt utan som något nytt och spännande då Svante gläds åt familjens vänlighet då de bjuder honom på mat och efterrätt. Via denna sekvens tycker vi oss kunna utläsa en stereotypisk bild av invandrare. För det första har Matildas familj tilldelats yrket som korvkioskägare, vilket utifrån ett svenskt perspektiv kan ses som en vanlig bild av invandrares arbete. Detta förstärks av att hela familjen är involverad i arbetet med kiosken. Det faktum att kiosken är liten och ligger i utkanten av ett
höghusområde förstärker också bilden av den typiska invandrarens arbetsplats och livssituation.
Tema och motiv
Bokens uttryckta tema är barn och kärlek och deras tankar kring vad det innebär att vara gift. Det underliggande budskap man kan urskilja är att mångkultur är något positivt. Man skildrar en förskola med barn med olika bakgrund och hudfärg som leker tillsammans på ett naturligt sätt utan att man pekar ut skillnader. Dock leder författarens vilja att skildra Matildas familj som spännande och annorlunda på ett positivt sätt till att hon dessvärre samtidigt förmedlar en stereotypisk bild av invandrare som korvkioskägare till de läsande barnen.
Berättelsen kan ses som realistisk då den skildrar två förskolebarns tankar om kärlek och vänskap och deras vardagliga händelser på förskolan och på fritiden. Man kan dock diskutera hur realistiskt det är att Matildas föräldrar arbetar i en korvkiosk. Är det endast en
stereotypisk bild att invandrare ofta äger korvkiosker eller är det en del av många invandrares verklighet?
Bild och text
Det samspel som finns mellan bild och text är att bilderna är beroende av texten för att berätta handlingen.
Syrma och Tocke Broms
(2007)
Författare och illustratör: Grähs
Tid och miljö
Boken utspelar sig i ett höghusområde. I ett av husen finns en tobaksaffär och det är där handlingen utspelar sig. Boken är skriven 2007 och handlingen verkar utspela sig i nutid eftersom vi möter en mångkultur, i vad som kan tolkas som ett förortsområde, där vi kan utläsa ett samspel mellan många olika kulturer. Detta kan utläsas genom hudfärger, hår, ögonfärg, kläder och så vidare. Miljön visar handlingens tid och plats och visar karaktärernas liv och arbetsförhållanden. Vardagssituationer som skildras är arbetet i tobaksaffären, bråk med kunden, barnen som leker utanför och ett festligt slut tack vara en vinst på en lott.
Personskildring
Personerna som skildras är främst Syrma och hennes farmor och gubben Tocke Broms. Man får även möta några barn som alltid finns i bakgrunden. Syrma äger tobaksaffären och i
affären befinner sig alltid hennes farmor som sitter där och stickar och håller koll på läget. Till utseendet är Syrma grov med mörkt lockigt hår, hudfärgen är lätt brun och hon bär en sjal över axlarna. Hon verkar vara en stark kvinna som står på sig och hon visar mycket känslor.
Man vet inte hur hennes familjeförhållande ser ut förutom att man får möta hennes farmor. Syrma arbetar i en kiosk, eller äger den rättare sagt. Man kan fråga sig om det är det typiskt att en person av utländskt ursprung äger en kiosk i ett sådant område? Grannen har en pizzeria som verkar ägas av någon som också är av utländskt ursprung. Om detta är en fördomsfull bild kan man fråga sig. Farmodern får man inte så mycket intryck av förutom att hon håller sig i bakgrunden och hela tiden har uppsikt. Hon är mörk och skröplig och bär en sjal över huvudet.
Tocke Broms är en gubbe som verkar bo i området och som ofta hälsar på i Syrmas kiosk. Han är tjock och grov och ljus till hudfärgen och med sig har han sin tax Malte. Han köper en nitlott och blir förbannad, han skriker så hela gatan hör. Han säger att man då aldrig vinner något hos Syrma. När han sedan köper en ny lott och vinner blir han genast nöjd och glad. Inte heller hos honom kan man utläsa någon familje- eller socialsituation men man kan tänka sig att han är äldre, kanske pensionär och kanske ensam med hunden som enda sällskap. Barnen man hela tiden ser i bakgrunden verkar alla vara av olika ursprung. Även när alla samlas på gatan utanför Syrmas kiosk för att fira vinsten kan man urskilja personer från fler olika ursprung och också olika åldrar.
Kulturmöten
Vi tycker att hela boken på ett eller annat sätt förmedlar kulturmöten eftersom vi genom hela boken får se ett samspel mellan personer med olika kulturella bakgrunder. Till exempel mötet mellan Syrma och Tocke där man genom bilderna kan se Syrma som en kvinna med annat ursprung och Tocke som typisk svensk. Livet utanför kiosken speglar också fler kulturmöten till exempel där alla barnen leker tillsammans och genom folksamlingen som bildas på slutet.
Tema och motiv
Man kan tänka sig att det direkta budskapet är att man inte ska bli sur och arg för att man förlorar och att det inte är någons fel, eftersom boken handlar om Tocke som köper lotter. Ett underliggande tema kan vara att skildra mångkulturen på ett naturligt sätt. Det känns som en typisk verklighet, men man undrar också hur vanligt det är med en utländsk som äger just en kiosk. Vi anser ändå att boken speglar verkligheten.
Bild och text
Bilderna är viktiga för texten. Man kan utläsa många händelser och detaljer genom att bara titta på bilderna, detaljer som inte nämns i texten. Mångkulturen är inte något som nämns utan som bara framkommer i bilderna.
Sanders sandaler
(2008)
Författare: Arrhenius, P. Illustratör: Arrhenius, I-P.
Tid och miljö
Berättelsen utspelar sig i tre miljöer: när Sander går till och från förskolan, på förskolan och i hemmet. Förskolan ges en stor betydelse eftersom Sander gärna vill visa upp sina skor där. Det är även där hans otur vänder i och med att fröken föreslår att de ska ha en vårdag på förskolan. En del av den miljö som skildras är årstiden. Berättelsen utspelar sig i gränsen mellan vinter och vår vilket har betydelse eftersom Sander får börja använda sina skor när våren kommer. Bokens kritiska moment uppstår därför när det, dagen efter att Sander fått sandalerna, börjar snöa eftersom han då inte får ha på sig skorna när han går till förskolan. Bokens lyckliga slut utgörs även av att det blir vår så att Sander kan ha på sig skorna när han går hem.
Boken skildrar samtiden eftersom förskolan utgörs av barn från olika bakgrunder, vilket man kan se på deras skiftande hudfärg. Mångkulturella förskolor är idag ett vanligare fenomen än för några år sedan. En annan indikator på att det är samtiden som skildras är att man använder ordet flames i stället för det svenska ordet lågor. Att använda engelska ord i svenskan är idag vanligt. Ovanstående resonemang stöds av att boken är skriven år 2008. De vardagssituationer som skildras i boken är livet på förskolan med samlingar och lek, hämtning och lämning på förskolan samt vanliga situationer i hemmet som till exempel att äta middag, titta på Bolibompa och borsta tänderna.
Personskildringar
Huvudpersonen i boken är Sander som är ett förskolebarn i omkring fyra till femårsåldern. Han har ljus hy och svart lockigt hår och verkar ha svenskt ursprung då båda hans föräldrar ser ut att ha svensk bakgrund. Sander är ett glatt barn som är stolt över sina nya sandaler som han gärna vill visa upp på förskolan. Han är social och utåtriktad då han vågar berätta om sina skor i samlingen och kan leka med olika barn. Men han kan även vara envis då han inte får som han vill, exempelvis när han inte får ha på sig de nya sandalerna när han går till
