Färgerna i filmen blir även en indikator för vart i filmen eller i tåget de befinner sig. Längst bak bor de i en vagn med råa material som tyg, trä och metall och är helt utan solljus. I gestaltandet går det tydligt att se att de inte har mycket att hålla fast vid förutom sin familj bland smutsen och hoten från
58 Bignell, s. 195-196.
59 Gripsrud, s. 98.
vakterna. Det är klaustrofobiskt och den enda vägen därifrån är fram i tåget.
Människorna i tågets bakre delar representerar utifrån Webers teori snarare ett mer fragmentariskt samhälle istället för Marx teori om en renodlad uppdelning mellan proletariat och bourgeoisie.60 Då det inte finns några jobb för dem längst bak i tåget, förutom för dem som har specifika egenskaper som att kunna spela ett instrument, laga mat eller de barn som är tillräckligt små för att få plats i motorn och därmed kan nå högre klasser genom dessa färdigheter. Det är marknaden på tåget som till viss del styr karaktärernas plats. 61
Trots att Curtis är filmens protagonist sticker inte hans kläder ut så mycket från de andra karaktärerna från samma klass, även han har trasiga och smutsiga kläder i mörka nyanser. Ju längre fram mot tågets mitt, desto mer färg och ljus i inredningen. I mitten av tåget befinner sig medelklassen med avdelningar som skola, pool, hårsalong, grönsaksland och lounge. Där finns även dagsljus, karaktärerna bär rena kläder och äter tillagad mat.
Omgivningen denoterar att de lever bra liv. Konnotationen mellan mitten av tåget och medelklassen är tydlig, de har där möjlighet att både gå upp och ner i klass, men är ändå fast i ett system. Där kan de bli tillräckligt utbildade för att tänka själva, men ändå bekväma nog för att del av progandan som tåget vaggar in dem i.
I tågets front gestaltas inte en värld i lyx och flärd. Det liknar snarare tågets bakdel. Här finns inte heller några fönster, några vagnar innan motorn finns en nattklubb med en opiumhåla och en öppen motoravdelning innan dörren till motorrummet. Samma känsla av klaustrofobi gestaltas fram som där bak.
Bakom dörren till motorrummet är det metalliskt och avskalat. Dörren kan endast öppnas inifrån av Wilford, filmen denoterar till att motorn måste
60 Holgersson, s. 63–64.
61 Holgersson, s. 63–64.
hållas gömd för inkräktare. Men konnotationen är utifrån ett klassperspektiv att Wilford är i det högsta sociala skikt som tåget erhåller. Om han vill ta sig någonstans i tåget är det bakåt, alltså ner i klasstillhörighet inom tågets ekosystem. 62
Genom att studera Wilfords kostym framhävs de färger och material han bär, han har en blå morgonrock i silke med små symboler på och en röd skjorta, det denoterar till att han kan klä sig som han vill i motorrummets interiör.
Wilford har inte heller något behov av att besöka människorna bak i tåget, han vill inte beblanda sig med lägre klasser för det kan bara leda till att han går neråt i klasstillhörighet. Morgonrocken konnoterar till inredningen i motorrummet, han har blivit likt människorna bak i tåget en del av dess inredning. Eftersom filmen är restriktiv med att använda sig av utstickande färger blir den röda skjortan noterbar, den konnoterar till färgen på de hemliga lappar som han har skickat till Curtis för att skapa upproret.
Mason som anser sig själv tillhöra tågets front bär gult och lila, något som snarare denoterar till tågets mitt. Men även konnoterar till kunglighet.63 En viktig rörelse som Mason utför när hon förklarar sin plats gentemot de längst bak i tåget är att hon anser sig vara en hatt, alltså tillhöra överklassen. Medan de längst bak är en brun sko, längst ner i hierarkin som Mason visar med att röra på skon framför de längst bak i tåget, denna rörelse denoterar tågets uppbyggnad, men konnoterar narrativt till samma rörelse som Wilford utför i slutet av filmen innan han dör och det är samma rörelse som barnen har fått utföra för att få motorn att röra sig framåt. Likväl i scenen när hon klär upp sig för strid bär hon vit uniform. Vi som åskådare ser henne tydligt bland de mörkklädda karaktärerna med huvor som jobbar under henne, då hon
62 Gripsrud, s. 98.
63Remy Melina, “Why Is the Color Purple Associated With Royalty?”, 2011, https://www.livescience.com/33324-purple-royal-color.html, (2020-05-27).
egentligen inte klätt upp sig för att smutsa ner sig och göra något riktigt handarbete.
Det som förankrar Curtis är det som är bakom honom, hans vänner. De moraliska valen visualiseras ofta utan dialog, då Curtis resa är mellan de komplexa valen mellan vänster och höger. Om att rädda sin vän Edgar eller gå vidare framåt i tåget för att nå sitt mål. När han väl når tågets motor försöker Wilford övertala honom till att se att det ekosystem som byggts upp på tåget är ett nödvändigt ont för att få tåget att fortsätta framåt. Utifrån Bourdieus koncept kring habitus har han nu placerat sig i en ny position längst fram i tåget och ges chansen att förändra sig till det rummet och dess sociala regler. 64 Curtis bär dock på ett socialt kapital och erfarenheter som kommer göra det svårt, om inte omöjligt att passa in och rätta sig till rummet.
Det kapital som Bourdieu menar att vi bär med oss utmanas i varje situation i livet. 65 Curtis har kapital som tynger honom, han offrade inte en arm för att rädda ett barns liv när han var ung.Samtidigt som hans världsbild är inte det han trodde då det visar sig att Curtis resa var planerad av Gilliam och Wilford. Curtis som trott på Gilliam, han som offrat sin kropp för ett större syfte arbetade egentligen för tåget och systemets bästa. Curtis gör valet att offra sin arm för att rädda ett barn. Det denoterar till att Curtis gör valet att offra sin kropp för ett större syfte, han har lärt sig under resans gång.
Konnotationen som väcks sträcker sig till världen utanför filmen, till hur storbolag använder sig av barnarbete i sin produktion.66
Yona och hennes pappa Namgoong är de två karaktärer utöver Curtis som når hela vägen fram till motorrummet. De talar inte engelska, utan koreanska.
64 Gripsrud, s.101.
65 Gripsrud, s.103–105.
66 Juliette Garside, “Child labour uncovered in Apple's supply chain”, 2013,
https://www.theguardian.com/technology/2013/jan/25/apple-child-labour-supply, (2020-05-27).
Det är även Namgoong som har skapat dörrmekaniken mellan vagnarna för att hålla varje klass på rätt plats. De ligger även i dvala, gömda från de andra på tåget. Som att de är för farliga för sitt och tågets bästa. Yona och
Namgoong är besatta av drogen kronol som får dem att hallucinera. Under färden mellan vagnarna samlar de på sig mer av drogen för varje dörr de öppnar, samtidigt som de två ständigt tittar ut genom tågets fönster till världen utanför tåget. Kronol är i själva verket industriavfall och
lättantändligt och all kronol de samlat på sig bygger de en bomb av för att kunna spränga sig ut från tåget. Scenen när tåget sprängs denoterar till tåget och mänsklighetens undergång. När de två överlevarna, barnet från motorn och Yona klättrar ut från det söndersprängda tåget finns hopp om en potentiell ny värld utanför systemet som Yona och hennes pappa tittat åt under resans gång. Konnotationerna som kommer med slutscenen är att världen utanför det kapitalistiska systemet är kallt, obeboeligt och nästintill otänkbart.
Okja
1.1.5 Bakgrund
Okja är en äventyrlig familjefilm och precis som Snowpiercer använder sig Bong Joon-ho här av en ensemble som både är västerländsk och sydkoreansk och består bl.a. av Seo-hyun Ahn, Tilda Swinton, Jake Gyllenhaal och Paul Dano. Okja är skriven av Bong Joon-ho och Jon Ronson och kom ut 2017.
Men eftersom filmen släpptes på Netflix var biointäkterna inte mer än 2 miljoner dollar då den fick begränsad distribution.67 Filmen var en samproduktion mellan USA och Sydkorea med en budget på 60 miljoner dollar.68
67 Box office mojo, “Okja”, 2020, https://www.boxofficemojo.com/release/rl1883669761/weekend/, (2020-05-27).
68 Sonja Kil, “Netflix’s ‘Okja’ Shut Out of Hundreds More Screens in South Korea”, 2017,
https://variety.com/2017/film/asia/korea-cinemas-deny-screens-to-netflix-okja-bong-joon-ho-1202456655/, (2020-05-27).
1.1.6 Tema och struktur
Bong Joon-ho fick idén till filmen när han såg en ledsen gris stor som ett hus under en motorväg, han började tänka på matindustrin och hur grym blicken är på djur, ju större djuret är desto mer pengar. Det skapade grunden för filmens berättelse och ledde honom till att besöka ett slakteri. Tematiskt är filmens fokus köttindustrin, hur vi som samhälle negligerar att djur dör för att bli mat. Filmen kan ses som kommentar på matmarknaden, men Bong Joon-ho själv anser att det snarare handlar om det ekonomiska systemet som skapar ett systematisk organiserad slakt av djur. Genom filmen ville utforska industrin och processen då ett djur blir till en produkt.69 Filmen är i stora drag konventionell i sin berättelse och emotionellt med filmens narrativ.
Kring konsumtion av djur gör sig filmen tydlig i sitt budskapet om att det är svårt att stoppa djurhandeln. Men Bong Joon-hos politiska åskådning visar på att alla kan göra något utan att bli för moralisk propagerande.
Slakteriernas väggar blir allt tjockare så att inte någon kan se in, filmen blir ett svar till det.
I Okja är flickan Mija (Seo-hyun Ahn) i fokus, hon har vuxit upp med supergrisen Okja som efter 10 år (2017) ska bli en del av en pr-kampanj för att sedan slaktas av Mirando Corporation. Detta på Lucy Mirando (Tilda Swinton) begäran som VD för företaget och efterträdare till sin tvillingsyster Nancy, även hon spelad av Tilda Swinton. Mija lever ett lugnt liv med sin morfar (Hee-Bong Byun) och Okja i skogen uppe på ett berg i Sydkorea.
Bandet mellan Okja och Mija förstärks en dag då Okja offrar sig för Mija som håller på att falla ner för en bergskant. Mirando Corpation skickar sin talesperson Dr. Johnny Wilcox (Jake Gyllenhaal) för att ta med Okja till New York till en prisutdelning. Okja blir bortförd och hennes morfar ger Mija en
69 officialSBIFF, “SBIFF 2020 - Bong Joon Ho Discusses "Okja"”, 2020, https://www.youtube.com/watch?v=oUTdavcpWro, (2020-05-27).
gris i guld som tröst. Mija bestämmer sig för att hämta hem Okja från Mirando Corporation. Men Mija är inte den enda som vill befria Okja, även Animal Liberation Front (ALF) ledd av Jay (Paul Dano) vill det. De har som intention att visa upp den köttindustri som Mirando Corporation egentligen håller på med. Frigörelsen blir misslyckad och för att lindra skadorna från Mijas och ALFs kupp tillåter hon sig att vara med på den parad för att få hem Okja. Under paraden visas en video från tortyren av Okja, kaos uppstår och Okja blir ännu en gång bortförd och Mirando Corporation som har ännu en misslyckats med att hålla uppe fasaden om att de är ett framgångsrikt företag.
Lucy lämnar över rollen som företagets chef till sin syster Nancy. Okja förs till ett slakteri som Mija bryter sig in i och hon lyckas övertala Nancy om att hon ska få köpa tillbaka Okja mot guldgrisen hon fick av sin morfar. På väg ut från slakteriet räddar Mija en till supergris som göms i Okjas mun. Väl hemma i Sydkorea förenas Mija och hennes morfar och har nu fått ytterligare en supergris som familjemedlem.
1.1.7 Visuell gestaltning
Valet att göra en film som känns mer glättig och barnslig kan möjliggöra att berättelsen kan nå en större, framförallt yngre publik. Likväl går det visuella uttrycket och den starka färgsättningen att koppla till samma typ av estetik som Mirando Corporation använder sig av i sina pr-kampanjer där
underhållning bär på ett djupare budskap, om att nå ut till så många som möjligt. Likväl att tjäna mer pengar. I filmen använder sig Bong Joon-ho av ett bildspråk med kompositioner som ofta tillåter färgerna att ta plats, speciellt miljöerna. På berget i Sydkorea är naturen grön och öppen, I Seoul är det hektiskt och anonymt, här varierar färgsättningen i bilden mellan blått och gult ljus är märkbart filmen igenom. Det blå metalliska ljuset syns på natten, men så även det gula i skåpbilen och i tunnlarna i Seoul. Ljuset under dagtid är förhållandevis realistiskt och anonymiteten på Mirandos kontor gör sig märkbar. Samtidigt som det metalliskt blå ljuset förstärker brutaliteten på
slakteriet. Utifrån Sarris teoribildning av auteuren ska den egna stilen vara noterbar.70 Det är något som Bong Joon-ho framhäver i sin mixning i sitt sätt att gestalta actionsekvenser med slowmotion och karaktärernas resa, men framförallt i att filmen blandar mellan skämt och allvar, något som Bong Joon-ho ofta gör. Som i en scen då personalen på Mirando Corporation diskuterar om hur det ska lösa problemet med Mija. Scenen är allvarlig trots att det handlar om en supergris och dess ägare, men refererar i själva verket till bilden som togs när Barack Obamas administration tog beslutet att eliminera Osama bin laden.71
I den filmen finns en subtil sammankoppling mellan två scener. I filmens första bild ställer sig två fötter i vita högklackade skor på en svart platta med två gula skosymboler. Det är Lucy som ställt sig på plattan, hon har nu tagit över rollen som VD för företaget. Bilden denoterar, med den efterföljande scenen om att företaget är nytt och fräscht, det ska verka framgångsrikt. Men med vetskap om att Lucy ska lämna över sin roll i företaget till sin syster Nancy sätts bilden i en annan kontext. Då Nancy precis blivit VD går hon på New Yorks gator i snabb takt talandes om företagets framtid med Frank Dawson (Giancarlo Esposito). Hon berättar att alla supergrisar ska gå i produktion, ett annat ord för slaktas. Nancy stannar till vid ett skyltfönster.
Bilden som visas är ett par bruna läderskor på en box. Scenen denoterar utifrån Nancys telefonsamtal att hon har ett annat förhållningssätt till kläder och pengar än sin syster. De två scenerna konnoterar tillsammans till olika förhållningssätt av företagsamhet. Lucy bryr sig om yta, Nancy om pengar, då båda är i behov av att fylla sin faders skor efter de har fått ta över hans företag. Likt Bourdieus koncept av det sociala fältet kämpar de båda om
70 Andrew Sarris, Theories of Authorship, 1981, s. 62–65.
71 Peter, “Matching Frames: Okja and the Killing of Osama Bin Laden”, 2017,
https://medium.com/@nemodally/matching-frames-okja-and-the-killing-of-osama-bin-laden-f9f026a96a42, (2020-05-27).
samma position för status och erkännande.Men de har olika förhållningssätt eller habitus för att nå dit. 72
1.1.8 Karaktärernas uttryck i förhållande till miljön
Bong Joon-ho speglar oss som åskådare i storföretag som Mirando
Corporation som vi oundvikligen är en del av. Tittaren ställs inför frågor om Webers begrepp om livsstilar, hur idémässiga förhållanden ställs mot
ekonomi.73 Hur karaktärerna inte heller är några idealtyper för veganism, då Mija och hennes morfar äter kyckling.Det handlar om hur vi som åskådare och karaktärerna i filmens livsföring beter sig, hur det förändras om i en kritisk situation.74 Filmen gestaltar en balansgång utifrån karaktärernas habitus, det som Bourdieu menade var den sociala verklighet som är kring oss. 75 Hur olika typer av värdegrunder utifrån det sociala kapital de har anskaffat och hur det skapar motstridigheter mellan karaktärerna. Även detta går att koppla tydligare till Webers sätt att se på klass, vilket är ett mer splittrat samhälle. 76
Okja är en mjuk och gullig motsats tills det hårda handlingarna som företaget utför, samtidigt som den känns som ett verkligt djur någonstans mellan en flodhäst, hund och gris skapad med specialeffekter. Bland de miljöer som Okja placeras i passar supergrisen bäst in utomhus, i det fria hemma i Sydkorea. Men Okja passar även in på slakteriet, där blir Okja istället anonym. En av alla andra då dennes identitet försvinner i den stora massan.
Det visuella uttrycket på Okja har ett djupare syfte, djuret ska ge mycket kött för pengarna som möjligt och samtidigt fungera som reklampelare. I
skapandet av karaktärer och de olika agendor som karaktärerna har kan kostymen bli ett tydligt sätt för att kontrastera dem emellan. I Okja,
72 Gripsrud, s. 101.
73 Gripsrud, s. 108–109.
74 Gripsrud, s. 108–109.
75 Gripsrud, s. 100.
76 Holgersson, s. 63–64.
kommunicerar kläderna med miljöerna som karaktärerna befinner sig i för att förstärka filmens tema. Ett sätt att gestalta motsättningar mellan karaktärer är att ge karaktärerna kontrasterande kläder, för att påvisa deras olika agendor. I Okja är färgsättningen mellan karaktärerna inte riktigt på det sättet. Lucy bär vitt i filmens första scen, 10 år innan Okja blir bortförd. Hon symboliserar Mirando Corporations nya identitet och återfödelse. Hennes framträdande på scenen denoterar till en företagsledare inte känns äkta, då vi får reda på att pr-kampanjen utförs i ett slakteri och kläderna i själva verket är blodspengar.
Hon konnoterar snarare till en falsk symbol för återfödelse.
Mija bär i början av filmen en lila jacka och röda byxor som hon bär i det lugna livet uppe i berget. När Mija får reda på att Okja har blivit bortförd förändras färgsättningen till att hon sätter på sig en jacka som är röd.
Förändringen kopplas till filmens narrativ, jackan denoterar att hon gör sig redo för att fly. Samtidigt gör den röda färgen det lättare för oss som
betraktare att notera Mija i en stor grupp människor. Konnotationen i denna förändring går att se i att hennes morfar har ljugit för henne och hennes bästa kompis är bortförd. Kläderna bryter mot normen precis som Mija själv i bekämpa ett stort bolag i sin kamp om att få hem Okja.
Tio år har gått sen Lucy bar vitt, nu är Okja är bortförd och Lucy bär rosa, vilket även blir färgen för Mirando Corporations yttre, speciellt i paraden där flera av åskådarna bär rosa.77 Färgen denoterar till något som inte ska ses som hotfullt, vilket passar perfekt in i företagets nya profil som inte vill fronta med att de är ett slakteri. Men den rosa färgen konnoterar också till en motsats till systern Nancy, likt symbol för konventionell kapitalism i ett uttryck som både är grått, då hon bär maskulina kläder och röker. Men färgen
77 Natalie NG, “Okja: How It Capitalises On Costume Design For Commentary”, 2020, https://www.filmedinether.com/features/okja-costume-design-social-commentary/, (2020-08-19).
rosa konnoterar även till att Lucy framstår som en produkt och ett förkroppsligande av Mirando Corporations.
Både Lucy och Mija bryter mot systemet och skapar sina egna vägar. Mija förbiser de sociala skikt som samhället Marx menade att samhället är uppbyggt utifrån.78 Hon bryter mot regler och normer för att få hem Okja.
Mijas förhållande till klass skulle snarare gå att koppla till Webers teori om klass, då han menade på att oberoende på klassituation betyder inte det att individen har ett klassmedvetande.79 Lucy försöker försköna slakteriet med yta, men bryter också upp med konventioner och de förhållningssätt som hennes far använt sig av i skapandet av företaget. Hon gör det utifrån
Bourdieus begrepp om habitus, då hon ser sin möjlighet att utvecklas utifrån det hon vet om, eller bryta ifrån det.80 Hon är en motsats till sin syster. Nancy och Lucy använder sitt kapital i filmen som är deras arv för att nå längre upp i klasshierarkin genom individuella sätt.81 Skillnaderna mellan Lucy och Nancy blir tydliga då Lucy talar om att bli omskriven i New York Times, hon vill ha status inom sitt sociala fält.82 För Nancy är yta eller status inom det sociala fält som Lucy strävar efter irrelevant. Hennes sociala fält innefattar makt, eller pengar. Det är något som framhävs mellan de två karaktärerna, en process som Tilda Swinton var en stor del av.83
I slutet av filmen har Mijas habitus förändrats, hon har nu nya erfarenheter och vetskap om kapitalismens språk. Samtidigt bär hon på ett ekonomisk
I slutet av filmen har Mijas habitus förändrats, hon har nu nya erfarenheter och vetskap om kapitalismens språk. Samtidigt bär hon på ett ekonomisk