Kartläggning av projektledningsutbildningar

Kurskartläggning, sökningsprocess

Innan vi började med kartläggningen så hade vi bestämt att göra några avgränsningar gällande webbplatsen vi skulle söka i, tidsramens omfattning inom vilken vi skulle söka i samt formuleringen av sökbegrepp och de nyckelord som vi skulle använda. Efter att vi hade undersökt några webbplatser där man kunde hitta data för utbildningar på de nationella universiteten och högskolorna samt efter att ha provsökt med några sökord bestämde vi att gå efter följande parametrar:

Vår avgränsning var höstterminen 2013 och vårterminen 2014. Vi valde att söka efter projektledningskurser under dessa två terminer.

 Plats – antagning.se (www.antagning.se)

På antagning.se sköts antagningsprocessen för alla kurser och program vid de nationella universiteten och högskolorna, så vi utgick från att den platsen är pålitlig och kunde ge oss den information vi behövde.

 Formulering av sökbegrepp (projekt och project management)

Efter att vi hade bestämt sökplats och tidsperiod så var det dags att definiera sökord och på detta sätt bestämma våra sökkriterier för att kunna få en så heltäckande bild som möjligt och kunna fånga upp de flesta kurserna i projektledning.

Vi testade oss fram genom att söka projektledningskurser med olika nyckelord och bestämde oss till slut för två sökord: projekt och project management. Genom dessa två begrepp så är vår uppfattning att vi har fångat upp alla kurser i projektledning som innehåller begreppen: projektledning, projektstyrning, ledarskap, projektverktyg och project.

Genom en länk som finns på hemsidan antagning.se har vi kommit vidare till statistik.uhr.se, en hemsida där vi såg möjligheter att enkelt kunna exportera listor till den enhetliga excelfil där vi sammanställde all data. Först trodde vi att båda hemsidorna antagning.se och statistik.uhr.se innehöll samma data så vi valde att söka projektledningskurser på statistik.uhr.se eftersom det var enklare att samla in data där samt att det även fanns statistik i form av hur många som exempelvis sökt respektive kurs som förstahandsval och vilken könsfördelning som fanns i kurserna.

Vi insåg dock efter ett tag att projektledningskurser från några av de stora lärosätena i projektledning saknades på de listor som vi fick från statistik.uhr.se. Dessa kurser gick att hitta på hemsidan antagning.se och då kunde vi konstatera denna differens. För att hitta orsaken till varför listor från uhr.se och antagning.se skiljer sig åt så tog vi kontakt med antagning.se där vi fick informationen att antagning.se är hemsidan där man anmäler sig till utbildningar vid Sveriges universitet och högskolor och att alla kurser som genomfördes under höstterminen 2013 ska ligga där. Vi har också tagit kontakt med ett av lärosätena för att kolla om de genomförde de kurser som fanns på antagning.se men som saknades på uhr.se hemsida. Vi fick där bekräftat att deras kurser i projektledning genomförts för gällande termin. När vi vidare undersökte varför dessa listor skiljer sig åt blev vi upplysta om att information till statistik.uhr.se skickas direkt av respektive lärosäte och uppdateras sedan där i databasen, vilket betyder att om något lärosäte inte har skickat data om sina kurser till statistik.uhr.se så saknas information om de kurserna.

Det var alltså det som var orsaken till att vi fick olika kurser när vi sökte med samma nyckelord för samma termin på statistik.uhr.se och antagning.se. Det här resulterade i att vi såg antagning.se som den plats som kunde ge oss data som skulle ha mer reliabilitet, och som skulle visa de kurser som verkligen genomfördes under HT2013 och ska genomföras under VT2014.

Efter att sökkriterierna var definierade återstod bara att sätta igång med sökningen och att börja med datainsamlingen. Vår sökning på antagning.se med sökbegreppen projekt och project management gav oss de resultat som visas i tabellen nedan.

Termin Sökbegrepp

projekt project management

HT2013 225 77

VT2014 227 61

452 138

Total 590 kurser/program

Tabell 3.1. Antal program/kurser i projektledning på antagning.se

Som Tabell 3.1 visar så fick vi en bruttolista med 590 träffar som ett resultat av vår sökning. Denna bruttolista bestod av både program och kurser som på något sätt inkluderade begreppen projekt eller project management. Vi gick igenom listan och kursnamnen kurs för kurs och vi insåg snabbt att den här bruttolistan inkluderade också kurser och program som inte var inriktade mot projektledning utan innehöll begreppen: projektarbete, projektkurs, examensarbete, projektering. Nästa steg var att filtrera bort alla kurser i listan som hade dessa begrepp i sina kurstitlar. Dessa kurser var inte intressanta för oss eftersom de låg utanför vår definiering av problemområdet.

De kurser som blev kvar efter utvärderingen av kurstitlarna var de kurser och program som innehöll moment som uttalat inriktar sig mot projektledningsutbildning. På det här sättet fick vi en lista med 220 kurser och program där vi direkt markerade198 av kurserna som var tydligt inriktade mot projektledning. 22 av kurserna uppfattade vi att i dess kursinnehåll hade de en mindre betydande del som handlade om projektledning.

Vid en sökning efter program och kurser på antagning.se presenteras resultatet av sökningen i en resultatlista med följande information:

o Kurs/programnamn – kursens svenska eller engelska benämning o Antal poäng – kursens omfattning i högskolepoäng

o Lärosäte – lärosäte som bedriver utbildningen o Startperiod – när kursen börjar termin/period o Nivå – grundnivå/avancerad nivå

o Undervisningsform – campus/distans o Studietakt – halvfart eller helfart

o Undervisningstid –

o Anmälningskod – en unik kod när man ska söka kursen via antagning.se

o Länk – länk till kursbeskrivning på lärosätets webbplats

Det handlar alltså om information som är relevanta för antagningsprocessen. Alla kurser har både en anmälningskod och en kurskod. Anmälningskod, exempelvis KAU-68695, definieras av lärosätet och används när man ska söka kurser via antagning.se. Kurskoden är ett unikt nummer som bestäms av lärosätet och som alltid är samma, medan en ny anmälningskod bestäms för varje nytt kurstillfälle när man söker kurser. Kurskoderna var inte med i resultatlistan vi fick för våra kurser och kurskoderna var ju avgörande för att vi ska kunna identifiera kurserna på respektive lärosäte. För en del kurser hade olika lärosäten samma benämning för sina kurser som exempelvis Projektledning. En annan anledning att vi behövde kurskoderna var för att enklare kunna arbeta med listan i programmet Microsoft Excel.

Genom anmälningskoderna och länkarna från antagning.se så gick vi till respektive kursbeskrivning på lärosätet där vi identifierade kurskod för varje kurs vi hade i vår resultatlista bestående av 220 kurser. Samtidigt hämtade vi också kursplaner för alla de kurserna från den listan. Kurskoderna används för att ha ett unikt nummer i vår resultatlista i excelark, samt för att kunna identifiera och ta bort dubbletterna.

Vår resultatlista med unika kurser bestod av både kurser och program i projektledning och nästa steg var att identifiera kurser som utgjorde delar av programmen. Vid en sökning på antagning.se visas programmen som en enhetlig post. De kurser som ingår i programmet visas inte i det sökresultatet. Vi använde de kursplaner och lärosätenas respektive hemsidor för att hitta de projektledningskurser som ingick i projektledningsprogrammen på vår lista. Till slut när alla dubbletter var borta och när alla programmens kurser var med i listan fick vi en nettolista med 110 kurser.

Kartläggningsprocess

Utformning av kursdatabasen

Vi hade en nettolista med 110 kurser som vi ville analysera och därför behövde vi en typ av databas där vi skulle strukturera och lägga in de kursdata som var intressant för vår forskning. Vi ansåg att en enkel databas i ett excelark skulle vara tillräckligt bra för att kunna samla och hantera data på sätt vi ville. Utifrån ett antal kursplaner som vi hämtade från lärosätena definierade vi grupper för att kunna strukturera och hantera kursdata. Vi definierade sedan ett antal attribut för

varje grupp som vi ansåg skulle spegla den information från kursplanerna vi hade. De grupper som vi hade i kursdatabasen är följande: Kursinfo, Programinfo, Typ

av Studier, Studieform, Examinationsform, Litteratur och Kontaktinfo, Inriktning/Område, Ledarskap, Projektledningsmetodik, Projektarketyper, Projektfaser.

Eftersom det skulle ta väldigt lång tid att gå genom kursplanerna för alla kurser från nettolistan bestämde vi att välja åtminstone hälften av dem för att göra en djupare analys av kursplaner. Ju bredare urval desto mer sannolikhet att de är representativa för detta kursutbud i projektledning som finns på de svenska universiteten och högskolorna. Vi ville undersöka en blandning av de stora lärosäten som erbjuder program och kurser både på grundnivå samt avancerad nivå, men också de lärosäten som har enstaka kurser i projektledning eller där projektledning är bara en liten del av kursinnehållet. Vi har också valt generella kurser och kurser som inriktar sig mot någon specifik bransch t.ex. IT, bygg osv. och som leder till någon examen i projektledning, men även fristående kurser som inte ingår i ett utbildningsprogram.

På detta sätt fick vi en lista med 63 kurser och alla de viktigaste attribut som definierar var och en av de kurserna.

Vi läste kursplanerna och sedan för varje kurs lade vi till ”ja” i vår kursdatabas i en cell när vi fann att något från kursplanen passade i någon av våra grupper/attribut.

Eftersom vi bestämde oss tidigare för en kvalitativ hermeneutisk analys av den insamlade datan om kurserna så började vi med analysprocessen och hur vi skulle tolka alla detaljer samt helheten.