Klienter och datacenter

Molnet består av olika komponenter och nedan ges en lite mer teknisk förklaring av två huvudbegrepp; klienter och datacenter.

3.2.4.1 Klienter

Med klienter avses de datorer eller enheter som slutanvändarna använder för att ansluta till molnet. Dessa klienter kan vara av olika typer som: mobila, tjocka och tunna.

Mobila klienter: Mobila klienter är oftast av typen handdator eller "smarta telefoner" som till

exempel en iPhone, Androidtelefon eller en telefon med Windows Mobile. 145

Tjocka klienter: Tjocka klienter definieras som "klientprogram eller klientdator där

huvuddelen av databearbetningen sker lokalt medan serverdatorn endast används för viss datalagring". 146 Som definitionen ger används alltså klientens egen kraft för att utföra det jobb användaren vill medan lagring av data sker på till exempel en server.

Tunna klienter: Tunna klienter kan definieras som "klientprogram eller klientdator som

överlåter det mesta av bearbetning och funktionalitet till serverdatorn" och innebär att

användarens dator inte sköter alla beräkningar utan överlåter det till servern. 147 Tunna klienter i kombination med molnbaserade tjänster kan erbjuda många fördelar för organisationer. Nedan följer en lista på vissa av de fördelar tunna klienter kan medföra.

143 Ibid. s. 23 144 Mather, T. et al. (2009), s. 23-24 145 Velte, T. et al. (2010) s. 7 146

Svanberg, Peter. Svenska datatermgruppen (2007) "Ordlista, version 27"

147

32 Minskad

hårdvarukostnad:

Anledningen till att hårdvarukostnaden sjunker när man använder tunna klienter är att de inte behöver vara lika kraftfulla som tjocka klienter (vanliga datorer).

Lägre kostnad för IT:

De tunna klienterna körs på servern och därför finns det inte lika många källor till problem.

Säkerhet: Minskad risk för infektioner av virus eller liknande eftersom allt arbete sker på servern. Minskad risk för stöld genom att klienterna inte fungerar utan servern.

Datasäkerhet: Då datan finns på servern är det mindre risk för att den försvinner om datorn kraschar eller blir stulen.

Minskad elkonsumtion:

Genom att de tunna klienterna inte är lika kraftfulla som de tjocka minskar också elkonsumtionen och därmed även elkostnaden.

Lätt reparation eller ersättning:

Om klienten slutar fungera är det lätt att byta ut den eftersom informationen lagras på servern.

Minskat ljud: Utan enheter som genererar värme kan man använda långsammare eller tystare fläktar och kan på så sätt minska volymen på datorn. 148

3.2.4.2 Datacenter

Datacentret är där servrarna som driver molntjänsten finns. Teoretiskt sett kan detta center befinna sig vart som helst i världen då man använder sig av Internet för att ansluta till det. 149 Även om man i grunden använder sig av ett datacenter för sina molntjänster behöver inte alla servrar befinna sig på samma plats utan kan befinna sig på olika geografiska platser. Detta kallas för distribuerade servrar. Genom att använda sig av distribuerade servrar och flera datacenter kan man försäkra sig om att tjänsterna man driver inte slutar fungera om ett datacenter av någon anledning till exempel skulle tappa kontakten med Internet. 150

3.2.5 Olika tjänsteformer

Cloud Computing kan innebära olika saker och skillnaden är vanligtvis vilken eller vilka tjänster en leverantör erbjuder. De olika tjänsterna skiljer sig åt genom vad de erbjuder för funktionalitet till slutanvändarna och i praktiken finns funktionalitet som sträcker sig från infrastruktur till färdigutvecklad applikation. 151 Figur 5 visar en beskrivning av några olika tjänstenivåer. 148 Velte, T. et al. (2010) s. 7 149 Ibid. s. 7 150 Ibid. s. 8 151

Stanoevska-Slabeva, K., et al. (2010) "Grid and Cloud Computing - A Business Perspective on Technology

33 Figur 5 Tjänstelager i Cloud Computing 152

Figuren visar på hur infrastrukturen genom virtualisering kan göras tillgänglig för de övre lagren och i förlängningen slutanvändarna genom standardiserade gränssnitt.

Bilden är uppdelad i olika lager där "Fabric" är den underliggande hårdvaran som lagring, nätverk osv. Genom att den fysiska hårdvaran abstraheras till en resurs får vi en virtuell infrastruktur och har därmed kommit till första tjänstelagret (IaaS). Det är detta lager som gör de ovanliggande lagren möjliga.

3.2.5.1 IaaS (Infrastructure-as-a-Service)

Traditionellt sett om företag vill köra en applikation hos en leverantör innebär det ofta att företaget köper tillgång till dedikerad hårdvara. Det innebär i praktiken att företaget köper en hel infrastruktur. 153 Infrastructure-as-a-Service är en vidareutveckling av denna modell med skillnaden att leverantören erbjuder virtualiserad infrastruktur istället för hårdvara. 154 Genom att infrastrukturen virtualiseras kan den skalas upp eller ner beroende på efterfrågan. Likväl som för andra molntjänster baseras även Infrastructure-as-a-Service på att kunder betalar efter hur mycket resurser de använder. 155

3.2.5.2 PaaS (Platform-as-a-Service)

PaaS är en variant av SaaS med skillnaden att man inte köper applikationer utan tillgång till leverantörens utvecklingsmiljö för programvara. Leverantören står normalt sett för att skapa "toolkits", en uppsättning med verktyg för utveckling och standarder för utvecklingen. Till detta hör också möjligheter för distribuering av programvaran till kunder för att köras på 152 Stanoevska-Slabeva, K., et al. (2010), s. 53 153 Mather, T. et al. (2009), s. 22 154 Stanoevska-Slabeva, K., et al. (2010), s. 52 155 Mather, T. et al. (2009), s. 22

34 leverantörens datacenter. 156 På detta sätt kan mjukvaruutvecklare ladda upp sin kod till leverantörens tjänst vilken sedan tar hand om eventuell uppskalning av resurser när användandet av programmet växer. 157

3.2.5.3 SaaS (Software-as-a-Service)

Software-as-a-Service kan översättas som "Mjukvara som tjänst" och innebär i korthet att kunden köper licenser för att använda programvara som körs hos en leverantör. Till detta hör också att kunden betalar för hur mycket ett program används, inte för hur länge eller mycket det får användas. Detta skiljer sig alltså från det traditionella sättet att hantera programvara; att man köper program och licenser som bestämmer hur många som får använda programmet under en licensperiod. 158