(Begriplighet, Hanterbart och Meningsfullhet)
Är det viktigt att din idrottslärare motiverar dig till att delta i idrott och hälsa?
Majoriteten tycker att det är viktigt att idrottsläraren motiverar eleverna till ett aktivt deltagande i ämnet idrott och hälsa.
Tycker du att din idrottslärare motiverar dig till att delta i idrott och hälsa?
44 elever tyckte att idrottsläraren motiverade dem till att deltaga på lektionerna. Det var endast 9 elever som ansåg att idrottsläraren bara gjorde det ibland.
Är det viktigt att du får konstruktiv feedback från din idrottslärare?
Resultatet visade att det var 63 elever som ansåg att det var viktigt och 2 elever som inte tyckte att det.
Tycker du att din idrottslärare ger dig konstruktiv feedback?
38 elever tyckte att de fick konstruktiv feedback från sin idrottslärare men det var 27 elever som ansåg att de endast fick det ibland.
Är det viktigt att ni elever får vara med och bestämma över innehållet när det gäller idrott och hälsa?
Majoriteten svarade att det ibland var viktigt att eleverna får vara med och bestämma innehållet medan 19 elever ansåg att det var viktigt.
Har ni elever något inflytande när det gäller innehållet i idrott och hälsa? (elevinflytande)
När det gäller om eleverna ansåg att de hade elevinflytande, uppgav 39 elever att de hade elevinflytande medan det endast var 5 elever som ansåg att de inte hade det.
Vad upplever du att ni mestadels gör på era idrottslektioner?
Resultatet på denna fråga visar att 48 elever tycker att det är väldigt blandade aktiviteter som eleverna får göra på idrottslektionerna. 17 elever ansåg att det var mycket bollsporter
Diskussion
Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka faktorer som motiverar elever i årskurs 6 till att vilja delta, prestera och få ett meningsfullt lärande i ämnet idrott och hälsa. Syftet är även att resonera kring hur stor betydelse KASAM – känsla av
sammanhang, har när det gäller deltagandet i ämnet idrott och hälsa med studiens
resultat som bakgrund
Som verktyg för att analysera och tolka mitt resultat har jag valt att använda mig av de teoretiska begreppen; Self-Determination Theory (SDT) , Investeringsvärde och egenvärde samt KASAM- modellen.
Resultatet i studien visar att det förekommer både elever som drivs av den inre motivationen, det vill säga att den styrs av att utföra något på grund av intresse där själva nöjet i sig är tillfredsställande. Det handlar om att lära sig och uppnå kunskap, upptäcka och förstå något nytt. Det handlar även om att elever drivs av den yttre motivationen där den styrs av yttre drivkrafter som till exempel betyg, ära, berömmelse och priser. Motivationen regleras av yttre medel som belöningar av olika slag och restriktioner (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003).
Majoriteten av eleverna i studien deltar alltid på lektionerna i idrott och hälsa. Det visades sig, vilket jag tycker är positivt att det endast var en elev som har en avsaknad till motivation, amotivation till att delta på idrottslektionerna. Eleven tycker även att aktiviteterna är tråkiga, är trött och anser att det inte finns någon person som kan motivera eleven till ett aktivt deltagande i idrott och hälsa. Dessa elever har en total brist på motivation och avsikt. Det kan bero på att eleven inte känner meningsfullhet inför uppgiften och anser att den inte ska resultera i något givande (Deci & Ryan, 2004). Amotivation handlar om brist på kapacitet och förmåga. Då individen upplever uppgiften alltför krävande för att engagera sig i det (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003).
Som idrottslärare måste man ständigt motivera eleverna till lärande. Den svåra uppgiften för idrottsläraren är att ta reda på vad och hur motiveras en elev. Idrottsläraren ska idag individanpassa undervisningen så att eleverna utifrån sina egna förutsättningar, utvecklar sina förmågor inom ämnet idrott och hälsa. Återigen är det
viktigt att eleverna känner att idrottslektionerna är meningsfulla men frågan är då vad som är meningsfullt, eftersom varje elev har en egen uppfattning och känsla inför ämnet idrott och hälsa. Idrottsläraren ska erbjuda eleverna olika sätt att ta sig an uppgiften men trots detta förekommer det att elever inte kan eller vill tillgodogöra sig kunskapen. Detta gäller både i teoretisk som praktiskt arbete. När frågorna ställs till eleverna om vem som motiverar dem och vad som motiverar dem till ett aktivt deltagande på idrottslektionerna. Visar resultatet att de flesta svarar att det är de själva som motiverar dem till ett aktivt deltagande och att det som motiverar dem till ett deltagande är att det ska vara roligt. Majoriteten av eleverna anser även att det är de själva som bär ansvaret för ett aktivt deltagande. Detta handlar om den inre motivationen där eleven deltar i aktiviteten för att uppleva tillfredsställande och för att lära sig något. Eleven deltar i en aktivitet utifrån nöjet och tillfredsställelsen. Eleven deltar i en aktivitet med syfte att uppnå positiva sinnesupplevelser (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003).
När motivationen brister, försämras prestationen. Motivation handlar om de inre eller yttre krafterna som ger energi åt att påbörja, styra och upprätthålla ett beteende (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). Min studie visar att en av huvudanledningarna till att eleverna deltar aktivt på idrottslektionerna är att det är kul. Glädje är en viktig känsla som leder till att idrottsutövaren kan utnyttja sina resurser och prestera optimalt. Enligt Möller & Thomsen, Langagergaard är detta det mest grundläggande och avgörande motivet för att idrotta (Möller & Thomsen, Langagergaard, 2006). Eleverna vill känna glädje och tillfredsställelse inför de uppgifter och utmaningar som de ställs inför. Studien visar att majoriteten av eleverna alltid är med på idrottslektionerna, vilket förhoppningsvis leder till stimulans genom ett aktivt deltagande. Detta visar i sin tur att majoriteten av eleverna vill ha mer idrott och hälsa på schemat. 24 elever hade idrott och hälsa 2 gånger/vecka á 60 minuter. Resterande elever hade idrott och hälsa 3 gånger/vecka och det varierade mellan 60 minuter och 40 minuter schemalagd tid/idrottslektion. Trots detta fanns det ingen märkbar skillnad om de hade idrott och hälsa 2 gånger/vecka eller 3 gånger/vecka.
En annan motivationsfaktor till elevernas deltagande på idrott och hälsa är betyget. Bedömning och betygsättning är en central fråga att diskutera. Majoriteten av alla eleverna svarade att de strävade efter att få betyget A eller B i ämnet idrott och hälsa. Eleverna får betyg utifrån deras kunskaper och prestationer samt att idrottsläraren
skapar pedagogiska situationer som utmanar eleverna. Betyget är ett exempel på yttre motivation men det kan även handla om att eleven känner sig tvingad att delta. Att eleven deltar aktivt på idrottslektionen kan bero på att eleven vill undvika negativa konsekvenser. (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). Eleverna får feedback och beröm i form av en yttre belöning av idrottsläraren eller andra personer i deras omgivning. Detta handlar då om en form av yttre reglering som kan leda till att eleven riskerar att känna sig pressad på grund av avsaknad av kontroll. I resultatet kan vi utläsa att 63 elever ansåg att det är viktigt att få konstruktiv feedback från sin idrottslärare. Genom att få feedback kan det leda till att eleven kan utföra sin uppgift mer tillfredsställande nästa gång. Med detta resultat kan vi se att det är väldigt viktigt att man som idrottslärare är engagerad och visar att man vill hjälpa sina elever till ett fortsatt lärande genom bland annat konstruktiv feedback. Det är på detta sätt som eleven kommer vidare i sin utveckling och kan visa att den besitter de kunskaper som krävs för att nå kunskapsmålen. Tittar vi på resultatet i studien, visar det att majoriteten av alla elever vill uppnå ett högt betyg i ämnet idrott och hälsa. Det är vårt ansvar som idrottslärare att kunna ge dem de redskap och förutsättningar för att eleven ska kunna uppnå detta. Jag anser att feedbacken är en väldigt viktig faktor i lärandet och dess utveckling för eleverna.
Den största anledningen, enligt min studie, till att eleverna inte deltar på idrottslektionen är att eleverna är skadade eller sjuka. Det kan man som idrottslärare inte påverka men det finns andra sätt att förmedla grundläggande kunskaper på om eleven inte kan delta aktivt. Eleven kan vid sidan av få i uppgift att observera och iaktta olika moment i undervisningen. Idrottsundervisningen handlar inte bara om den fysiska aktiviteten, det handlar även om att kunna tillgodogöra sig kunskap genom teori. Det är även en del elever som uppger att de har glömt sina idrottskläder. Om eleven gör det medvetet eller omedvetet är inte relevant. Det är däremot viktigt att idrottsläraren tar reda på de bakomliggande faktorerna till varför eleven väljer att inte delta aktivt på idrottslektionen. På detta sätt kan idrottsläraren skapa förståelse till vad som motiverar eleven för att denne ska delta aktivt på idrottslektionerna i framtiden. Det är viktigt att se till att undervisningens innehåll är varierande för att kunna tillgodose varje elevs behov. Det är även viktigt att bygga undervisningen på aktivitetslust och rörelseglädje där eleverna ska få uppleva samhörighet och gemenskap.
En förutsättning för att vi ska kunna prestera är att vi upplever motivation (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). Granskar vi detta resultat ur en annan synvinkel, kan det medföra att de elever som inte deltar aktivt på idrottslektionerna, riskerar att inte kunna tillgodogöra sig de kunskaper som idrott och hälsa ska ge dem efter avslutad skolgång. Detta påverkar även elevens förmåga att uppnå de kunskapsmål som kursplanen kräver för ett aktivt deltagande på idrottslektionen. Amotivation handlar om brist på kapacitet och förmåga (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003) och i detta fall tycker antagligen de eleverna som inte deltar aktivt på lektionerna, att det inte är värt ansträngningen.
Den enskilde individen kan ägna sig åt olika aktiviteter på sin fritid där särskilda principer för handling och meningsskapande dominerar. Där ändamålet är viktigare än aktiviteten i sig själv. I undersökningen ser vi att det är 58 elever som är fysisk aktiva utanför skoltiden och de flesta är aktiva 3-4 gånger per vecka. Detta kallas för investeringsvärde och är således en medveten investering för framtiden. Värdet att vara fysiskt aktiv kan vara en transportsträcka fram till det uppsatta målet då vi återigen kan koppla betyget som ett exempel på en investering (Engström, 1999). De elever som inte var fysisk aktiva på fritiden gav svaret att de inte hade hittat rätt aktivitet eller att de helt enkelt inte orkade engagera sig. På frågan om eleverna känner att de lär sig nya saker i ämnet idrott och hälsa var det 33 elever som ansåg att de gjorde det. Detta är således också ett investeringsvärde eftersom den nya kunskapen är en investering för elevens framtid (Engström, 1999).
Att vara fysiskt aktiv kan även ha ett värde i sig, det vill säga ett egenvärde. Detta kan vi se i studien när vi tittar på frågan, deltar du alltid aktivt på idrott och hälsa lektionerna? 53 av eleverna svarade att de alltid deltar aktivt. Där den största anledningen är för att det är roligt och att kompisarna är en stor motivationsfaktorn till det aktiva deltagandet på idrottslektionerna. Målet med träningen är inte bara att uppnå bättre hälsa utan det handlar även om tillhörighet och en investering i fysisk kapacitet (Engström, 1999).
Att ha roligt och uppleva spänning genom en aktivitet, kan vara en tillräcklig anledning till att eleven deltar aktivt på idrottslektionen. Det är kanske av den anledningen som många elever önskar utifrån studiens resultat, att få utöva aktiviteter som inte brukar förekomma på idrottslektionerna, till ett exempel som att rida, segla, paddla och klättra. Där aktiviteten kopplas ihop med egenvärdet. Tyvärr är dessa aktiviteter mer beroende
av skolans ekonomi än idrottslärarens vilja till aktiviteterna. Det är viktigt att idrottsläraren är flexibel när det kommer till val av innehåll och utformning av undervisningen. Det är både metoden och valet av lektionens innehåll som påverkar elevernas inställning till fysisk aktivitet. Om eleven får prova på olika aktiviteter som tävlingsmoment, lek, individuellt och lag kan detta i ett senare skede leda till ett fortsatt intresse på fritiden. Studien visar att eleverna upplever att aktiviteterna som de ställs inför är både lagsporter och individuella uppgifter samt en del parövningar. Detta leder förhoppningsvis till att eleven inser värdet av att röra på sig och vara fysisk aktiv och genom detta uppleva ett investeringsvärde eller ett egenvärde. Idrottsundervisningen kan således väcka ett intresse för en fortsatt fysisk aktivitet på fritiden. Jag ser gärna att mina elever hittar någon idrottsverksamhet som de har blivit inspirerade av på idrottslektionerna.
För att eleverna ska få en bättre förutsättning att möta utmaningarna och se dem ur ett meningsfullt, begripligt och hanterbart perspektiv är det viktigt med en hög KASAM. Idrottsläraren måste motivera eleverna till viljan att möta nya situationer, motgångar och svårigheter. Det är genom meningsfullhet som vi skapar motivationen till att prova på och möta nya utmaningar (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). Resultatet i studien visar att 39 elever anser att de har elevinflytande när det gäller innehållet i idrott och hälsa. Inom idrott och hälsa handlar ofta elevinflytande om att eleven får välja en aktivitet de vill göra. På detta sätt formuleras elevinflytande utifrån arbetssättet eller vad man ska lära sig i ämnet. Det har visats i tidigare forskning att de elever som har fått möjligheten till någon form av självbestämmande eller elevinflytande, har större motivationsfaktor till att delta aktivt på idrottslektionerna (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). I min studie var det en knapp majoritet av eleverna som ansåg att de hade elevinflytande. Detta kan tolkas negativt eftersom det antas ökar den inre motivationen och deltagandet på idrottslektionen när eleverna får möjlighet till elevinflytande. Meningsfullhet är en viktig faktor för att eleverna ska känna delaktighet. Det är viktigt att idrottsläraren har en förmåga att skapa engagemang, och aktivitet där eleverna själva får känna att de är delaktiga. Eleverna vill påverka undervisningen, därför är det viktigt att idrottsläraren inkluderar alla eleverna och tar sig tid till att lyssna på vad de vill göra. Det gäller inte bara att eleverna ibland ska få bestämma vilken aktivitet som ska utföras utan att de
även får komma med olika lösningar och förslag på vad man behöver göra, eleverna har ofta väldigt kreativa lösningar.
På frågan hur eleverna ska kunna bli mer motiverade för att deltaga aktivt på idrott och hälsa lektionerna än vad de redan är idag, angav eleverna samma saker. Det handlade om att våga ta för sig mer, göra sitt bästa, fokusera mer på uppgiften och öva på saker som de inte kan. När en person är aktiv och gör sitt bästa ökar förutsättningarna för personens deltagande. Detta kan kopplas till Antonovskys begrepp KASAM. När en elev får en känsla av meningsfullhet, när eleven är motiverad, utvecklas dennes förmågor och det leder därmed till en positiv inställning (Antonovsky, 2005). De motivationsfaktorer som eleverna bland annat värdesätter enligt studien, är lektionens innehåll, att de får lära sig något nytt och att det är roligt. Eleverna upplevde dessa tre delarna meningsfulla och blir på detta sätt en betydelsefull motivationsfaktor för deras aktiva deltagande på idrottslektionerna, vilket också kan kopplas direkt till KASAM. KASAM – känsla av sammanhang är en viktig komponent i undervisningen (Antonovsky, 2005). Det handlar om begriplighet, eleverna måste förstå vad aktiviteten går ut på. Idrottsläraren måste vara tydlig i sin information, strukturerad och sammanhängande. För att på så sätt undvika kaos och oväntade situationer. Begripligheten innefattar även att förstå sig själv och sin omgivning. Idrottsläraren måste ha uppgifter där eleverna får samarbeta och komma fram till en gemensam lösning. Uppgiften måste vara hanterbar där eleverna inte utsätts för stora påfrestningar. En ökad kunskap kring aktiviteten leder till begriplighet och kontroll. För att öka elevens hanterbarhet kan idrottsläraren till ett exempel förstärka de resurser som eleven har eller förlita sig på. Det kan handla om kompisar, föräldrar, idrottsläraren eller andra vuxna i deras omgivning. En stark känsla av sammanhang ger bättre förutsättningar för att kunna klara av en ny situation.
Min studie visar att det var 17 elever som ansåg att idrottsläraren var en motivationsfaktor till aktivt deltagande på idrottslektionerna. Det är ungefär en fjärdedel av alla respondenterna som tyckte det. Jag önskar att det vore fler som ansåg att idrottsläraren var en motivationsfaktor i deras deltagande på idrott och hälsan. Om inte idrottsläraren kan inspirera och motivera sina elever, är det enligt mig väldigt oroande. Detta kan i och för sig vara en följd av att det är många elever som upplever stress, frustration och uppgivenhet gentemot uppgiften, därmed även gentemot idrottsläraren.
Eleverna känner att det inte är hanterbart. Idrottslärarens uppgift är att göra sig själv och uppgiften tillgänglig så att det når ut till fler elever. Idrottsläraren kan ge feedback eller berömma så att eleven känner sig uppmärksammad. Det är även viktigt att eleven har tillgång till rätt utrustning och redskap för att kunna delta aktivt i undervisningen. För att stärka motivationen hos eleverna krävs det engagemang från idrottsläraren. Ett ansvar måste tas för elevernas utveckling för att de ska kunna utvecklas och ta del av den kunskap som krävs. Vi kan fråga oss vidare om vem som bär ansvaret för att eleverna motiveras och tillgodogör sig den kunskap som krävs för att uppnå kursmålen. Både lärare och elever bär ett gemensamt ansvar. Eleverna ansvarar för att komma till idrottslektionerna och ha med sig rätt utrustning. Idrottsläraren ansvarar för att motivera sina elever för ett aktivt deltagande. Gemensamt ansvarar alla för att skapa ett positivt motivationsklimat för hela gruppens deltagande på idrottslektionen.
Slutsatser
Utifrån studiens frågeställning, vilka faktorer upplever elever i årskurs 6 som motiverande för att delta på lektionerna i idrott och hälsa samt vilken betydelse har KASAM – känsla för sammanhang, för elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa i årskurs 6? görs följande slutsats.
Ämnet idrott och hälsa är ett ämne där eleverna är väldigt utsatta. Det finns inget annat ämne i skolan där de blir bedömda efter deras kroppsliga färdigheter. Vi ser varandra och vad vi presterar, vi betraktar varandra och för en del kan denna situation bli väldigt påfrestande. Därför är det viktigt att idrottslärare är väl medveten om att alla elever är olika och har olika förutsättningar. Även elevernas intresse är väldigt olika och om idrottsläraren har valmöjligheter på lektioner, kan fler elevers intresse tillgodoses och på det sättet höja motivationen.
Enligt studien är de viktigaste motivationsfaktorerna när det gäller deltagandet för elever i årskurs 6 i ämnet idrott och hälsa, att det ska vara roligt, att de lär sig något nytt och att de värdesätter lektionens innehåll. Den inre motivationen har en stor betydelse för ett aktivt deltagande då majoriteten av eleverna anser att det är de själva som bär ansvaret för ett deltagande på idrottslektionerna. Det framkommer även att eleverna strävar efter att få ett högre betyg i idrott och hälsa då detta indirekt påverkar deras
aktiva deltagande på idrottslektionen. Utöver eleven själv som en motivationsfaktor, är det kompisarna och idrottsläraren som är viktiga för ett deltagande i undervisningen. Det visades sig även att konstruktiv feedback var väldigt viktig för elevens lärande. Begriplighet, hanterbart och meningsfullhet är återkommande motivationsfaktorer när det gäller elevernas aktiva deltagande på idrottslektionen. Tyvärr kan inte endast lärarens arbete utföras med hjälp av metoder och tekniker. Idrottslärarens personlighet är ett viktigt verktyg i sin relation till eleverna. Det är viktigt att idrottsläraren kan motiverar eleverna till ett aktivt deltagande. Det är också viktigt att alla tar sitt ansvar för lärandet och att kunskapsmålen uppnås.
Alla elever ska ges den möjligheten till att stärka och träna upp sin kropp på ett hälsobefrämjande sätt utan inbördes konkurrens. Idrottsläraren måste ”utbilda” eleverna i ämnet idrott och hälsa utifrån ett neutralt perspektiv där alla kan ta till sig av den kunskapen oavsett vilka förutsättningar de har. Det är viktigt att idrottsläraren även inkluderar de elever som av särskilda skäl inte kan delta aktivt på lektionerna så att även