Nedan presenteras de slutsatser som vi, utifrån vår studie, har kommit fram till. Vår slutsats baseras på intervjuer med sex pedagoger samt vår egen tolkning av materialet, och med det är vi medvetna om att resultatet och vår slutsats inte är generaliserbar. Syftet med vår studie var att undersöka hur kartläggningsmaterialet “Hitta språket” är uppbyggt samt vilka för- och nackdelar lärare uppfattar att det har i relation till elevernas läs- och skrivutveckling. För att undersöka detta formulerade vi följande frågor: hur materialet (Hitta språket) är uppbyggt och vilka skriftspråkliga aktiviteter som är synliga, hur lärarna beskriver sitt arbete med kartläggningsmaterialet, på vilket sätt kartläggningen bidrar till tidiga insatser samt vilka för- och nackdelar lärarna upplever med kartläggningsmaterialet i relation till elevernas läs- och skrivutveckling.
Kartläggningsmaterialet “Hitta språket” består av flera olika aktiviteter och moment som på olika vis kan härledas till det syntetiska och analytiska synsättet på hur man lär sig läsa. Utifrån tidigare forskning, som vi har tagit del av, har vi analyserat och tolkat kartläggningsmaterialet utifrån olika nyckelbegrepp kopplade till de två synsätten. Aktivitet ett och två innehåller skriftspråkliga aktiviteter som i huvudsak är baserade på det analytiska synsättet. Dessa aktiviteter utgår från högläsning, meningsfull kontext, från helhet till del samt att undervisning sker i ett sammanhang, vilket även Manning och Kamii (2019) framhåller i sin studie där de analyserar språkutveckling utifrån en analytisk metod. Lundberg, Frost och Petersen (1988) presenterar i sin studie språkliga aktiviteter såsom bokstavskännedom, ljudning och språkövningar med fokus på rim, ramsor, vokaler och konsonanter. Bokstavskännedom är basen i Bornholmsmodellen, som har en tydlig koppling till det syntetiska synsättet. Vår slutsats är att aktivitet tre och fyra, i huvudsak baseras på nyckelbegreppen i denna forskning. Pedagogernas svar i vår studie, visar tydligt på att även de ser paralleller till både syntetiskt och analytiskt synsätt i kartläggningsmaterialets olika delar. Samtliga pedagoger säger att deras
ordinarie undervisning utgick från Bornholmsmodellen och flertalet pedagoger framhöll att de kände sig mer trygga i utförandet av aktivitet tre och fyra. Det framkom även att pedagogerna ansåg att de analytiska delarna var svårare för eleverna, samt att de såg brister i förmågan att kunna återberätta och följa instruktioner. Flertalet av pedagogerna påpekade att de efter kartläggningen behövde lägga mer fokus på just de analytiska
att en undervisning bör innehålla både språkets form och funktion, samt bör utgå från elevernas förutsättningar och behov och att ingen enskild metod kan anses vara bättre än någon annan. Slutsatsen utifrån pedagogernas svar blir att eleverna behöver inslag av båda synsätten i sin undervisning. Dock framkommer det att de analytiska delarna uppfattas som svårare och är en aspekt värd att ha i åtanke.
I genomgången av tidigare forskning framkommer vikten av att upptäcka svårigheter samt att sätta in tidiga insatser. Till exempel visar Kivirauma och Ruoho (2007) i sin studie hur Finlands framgångsrika skolresultat kan kopplas till att de tidigt sätter in specialpedagogiska insatser. Vår studie visar att ”Hitta språket” synliggör vilka
svårigheter eleverna har, men vår slutsats blir att de insatser som sätts in oftast resulterar i att pedagoger själv får göra extra anpassningar i klassrummet, vilket även står i
skollagen. Dock uttrycker flera pedagoger att de känner sig väldigt ensamma och att de upplever att det extra stödet för eleverna uteblir. Läsa-skriva-räkna-garantin ligger till grund för kartläggningsmaterialet “Hitta språket” som har som syfte att tidigt upptäcka svårigheter och med garantin ska rätt insatser sättas in i tidigt skede. Både Myrberg (2003), Tjernberg (2013) och Frykholm (2007) framhåller att tidiga insatser är ett framgångskoncept för att motverka senare svårigheter i skolan. Utifrån vårt resultat drar vi slutsatsen att pedagogerna upplever att kartläggningsmaterialet synliggör brister i elevernas kunskaper, men att det oftast blir pedagogerna själva som får se till att eleverna får extra stöd och att annan form av stöd sällan sätts in.
En slutsats som vi har dragit utifrån vårt resultat är att man kan se ett tydligt
bristperspektiv, både vad gäller tid och kunskap kring ”Hitta språket”. Myrberg (2003) pekar ut lärares kunskapsbas och lärarens kompetens som avgörande faktorer i en lyckad undervisning. Samtliga pedagoger i vår undersökning besitter en kunskapsbas och kompetens inom professionen, men de har inte fått möjlighet att skaffa sig kunskap om kartläggningsmaterialet, vilket fyra av sex pedagoger poängterar som en stor
nackdel. Även deras dubbla uppdrag, som pedagoger i förskoleklass och fritidshemmet, begränsar deras möjligheter att både sätta sig in i materialet, utföra kartläggningen samt analysera resultatet. Vi kan dra slutsatsen att eftersom kartläggningsmaterialet är nytt, finns det vissa aspekter av materialet som kan behöva förbättras, som exempelvis att ge pedagogerna utbildning och kunskap kring ”Hitta språket” samt avsätta tid för både
8. Diskussion
Följande del innehåller vår diskussion med underrubrikerna: resultatdiskussion och
metoddiskussion. Slutligen presenteras ett förslag på en framtida forskningsfråga.
8.1 Resultatdiskussion
Kartläggningsmaterialet “Hitta språket” ska enligt Skolverket (2019b) utföras under höstterminen i förskoleklassen och blir på så vis det första eleverna möter i sin skoldebut. Läroplanen uttrycker tydligt att undervisningen ska utgå från elevernas erfarenheter och intressen, samt att undervisningen ska förhålla sig till vad eleverna tidigare har tillägnat sig (Skolverket, 2011/2019, s.18). I mötet med “Hitta språket” blir dessa aspekter svåra för pedagogen att tillgodose då de omöjligt hinner lära känna eleverna innan
kartläggningen ska utföras. Något av det första eleverna möter i skolan blir en
testsituation som syftar till att upptäcka vad de inte kan. Ett av skolans största uppdrag är att stötta eleverna att få en tilltro till sig själv och sin egen förmåga, samt att få utveckla sina kunskaper utifrån sina egna förutsättningar. Vad har en testsituation som enbart fokuserar på vad en elev inte kan, för effekt på elevernas självförtroende?
Flertalet av våra pedagoger uttryckte att kartläggningen tog lång tid att utföra på bekostnad av den ordinarie undervisningen. Den ordinarie undervisningen i förskoleklass ska enligt läroplanen (Skolverket, 2011/2019) fokusera på
värdegrundsarbete och skapandet av en trygg grupp, men med kartläggningsmaterialet ändras fokus istället till elevernas kunskapsnivåer.
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla goda
kamratrelationer samt känna tillhörighet och trygghet i elevgruppen. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla och pröva sin identitet och sina uppfattningar i möte och samspel med andra (Skolverket, 2011/2019, s.18).
Med kartläggningsmaterialet läggs fokus hela första terminen på att mäta kunskaper och värdegrundsarbetet tenderar att bli bortprioriterat på grund av tidsbristen. Ett gott
klassrumsklimat är avgörande för elevernas inlärning och påverkar elevernas
skolframgång. Som vi förstår det blir det, att lägga så mycket tid som skolorna gör på att kartlägga, en påverkan inte enbart på värdegrundsarbetet utan även gruppdynamiken. Att få vara en del av en grupp och få känna tillhörighet är en viktig aspekt för alla människor. Flera pedagoger i intervjuerna påpekade att där fanns ett antal elever som inte kunde delta i kartläggningen av olika skäl. Detta är något som ligger utanför vår frågeställning men som vi ändå vill ta upp och diskutera. De elever som av olika anledningar inte kan genomföra kartläggningen hamnar, på grund av detta utanför gruppen under en stor del av sin första tid i skolan. Detta kan bidra till utanförskap och denna form av stigmatisering kan påverka eleverna högre upp i åldrarna. Det finns även de elever som inte har förutsättningar att delta i kartläggningen på grund av att de har annat modersmål än svenska. Kartläggningen förutsätter att du har kännedom om både det svenska alfabetet och de svenska språkljuden. Detta är högst relevant att ha i åtanke då den svenska skolan idag är flerspråkig. Två av sex pedagoger uttryckte svårigheter med “Hitta språket” i relation till den språkliga variationen i respektive klass.
Pedagogerna såg att där fanns svårigheter och ett tydligt bevis är när eleverna inte kan delta på grund av en språkbarriär, vilket pedagogerna var medvetna om redan innan kartläggningen. Då materialet är obligatoriskt att utföra, men i dessa fall inte var möjligt, bidrar materialet till en icke likvärdig kartläggning.
Två av de sex intervjuade pedagogerna är ensamma som undervisande pedagoger i sina klasser. De övriga fyra arbetar tillsammans med en annan pedagog i klassen. Det gemensamma för samtliga sex pedagoger är att alla klasser består av fler än 20 elever. Pedagogerna har även sitt dubbla uppdrag, förskoleklassen samt fritidshemmet, som påverkar tid för planering och reflektion. Lärarhandledningen påvisar att kartläggningen bör ske i ordinarie undervisning, men med det stora antalet elever och få pedagoger, funderar vi på hur det rent konkret ska kunna utföras. Pedagogen ska både kunna utföra en aktivitet, observera aktiviteten, se alla elever, sammanställa det observerade samt kunna skapa förutsättningar för att alla elever ska kunna delta. Förväntningarna på pedagogerna är orealistiska. Med detta sagt, är det dock viktigt att inte nonchalera vikten av att tidigt upptäcka elever som är i svårigheter, men frågan är om det krävs en kartläggning i den omfattning som “Hitta språket” är, för att synliggöra svårigheter. En del av pedagogerna uttrycker tankar och funderingar kring om kartläggningen främst
befäster svårigheter som de redan är medvetna om eller om den bidrar till att de upptäcker svårigheter som de inte kände till. Dock lyfter flera pedagoger att materialet har synliggjort en del svårigheter, men dessa svårigheter har till största del varit på gruppnivå.
Som ovan nämnts, så synliggör kartläggningsmaterialet svårigheter och då ska tidiga insatser sättas in skyndsamt, enligt läsa-skriva-räkna-garantin (Skolverket, 2019a). Samtliga pedagoger uttrycker att tidiga insatser i form av särskilt stöd inte har satts in, dock har samtliga pedagoger gjort extra anpassningar i sin ordinarie undervisning. Då vi inte är insatta i samtliga elevgrupper samt saknar en specialpedagogisk utbildning, kan vi med detta inte avgöra om de extra anpassningarna kan anses vara tillräckliga för eleverna i fråga. Det vi dock kan se, är att det görs anpassningar så som det står i lagen, på olika vis utifrån kartläggningens resultat.
Svårigheter som pedagogerna uppmärksammade på gruppnivå, rörde sig till största del om de analytiska delarna i kartläggningsmaterialet. Samtliga pedagoger utgick i sin undervisning från Bornholmsmodellen som i huvudsak utgår från en syntetisk metod. Detta får oss att fundera kring om den ordinarie undervisningen med
Bornholmsmodellen påverkar kartläggningens resultat på de analytiska delarna. Användandet av enbart en metod i undervisningen, lyfter både Tjernberg (2013) och Myrberg (2003) som otillräckligt för att kunna möta alla elever. Elever tar till sig kunskap och lär sig på olika sätt, och därför behöver vi som pedagoger ha kunskap om både det analytiska och det syntetiska synsättet för att kunna nå alla. Att det tas beslut på kommunnivå, att enbart en metod ska användas i undervisningen, såsom
Bornholmsmodellen är en viktig fråga att fundera kring. Den svenska skolan ska vila på forskning och beprövad erfarenhet och hur detta står i relation till beslutet kring
användandet av enbart en metod i undervisningen ställer vi oss frågande till.
Efter att kartläggningen är utförd, ska varje pedagog utföra en analys av resultatet. Bedömningsmatriserna under respektive aktivitet beskriver kortfattat vad det är som ska bedömas och ger även korta exempel på vad som skulle kunna ses som en indikation på en svårighet. Att utföra denna analys kräver att pedagogen får tid att tillsammans med
att analysen inte var slutförd vid intervjuernas tidpunkt och flera berättade att detta berodde på tidsbristen. Analysen är den som ska ge en tydlig bild åt pedagogen, vilka svårigheter som blivit framträdande. Att utföra en kartläggning i syfte att upptäcka svårigheter utan att sen få möjlighet att färdigställa en analys av resultatet, strider mot syftet till varför man genomför en kartläggning. Trots att analysen inte blivit
färdigställd, har alla pedagoger på något vis anpassat sin undervisning efter vad de sett i kartläggningen. Pedagogens kompetens och skicklighet är två aspekter som Myrberg (2003) pekar ut som relevanta i en god läs- och skrivundervisning. Att kunna sätta in en anpassning utan att analysen av kartläggningen är gjord fullt ut, kan tyda på en god kompetens och skicklighet hos pedagogerna. Dock kan det också leda till att man anpassar undervisningen utan att vara helt säker på varför eller exakt vad det är man behöver fokusera på. Som pedagog utgår man till stor del från sina individuella kunskaper och erfarenheter och prövar sig fram och om analysen av kartläggningen uteblir kan denna form av antagande leda till missgynnade anpassningar.
Kartläggningen “Hitta språket” kom till som ett resultat av försämrade kunskapsnivåer i den svenska skolan. Fler och fler elever visade svårigheter med både att kunna läsa och skriva, samt räkna. För att garantera att alla elever ska få rätt stöd i rätt tid, skapades “Hitta språket” samt “Hitta matematiken”. Är “Hitta språket” nyckeln till framgång i den svenska skolan? Är problemet att pedagoger inte har kompetens att tidigt upptäcka svårigheter? Vår undersökning tyder på motsatsen då alla pedagoger såg svårigheterna utan kartläggningen och gjorde anpassningar utifrån sina iakttagelser. Vi funderar kring om det inte är så att bristerna i den svenska skolan ligger på ett annat plan. Upptäckterna görs och svårigheterna finns och pedagogerna gör de anpassningar som de kan göra i sitt klassrum, är då en obligatorisk kartläggning lösningen?
I tidigare forskning tar vi upp Finlands framgångsrika skolresultat utifrån en studie som framhåller att de goda resultaten i högsta grad är beroende av att Finland sätter in flera specialpedagogiska insatser, redan under de tidiga åren i skolan (Kivirauma & Ruoho, 2007). Studien framhåller att de specialpedagogiska insatserna sätts in, oberoende av om det finns svårigheter eller ej. Insatserna är inkluderade i all undervisning och för alla elever. Kan detta vara lösningen för den svenska skolans försämrade resultat? Att sätta in fler resurser, samarbeta mellan yrkeskategorierna, ge pedagogerna mer tid för att
planera, utföra, analysera och reflektera i sin yrkesroll, borde vara delar som man först analyserar innan man lägger in kartläggningen som en form av lösning. I skollagen står det att extra anpassningar ska sättas in i den ordinarie undervisningen då behov finns, men Finlands framgång ligger i de specialpedagogiska insatser som sätts in för alla elever. Är detta något som även den svenska skolan borde se över?
Att som pedagog vara medveten om hur en kartläggning bör genomföras, men även vara medveten om dess påverkan på både oss som pedagoger samt varje enskild elev, är högst relevant i vår yrkesprofession som F-3 lärare. Då kartläggningen kommer vara en av våra framtida arbetsuppgifter, kan resultatet av vår studie bidra som stöd. Samtidigt är det viktigt att vara införstådd med hur strukturella faktorer så som tid och resurser i form av specialutbildade pedagoger kan påverka, och inte lägga all skuld och ansvar på pedagogerna, utan istället kunna se att andra faktorer kan vara avgörande för skolans resultat.
8.2 Metoddiskussion
Det finns en del begränsningar med den metod som vi valt för vår undersökning. Valet att enbart intervjua sex pedagoger ger oss ingen bred bild av vår frågeställning. Vi är medvetna om att vårt resultat inte är generaliserbart, utan berättar enbart vad de valda respondenterna upplever. Å andra sidan finns det i nuläget få studier om ”Hitta språket” och på så sätt kan vår studie bidra med insikter om hur en grupp pedagoger upplever materialet. Resultatet från vår studie kan andra bygga vidare på och på så sätt kan en bredare bild växa fram. För att ta reda på en människas personliga åsikter och upplevelser, är det fördelaktigt att göra kvalitativa intervjuer. De semistrukturerade intervjuerna synliggjorde detta väl då vi gav utrymme för pedagogerna att lämna öppna svar. En nackdel vid utförandet av intervjuerna var att vi två turades om att intervjua, och detta kan medföra att frågorna ställs på olika vis. Om undersökningen skulle göras om, hade vi valt att intervjua individer som vi inte har en relation till för att undvika att våra värderingar påverkar vår tolkning. Vi hade även valt att inte skifta intervjuare, utan hållt fast vid våra roller som intervjuare och observatör, detta för mer likvärdiga
intervjuer. Givetvis hade vi önskat mer tid för att kunna intervjua fler respondenter, och på så vis få en bredare bild av vår frågeställning. Analysen av materialet bygger på vår
tolkning av den data vi samlat in och våra värderingar påverkar givetvis vår tolkning, om än omedvetet. För att inte missa viktiga delar i intervjuerna och för att lättare kunna tolka tillsammans, valde vi att transkribera våra intervjuer. Transkriberingarna hjälpte oss att komma ihåg viktiga delar vid analysen.
8.3 Framtida forskning
Då kartläggningsmaterialet “Hitta språket” är så pass nytt, finns ingen statistik eller uppföljning kring resultatet av kartläggningen och vi kan därför inte dra slutsatser om huruvida det är framgångsrikt eller ej. Det ska bli väldigt intressant att få följa
kartläggningsmaterialets inverkan längre fram i tiden med en förhoppning om en god progression. Ett nytt material behöver oftast justeras utifrån en utvärdering av hur det fungerar i praktiken. Vår undersökning visar framförallt att det är förutsättningarna för pedagogerna, som Skolverket och huvudmännen bör fundera kring. En intressant fråga för vidare forskning är att undersöka materialet längre fram i tiden för att se vad kartläggningen bidrar med. Håller läsa - skriva - räkna garantin vad den utlovar?
Kommer PISA och PIRLS resultaten förbättras som ett resultat av ”Hitta språket”? Sätts fler specialpedagogiska insatser in till följd av kartläggningens resultat? Vi hade även velat undersöka kartläggningen ur ett elevperspektiv, hur eleverna uppfattar
kartläggningen samt hur det påverkar dem. Dessa frågor är intressanta att undersöka då tidsbristen är ett faktum i skolans värld och det är relevant att veta om den tid man lägger på att utföra kartläggningen ger positiva resultat eller om det blir ännu ett dokument som läggs på hög.
Referenser
Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (Upplaga 2). Stockholm: Liber.
Braun, V. & Clarke, V. (2006) Using thematic analysis in psychology, Qualitative
Research in Psychology, 3:2, 77-101
Tillgänglig på: https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1191/1478088706qp063oa
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte
med förskola och skola. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.
Frykholm, C-U, (2007) Pedagogiska konsekvenser. I: Att läsa och skriva: forskning
och beprövad erfarenhet. ([Rev. uppl.]). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Hellblom-Thibblin, T., Sandberg, G., Andersson, S. & Garpelin, A. (2013). LÄSA -
SKRIVA - RÄKNA [Elektronisk resurs] Varför når inte alla skolans mål trots de insatser som sätts in?. Västerås: Mälardalen University.
Tillgänglig på: http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:681529/FULLTEXT01.pdf
Kivirauma, J & Ruoho, K. (2007). Excellence through Special Education? Lessons from the Finnish School Reform. International Review of Education / Internationale
Zeitschrift Für Erziehungswissenschaft / Revue Internationale de l’Education, 53(3),
283.
Tillgänglig på:
https://www.researchgate.net/publication/226360267_Excellence_through_Special_Edu cation_Lessons_from_the_Finnish_School_Reform
Körling, A. (2006). Kiwimetoden: medveten undervisning - medvetet lärande. (1. uppl.) Stockholm: Bonnier utbildning.
Liberg, C. (2007), Språk och kommunikation. I: Att läsa och skriva: forskning och
beprövad erfarenhet. ([Rev. uppl.]). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Liberg, C. (2008). Läs- och skrivutveckling och ett utökat läraruppdrag. I: Att erövra
världen : Dokumentation av konferensen Grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och matematik, 26–27 november 2007, (s. 53–68). Linköping: Linköping
University Electronic Press.
Tillgänglig på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-130439
Lundberg, I., Frost, J., Petersen, O-P. (1988). Effects of an Extensive Program for