Karriärvägledning

Mot slutet av sina studier uppsöker många studenter sin studievägledare med frågor kring arbetet, hur de ska gå tillväga för att hitta ett jobb och vad för slags jobb de ska söka. En

arbetar med att gå ut i avgångsklasserna, ordna workshops eller ha samtal. En vägledare som är verksam på utbildningar som leder till generella examen påpekar att det är viktigt att fostra studenterna tidigt under utbildningens gång i att tänka kring arbetslivet och att satsa på att finnas med i sociala och professionella nätverk då det underlättar inträdet på arbetsmarknaden.

Sammanfattning

De vägledare som jag intervjuat för min undersökning visar på en mångfald av problematiker och utmaningar som de möter i samtal med studenter. Några huvudområden som nämns är studiesociala och psykosociala situationer, ambivalens inför studieval och kommande yrkesroll och utmaningar med det akademiska språket och skrivandet. Vägledarnas lägger stor vikt vid bemötande och förhållningssätt i sitt arbetssätt gentemot studenterna. De lyfter särskilt vikten av att vara empatisk och värderingsfri, att sätta sig in i och utgå från studentens situation liksom att stimulera och motivera studenten att agera utifrån sin problemsituation.

6. Analys

I analysen kopplas resultatet av det empiriska materialet till de valda teorierna: Bourdieus begrepp habitus, kapital och fält, Peavys konstruktivistiska vägledning samt Antonovskys teori KASAM. Analyskapitlet ämnar att besvara frågeställningarna och är således strukturerad utifrån dessa. Inledningsvis studeras huvudfrågan som är av en mer generell karaktär, därefter analyseras underfrågan som har ett specifikt fokus på underrepresenterade grupper, d v s i den här kontexten studenter från studieovana hem eller annat etniskt ursprung. Den sista frågeställningen har ingen underfråga då jag avser att besvara hur vägledarna bidrar till genomströmning utifrån ett helhetsperspektiv.

Utmaningar

Min undersökning visar att studievägledarna i sitt dagliga arbete möter studenter med ett brett spektra av problemsituationer. Studievägledarna ramar in ett antal huvudsakliga områden. Ett sådant är ambivalens inför studieval. I inledningen eller en bit in på en utbildning kommer en del studenter och uttrycker osäkerhet inför sitt val. Ett annat relativt vanlig orsak till att studenterna söker upp studievägledarna är att de har hamnat i en svår situation som påverkar deras mående. Detta kan t ex röra sig om olika slags sjukdomstillstånd eller relationsproblematik som får negativa konsekvenser för studierna. En del studenter uppsöker vägledarna för att de känner sig ensamma och inte hittar en gemenskap att gå in i på den utbildningen de läser. Andra studenter lider av dåligt självförtroende och är oroliga för att de inte ska prestera tillräckligt bra, i förhållande till sina medstudenter. En grupp som studievägledarna lägger mycket fokus på är studenter med funktionsnedsättningar. Studievägledarna följer vanligtvis dessa studenter genom hela deras utbildning. Stöd med karriärplanering är ett annat område som studievägledarna arbetar med. Ibland blir de uppsökta av studenter som känner en osäkerhet inför att gå ut på arbetsmarknaden, som inte har en konkret bild av sina kunskaper och kompetenser och hur de kan använda dessa i en yrkesroll.

Specifika grupper

Det händer att studievägledarna möter studenter från studieovana hem som uttrycker att den akademiska miljön känns främmande då den skiljer sig från de miljöer de är vana vid, som sin uppväxtmiljö. De upplever att de behöver sätta sig in i och hitta sin plats i den nya kontext de hamnat i. En specifik svårighet är att det akademiska språket med dess teoretiska termer och begrepp som uttrycks i föreläsningar och kurslitteratur kan upplevas som abstrakt och svårbegripligt. För studenter med ett annat etniskt ursprung som inte har svenska som modersmål kan språket bli en särskilt stor utmaning. Vägledarna möter även en del studenter från framför allt annan etnisk bakgrund som har en kombinerad problematik med bristande språk liksom förkunskaper. Upplevelserna av att hamna i en ny miljö och delvis sakna resurser, t ex i form av ett akademiskt språk kan kopplas till Bourdieus tankar om hur en individ bär med sig sitt ursprung och kan uppleva det som en svårighet att positionera sig i en ny omgivning med specifika koder och uppföranderegler. I den nya kontext studenten kliver in i kan avsaknaden av resurser som är värdefulla i den specifika kontexten utgöra ett hinder för studenten. (Bourdieu, 1997, 148-149, 127-129) En annan problematik som vägledarna ibland stöter på är studenter med ett annat etniskt ursprung som inte själva valt sina studier. Valet har gjorts av deras föräldrar. Dessa studenter kan uppleva en stor press hemifrån på att lyckas med sina studier. De kan således läsa en utbildning de inte själva valt och som leder till en yrkesroll de inte identifierar sig med.

Bemötande

Det framkommer i undersökningen att studievägledarna har en tydlig kompass för sina samtal med studenter. Ett specifikt förhållningssätt sätter ramen för hela samtalet och processen. Centralt är inställningen att varje student är unik och att samtalet utgår från studentens perspektiv, dennes situation och verklighet liksom att studenten är delaktig i att finna en hanterbar väg utifrån sin problemkontext. Detta är ett förhållningssätt som vi kan se i Peavys hypoteser om ramen för konstruktivistisk vägledning (Peavy, 2000, 62- 63). Vägledarna strävar efter att inte skaffa sig föreställningar eller förutfattade meningar om studenterna de möter, varje student är en ny individ med sin unika historia. I mötet med studenterna betonar vägledarna vikten av att ha ett empatiskt och respektfullt bemötande, i detta ligger även att inte skuldbelägga studenter och avdramatisera när

studenter ger uttryck för att de känner sig misslyckade. Vägledarna är måna om att skapa ett klimat där studenten känner sig sedd och tagen på allvar. Här blir det aktiva lyssnandet centralt. Vägledarna vill förmedla att de står på studentens sida och ser som sin uppgift att stärka och lyfta studenten; få denne att se att svårigheter är möjliga att bemästra. Med detta förhållningssätt och bemötande som ledstjärna lägger vägledarna grunden för gynnsamma förutsättningar för att bygga förtroende och tillit till studenterna de möter, vilket är viktigt för att finna en hanterbar väg för att handskas med den problematik studenten lyfter. Förtroendet och tilliten medför även att vägledarna kan utmana studenterna; att medvetengöra dem om deras egen roll i att bemästra sina problem. Det förhållningssätt och metod som vägledarna använder kan vi förstå utifrån Peavys tankegångar om vad som utmärker den konstruktivistiska vägledningen. Peavys ledord är att alltid utgå från den sökandes unika livssituation, att visa respekt, intresse och engagemang. Vidare lyfter Peavy vikten av att skifta fokus från klienten till problemet – klienten är inte problemet, utan det föreligger en problematisk situation som ska lösas. Peavy menar även att det är viktigt att den sökande känner att vägledaren finns vid dennes sida för att tillsammans hitta lösningar och en väg framåt. Detta i kombination med ett empatiskt förhållningssätt där vägledaren fokuserar på att stärka studenten är centrala delar av den konstruktivistiska vägledningen som jag tycker kan identifieras i vägledarnas arbetssätt. (Peavy, 2000, 10, 99-115).

Vägledarna strävar efter att tydliggöra studentens problemsituation, göra den förståelig och hitta redskap för att hantera den. Här blir även en nyckelfaktor att få studenten att se sin egen roll, att stimuleras och motiveras till att agera för att bidra till att hitta en lösning. Studentens förhållningssätt blir viktigt i detta avseende, att studenten kan se sig själv som en aktiv aktör i sitt liv och inte som ett passivt offer för omständigheter. Detta perspektiv kan vi applicera på Antonovskys tankar om KASAM, som pekar på att hur väl individen kan handskas med svårigheter i livet avgörs av hur individen kan begripa sin situation, hantera den och hitta en mening i de svåra omständigheter denne befinner sig i. (Antonovsky, 1991, 39-41).

Med utgångspunkt i varje students specifika problemsituation identifierar vägledarna tillsammans med studenten vilka insatser som kan vara görbara. I vissa fall kan det innebära att utarbeta konkreta studieplaner, i ett annat att ge studenten verktyg för att handskas med stress och oro och i ett tredje fall att finnas till hands, att ge stöd genom att lyssna. För vissa studenter är just lyssnandet en nyckel till att greppa och hantera en jobbig

Processvägledning, dvs. att vägledarna möter en student vid flertalet tillfällen är vanligt förekommande. Detta arbetssätt lägger grunden för att ett förtroende kan byggas mellan vägledaren och studenten, där studenten succesivt kan förstå sin situation och skaffa sig redskapen för att ta en aktiv roll i att skapa en förändring, i riktning mot ett önskvärt läge.

Bemötande specifika grupper

I mötet med studenter som upplever svårigheter med det akademiska språket ser vägledarna att studenterna ofta har ett dåligt självförtroende, de tvivlar på sin förmåga att klara av studierna och jämför sig med andra studenter som de upplever klarar av studierna bättre. Här blir det centralt för vägledarna att fokusera på att lyfta studenterna, att få dem att utifrån ett helhetsperspektiv se vad som fungerar bra. Även om det är svårt med de skriftliga momenten i en utbildning så kan andra delar fungera bra, som t ex muntliga presentationer eller en förmåga att ta till sig och ha utmärkande egenskaper som är värdefulla i en specifik framtida yrkesroll. Genom detta tillvägagångssätt försöker vägledarna att bidra till att få studenten att se sin situation utifrån ett större perspektiv och kunna hantera den. Här finns liknelser med Antonovskys resonemang om att fokusera på det som fungerar och att bygga vidare på detta (Antonovsky, 1991, 27). Vissa av vägledarna möter ibland studenter där både språket och förkunskaperna brister. Här blir det en stor utmaning både för studenten och vägledaren att utveckla en hanterbar väg för att studenten ska kunna klara sina studier. Denna process har likheter med Peavys teori och modell för konstruktivistisk vägledning. Vägledaren utgår ifrån studentens situation och vilja, stöttar studenten och engagerar sig i dennes situation. (Peavy, 2000, 10). Samtidigt betonas det egna ansvaret, studenten måste vara engagerad och införstådd med vad som krävs av studenten för att lyckas.

Genomströmning

Studievägledarna har en specifik position inom den fakultet eller institution de är verksamma på. De samverkar med många olika parter och de är en neutral aktör som inte bedömer eller värderar studenten, vilket skiljer sig t ex från relationen mellan lärare och student. Det faktum att samtalen inte journalförs, vilket är fallet hos vissa andra

stödfunktioner, kan bidra till att studenter vänder sig till vägledare med många olika slags problematiker.

I min undersökning framkommer att vägledarna i många fall arbetar processinriktat, d v s de möter en student kontinuerligt, ibland under hela studentens studietid och arbetar tillsammans med studenten för att hitta en framkomlig väg eller alternativ till den nuvarande problemsituationen. Peavy menar att det är viktigt att vägledaren tillsammans med den sökande hittar lösningar och alternativ till den nuvarande situationen. (Peavy, 2000, 108-109). Detta synsätt präglar vägledarnas arbete. Karaktären på problemet kan skilja sig men bemötandet och förhållningssättet är genomgående det samma. På detta plan råder följaktligen inga egentliga skillnader mellan olika slags problematiker. Det handlar om att se och tydliggöra situationen, stödja och uppmuntra, att stärka och bidra till att skapa en mening och framför allt att hitta en väg. Det är inte alltid det finns omedelbara lösningar på ett problem och då blir vägledarens roll att hjälpa studenten att hitta vägar för att hantera sin situation och skapa bästa möjliga förutsättningar för studenten att klara av sina studier. I vissa fall innebär detta att studietiden blir avsevärt förlängd. Under hela processen finns vägledaren med och bidrar både med konkret stöd i att strukturera studierna, lägga upp en genomförandeplan liksom de bidrar med ett mentalt stöd.

Vägledarna jag mött i min undersökning betonar studentens eget ansvar i att förändra sin situation. De strävar efter att skapa en positiv kontext för att medvetengöra studenten om det egna ansvaret och motivera dem till att aktivt agera för att förändra sin situation. Flera av vägledarna lyfter vikten av att avdramatisera, något som kan bidra till att studenten vågar möta en svår situation och agera för att förändra sin situation. Ett annat tillvägagångssätt som vägledarna tillämpar i kontexten av att avdramatisera är att betona att många av de problemsituationer som studenterna upplever är allmängiltiga. Många studenter kan t ex uppleva ensamhet eller att det är svårt att ta till sig och förstå ett språkbruk som är nytt för dem. En av vägledarna i min undersökning visar på hur hon snappar upp olika slags problematik, som t ex ensamhet som kommer igen i samtal med olika studenter. Hon lyfter då problematiken på fakultetsnivå, så att en övergripande förändring kan ske som gagnar flertalet studenter.

Vägledarna är även en bro mellan studierna och arbetslivet då de agerar som karriärvägledare. Vägledaren kan i denna kontext bidra till att studenten blir rustad för att möta arbetslivet t ex genom att arbeta med att synliggöra studentens kompetenser och

studenter, särskilt på generella utbildningar i att de har ett ansvar, redan under studietiden, att lägga grunden för sitt kommande inträde på arbetsmarknaden, att det är viktigt att utveckla nätverk osv. Detta underlättar för studenten att övergången till arbetslivet inte behöver bli vare sig omvälvande eller svårt.

Nyckelfaktorer i vägledarnas bidrag till genomströmning av studenter ligger mot bakgrund av resultaten i denna undersökning i bemötandet och förhållningssättet gentemot den studenten.

Sammanfattning

Min analys visar på att vägledarnas arbetssätt i förhållandevis stor utsträckning kan appliceras på min valda teori av Peavy om konstruktivistisk vägledning liksom på Antonovskys teori KASAM. Dessa teorier anser jag går att koppla till vägledarnas bemötande och förhållningssätt gentemot de studenter de möter. Vidare har Bourdieus begrepp om habitus, kapital och fält möjliggjort en förståelse för hur en student från studieovana hem eller annan etnisk bakgrund kan uppleva att träda in på den akademiska arenan. Sammantaget så synliggörs en röd tråd i studievägledares roll i att bidra till genomströmning av studenter - oavsett problemsituation, nämligen vägledarens bemötande och förhållningssätt gentemot studenten. Detta spelar en mycket stor roll i hur väl vägledningen kan anses bidra till att underlätta för studenten att ta sig över de hinder som denne står inför. Processvägledningen blir viktig, då det kan ta tid att både identifiera den verkliga problemsituationen liksom att göra studenten redo för handling, att kunna påverka sin nuvarande situation till en önskvärd situation. Nyckeln här blir att ge tid och utrymme till studenten, att tydliggöra dennes situation, göra den begriplig och att tydligt kommunicera att jag lyssnar på dig, står på din sida och vill hjälpa dig att hitta en framkomlig väg.

7. Diskussion

De huvudsakliga slutsatser jag gör utifrån min genomförda studie är att vägledarens bemötande och förhållningssätt gentemot studenter i samtalet är avgörande i att skapa gynnsamma förutsättningar för att bidra till studentgenomströmning. Andra viktiga komponenter är tillgänglighet och tid. En student som hamnat i en problemsituation ska känna att det får ta tid att formulera en lösning, på vägen finns vägledaren med och lotsar, och när tiden är redo, mobiliserar studenten till att se och ta ett eget ansvar för sin situation. Resultatet visar även att vägledaren har en viktig roll att spela under olika faser av studietiden och att det finns studenter som kontinuerligt under hela sin studietid uppsöker vägledaren på sin fakultet eller institution. Min bedömning är att för dessa studenter spelar vägledaren en avgörande roll i att studenterna slutför sina studier. Sammantaget kan karaktären på de problem och utmaningar som studenter kommer med skilja sig, men arbetssättet som vägledarna tillämpar är i stor utsträckning det samma. Detta anser jag beror på att bemötandet och förhållningssättet är så centralt i deras arbete med studenter.

Resultatdiskussion

Syftet med min undersökning var att undersöka hur studievägledningen på institutioner och fakulteter på en högskola och ett universitet kan bidra till studentgenomströmning, med fokus på studenter från studieovana hem eller annan etnisk bakgrund. När jag påbörjade arbetet med min undersökning utgick jag ifrån föreställningen att studenter från studieovana hem eller från annan etnisk bakgrund var studentgrupper som i vissa fall behöver extra stöd. Det var min tolkning utifrån bl. a de politiska initiativ som utarbetats kring breddad rekrytering och deltagande. I mötet med mina informanter fick jag delvis en annan bild än jag förväntat mig. Samtidigt som dessa studentgrupper kan uppleva en vilsenhet och osäkerhet i en ny miljö, liksom utmaningar med det akademiska språket så var vägledarna noga med att poängtera att detta är problematiker som även andra grupper av studenter kan hamna i. Jag fick intrycket av att vägledarna vill undvika att sätta etiketter på studenter, att de hellre vill prata om olika slags problematiker än att tillskriva

Resultatet visar på att vägledarna möter en del studenter som kan uppleva ett utanförskap, att de inte är inkluderade i den akademiska kontexten. Vikten av sammanhang, att som student socialiseras in i den akademiska miljön och uppleva att jag har en plats här, nämns som centralt för studentgenomströmning i den tidigare forskning jag tagit del av. Forskningen lyfter även vikten av tillgängliga stödfunktioner. Resultatet av min undersökning visar att vägledarna kan fylla en viktig funktion i att hjälpa studenter att hitta sin plats, att hantera sina studier och få ihop ett sammanhang. Resultatet visar tydligt hur vägledarnas bemötande och förhållningssätt gentemot studenterna är avgörande för att framgångsrikt kunna hjälpa studenter som hamnat i en problematisk situation. Detta är slutsatser som kan identifieras i tidigare forskning om vägledning som jag tagit del av.

Metoddiskussion

Jag har tillämpat ett induktivt arbetssätt där jag utifrån informanternas berättelser kategoriserat olika teman. Detta har inneburit en växelverkan mellan teori och empiri där teorival och teorianvändning påverkats av informanternas berättelser. Efter att ha genomfört min undersökning fick jag kritiskt fick granska och delvis omformulera min problemformulering, syfte och frågeställningar, då informanternas berättelser gav mig nya ingångar och vinklingar. Jag hade inledningsvis ett snävare perspektiv där tyngdpunkten låg på studenter från studieovana hem och annan etnisk bakgrund. Då jag genomfört mina intervjuer hade jag betydligt mer material kring andra problematiker och utmaningar, vilket jag ville inkludera i min uppsats. Jag hade med mina intervjufrågor öppnat upp för att få en helhetsbild av problematiker och utmaningar som vägledarna kom i kontakt med. Samtidigt så hade jag inför intervjuerna en föreställning om att informanterna skulle ge mig en större problembild kring just underrepresenterade grupper än vad de i själva verket gjorde. Detta medförde att syftet för min uppsats vidgades. Detta är en inte helt oproblematisk effekt av mitt induktiva arbetssätt som jag brottades med under min uppsatsprocess. En möjlig väg för att avgränsa och endast ha ett huvudsyfte hade varit att studera genomströmning utifrån ett perspektiv där jag inte inkluderade ett specifikt fokus på underrepresenterade grupper. Detta tror jag dock delvis hade gett mindre tyngd till min problemformulering, mot bakgrund av aktuella politiska initiativ kring genomströmning av underrepresenterade grupper.

Teoridiskussion

När jag påbörjade min studie utgick jag ifrån att Bourdieu och Peavys teorier skulle kunna var applicerbara. När jag genomfört min undersökning gjorde jag bedömningen att Bourdieus teori om habitus, kapital och fält visserligen fortfarande var applicerbart som