Författare: Olofsson-HeshmatPasand. Illustratör: Okänd
Tid och miljö
Handlingen utspelar sig i staden/orten Bredby, mestadels i det höghusområde som Zahra och hennes familj bor i, men även på Bredbys marknad. Man får känslan av att författaren vill skildra ett mångkulturellt område då det består av höghus med paraboler på var och varannan balkong och att Zahras vänner har olika bakgrund. Detta kan urskiljas på bilderna och på deras namn: Hamsa, Pirjo och Danilo. Dessutom representerar människorna på marknaden en rad olika ursprung och kulturer. En del av de bakgrunder och kulturer, förutom den svenska, som skildras är asiater, afrikaner, personer från Mellanöstern och zigenare. Miljön har betydelse eftersom den skildrar en invandrares och en flyktings livsmiljö och situation i Sverige.
Familjen kommer från Irak vilket syns i deras hemmiljö då de har färgglada, mönstrade mattor, påslakan, vaser, bord och en tavla med arabisk skrift på. Handlingen utspelar sig i samtiden vilket stärks av att handlingen utspelar sig i ett mångkulturellt område och behandlar invandrares situation i Sverige och diskriminerings- och flyktingproblematiken. Detta
resonemang styrks också av att boken är skriven år 2003. De vardagsskildringar som finns visar hur Zahra äter frukost, leker med vännerna, tittar på TV med familjen och går på marknaden.
Personskildring
Zahra är en irakisk flicka i sju-tioårsåldern som flyttat eller flytt till Sverige tillsammans med sin familj. Hon har svart hår och mörka ögon och bär alltid slöja när hon är ute och tofflor när hon är inomhus. Hon är en glad flicka som gillar att leka med sina kompisar och saknar sin mormor som är kvar i Irak. När hon får höra om Asals, en flicka som flytt från Iran, situation blir hon modig och bestämmer sig för att hjälpa henne till varje pris.
Zahras familj består av pappan som arbetade som läkare i Irak men som nu tvingas arbeta som taxichaufför, mamman som vi inte får veta vad hon arbetar med samt hennes syskon Achmed, Ali och Hosna. Mamman är den som mest ger uttryck för att ha ett utländskt ursprung då hon bär en grön/brun sjal på huvudet, en stor grön skjorta med blommor på, orange byxor samt skor på sig inomhus. När hon går ut bär hon alltid slöja.
Asal kommer från Iran och har flytt till Sverige med sina föräldrar. Hon har kort svart hår, och ett guldkors som halsband. Man får inte reda på mycket om Asals personlighet förutom att hon i dagsläget är ängslig inför sin situation.
Kulturmöten
Boken handlar i första hand inte om ett möte mellan två kulturer utan ett möte för den läsande med den irakiska kulturen som Zahra och hennes familj står för. Denna möter man genom skildringen av lägenhetens utseende i bilder (se ovan), att de dricker te ur glas, att kvinnorna bär slöjor när de lämnar hemmet, att Zahra ber till Allah på sin bönematta samt att Zahras pappa tvingas arbeta som taxichaufför i stället för som läkare som han var i Irak. Boken skildrar även mångkultur och kulturmöten på andra sätt, till exempel genom att Zahra leker med kompisar som representerar olika bakgrunder och kulturer och att marknaden besöks av människor med en rad olika ursprung. Dessa möten visar en positiv syn på mångkultur som något naturligt som inte behöver nämnas i texten. Det finns även möten som äger rum mellan Zahra som representant för den irakiska kulturen och svenskar med svensk bakgrund. Det första äger rum när hon träffar en gammal man i busskuren i väntan på bussen. Denne är klart främlingsfientlig och säger åt Zahra att hon borde åka hem till sitt land:
– Så’na som du ska åka hem! Sa han argt. – Jag ska åka hem, sa Zahra förvånat. – Bra, sa mannen. Var kommer du ifrån? – Ifrån Bredby, sa Zahra försiktigt.
Hon tyckte mannen var otäck. Mannen skrattade elakt:
ha, det gör du inte alls. Du kommer från Turk-i-stan eller Långt-bort-i-stan. Åk hem dit! (Olofsson-HeshmatPasand 2003:11).
Det andra mötet är utan tvivel av mer positiv karaktär då hon tar hjälp av filmteamet som är där för att ta reda på Bredbybornas syn på Bredby för att hjälpa Asal att påverka
myndigheterna så att hon och hennes familj får stanna i Sverige.
Tema och motiv
Det tema man kan urskilja i berättelsen är invandrares situation i Sverige utifrån deras perspektiv med alla problem som de möter med till exempel diskriminering och risken för utvisning. Det är möjligt att författaren vill ge svenskar en inblick och förståelse för deras vardag. Berättelsen skildrar en optimistisk syn på att vi kan påverka myndigheters beslut. Vi anser att handlingen kan klassas som realistisk då det finns mångkulturella bostadsområden i Sverige och diskriminering och utvisning är en del av invandrares vardag idag. Dock är det förmodligen tämligen osannolikt att två flickor, genom att tala i TV, skulle kunna få
myndigheterna att ändra på ett utvisningsbeslut.
Bild och text
Bildens och textens samspel utgörs i denna bok av att de kompletterar varandra men det är textens berättande som dominerar.
Fripassageraren (1998)
Författare: Holm. Illustratör: Torudd
Tid och miljö
Boken är skriven 1999 och kan anses spegla sin tid i och med att personerna i boken kom till Sverige som politiska flyktingar. Handlingen utspelar sig på en svensk skola och genom bilderna skildras även miljön från Irak, där familjen kommer ifrån, och deras resa till Sverige. Miljön i bilderna har därför betydelse eftersom vi får en förståelse för hur det kan ha sett ut. När boken börjar har huvudpersonerna bott i Sverige i tre och halvt år. Vardagssituationen man möter är en vanlig skoldag och det är från skolan vi får uppleva händelserna som huvudpersonen berättar om. Mångkulturen tar sig i uttryck just i skolan där huvudpersonen delar med sig av sin berättelse och sitt liv. Han är också den enda i klassen man kan tänka sig ha ett annat ursprung än det svenska.
Personskildring
Huvudpersonen är Fadi, som kan antas vara runt 7-10 år. Han är en pojke från Irak som flytt till Sverige med sin familj. När de bott i Malmö ett tag fick pappan ett arbete i Stockholm och de flyttade dit. Han berättar om kriget och man får en förståelse för hur rädd och förtvivlad han var när de var tvungna att fly och hur hemskt det måste vara att inte få berätta för sina kamrater att man ska resa iväg. Handlingen skildrar också hans ovilja att lämna kvar sin katt och det hela leder till att han smugglar med sin katt i väskan ända till Sverige.
Familjen består av mamman, pappan, Fadi och hans lillasyster. Mamman beskrivs som att hon brukade vara en glad person som ofta skrattade, sjöng och skojade. Nu i och med flykten förstår man att hon är mer allvarsam, rädd och orolig. Mamman är precis som Fadi, svarthårig med ljus hy, som samtliga i familjen. Man får veta att pappan var eftersökt av polisen i Irak och att de därför var tvungna att fly. Pappan är hela tiden rädd och orolig men tar tag i allt för familjens skull. När de kommer fram efter flykten märker man att han blir lättad och glad att de klarat sig.
Klassen och fröken är intresserade av Fadi och hans berättelse och vill veta hur allt gick till och hur han och hans familj haft det. Klassen är homogent svensk och det är bara Fadi som man kan tänka sig har annat ursprung.
Kulturmöten
Ett kulturmöte är när Fadi delar med sig om sitt liv med klassen då alla tar del av hans kultur. Det sker även ett kulturmöte för oss läsare när vi får ta del av Fadis liv. Vi får då möta hans kultur och får en förståelse för hur det kan vara att tvingas fly.
Tema och motiv
Bokens uttalade motiv är flykt men en röd tråd som går genom boken är också Fadi och hans katt. Ett underliggande tema kan vara att skildra en familjs svårigheter och känslor i samband med flykt. Detta kan vara något vanligt förekommande i skolorna idag, eller barn som har föräldrar som varit i liknande situationer. Boken bidrar till att skapa en förståelse för vad vissa människor går igenom. På ett sätt speglar boken verkligheten men episoden där Fadi smugglar med sin katt på flyget till Sverige gör att den då känns lite orealistisk. Vi kan inte se något underliggande i boken som på något sätt skulle var negativt, så som fördomar eller
Bild och text
Samspelet mellan bild och text är absolut inte avgörande i boken. Man får veta det mesta genom texten eftersom boken domineras av text. Dock finns det vissa miljöskildringar som kräver sina bilder.