Att kartlägga kräver tid och kunskap

De för- och nackdelar som pedagogerna upplevde grundade sig i utbildning,

tidsaspekten, tolkningsbarhet av materialet, hur materialet står i relation till läroplanen, synliggörande av kunskaper samt användningen av kartläggningens resultat. En nackdel som pedagogerna uttryckte, var att de saknade utbildning om materialet inför

kartläggningen. En pedagog uttryckte det så här:

- Vi fick detta och nu ska ni jobba med det. Och sen väntade man, och jaha… ska det inte komma någon utbildning eller? (Pedagog B)

Även i de andra intervjuerna framkom liknande tankar och funderingar och flera av informanterna uttryckte en viss oro och oklarhet inför kartläggningen;

- Innan jag startade så kände jag en oro inför detta för detta har på något vis påverkat min identitet som förskollärare. (Pedagog A)

Pedagogerna uttrycker den oro de kände inför kartläggningen på olika vis, men en gemensam röd tråd var att de upplevde brist på förkunskap inför utförandet av kartläggningen. En intressant aspekt som pedagog A lyfter, är den påverkan kartläggningen har på pedagogen och dennes identitet.

De två pedagoger som faktiskt fått någon form av utbildning inför kartläggningen uttryckte att de kände sig väl förberedda inför den.

Utöver brist på utbildning, pekar alla pedagoger ut tidsaspekten som en nackdel.

- Nackdelen är hela kartläggningsupplägget att man har väldigt många barn och ganska lite tid på sig och i alla fall i vårt fall, så var vi ju helt, vi fick göra det själva, vi fick ju ingen stöttning alls. (Pedagog F)

Samtliga intervjuade pedagoger har ett dubbelt uppdrag, där de på förmiddagarna är pedagog i förskoleklass och på eftermiddagarna är pedagog på fritidshemmet. Det innebär enligt Hellblom-Thibblin, Sandberg, Andersson och Garpelin (2013) att pedagogerna både ska stimulera varje barns utveckling och lärande, samt även forma undervisning med utgångspunkt i varje barns individuella förutsättningar och behov. Deras uppdrag kräver att det finns tid för planering, efterarbete samt reflektion, men i intervjuerna uttrycker pedagogerna att detta saknas.

- Det där med tiden är en stor fråga som vi lyfter här hela tiden… att där inte finns. Där finns ju också när den här kartläggningen ska genomföras och när den ska ha varit gjord och när analysen sen ska lämnas in. Så det är

tidspressat. (Pedagog E)

Ovanstående två citat belyser bristen på tid, både före, under och efter kartläggningen. Även avsaknaden av resurser och stöttning under genomförandet av kartläggningen tas upp. Brister både i tid och utbildning kan påverka pedagogernas möjligheter att fullfölja sitt uppdrag. Svårigheterna med det dubbla uppdraget tas upp i följande citat;

- Analysen… vi har fått sitta på fritidstid. Och då tas det ju tid av kollegan som får ha hela barngruppen själv. Så det upplägget har inte varit bra. Och jag känner att uppifrån har vi inte heller fått så mycket. Alltså från rektor… och kommunen har inget gemensamt tänk riktigt för hur man ska genomföra det heller. Så mycket har legat på våra axlar. (Pedagog B)

Återigen uttrycks bristen på stöttning, men även förkunskaper och en önskan om tydlighet. Flera av pedagogerna uttrycker tankar kring en ensamhet, där de betonar att kartläggningen bidrar till mer jobb och som kräver mer tid, som de redan saknar.

Trots bristen på både tid och utbildning, finns flera aspekter som pedagogerna lyfter som positiva med kartläggningsmaterialet. Att i tidigt skede få skapa en relation till eleverna och att man tidigt får en inblick i elevernas språk- och kunskapsutveckling ses av alla pedagoger som positivt.

- Det jag såg som positivt var att jag fick sitta med ett barn, man fick sitta och samtala lite och lära känna varandra. Det tyckte jag var väldigt värdefullt för det är inte ofta man får möjlighet att sitta en och en så. (Pedagog A)

Citatet framhåller att trots den tidigare uttalade bristen på tid, så möjliggör ändå materialet värdefull en- till -en tid, där pedagogen får möjlighet att prata med barnen och skapa en relation. Då kartläggningen görs på höstterminen när barnen är nya, är kartläggningen ett ypperligt tillfälle att lära känna dem.

Målet med kartläggningsmaterialet “Hitta språket” är att tidigt upptäcka svårigheter, vilket de intervjuade pedagogerna uttrycker att materialet möjliggör.

-Alltså jag tycker att det är bra. Jag tänker att då vet jag ju tidigt hur jag ska arbeta vidare med det. Man ser ju vem som behöver utmanas och vem som behöver jobba lite mer… Jag känner att jag tycker att det är ett jättebra material, jag ser stora fördelar med det, för jag kan tidigt fånga upp dem som behöver extra anpassningar och de som behöver utmaningar. (Pedagog B)

Att kunna möta eleverna där de befinner sig och planera undervisningen därefter betonar Hellblom-Thibblin et.al. (2013) ger möjligheter att kunna ge stöd åt de elever som är i behov av det.

-Man får en väldigt tydlig bild på var varje barn är… då får vi ju väldigt tydlig bild hur vi ska kunna stötta och hur vi ska kunna utmana barnen vidare. Det är ju det som är syftet att man ska kunna planera undervisningen utefter kartläggningen. (Pedagog F)

Att uppmärksamma svårigheter tidigt kan pedagogen göra genom att använda sig utav ett diagnostiskt arbetssätt, menar Myrberg (2001). Kartläggningsmaterialet “Hitta språket” kan ses som ett diagnostiskt arbetssätt i undervisningen och pedagogerna i citaten ovan betonar att materialet har gett dem möjligheter att se vilka elever som behöver utmanas mer och vem som behöver extra stöd, samt ger dem stöd i sin