Riktlinjer har tagits fram för generell naturvärdesbedömning på punktdata. Riktlinjer har dock ännu inte specificerats för hur man avgör när en plats är så värdefull så att den klassificeras till en värdekärna efter metoden. Till dess att mer utförliga riktlinjer finns är det respektive länsstyrelse som beslutar hur denna gränsdragning görs.
Om det finns mer detaljerad kunskap om platsen än vilka ekosystemkomponenter som förekommer ska den informationen behandlas i nästa steg, steg 6, platsspecifik naturvärdesbedömning. Ibland kan även vissa kända förekomster av
ekosystemkomponenter behöva bedömas från fall till fall. Med andra ord behöver information ibland behandlas individuellt vilket det finns utrymme för i nästa steg. Det gäller framför allt platser med:
rariteter57,
unika värden,
hotade arter som inte finns med som egna ekosystemkomponenter essentiella passager58
ovanliga kombinationer eller
huruvida det geografiska läget som ekosystemkomponenten eller ekosystemkomponenterna förkommer på tillför ett mervärde59.
Läs mer om varför dessa ska behandlas från fall till fall i steg 6, platsspecifik naturvärdesbedömning, avsnitt 2.4.3.3. Även om informationen är bristfällig i jämförelse med en detaljerad naturvärdesinventering, kan informationen om förekomst ibland räcka för att göra en individuell bedömning. Dessa platser ska noteras och behandlas i steg 6, platsspecifik naturvärdesbedömning.
Utöver ovan nämnda undantag är riktlinjerna för att värdera och prioritera platser med punktdata över förekomster av ekosystemkomponenter att de ska behandlas på liknande vis som när översiktliga naturvärdeskartor tas fram (steg 4, avsnitt
2.4.3.1).
Bedömningen av en plats ska liksom i steg 4 utgå från de naturvärden som kopplats till olika ekosystemkomponenter (i den förberedande delen)60 och vad de i allmänhet
bidrar med. De poäng som platsens närvarande ekosystemkomponenter bedömts ha ska vägas samman. För att följa riktlinjerna som används när översiktliga
naturvärdeskartor tas fram (steg 4) ska ekosystemkomponenterna delas in efter kategorierna:
fågel och däggdjur
fisk och stora kräftdjur samt bentos
57 Läs mer om raritet i avsnitt 3.2.
58 Sträckor eller platser som är av mycket stor vikt för en eller flera arters spridningsvägar kallar vi i den här rapporten för essentiella passager. Till exempel är många å- och älvmynningar essentiella passager. Fler exempel är rastplatser med specifikt gynnsamma förhållanden för en eller flera flyttfåglar. För mobila arter med begränsad räckvidd kan det röra sig om livsmiljöer som möjliggör spridning mellan områden.
59 Exempel på detta ges steg 6, platsspecifik naturvärdesbedömning, avsnitt 2.4.3.3.
60 En första version av listor över ekosystemkomponenter och vilka naturvärden som de representerar finns samlade i Excel-dokumentet Mosaic - ekosystemkomponentslistor och naturvärden, version 1, som går att ladda ner på Havs- och vattenmyndighetens hemsida. Ett 50-tal experter har arbetat fram dessa i flera arbetsgrupper och under flera workshops. Listorna är indelade efter havsområdena Bottenviken, Bottenhavet, Egentliga Östersjön och Västerhavet. Dessa havsområden används eftersom ekosystemen och arterna skiljer sig så pass mycket åt mellan områdena.
Det högsta värdet (maximivärdet) som finns inom varje kategori ska summeras. Denna poäng kan därefter användas för att identifiera en värdekärna och vidare analyseras för prioritering inom förvaltning. Se figur 40.
Anledningen till att maximivärdet inom en kategori ska användas och inte summan är på grund av att:
olika inventeringsmetoder kan ha använts vilka inte inventerar närvaron av samma ekosystemkomponenter
olika stora ytor kan vara inventerade; större ytor ökar chansen att hitta fler ekosystemkomponenter
inventeringstiden kan skilja sig åt; längre inventeringstid ökar chanserna att hitta fler ekosystemkomponenter
indelningen av ekosystemkomponenter kan skilja mellan olika taxonomiska grupper vilket kan påverka bedömningen kraftigt.
Läs mer om fördelarna med att låta poängen vägas samman på detta sätt i steg 4, avsnitt 2.4.3.1.1.
Figur 40. Karta a) visar hur det kan se ut när poäng från bedömningen av naturvärden kopplade till ekosystemkomponenter vägssamman utifrån punktdata på förekomst av ekosystemkomponenter. Observera att i de streckade områdena råder 100% osäkerhet på närvarande naturvärden (Florén och Jönsson 2017). Karta b) ger exempel på hur det skulle kunna se ut när värdekärnor pekas ut baserat på generell naturvärdesbedömning på punktdata, steg 5 (detta avsnitt) eller genom platsspecifik
naturvärdesbedömning, steg 6, avsnitt 2.4.3.3 (flaggor) tillsammans med värdekärnor som pekats ut baserat på översiktliga naturvärdeskartor, steg 4 (streckade områden).
Om ett län (eller annan användare) har data som lever upp till nedan nämnda kvalitetskrav kan poängen (från bedömningen av naturvärden kopplade till
ekosystemkomponenter) för respektive närvarande ekosystemkomponent summeras oavsett om de tillhör samma kategori eller inte. De punktdata som följer kraven kan jämföras med varandra. Kvalitetskraven är de följande:
Samma inventeringsmetod(er) ska användas.
Vad som ska, och inte ska, inventerats ska vara specificerat.
× Till exempel ska det vara tydligt om något inte har hittats på platsen trots försök eller om det inte har eftersökts och därmed inte heller noterats vid inventeringen.
× Vidare är indelningen av ekosystemkomponenter viktig, dels för att undvika dubbelvärdering om till exempel både ”ålgräs” och ”höga
undervattenskärlväxter” (som ålgräs kan ingå i) skulle inkluderas, dels och framför allt för att upplösningen av ekosystemkomponenterna påverkar resultatet (ska till exempel ekosystemkomponenten ”övervintringsområden för sjöfågel” användas eller ska det delas upp per art?). De grupper som har en högre upplösning styr resultaten.
Inventeringsytorna ska vara kända. Inventeringstiden ska vara känd.
Inventeringsstationerna ska slumpas ut på liknande vis; till exempel kan stationerna slumpas ut i en stratifierad ordning.
De som utför inventeringarna ska ha liknande taxonomisk kunskap och erfarenhet av inventering.
Steg 6: Platsspecifik naturvärdesbedömning
Figur 41. Den röda markeringen i flödesschemat visar vilket steg som avsnittet behandlar.
I det här sjätte steget i Mosaics genomförandedel, platsspecifik
naturvärdesbedömning (figur 41), ska värdekärnor61 identifieras via individuella och
fördjupade bedömningar av platser (figur 40 b). Primärt ska bedömningarna göras på data från detaljerade fältinventeringar, det vill säga information från steg 2,
naturvärdesinventering. Det är dock inte bara data som specifikt kommer från steg 2 som kan användas. Redan kända platser med höga naturvärden ska fångas upp här. Till exempel ett välstuderat häckningsområde för en fågel eller en plats känd för sin höga diversitet.
61 Se definition på begreppet i avsnitt 5.