Analysen av intervjuer och observationer synliggör betydelsen av två sammanlänkade aspekter som ramar in och skapar förutsättningar för den undervisning som bedrivs i klassrummet: vikten av arbetsro och klassrumsnormer. Betoningen på arbetsro och klassrumsnormer är ge- nerell, och inte specifikt kopplad till omorganiseringen.
Förekomster av brist på arbetsro kopplas ofta till enskilda elever, oftast pojkar, med bakgrund i olika områden. Vikten av arbetsro lyfts fram av både personal och elever och beskrivs vara en avgörande faktor för att undervisningen ska fungera, även av elever som själva ibland skapar oro i klassrummet. I intervjuer berättar elever både om lärmiljö- er präglade av kreativitet och harmoni, och så stökiga situationer att un- dervisning överhuvudtaget inte gått att bedriva. Observationerna vittnar om samma sak: från utvecklande och engagerande studiesituationer, till enstaka lektioner där läraren har behövt avsluta pass som spårat ur. Ofta kretsar oron kring elever som ägnar sig åt att på olika sätt störa undervis- ningen, exempelvis genom att inte lyssna, stöka eller säga emot läraren. Det är också tydligt att arbetsron i klassrummet kan variera både över tid och mellan olika elevgrupper och lärare. Så här säger exempelvis en lärare respektive en elev:
96 En skola i integration?
Jag vet att det finns klasser som fortfarande inte är fungerande, här på skolan. Där sammansättningen av klassen har blivit olycklig. ... Den var inte bra från början, det skapades inte bra studieklimat i klassen och den är fortfarande inte bra, så att vi har inte lyckats hitta nycklar att tackla alla utmaningar som vi ställdes inför (Personal 4). Nu tycker jag att det är bra [arbetsro i klassen]. Och det känns som att, ja, men de flesta lärarna kan ändå driva, liksom, bra undervisning och så. Men i sjuan och åttan så har det varit väldigt rörigt ibland, och vi har bytt väldigt mycket lärare, och det har varit lärare som inte riktigt kan kontrollera gruppen. En period då vi var väldigt stökiga, (…). Så att man missade ju … vissa ämnen jobbade man ingenting i, och i andra kom man framåt hela tiden (Elev 48).
Att elever och klasser agerar olika i olika kontexter kan ha en mängd orsaker och förklaringar, men synliggör bland annat att de klassrums- normer som etableras i en given kontext är av avgörande betydelse för den lärmiljö som skapas. Begreppet klassrumsnormer används ofta för att synliggöra de synliga och osynliga regler och överenskommelser som etableras mellan läraren och den grupp som undervisas. I grunden hand- lar detta om hur lärare praktiserar sitt ledarskap i klassrummet.
Vid observationerna har det framkommit att det exempelvis kan handla om att det finns en tydlighet i vilket material som ska vara med, vad som ska göras, var eleverna ska sitta i klassrummet samt hur grupp- indelningen och kommunikationen i klassrummet går till. När dessa normer är otydliga eller outtalade är det vanligt att det förekommer missförstånd eller att det uppstår förhandlingar mellan lärare och elever. Intervjuade elever har ofta en tydlig bild av skillnader i vilka formella och informella regler som finns i olika klassrum, och vilka beteenden som förväntas av olika lärare. Så här beskriver en av eleverna betydelsen av att läraren etablerar fungerade normer i klassrummet:
En bra lärare ska ju vara bra på att liksom förklara grejer. Den ska liksom veta sitt område om man säger så. Och den ska liksom … ja, men vara hjälpsam och ha sina regler, liksom. Och vara bestämd i, liksom, klassrummet och så. Så man liksom, alla följer liksom,
7� Pedagogiska processer 97
reglerna och gör som läraren säger, och inte går emot läraren och tjafsar. Och så ska den ju självklart vara trevlig såhär också så, men det är viktigt att liksom regler följs i klassrummet och arbete görs, liksom så (Elev 35).
Ett övergripande mönster är att en del lärare tenderar att hamna i stän- dig förhandling med elever, medan andra lärare i högre grad förmår att tydliggöra och upprätthålla de normer de vill etablera, vilket skapar en fungerande arbetsmiljö. Eleverna beskriver att vägen till att upprätta och upprätthålla arbetsro och klassrumsnormer varierar, men involve- rar ofta ömsesidig respekt och tydlig gränssättning. Elever beskriver hur en del lärare som lyckas, åtminstone inledningsvis, agerat tydligt och konsekvent kring klimat och regler i klassrummet, medan andra lärare snabbt tycks bygga upp ett så starkt relationellt kapital att eleverna inte vill rasera detta genom att bryta de normer som etablerats. I flera fall ges exempel på lärare som förenar tydlighet, gränssättning och höga förväntningar, med omsorg, respekt och solidaritet. Så här säger två av eleverna:
Elev 14: Alltså, inte bara de som står och skriker, utan mer såhär, bara: ”Såhär är det”, liksom,”Acceptera det eller inte”, liksom. Som ändå liksom inte bara … ”Ja, om du inte gör … eller om du är dålig, då …”, alltså, den ska ju få hjälp även fast man är dålig, men du ska lyssna på läraren.
Elev 37: Att man får konsekvenser, typ.
Elev 14: Fast man får komma med synpunkter om man tycker att nåt är fel. Och det tycker jag är jätteviktigt, för det är just det här med att man ska kunna säga till en lärare om nånting utan att man ska få skit tillbaka.
I intervjuer med personal beskrivs att arbetet med klassrumsnormer ofta är extra viktigt när elever flyttar från en skolkultur till en annan, efter- som det då kan finnas outtalade normer i den nya miljön som kan vara svåra att greppa. Inte minst i de fall skolkulturerna skiljer sig mycket åt, som i flera av fallen i och med omorganiseringen:
98 En skola i integration?
Det har vi också märkt lite grann, att det blir de här lite krockar- na med, man tar med sig din egen skolkultur och så helt plötsligt så hamnar man i en ny skolkultur för att man inte riktigt är säker på vad det är (Personal 3).
Sammantaget kan konstateras att förhandlingar om klassrumsnormer är pågående i alla klassrum, men att utfallet ser olika ut. I de klassrum där det skapas en tydlighet och samförstånd om vad som gäller skapas ofta goda förutsättningar för arbetsro och lärande, medan klassrum där normerna upplevs som mer oklara oftare präglas av brist på arbetsro.