Studiesociala miljön

Vissa vägledare berättar att de ibland möter studenter som uttrycker att de känner sig ensamma och inte hittar ett sammanhang i högskole- och universitetsmiljön. Det är främst studenter som flyttat till studieorten och är långt ifrån sin hemmamiljö men kan även vara studenter som är uppväxta på studieorten. Vägledarna kan se att detta oftast är ett större problem på generella utbildningar där det ofta är få föreläsningar och gruppsammankomster. En av vägledarna som arbetar i en sådan kontext har lyft frågan om ensamhet och känslan av att inte vara inkluderad i ett sammanhang på fakultetsnivå. Hon har initierat aktiviteter för att skapa sociala mötesplatser för studenter, lärare och övrig personal med syfte att förbättra den studiesociala miljön. På yrkesutbildningar arbetar studenterna ofta i grupper som de ingår i under hela sin utbildning. Här blir du automatiskt en del av ett sammanhang:

På utbildningarna jobbar de i grupp … under hela utbildningen och då blir det svårt att vara anonym, du blir en i gruppen… Det är svårt att må dåligt utan att någon tar i det så att säga. (Sara)

Ett bekymmer som en del studenter uttrycker är oron för att inte passa in, inte vara tillräckligt duktig i förhållande till andra studenter. De kan ha ett lågt självförtroende och tvivlar på sin kapacitet. Vägledaren kan då se som sin uppgift att försöka få studenten att hitta sin roll och se att alla i t ex en grupp bidrar med sin del.

Jag blir glad när de kommer till mig. Då kan vi prata om hur man kan hantera det och få perspektiv. Handlar mycket om att stödja och stärka studenten. (Kristina)

5.4.4. Studenter från studieovana hem eller annan etnisk bakgrund

En utmärkande problemsituation som flera vägledare ger uttryck för i mötet främst med en del studenter med annan etnisk bakgrund, men även studenter från studieovana hem är att det akademiska språket kan försvåra studierna. Det kan även leda till att du som student upplever att du inte är lika insatt och smart som andra studenter. Kristina beskriver hur hon brukar gå tillväga för att möta studenten i en sådan situation:

Jag stödjer studenterna; ja men liksom våga visa lite, de andra känner säkert samma sak även om de inte vågar visa upp det… och du har din bakgrund och den är viktig och så har de (de andra studenterna) sin bakgrund. Alla behövs. Bra med en mix. Jag försöker också hjälpa studenten i dennes egen position kan man säga i förhållande till de andra studenterna och lärarna.

Språkhinder kan innebära att vissa studenter hamnar efter, trots att de är ambitiösa. Det leder ofta till dåligt självförtroende och att de känner sig misslyckade.

Då får man titta på andra saker som fungerar bra så man inte bara fokuserar på det negativa… För ofta kanske det fungerar bra muntligt, förståelsen, empatin och såna saker, då lyfter man det. (Anita)

Det språkbruk som en del av lärarna använder sig av på föreläsningar kan försvåra för en del studenter att ta till sig kunskap. En vägledare agerade efter samtal med flertalet studenter om en lärare som uttryckte sig på ett svårbegripligt sätt. Hon kontaktade efter konsultation med sin chef, den aktuelle läraren och gjorde honom uppmärksam på problemet. Detta är ett exempel på hur vägledarna kan identifiera problem som studenter nämner som berör flera och lyfta upp det från en så att säga lokal nivå, den enskilde individen till en makronivå som innefattar hela grupper av studenter.

En problematik som en vägledare möter är studenter från studieovana hem och med en annan etnisk bakgrund som har bristfälliga förkunskaper. De har sin behörighet men saknar studierutiner och har svårt att ta till sig kunskap. Vägledaren påpekar att dessa studenter ofta har ett stort engagemang och pluggar hårt för att klara sina studier. I mötet med dessa studenter utgår vägledaren alltid ifrån studentens vilja. Finns det ett engagemang och vilja hos studenten att klara av sina studier så utarbetar man tillsammans en konkret plan. Oftast utgår man ifrån de lättaste delarna, som studenten är redo att fokusera på. ”Vi gör en informell plan… En slags överenskommelse med mig, att de ska kontakta mig och vi kan se hur det har gått och vad som är nästa steg” (Sofia)

Det kan vara en lång process för studenten att ta sig igenom sina studier. Vägledaren finns med vid studentens sida, stöttar, avdramatiserar, lyfter och boostar studenten, har ett positivt förhållningssätt. Även om vägledaren stundtals kan tvivla på att studenten kommer att klara sina studier ger hon aldrig sådana signaler till studenten. Det handlar enligt henne om att alltid respektera och tro på individens förmåga och att lyssna till vad studenten vill.

När det gäller att hamna i en ny miljö, den akademiska så ser vägledarna att det kan vara lite svårt, främst inledningsvis för studenten att hitta sin plats. Även andra studentgrupper kan ha svårt att landa i den akademiska miljön. På yrkesutbildningarna ser vägledarna att studenterna relativt snabbt socialiseras, kommer in i en grupp och ett sammanhang.

5.4.5. Studenter med funktionsnedsättning

Gruppen studenter med olika slags funktionsnedsättningar får ofta kontinuerligt stöd av vägledarna i kombination med andra stödfunktioner som pedagogiskt stöd. Konkret handlar stödet från studievägledarna oftast om att strukturera studierna och utarbeta individuella studieplaner där studenten i sin takt, utifrån sin förmåga genomför sina studier. Denna grupp av studenter behöver många gånger längre tid på sig för att slutföra sina studier och studievägledaren blir ett viktigt stöd genom hela studietiden.