Kursplanen är det dokument som definierar lärandemålen och som styr både lärarnas och studenternas arbete under kursens gång. Kursplanerna fanns på de undersökta lärosätenas webbplatser. Genom kartläggning av kursplaner har vi samlat in data nödvändig för att få svar på vår forskningsfråga och det data har vi använt i vår analys. För att kunna använda insamlad data för vår analys byggde vi en kursdatabas där vi definierade tolv grupper. Antal grupper och själva gruppnamnen utvecklades under insamlings- och analysprocessen. Redan från början såg vi direkt ett antal grupper som tillhör generell kursinformation och senare under analysprocessen definierade vi de flesta grupper utifrån kursplansinnehållen.
Resultatet av kartläggningen visade att den mest väsentliga information som vi hittade i kursplaner och som vi har analyserat tillhörde två grupper: Ledarskap och Projektledningsmetodik. De två grupperna visar t.ex. om en kurs hade fokus på människan och människans beteende, gruppdynamik eller om fokus låg på projektledningsmetoder och modeller. Data från andra grupper visar t.ex. om kursen riktar in sig på en speciell bransch eller kanske ger generell kunskap om projektledning.
Utifrån det datamaterial vi har skapat i kursdatabasen har vi kunnat producera olika sorters diagram för att kunna visualisera datamaterialet. Visualisering är ett sätt att kommunicera genom bild, den förenklar och förtydligar en viss situation. Visualiseringen kan också hjälpa till så att flera personer kan få samma bild av en viss situation. Vi har valt att använda spindeldiagram som är ett sätt att visa data med flera kvantitativa variabler. I vårt fall är variablerna antalet förekomster i kursplanerna av de olika begreppen (attribut) som vi har definierat för varje grupp i vår kursdatabas.
De grupper som ger allmän information om en kurs är: Kursinfo, Programinfo,
Litteratur, Kontaktinfo, Studietyp, Examinationsform och Studieform.
De grupper som är relaterade lärandemålet och som är ämnet för vår analys är:
Ledarskap, Projektledningsmetodik, Inriktning/Område, Projekttyper och Projektfaser.
Kursinfo
Gruppen Kursinfo består av följande attribut: Lärosäte, Termin, Kurskod, Kursnamn, Högskolepoäng( hp) och Nivå.
Den här gruppen innehåller allmän information om kursen. Viss information som exempelvis kurskod har använts för att identifiera unika kurser eftersom olika kurser från olika lärosäten kan ha samma kursnamn.
Som ett exempel på hur det ser ut i kursdatabasen så har vi valt ett antal kurser med kursinformation som finns i Bilaga C, Kursinfo.
Programinfo
Gruppen Programinfo består av följande attribut: Programkod, Programnamn. Vissa kurser från listan är fristående kurser och somliga tillhör något/några program. Om kursen tillhör något/några program så finns det information om programmet i denna grupp. Om kursen inte är del av något program så finns det inga data i denna grupp.
Som ett exempel på hur det ser ut i kursdatabasen så har vi valt ett antal kurser med programinformation som finns i Bilaga D, Programinfo.
Litteratur
Gruppen Litteratur innehåller information om titel, författare och litteratur för respektive kurs.
Kontaktinfo
Denna grupp innehåller information (namn, telefonnummer, e-mailadress) om personer som är ansvariga för respektive kurs.
Studietyp
Gruppen Studietyp består av följande attribut: Campus, Distans, Campus & Distans.
Vissa kurser sker på campus, vissa på distans medan en del kurser sker både på campus och på distans. Denna grupp i vår databas innehåller information om vilken studietyp som kursen bedrivs med.
Som ett exempel på hur det ser ut i kursdatabasen så har vi valt ett antal kurser med ifyllda ”ja” för respektive studietyp, och det finns i Bilaga G, Studietyp.
Resultat för Studietyp: När studietypinformation för de 63 kurserna var ifyllda i
genom cirkeldiagrammet visar att de flesta kurser bedrivs som Campus och en mindre del går på distans eller på både campus och distans.
Figur 4.1 Cirkeldiagram över Studietyp
Studieform
Denna grupp innehåller följande Studieformer: Föreläsning, Laboration, Övning/Gruppövning, Grupparbete, Seminarium/Slutseminarium, Projektarbete, Studieresa, Studiebesök, Handledning, Case, Litteraturstudie och Praktik.
Som ett exempel hur det ser ut i databasen har vi valt ett antal kurser med data som gäller studieform, och det finns i Bilaga I, Studieform.
Resultat för Studieform: Efter sökning och analys av kursplanerna för de 63
kurserna och registrering av data gällande studieform i databasen valde vi att visa resultatet i ett diagram. Spindeldiagrammet nedan är en visualisering av data som vi fick för de kurserna. Den visar vilka studieformer som används på lärosätena när de bedriver utbildning inom projektledning.
Figur 4.3. Spindeldiagram över Studieform
Examinationsform
Denna grupp innehåller följande Examinationsformer: Inlämningsuppgift, Seminarieuppgift/Rapport, Skriftlig Tentamen, Slutseminariet, Övningar, Projekt/Projektarbete/Projektuppsats, Närvaro, Reflektion, Skriftning Redovisning och Muntlig redovisning.
Som ett exempel hur det ser ut i databasen har vi valt ett antal kurser med data som gäller studieform, och det finns i Bilaga H, Examinationsform.
Resultat för Examinationsform: Efter sökning och analys av kursplanerna för de
63 kurserna och registrering av data gällande Examinationsform i databasen valde vi att visa resultatet i ett diagram. Spindeldiagrammet nedan är en visualisering av data som vi fick för de kurserna. Den visar vilka Examinationsform som används på lärosätena när de bedriver utbildning inom projektledning.
Figur 4.3. Spindeldiagram över Examinationsform
Ledarskap
Under analysprocessen av studieplanerna sökte vi efter begrepp och nyckelord som kunde visa var fokus ligger när det gäller själva innehållet i kursplanen. I gruppen Ledarskap samlade vi alla de begrepp som handlar om människan och människans beteende i grupper och projekt. De ”mellanmänskliga” eller ”mjuka” delarna. Listan med begreppen utvecklades genom tiden under analysprocessen av kursplanerna.
Gruppen Ledarskap består av följande attribut: Ledarroller, Ledarskapsteorier, Ledarskapsrollspel, Grupputveckling/Grupprocesser, Gruppdynamik, Konflikt/Relationshantering, Kommunikation, Teamarbete, Individ/Beteende/kreativitet, Interaktion med andra ledare i org.
Som ett exempel hur det ser ut i databasen har vi valt ett antal kurser med data som gäller Ledarskap, och det finns i Bilaga E, Ledarskap.
Resultat för Ledarskap: Spindeldiagrammet nedan visar situation för de 63
kurser som vi analyserat och var fokus ligger när det gäller de mjuka bitarna i kursinnehållet.
Figur 4.4. Spindeldiagram över Ledarskap
Projektledningsmetodik
I denna grupp tar vi upp alla de nyckelbegrepp som syftar till projektlednings-metodik, modeller och andra ämnen som handlar om att hantera ett projekt och dess faser. Data för de 63 kurser har registrerats i databasen under gruppen och begreppen. Listan har utvecklats under bearbetningsprocessen.
Grupp Projektledningsmetodik består av följande attribut: Projektplanering, Intressentanalys, Projektstyrning, Projektfaser, Multiprojektorganisation, Verktyg, Projekttyper, Projekt som organisationsform, Lärande i organisation, Projektutvärdering, Dokumentationshantering, Projektprocesser, Leda projekt på distans, Projekthantering och Projektorganisering.
Som ett exempel hur det ser ut i databasen har vi valt ett antal kurser med data som gäller Projektledningsmetodik, och det finns i Bilaga F, Projektledningsmetodik.
Resultat för Projektledningsmetodik: Spindeldiagrammet nedan är en
visualisering av data som vi fick efter analysen av 63 kurser. Den visar bara vilka moment som tas upp och förekommer i kursbeskrivningarna.
Figur 4.5. Spindeldiagram över Projektledningsmetodik
Inriktning/Domänkunskap
Under analysen av kursplanerna har vi också tittat på om kursen ger en generell kunskap i projektledning eller om kursen riktar in sig på något speciellt område eller någon bransch. Som för de flesta grupper har antal attribut utvecklats under processen när vi läste kursplanerna och sökte efter de begrepp och moment som tas upp där.
Gruppen Inriktning/Domänkunskap har följande attribut: IT, Bygg, Generell, Teknik, Kultursektorn, Miljöprojekt, Ekonomi, Media och kommunikation, Turism och Annat.
Som ett exempel hur det ser ut i databasen har vi valt ett antal kurser med data som gäller Inriktning/Domänkunskap och det redovisas i Bilaga J,
Inriktning/Domänkunskap.
Resultat för Inriktning/Område: Spindeldiagrammet nedan är en visualisering
av data som vi fick efter analysen av de 63 kurser vi har gått igenom. Det visar om kurserna inriktar sig mot någon specifik bransch eller om de är generella kurser i projektledning.
Figur 4.6. Spindeldiagram över Inriktning/Domänkunskap
Projektarketyper
Information om huruvida kursen behandlar en specifik projekttyp eller om den riktar sig mot projekt generellt är samlad i denna grupp.
De olika projekttyperna är följande: Utvecklingsprojekt, Förändringsprojekt, Marknadsprojekt, Kundorderprojekt, Evenemangsprojekt och Generellt.
I Bilaga C, Projektarketyper visas ett exempel av ett tiotal kurser med data som handlar om projekttyper för de kurserna.
Resultat för Projektarketyper: Spindeldiagrammet nedan är en visualisering av
data som vi fick efter analysen av de 63 kurser vi har gått genom. Det visar om kurserna inriktar sig mot någon specifik bransch eller om de är generella kurser i projektledning.
Figur 4.7. Spindeldiagram över Projektarketyper
Projektfaser
Eftersom varje projekt genomgår olika faser så har vi också tittat på om kursinnehållet tar upp en specifik fas eller behandlar alla faser från början till avslutning av ett projekt.
De olika faser projekt går genom är följande: Förstudie, Planering, Genomförande, Överlämning, Avslutning/Utvärdering, Alla projektfaser, Icke definierad.
I Bilaga K, Projektfaser visas ett exempel av ett tiotal kurser med data som handlar om projektfaser för de kurserna.
Resultat för Projektfaser: Spindeldiagrammet nedan är en visualisering av data
som vi fick efter analysen av de 63 kurser vi har gått igenom. Det visar om kurserna behandlar någon specifik projektfas eller kanske alla faser i projekt.
Figur 4.8. Spindeldiagram över Projektfaser
4.2 Intervjuer
I intervjuerna berör vi samtliga grupper i kartläggningen och vilka resultat som vi fått. Detta i syfte att få ta del av hur respondenten resonerar och reflekterar kring vad resultaten eventuellt kan ha för betydelse. Det har fungerat, i vårt tycke, bra som en slags utgångspunkt för diskussioner kring vad som kan anses som mer eller mindre viktiga moment i kursinnehållet. Vi upplever också att respondenterna har haft lättare att få en uppfattning om hur det kan se ut på andra projektledarutbildningar och då göra jämförelser med de kurser de är ansvariga för.
Intervjuerna genomfördes under våren 2014 där vi åkte till de olika lärosätena och träffade våra respondenter på plats. Vi har intervjuat fem respondenter som kommer från utbildningssidan (kurs- och programansvariga vid universitet) och två respondenter som kommer från arbetsmarknadssidan (ett internationellt företag som även finns i Sverige). Respondenterna från utbildningssidan kallar vi U1, U2, U3, U4 och U5 och de kommer från fyra olika lärosäten: Linköpings universitet, Chalmers, Linnéuniversitetet och Karlstads universitet. Respondenterna från arbetsmarknadssidan kallar vi A1 och A2 och de kommer från samma företag men har olika roller och befattningar gällande projektledningsfrågor.
Vi redovisar inga resultat av intervjuerna i empirikapitlet eftersom vi lovat att hålla respondenterna helt anonyma. Vi har däremot deras tillstånd att använda citat från intervjuerna. Alla intervjuer finns sparade på digitalt media samt transkriberingar som gjorts.
Intervjuerna inleds med någon fråga från Bilaga B, men då vi genomförde kvalitativa intervjuer frångick vi det ursprungliga frågeformuläret.
5 Analys
I det här kapitlet analyserar vi de fyra delområden i projektledarkurserna som vi har kunnat konstatera är vanligast förekommande i kartläggningen och de delar som våra respondenter ansett har störst relevans i deras kurser. Vi börjar med att beskriva vår analysmodell för att göra det tydligare att följa med i vårt resonemang. Sedan redovisas vår analys av de fyra delområdena i var sitt kapitel och avslutas med en sammanfattande analys.