Klimat och energifrågan Sektorer och regioner

Utmaningen att tillhandahålla mer energi samtidigt som utsläppen av växthusgaser behöver begränsas är central och tas upp i ett stort antal studier som gjorts för sek- torer och regioner:

– I Spanish Nuclear Energy Futures 2030 används detta tema som ett argument för att vända den negativa spanska opinionen till fördel för utökad energiförsörj- ning med kärnkraft (31).

– I den svenska framsynsstudien Energi 2050 är utgångspunkten att den stora användningen av fossila bränslen hotar klimatet och skadar miljön (40). Utifrån denna utgångspunkt skisseras olika scenarier där energitillförseln har lösts med större eller mindre inslag av fossila bränslen.

– I det finska projektet Uusimaa 2035 nämns tio övergripande trender som på- verkar regionen, varav en handlar om ökade miljörisker, däribland klimatföränd- ringen samt en risk för högre energipriser (69). Även Flanagan m.fl. (25) anser att tillgången på energi och andra naturresurser är en av de huvudsakliga anledningar- na till att framtidens forskningsbehov bör studeras.

– I en framtidsstudie gjord i Ukraina framhävs säker tillgång på energi som en huvudfråga. Eftersom tillgången på fossila bränslen inom landet är begränsad finns incitament att utveckla förnyelsebar energi (30).

– I en grekisk framtidsstudie är oron för hur man skall säkra energitillförseln påtaglig, eftersom man endast har små egna resurser. Man föreslår en mer rationell energianvändning, liksom satsning på inhemska och förnyelsebara energikällor som sol och vind (10).

– I en framtidsstudie för 2020 gjord i Frankrike och med fokus på transporter och bebyggelse tas miljö- och energifrågan upp bland de viktiga trenderna. Accele- rerande klimatförändringar med fler naturkatastrofer nämns som en möjlig orsak till trendbrott i ett internationellt perspektiv liksom uttömning av oljereserverna och en ny våg av sjukdomar och hälsorisker (9).

Att klimatförändringen medför ökning av den globala medeltemperaturen förs fram i en rad studier, men få nämner möjligheten till en global avkylning till följd av en förändrad havscirkulation. Ett undantag är Flanagan m.fl. (25) som kort omnäm- ner denna möjlighet. En mer utförlig diskussion om klimatförändringens effekter i form av t.ex. extrema väderhändelser förs i projektet Teknisk Framsyn (66), som dock beskriver konsekvenserna av sådana händelser i ganska allmänna ordalag.

Av intresse är att problematiken kring klimatförändringen inte alls lyfts fram som en styrande omvärldsfaktor i den amerikanska studien Global Trends 2015 (55), där flera miljöfrågor annars behandlas ganska ingående. Enligt denna studie kommer den dominerande energianvändningen år 2015 fortfarande att bestå av fossila bränslen och utsläppen av växthusgaser kommer att ha ökat betydligt. Kyo- toavtalet – eller någon efterföljare till detta avtal – kommer inte att ha ratificerats av USA, men vissa företag kommer att arbeta med att begränsa utsläppen av växt- husgaser som en del av miljöpolicyn enligt samma studie.

Tillgången på olja och andra fossila bränslen är den mest kontroversiella frå- gan i de framtidsstudier vi har läst. Det råder dock stor oenighet inom detta pro- blemområde. Exempelvis NIC (55) konstaterar att det – trots en ökning av efterfrå- gan på energi med 50 procent till år 2015 – kommer att finnas tillräckligt med energiresurser för att tillgodose efterfrågan, eftersom 80 procent av världens sam- lade oljeresurser och 95 procent av världens samlade gasresurser fortfarande inte har exploaterats. Detta kan kontrasteras mot McKillop och Newman. (49), som menar att hälften av världens oljeresurser nu är förbrukade och att vi aldrig kom- mer att kunna öka produktionen jämfört med i dag. I studien av en spansk region 2020 (33) antas också att vi snart står inför ett slut på oljeekonomins era och man räknar med att olja och gas kommer att vara avsevärt dyrare i slutet av 2010-talet än i dag. I den svenska studien Teknisk framsyn (65) konstateras att fossila bränslen förr eller senare kommer att ta slut (tidpunkten är oklar), men att dessa bränslen innan dess kommer att bli avsevärt dyrare. Andra slutsatser som varierar beroende på studie handlar t.ex. om den kaspiska regionens roll som oljeproducent, varvid NIC (2000) tror att den kommer stå för en stor tillförsel år 2015. McKillop och Newman (49) företräder däremot den s.k. peak oil-skolan och avskriver den kas- piska regionen som en betydelsefull källa för världsmarknaden. McKillop och Newman (49) hånar t.o.m. dem som har spekulerat om stora oljefyndigheter där och möjligheterna att utnyttja dem.

Även de som inte tror att oljan snart tar slut föreställer sig dock att konflikter inom eller mellan oljeproducerande stater allvarligt kan påverka prisbild och till- gång på fossila bränslen i framtiden. Energimyndigheten försöker bedöma såväl pessimistiska som optimistiska olje- och gasscenarier och kommer till slutsatsen att den utvinningsbara tillgången på olja är av en storleksordning som innebär att den i sig inte sätter någon restriktion för oljeanvändningen de närmaste 25–30 åren och knappast före mitten av sekelskiftet (13). Energimyndigheten tror emellertid samti- digt också att betydelsen av olja som politiskt vapen ökar igen och säkerhetsforska- ren Robert Larsson vid FOI rapporterar om hur Kina och Indien redan nu agerar kraftfullt på världsmarknaden för att säkra tillgång till olja samt om hur utvinning

Miljöaktörer

Miljöaktörerna ger klimatfrågan stor uppmärksamhet. Utsläppen av växthusgaser med medföljande klimateffekter lyfts fram av alla som en mycket viktig och avgö- rande miljöfråga. Energi och transporter är centrala aspekter när det gäller klimat- frågan. Våra samhällen är beroende av tillgången på billiga fossila bränslen i dag, både för kraftproduktion och för transporter. Växthusgaserna kommer huvudsakli- gen från förbränningen av fossila bränslen. Om vi skall kunna hantera klimatfrågan måste vi rejält minska konsumtionen av dessa bränslen, vilket samtliga aktörer påpekar. Av detta följer att omställningen mot en minskad energianvändning och en ökad användning av mer förnyelsebara energikällor blir avgörande. EEA argu- menterar t.ex. för att fokus har skiftat inom EU. Tidigare betraktades användningen av fossila bränslen som ett tillgångsproblem: ”Vad gör vi när oljan tar slut?” Nu- mera ses frågan som ett problem vad gäller miljöpåverkan (21).

Denna omställningsproblematik påverkar nästan alla samhällssektorer. Alla ak- törer lyfter här fram t.ex. behovet av ny teknik, dels för att mer effektivt tillvarata energin i befintliga energislag, dels för att möjliggöra användningen av nya. Gene- rellt ställs stora förhoppningar på att olika tekniska landvinningar skall möjliggöra en någorlunda smärtfri energiomställning (smärtfri i den bemärkelsen att den inte nödvändigtvis behöver föregås av stora globala katastrofer och konflikter eller djupgående ekonomisk recession eller depression). Med andra ord blir teknikut- veckling också en del av klimatfrågan. Klimatfrågan är också kanske den mest globala frågan och följaktligen lägger alla aktörer stor vikt på staters och interna- tionella organisationers förmåga att få till stånd avtal och samarbeten för att hantera frågan i ett globalt sammanhang. Klimatfrågan spänner – såsom framgår – över många olika områden. De olika miljörelaterade frågor som redovisas i denna rap- port är således ofta kopplade till klimatfrågan, även om en hel del frågor av mer fristående karaktär också presenteras.

Alla studier som är publicerade av miljöaktörer framhåller att det är avgörande att – i större eller mindre omfattning – ändra på den västerländska livsstilen för att kunna vända utvecklingen vad gäller klimatfrågan i synnerhet och för många andra miljöproblem i allmänhet. Exempelvis skriver några cheferna för miljömyndigheter i Europa att den västerländska livsstilen, även utan att beakta befolkningsökningen eller den ekonomiska utvecklingen, inte ens i dag är möjlig på en global nivå (54). EEA lyfter upprepade gånger fram behovet av att koppla isär ekonomisk tillväxt från ökat resursutnyttjande (t.ex. 20). Ökade inkomster används i för stor utsträck- ning till ökad konsumtion av naturresurser. Även Europas nätverk av chefer för miljömyndigheter lyfter fram den frågan (54). EEA har dock nyligen fört fram att man inom EU har haft viss framgång när det gäller att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökat resursutnyttjande (22).

Gemensamt för alla de ekologiskt mest fördelaktiga scenarierna i miljöaktörer- nas framtidsstudier är de markant förändrade attityderna till miljö och konsumtion. Studierna beskriver en utveckling där krismedvetenheten växer fram bland sam- hällsmedborgarna, vilket ger upphov till radikalt förändrade produktions- och kon- sumtionsmönster. Denna förändring av attityder och livsstil kopplas ofta ihop med en ökad solidaritet med tredje världen (t.ex. 53, 67). Ibland förutsätts förändrade

produktions- och konsumtionsmönster följa först efter mycket stora och omfattande kriser. Detta gäller t.ex. för två av scenarierna i EEA:s framtidsstudie om främst jordbruksfrågorna (34), och för scenariot Adapting Mosaic (47). Lika ofta antas dock livsstilsförändringar kunna ske utan att föregås av stora katastrofer.

Behovet av förändrade regler och politiskt fokus framhålls tydligt i miljöaktö- rernas studier. I de för miljön mest gynnsamma scenarierna beskrivs genomgående omfattande miljöpolitiska förändringar. EEA lyfter även i nästan alla sina rapporter fram behovet av bättre politik för miljön inom EU. EEA anger behov främst inom följande politikområden:

• Fler marknadsanpassade åtgärder, exempelvis utsläppsrätter. Detta framhålls även av t.ex. Tysklands federala miljömyndighet (24). EEA lyfter även fram behovet av mer ”grön bokföring”, liksom behovet av att hantera de ekosystemstjänster som i dag inte prissätts (22). Begreppet ekosystemstjänster, som är ett samlingsnamn för de olika tjänster och funktioner som ekosystemen utför och som är nödvändiga för männi- skans fortlevnad, är relativt nytt och intar en central plats i MA:s fram- tidsstudie (47).

• Stärkt engagemang för mer innovationer inom miljö- och teknikområde- na (t.ex. 22).

• Behov av sektoriell integration (t.ex. integrerad kustzonsplanering, 20). Detta behov framställdes också mycket tydligt av bl.a. Världsnaturfonden (i2).

• Fler regleringar för att skydda miljön i de fall miljöhänsyn kommer i konflikt med kravet på ekonomisk utveckling (22). EEA påpekar att det finns en vilja bland EU:s medborgare att göra uppoffringar för miljön, förutsatt att man känner sig säker på att andra också bidrar (22).

Globalt samarbete för att införa miljöpolitiska program och regler (t.ex. Kyoto- protokollet) är en central fråga för alla miljöaktörer. Exempelvis framhåller Tysk- lands federala miljömyndighet att Kyotoprotokollets föreskrivna utsläppsreduktio- ner inte är tillräckliga (samt att den första åtagandeperioden snart löper ut). För Tysklands egen del framhåller myndigheten att en minskning på 80 procent av utsläppen av växthusgaserna är både tekniskt och ekonomiskt möjligt fram till år 2050 (24). Detta skall ske bl.a. genom minskad energianvändning, ökad använd- ning av förnyelsebara bränslen, bättre transporter och införande av fler miljöskatter och utsläppsrätter. För det globala samarbetet är multilaterala avtal av största vikt, men samtidigt finns en oro för att påskrivna avtal inte genomförs (t.ex. 63; i3). Ett problem med multilaterala avtal är att multinationella företag inte explicit är bund- na av avtalen. Vissa ser harmonisering av nationell lagstiftning som en lösning på detta (63).

För att få till stånd internationella avtal förespråkades att man skulle börja med bilaterala avtal, där även näringslivet och ideella miljöorganisationer inkluderades från början (i2). Vikten av att snabbt få till stånd globala överenskommelser framgår klart i bl.a. den brittiske ekonomen Nicolas Sterns genomgång av klimatförändring-

desto billigare blir det i slutändan (61). Detta framhålls även av Tysklands federala miljömyndighet (24). Relevant i sammanhanget är också frågan om Arktis, som i dag är en till stor del oreglerad region vilket kan bli ett stort problem om klimatför- ändringarna medför att åtkomsten till dess naturresurser ökar (63). Slutligen, för att initiera globala överenskommelser behövs ett visionärt ledarskap, vilket framhölls som en bristvara, i samband med Miljövårdsberedningens workshop våren 2007 om tillväxt och miljö (63). Världsnaturfondens företrädare framförde att Sverige skulle vara utmärkt lämpat att axla en sådan roll inom EU-samarbetet (i2).

6.2 Övriga miljöfrågor

Luftföroreningar i städer är en fråga som nästan alla miljöaktörer tar upp, men som i stort sett inte nämns alls i studier av sektorer och regioner. Bland miljöaktö- rerna lägger framför allt EEA stor vikt vid dessa frågor (t.ex. 20;22). FN:s klimat- panel framhåller synergieffekten mellan minskat användande av fossila bränslen och halten av luftföroreningar i städer (27).

Frågan om kemikalieutsläpp tas också enbart upp av miljöaktörerna. Denna fråga betraktas också som viktig av de medverkande vid Miljövårdsberedningens workshop. Kemikalieutsläpp ses även som ett avgörande hot mot världens floder. Som exempel nämner Världsnaturfonden att utsläpp av farliga ämnen i floden Chang Jiang i Kina hotar kvaliteten på 40 procent av Kinas totala sötvattenstill- gångar (73).

Avfall från städer tas också upp som ett miljöproblem av många miljöaktörer, dock inte alla. (Exempelvis tas frågan inte upp av någon av de intervjuade perso- nerna.) Avfallsfrågan förekommer mer sällan i studier av sektorer och regioner. När frågan tas upp kan det exempelvis handla om problem med elektroniskt avfall och industriavfall i Asien (33). I en studie av Saarland 2020 tas avfallshanteringen upp som en regional angelägenhet (48). FN:s klimatpanel påpekar att avfallet från hushåll i ringa grad bidrar till de globala utsläppen av växthusgaser, men att av- fallssektorn ändå kan bidra positivt till minskade utsläpp till en låg kostnad.

Tillgången till grönområden i och omkring städer lyfts fram av sektorer och regioner i en studie om Lissabonregionen (59). En av de viktiga trenderna inför framtiden handlar om att ”vara grön”. Tillgången till grönområden omnämns inte explicit av miljöaktörerna, men däremot tillgången på naturligt fungerande eko- system. I ljuset av klimatanpassningen är tillgången till gröna ytor i städer dock en relevant fråga som lyfts fram som ett betydelsefullt anpassningsalternativ av kli- matforskare (26). Genom att t.ex. skapa gröna tak ökar inomhuskomforten vid värmeböljor. Brist på naturresurser såsom metaller eller fosfor är i stort sett en icke-fråga bland sektorer och regioner och omnämns mest sporadiskt – och då mest som en källa till konflikt (t.ex. 66). I en artikel där en representant från Stock- holm Environment Institute uttalar sig, tas dock denna nygamla miljöfråga upp och det konstateras att USA kommer ha slut på sina utvinningsbara naturresurser om 30 år och att de stora fyndigheterna finns i Marocko, Västsahara och Kina (11).

Överkonsumtion av naturresurser, med efterföljande resursbrist, är generellt dock en stor fråga bland samtliga miljöaktörer.

Vattenfrågan, dvs. att tillgången på färskvatten kan bli begränsad och rent av orsaka konflikter även i Europa, behandlas ytterst sällan av regioner och sektorer. En studie av det framtida Lissabon utgör det enda undantaget (59). Detta kan kon- trasteras mot miljöaktörerna, som tillmäter frågan stor vikt, framförallt utom Eu- ropa med även inom denna kontinent.. Regioners och sektorers sparsamma behand- ling av vattenfrågans betydelse för Europa kan jämföras med vad FN:s klimatpanel tror om minskad nederbörd och ökad avdunstning sommartid i sin kommande rap- port, där man betraktar den minskade avrinningen i södra och östra Europa som ett problem både för jordbruket och turismen (27). Världsnaturfonden tar även i en nyss avslutad studie upp vattenproblematiken i ett bredare perspektiv. Förutom överutnyttjandet av sötvatten från flodsystemen, med efterföljande vattenbrist, omnämns även dammbyggen, klimatförändringar, invaderande arter, överfiske och utsläpp som de mest kritiska hoten mot vattenförsörjningen generellt sett (73). Vidare lyfts vattenfrågan fram tydligt i t.ex. UNEP:s olika scenarier, men även i andra scenarier gjorda av miljöaktörer.

På det globala planet utanför Europa lyfts dock vattenfrågan upp som ett pro- blemområde i flera studier av både regioner och sektorer. De lyfter fram tillgång- en på vatten i områden som Mellanöstern, Afrika söder om Sahara och norra Kina som potentiellt konfliktskapande (55;69;66). Det konstateras att år 2015 kommer nästan tre miljarder människor att leva i områden med begränsad tillgång på färsk- vatten, det vill säga mindre än 1 700 kubikmeter per person och år. Man pekar också på att många stora flodsystem delas av flera länder och att konkurrens om vattnet uppstår då behov av energiproduktion och bevattning blir större. Exempel på sådana flodsystem är Eufrat och Tigris, som delas av Turkiet, Syrien och Irak, samt Nilen, som delas av Egypten, Etiopien och Sudan. I det sistnämnda fallet lyfter miljöaktören Världsnaturfonden även fram problemet med den ökande av- dunstningen som en följd av klimatförändringarna (73).

Eutrofiering (övergödning) nämns inte så ofta av miljöaktörer och inte alls av regioner och sektorer, vilket kan ses som litet oroväckande eftersom problemen med vårt närmaste innanhav Östersjön därför kan riskera att komma i skymundan. Samtidigt arbetar de nordiska länderna för att Östersjön ska bli ett pilotområde för att tidigt genomföra EU:s kommande direktiv om den marina miljön.

Fiske är ett icke-problem i studier gjorda av regioner och sektorer, medan det är ett vanligt förekommande miljöproblem i studier gjorda av miljöaktörer. Tyvärr verkar det bara vara i de mest optimistiska scenarierna där problemet hanteras på så sätt att fiskebestånden tryggas. Problemen som lyfts fram är dels ”tjuvfiske”, dels att stater inte kan enas om uttagsbegränsningar. Exempelvis i UNEP:s scenario Security First minskar visserligen tjuvfisket, men samtidigt ökar det legaliserade fisket mycket p.g.a. regionaliseringen och avsaknaden av ett gott internationellt samarbetsklimat (67). Skyddet av valarna är ju en paradfråga för Greenpeace (i1), även om de inte ser den som sin viktigaste fråga. Världsnaturfonden lyfter fram överfisket i många av världens floder som ett pågående miljöproblem, vilket ex-

den totala mängden konsumerat animaliskt protein för 55 miljoner människor inom avrinningsområdet (73).

Precis som för fiskefrågan är det bara i de mest optimistiska scenarierna fram- tagna av miljöaktörerna som den biologiska mångfalden bevaras. Världsnaturfon- den tar även upp problemet med invaderande arter i flodsystemen som ett hot mot den biologiska mångfalden i dessa sötvattensekosystem (73). Den biologiska mångfalden behandlas dock mycket lite av regioner och sektorer. I den mån frå- gan tas upp handlar det om att vi inte kommer att nå upp till satta mål (55) och att den minskande mångfalden kan vara en källa till konflikt, eftersom läkemedelsin- dustrins möjligheter att därifrån hämta råvaror till nya läkemedel begränsas (25). Frågan om biologisk mångfald är för övrigt nära kopplad till att skogar och andra livsmiljöer för djur och växter förstörs.

Avskogningen betraktas av miljöaktörerna som ett problem bl.a. i EU (68). Bättre markanvändning, dvs. att bevara naturliga miljöer som skogar och våtmar- ker, lyfts även fram som en nyckelfråga av Europas nätverk av chefer för natur- vårdsverk (54). Bl.a. OECD för fram utarmningen av de tropiska skogarna som en av de miljöfrågor där utvecklingen är som mest kritisk i dag (56). Tillståndet för de tropiska skogarna i främst Latinamerika lyfts även explicit fram i UNEP:s globala scenarier och betecknas som kritiskt (67). Tropisk avskogning tas också upp av MA som en del av problemen med urbanisering och jordbrukets utveckling (47).

Jordbruksfrågor får relativt stort utrymme hos miljöaktörerna, t.ex. genom EEA:s program Prelude, där jordbruksfrågor i Europa studeras (34) och vars fram- tidsstudie har behandlats i denna rapport. OECD nämner jordbruket som en av de mest kritiska miljöfrågorna (56). Utsläppen av kväve från jordbrukssektorn lyfts fram av Netherlands Environmental Assessment Agency; ett av få exempel på att problemen med övergödning fått en framträdande plats i det studerade materialet. Förändringar inom jordbrukssektorn och jordbrukets miljöeffekter får också stort utrymme i UNEP:s beskrivning av de olika scenariernas konsekvenser för Europa (68). Omfattningen av EU:s jordbruksstöd, tekniknivå, val av grödor (spannmål kontra djurfoder), markerosion, vattenanvändning och vattenbrist är faktorer som varierar beroende på omvärldsutvecklingen (scenarierna). Jordbrukets användning