Utifrån de förutsättningar som ges från nationellt håll och genom olika typer av samhällsutmaningar så ligger ett stort ansvar på landets kom- muner att mer konkret organisera och hantera skolsegregationen. Pro- jektets kartläggning av lokala initiativ för att motverka skolsegregation visar att de lokala insatserna ofta handlar om att 1) rikta förstärkningar mot skolor i så kallat strukturellt missgynnade områden, att 2) sprida elever till andra existerande skolor eller att genom 3) sammanslagning av flera skolor starta nya skolenheter (se kapitel 2). Omorganiseringen
10� Sammanfattning 141
av Vivallaskolan utgör ett exempel på spridning, där eleverna från om- rådet anvisats till nya skolor med målet att öka måluppfyllelsen och integrationen.
Analysen visar att stängningen av Vivallaskolans årskurs 7–9 inte skedde mot bakgrund av en specifik händelse, utan växte fram utifrån en rad sammanlänkade faktorer. Här märks samtida nedläggningar av skolor i strukturellt missgynnade områden i andra kommuner, en känsla bland lokalpolitiker att andra alternativ var uttömda, samt en ny ledning vid Vivallaskolan som såg nedläggning som ett sätt att ge områdets barn och unga bättre möjligheter att lära och utvecklas.
Trots den stora enighet som finns kring behovet av att förbättra inte- grationen och öka måluppfyllelsen så framgår av studien att det bakom denna samsyn finns stora skillnader i synen på utbildning och undervis- ning. Dessa blottlägger i sin tur olika politiska och ideologiska stånd- punkter. Mycket övergripande kan dessa skillnader karakteriseras som spänningar mellan å ena sidan ett tal om att kompensera för klyftor och orättvisor i samhället, å andra sidan ett tal som betonar styrning och an- svarsutkrävande där politiken ger uppdrag och resurser medan genom- förandet läggs på skolorna att hantera.
Analysen visar även att de kommunala förutsättningarna känneteck- nas av en organisatorisk snårighet och stark självständighetskultur för skolorna, vilket synliggjort en del av de utmaningar som funnits för att genom den kommunala organisationen ge skolorna adekvat riktning, ledning och stöd. Även om många frågor övervägdes och vissa åtgärder också genomfördes, så visar intervjuerna från skolpersonalen att betyd- ligt mer hade varit önskvärt för att bättre och noggrannare kunna för- bereda och stötta skolorna genom omorganiseringen.
Organisatoriska, pedagogiska och sociala processer
Samtidigt som omorganisationen skett mot bakgrund av ett utbrett stöd och en ambition om ökad måluppfyllelse och integration, visar analy- sen på en rad utmaningar och möjligheter kopplade till desamma. Tabell 10.1 (se s. 142) summerar de mest framträdande utmaningar och möj- ligheter som diskuterats i rapporten.
142 En skola i integration?
Även om vi i rapporten redogjort för de tre processerna separat är det viktigt att betona att processerna hör samman och påverkar varandra. Exempelvis påverkas elevers förutsättningar att lära av deras sociala mående, precis som lärares undervisning påverkas av de organisatoriska förutsättningar som präglar skolan. För analytisk klarhet sammanfattas dock processerna först för sig, för att därefter diskuteras mer gemensamt under avsnittet om lärdomar.
Analysen av de organisatoriska processerna visar att omorganisatio- nen har präglats av en självständighetskultur där varje skolenhet i hög grad har fått ansvara för att genomföra de förändringar som krävs för att ta emot de nya eleverna. Det har inneburit att de skolor och den per- sonal som har tidigare erfarenheter av att arbeta med heterogena elev- grupper har haft ett försprång, jämfört med de som tidigare arbetat med mer homogena elevgrupper.
Skillnaderna uppmärksammas också av elever från Vivalla, som be- skriver allt från en närmast sömlös övergång till den nya skolan, till möten med skolkulturer som tagit flera år att avkoda och förstå. En över- vägande del av personalen uttrycker att de har saknat ett centralt stöd, men också samverkan och lärande mellan skolorna. Istället har skolorna på egen hand fått anpassa sin organisation och sitt arbetssätt.
Att skolkulturer förändras är i sig naturligt, men på några av skolor- na har dessa processer varit turbulenta då omorganisationen synliggjort större utvecklingsbehov och förändringar har behövt ske i snabb takt.
Tabell 10�1: Utmaningar och möjligheter. Organisatoriska
processer Pedagogiska processer Sociala processer
Utmaningar Oro inför beslutet Brist på centralt stöd och information Personalrotation Ökad variation i förkunskaper och förutsättningar Tidstjuvar Förekomster av intern segregation Social oro Negativa förväntningar och missgynnanden Möjligheter Stöd för beslutet Skolkultur i förändring Möjliggörande under visning Klassrumsnormer och arbetsro Personalens relationsskapande (personal–elev) Gränsöverskridande vänskaper (elev–elev)
10� Sammanfattning 143
Flera av skolorna beskrivs ha haft en personalrotation som har försvå- rat arbetet. Elever som tidigare gått på Vivallaskolan beskriver i sin tur att de hade behövt mer information om mottagande skolor och att för- beredelsetiden blev alltför knapp, vilket påverkade deras möjligheter att göra aktiva skolval. Analysen av intervjuer aktualiserar också frågan om under vilka praktiska förutsättningar, på vems villkor och med vilka risker integration förväntas ske.
Analysen av pedagogiska processer klargör att omorganiseringen har bidragit till en ökad variation i elevernas förkunskaper och förut- sättningar, i synnerhet i vissa skolor. En del lärare uttrycker en känsla av att inte räcka till för att täcka elevernas varierande behov, vilket också speglas i elevernas önskan om mer pedagogiskt stöd och nivåanpassad undervisning. I kontrast till denna utmaning synliggörs hur personal arbetar med att skapa goda förutsättningar för lärande i heterogena elevgrupper. Det handlar framförallt om att integrera språkutvecklan- de inslag i undervisning, att arbete med elevaktiva arbetssätt där elever lär av varandra samt att skapa fungerande pedagogiska stödfunktioner i verksamheten. En annan försvårande aspekt är att det försvinner tid från undervisningen, exempelvis genom frånvaro och bristande arbets- ro, vilket är extra utmanande för elever som av olika anledningar har svårt att uppnå målen. För att motverka den problematiska frånvaron arbetar verksamheterna med breda problembilder och lösningsförslag, medan arbetet med arbetsro ofta handlar om att etablera fungeran- de klassrumsnormer. Den senare aspekten betonas även av elever som lyfter fram behovet av såväl ömsesidig respekt som tydlig gränssättning i klassrummet.
Analysen av sociala processer synliggör hur omorganiseringen skapat förutsättningar för nya möten och ökad samvaro mellan elever med olika bakgrund, men att dessa möten ofta försvåras eller villkoras av olika former av särskiljande och utestängande praktiker. På så sätt synliggörs stundtals motstridiga, men parallella, tendenser. Å ena sidan kan konstateras att flera av skolornas sociala rum präglas av intern seg- regation, där elever med olika etnisk bakgrund ofta skapar parallella men separata sociala gemenskaper utanför lektionstid.
Analysen visar också hur problem med social oro och negativa fö- reställningar om Vivalla påverkat förutsättningarna för integration i
144 En skola i integration?
negativ riktning. Å andra sidan finns andra sammanhang och rum där nya möten sker i högre utsträckning. De viktigaste är klassen och klass- rummet, där lärare arbetar på olika sätt och med olika framgång, för att möjliggöra för olika former av samvaro och samspel mellan elever med olika bakgrund. Analysen synliggör hur viktigt personalens relationella arbete är för att skapa trygga sociala rum och välfungerande lärmiljöer, och hur det varierar såväl mellan som inom skolor. Personal och elever är inbegripna i ett komplext och skört relationsnät där personalens för- måga att visa omsorg, respekt och solidaritet tydligt påverkar elevernas känsla av trygghet, tillhörighet och gemenskap. Analysen visar också hur enskilda elever kan spela en central roll som ”brobryggare” i socia- la sammanhang, där fördjupade möten mellan personer med olika bak- grund successivt blir möjliga.